Studiebesök Högstorpsdeponin På presidiet diskuterades framtida åtgärder på Högstorpsdeponin. Innan nämnden den 27 maj planeras därför ett studiebesök på Högstopsdeponin! Samling klockan 15.00 utanför kommunhuset för gemensam avfärd till deponin. Vi planerar att åka i bilar, både genom samåkning och med kommunbilar. Ta stövlarna på och kläder efter väder! Efter studiebesöket finns tid för beredning, och nämnden börjar som vanligt kl. 17.00 (se separat kallelse). Välkommen önskar Britt-Inger Norlander och Göran Åberg.
Kallelse Tekniska nämnden Tid: Onsdagen den 27 maj kl. 17.00 Plats: Västra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning Föredraganden Informationsärenden 4. Deponi Högstorp Teknisk chef Britt-Inger Norlander 5. Insamlingsansvaret för förpackningar och tidningar Teknisk chef Britt-Inger Norlander 6. Energiplan på remiss Dnr /S116 Teknisk chef Britt-Inger Norlander 7. Inkomna synpunkter Teknisk chef Britt-Inger Norlander Beslutsärenden 8. Tertialrapport 1 Dnr /S101 Ekonom Lukas Jonsson/Teknisk chef Britt-Inger Norlander 9. Delegationsordning Dnr /S033 Teknisk chef Britt-Inger Norlander 10. Nästa sammanträde Teknisk chef Britt-Inger Norlander 11. Anmälan om inkomna skrivelser Kommunstyrelsens protokoll -05-06 60, Uppföljning samtliga nämnders internkontrollplaner. 2 stycken skrivelser från en kommuninvånare, ang. trafiken.
Kallelse Tekniska nämnden 12. Anmälan av delegeringsbeslut Leif Kinnunen Ordförande
_~_.~, W~~ W LILLA EDETS ri \=~%~ KOMMUN Kommunstyrelsens protokoll -04-01 43 Energiplan -2020, beslut om remiss Dnr 2014/KS0203 Sammanfattning Fc~rslaa på Energiplan för Lilla Edets kommun 2020 finns framtagen och omfattar förutom beskrivning och analys av de områden där stor energiförbrukning sker även förslag till mål och åtgärder. Energiplanen omfattar både den geografiska kommunen och Lilla Edets kommun som organisation. Anledrun~en till detta är att Lag 1977 439 om kommunal energiplanering har som mål att säkerställa bland annat hushållning och tillförsel av energi för kommunens invånare. Dokumentet måste därför belysa helheten i energisystemet likväl som organisationen bakom. Möjligheten för koncernen Lilla Edets kommun att påverka fra`mst företagare men även privatpersoner inskränker sid dock till största delen till att ge information för att öka kunskapen inom energiområdet och samråda i mer omfattande frågor. Möjligheten att styra över annat än kommunens egen organisation är alltså mycket begränsad varför fokus z Energiplanen kommer att vara på koncernen Lilla Edets kommuns Bakgrundsfakta finns sammanställt som underlag till mål och åtgärder men kommer inte att antas politiskt. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protoko11-03-18 ~0 Tjänsteskrivelse från miljöplaneraren, daterad -03-10 Förslag på Energiplan för Lilla Edets kommun 2020. Beslut KommunsTyrelsen beslutar att skickar ut Energiplanen på remiss enligt sändlista under perioden 2 april 31 maj. Beslutet expedieras till Enlut sändlistan %~~~ ~~_
REMISS Datum Dnr Dpl -03-10 2014/KS0203-5 370 Energiplan -2020, beslut om remiss Dnr 2014/KS0203 Ärendet överlämnas för yttrande till: Miljö- och byggnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Individnämnden Leifab Lokala partigrupper för: Centerpartiet Folkpartiet Miljöpartiet Moderaterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Svar skall inkomma till kansliavdelningen senast den: 31 maj Var vänligen åberopa kommunstyrelsens diarienummer.
sid- 2 - Vänliga hälsningar Annika Mändlo ank 59514 sid 2/2
Följebrev till internremiss för Energiplan -2020 För att få systematik i de yttranden som lämnas in och underlätta sammanställningen, utgå från nedanstående frågor. 1. Är de mål som satts relevanta och rimliga? 2. Är de områden som finns med rätt eller saknas något som borde få en egen rubrik eller lyftas fram under övrig energianvändning? 3. Är målbeskrivningar, strategier och åtgärder skrivna så de stöttar, tydliggör och/eller förenklar för de verksamheter som har beröringspunkter med energiplanen. 4. Övriga synpunkter?
Energiplan -2020 För Lilla Edets kommun
Sammanfattning Energiplan -2020 för Lilla Edets kommun omfattar både den geografiska kommunen och Lilla Edets kommun som organisation. Anledningen till detta är att lagen om kommunal energiplanering har som mål att säkerställa bland annat hushållning och tillförsel av energi för sina invånare. Därför måste dokumentet belysa helheten i energisystemet likväl som organisationen bakom. Sanningen är dock den att möjligheten för koncernen Lilla Edets kommun att påverka främst företagare men även privatpersoner inskränker sig till största delen till att ge information för att öka kunskapen inom energiområdet. Tyngdpunkten i Energiplanen kommer därför att vara på koncernen Lilla Edets kommun. Bakgrundsfakta presenteras i en bakgrundsdel som inte antas politiskt utan enbart finns som underlag till de åtgärder som tas upp i själva energiplanen. Energiplanen börs ses som en sektoriell fördjupning av kommunens Översiktsplan. Planen är, i likhet med översiktsplanen, av karaktären icke juridiskt bindande men starkt vägledande. Mål Mål EU till år 2020 Sverige år 2020 Förnybar energi 20% 50% 50% Lilla Edet* 2020 Förnybar energi inom 10% 10% 10% transporter Energieffektivitet jämfört 20% 20% 30% 2008 Minskade utsläpp växthusgaser jämfört 1990 20% 40% 20 % * avser den geografiska kommunen inklusive den kommunala organisationen. 2
Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Lag (1977:439) om kommunal energiplanering... 4 Uppföljning Energiplan 2009-2014... 5 Övergripande mål... 6 Fordon och transporter... 6 Fordon... 6 Transporter... 7 Åtgärder fordon och transporter... 8 Fastigheter och samhällsplanering... 9 Fastigheter... 9 Samhällsplanering... 10 Åtgärder... 11 Övrig energiförbrukning... 12 Vatten- och avloppsverksamhet... 12 Åtgärder... 12 Miljökonsekvensbeskrivning MKB... 13 Nollscenario - uppskattad energipåverkan:... 13 Utvecklingsscenario - uppskattad energipåverkan:... 14 3
Bakgrund Energiplan för Lilla Edets kommun -2020 är den fjärde i ordningen för kommunen sedan Lag om kommunal energiplanering antogs 1977. Energiplanen omarbetas vart 5:e år för att vara aktuell då förändringarna inom energiområdet sker mycket snabbt. Energiplanen följer de krav som ställs på dokumentet enligt Lag 1977:439 men utöver dessa krav finns även intentionen för att minska energianvändningen och klimatpåverkan. Fastigheterna i Lilla Edets kommuns organisation med Leifab inkluderat, använder ca 15 500 MWh energi för uppvärmning, belysning och övrigt. Energianvändningen är till nästan 100 % förnybar då både fjärrvärmen och övrig uppvärmning kommer från förnybara bränslen och den kommunala organisationens el är miljömärkt, endast några enstaka kubikmeter olja används. Detta innebär att koldioxidutsläppen från kommunens fastigheter är mycket låga. Sedan förra energiplanen gjordes har stora förändringar skett både vad gäller teknik men även gällande prisläget på olika bränslen vilka båda medverkar till att förändringar sker fort och ofta även i stora steg inom energisektorn. Dessutom har Energimyndigheten gett kommunerna bidrag för att minska den egna organisationens energianvändning som ett led i EU:s energitjänstedirektiv. Energianvändningen omfattar behoven för uppvärmning, transporter och belysning samt övrig energianvändning (till exempel pumpning av vatten och avlopp). Utdrag ur Lag (1977:439) om kommunal energiplanering 1 Kommun skall i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. 2 Kommun skall vid sin planering undersöka förutsättningarna att genom samverkan med annan kommun eller betydande intressent på energiområdet såsom processindustri eller kraftföretag gemensamt lösa frågor som har betydelse för hushållningen med energi eller för energitillförseln. Finns förutsättning för sådan gemensam lösning, skall den tas till vara i planeringen. 3 I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I en sådan plan skall finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. 4
Uppföljning Energiplan 2009-2014 Föregående energiplan innehöll 5 övergripande mål utifrån vilka kommunens arbete har inriktats. A. vikta energieffektivitet likväl som pris vid inköp och välja bästa energiklass om inte särskilda förutsättningar föreligger (gäller bl a apparater, fordon, uppvärmning) detta mål har fått stort genomslag. B. använda energi sparsamt (att lampor släcks, datorer stängs av, bilar körs bränslesnålt) kontinuerligt arbete pågår med olika medel och på många områden med mycket arbete kvarstår. C. arbeta för att den egna verksamheten ska vara fossilbränslefri (uppvärmning och transporter) senast - har till viss del genomförts då fastighetsbeståndet till stor del värms med förnybara energikällor. Dock har fordonsparken efter flera år med förnybara bränslen efter ett beslut om ändrad kravställning till miljöfordon ersatts med dieseldrivna fordon. D. genom fysisk planering och annan samhällsbyggande verksamhet verka för att all om- och nybyggnad görs så att den framtida energianvändningen på alla sätt är hållbar (rätt energislag till rätt sak och i rätt mängd) både inom den fysiska planeringen och övrig samhällsbyggande verksamhet pågår arbete men mycket arbete kvarstår. E. genom alla kommunens verksamheter medverkar till att sprida medvetenheten om punkterna A-C (lärare till elever, föräldrar, fastighetsskötare till lägenhetsinnehavare) den här frågan har inte fått genomslag alls. 5
Övergripande mål Den kommunala organisationen ska vara fossiloberoende till år 2030. Delmål till år 2020, -70 % inklusive fordonsparken. Energi förbrukas överallt i samhället i allt mindre mängder men på fler platser något som gör att energiförbrukningen, trots effektivare apparater, inte minskar i den utsträckning den borde. Det finns dock fortfarande områden som sticker ut med antingen mycket stor energiförbrukning, mycket fossil energi eller i vissa fall mycket av båda dessa. Prioriteringar har gjorts utifrån mängd och koldioxidpåverkan samt hur trenden i Sverige och världen ser ut. Fordon och transporter Fordon Just nu råder osäkerhet på marknaden kring mycket när det gäller fordon. Nya och mer eller mindre beprövade alternativ till bensin och diesel söks och vätgasdrift är nyast och minst utbyggt vad gäller infrastrukturen. Tydligast märks den snabba utvecklingen av nya fordon och bränslen på att elfordon redan har blivit ett fungerande alternativ för de korta resorna vilket få trodde för bara något år sedan. Ökningen var närmare 150 % under 2014 vilket innebär att det vid årsskiftet 2014/ fanns ca 8000 laddfordon i Sverige varav drygt 3000 rena elbilar och ökningen verkar fortsätta då alltfler fordonstillverkare satsar på rena elfordon eller laddhybrider. Olja kommer det sannolikt inte bli brist på inom den närmaste tiden men prisläget är oerhört svårt att sia om då det händer mycket och priserna fluktuerar kraftigt. Främst handlar det då om svaveldirektivet som från ställer krav som medför att sjöfarten kan tvingas gå från tjockolja till diesel vilket kan medföra betydligt högre priser på grund av den ökade efterfrågan även om detta när detta skrivs balanserar upp av sänkta råoljepriser. Mycket av Europas bensin exporteras i dag till USA där dieselbilar tillhör ovanligheterna och Europa importerar istället diesel från USA. Om USA väljer att går ifrån den mindre effektiva ottomotorn till den snålare dieselmotorn minskar mängden diesel som Europa kan importera därifrån. För att inte riskera kraftigt höjda kostnader för fordonsdrift är ett alternativ en mångfald av motorer och bränslen. Inget av de alternativa drivmedel som finns idag kan ensam ersätta bensin och diesel. Målbeskrivning fordon Internt den kommunala organisationen Lilla Edets kommun ska nyttja så få fordon som möjligt och optimera användningen av dem. I de fall då ett fordon behövs för en kortare period bör annat än långtidsleasing/köp övervägas. För att ha kontroll på sina fordon ska en organisation kring dessa finnas. 6
I den geografiska kommunen Lilla Edets kommun ska underlätta för kommunens medborgare att välja miljöfordon samt att minimera sin användning av sina egna fordon. Strategi fordon Samtliga fordon som ägs, hyrs eller leasas av Lilla Edets kommun ska medverka till att minimera utsläppen av koldioxid. Detta innebär att de måste vara snåla och så långt det är möjligt drivas fossilfritt. Kommunens fordon ska vara miljöfordon enligt statens definition och för att minska risken vid svängningar i värdsekonomin bör riskerna fördelas mellan olika energibärare/bränslen. Lilla Edets kommun ska föregå med gott exempel gentemot sina invånare vad gäller fordonsanvändningen. De kommunala fordonen ska finnas tillgängliga så att allmänheten kan få prova den nya tekniken. Transporter När det gäller transporter är trenden i Sverige och världen att allt fler yngre inte tar körkort, fler cyklar och åker kollektivt. Genom att fler cyklar ställs helt andra krav på infrastrukturen för detta transportslag än tidigare då man vill komma fram fort och inte behöva stanna för korsande bilvägar eller gående som använder cykelbanan med mera. Även för kollektivtrafiken sker just nu en mycket snabb utveckling vad gäller fordon. De vanliga stadsbussarna ersätts av både betydligt längre fordon, t ex dubbelledade bussar, men även mindre och helt andra fordon såsom linbana för att överbrygga geografiska barriärer. Kollektivtrafiken är också av central betydelse i samhällsutvecklingen för att denna ska bli hållbar. Det innebär att någon form av kollektivtrafik måste finnas med redan i samband med att de första bostäderna byggs i ett område. Tanken är att det ska vara lättare och minst lika snabbt att ta sig med kollektivtrafik mellan tätorter och med cykel inom tätorter än med bil så att det enklaste valet också blir det miljö-, socialt- och hälsomässigt bästa. Målbeskrivning transporter Internt den kommunala organisationen Transportarbetet från, till samt inom den kommunala organsationen ska minimeras. De fordon som används i kommunens verksamheter ska göra ett så litet koldioxidavtryck som möjligt avseende utsläppen för drift. I den geografiska kommunen Lilla Edets kommun ska ge möjlighet för alla sina medborgare att röra sig tryggt, säkert och miljöanpassat i kommunen. Lilla Edets kommun ska underlätta för kommunens medborgare att resa kollektivt både inom kommunen och utanför. Strategi transporter De transporttjänster som kommunen upphandlar ska medverka till att minimera utsläppen av koldioxid. Vidare ska kommunen aktivt verka för att transporter av gods till och från kommunen samordnas så att antalet transporter minskas. Transporttjänster liksom 7
kommunanställdas resor regleras i enlighet med Resepolicyn samt Regler för resor och transporter. För att underlätta att ta sig fram till fots eller med cykel ska cykelvägar anläggas strategiskt och med koppling till målpunkter. Kollektivtrafiken ska prioriteras vid nybyggnation av områden och vid vägdragningar så att det blir lättare att åka kollektivt än att ta bilen både inom och utanför kommunen. Lilla Edets kommun ska arbeta för att förbättra tillgängligheten till kollektivtrafiken för medborgarna. Åtgärder fordon och transporter Åtgärd Genomförande Ansvarig Arbeta fram en cykelvägsplan -2016 TN Vid framtagning av detaljplaner säkerställ att de mest sårbara samhällsgrupperna får bäst tillgång till goda förbindelser (utan bil). Från MEX Arbeta fram en plan för laddinfrastruktur i kommunen -2016 KS Vid upphandling av kommunala fordon, ställ krav på koldioxidutsläpp och upphandla för en mångfald av bränslen Delta i och ordna egna arrangemang för medborgarna med möjlighet till provkörning av miljöfordon, elcyklar och liknande samt provåkning av de kollektivtrafiklinjer som trafikerar kommunen. Möjliggör för laddning av elfordon i anslutning till Lilla Edets kommunhus Ta fram en strategi för de kommunala fordonen så att inte ett bränsle dominerar vilket utgör en risk vid stora svängningar i oljepris Från Från KS KS KS Underlätta för kommunanställda och andra att samåka KS TN, KS, MBN 8
Fastigheter och samhällsplanering Efter många år utan någon större nybyggnation har nu byggandet i Lilla Edets kommun ökat kraftigt under 2014. Det är därför av största vikt att det finns en tydlig plan för vilken sorts fastigheter liksom vilken samhällsutveckling som är önskvärd. Fastigheter Då en fastighet är tänkt att användas under lång tid, ofta minst 50 år, är det av stor vikt att det som byggs är så bra som möjligt ur alla perspektiv för att bibehålla sitt värde och minimera driftskostnaderna. För de fastigheter, både lokaler och bostäder som kommunen bygger i egen regi bör krav ställas på någon form av certifiering då detta i förlängningen ger en god driftsekonomi. Privatpersoner och företag ska få information om vilken effekt energiförbrukningen har på framtida driftskostnader och fastighetens värde så att de utifrån den kunskapen kan fatta ett välgrundat beslut gällande den egna fastigheten. Vid byggnation handlar det om att bygga med bra klimatskal, helst ha en uppvärmning baserad på miljömärkt bränsle och gärna förbereda för solvärme och/eller solceller. Placeringen av en fastighet påverkar energiförbrukningen liksom i vilket vädersträck fönster sitter samt den totala fönsterytan. Målbeskrivning fastigheter Internt den kommunala organisationen Nybyggnation ska, så långt det är möjligt, göras i enlighet med Miljöbyggnad silver. Energianvändningen och koldioxidutsläppen från kommunala fastigheter ska ständigt minskas och till 2020 vara under 100 kwh/m2. I den geografiska kommunen Lilla Edets kommun ska informera sina nuvarande och framtida invånare så att de får kännedom om vilka kostnader som följer av den energianvändning som deras fastigheter har och vet hur de kan minska den. Strategi fastigheter Vid byggnation av fastigheter ska alltid beaktas läget och de hinder och möjligheter som detta innebär för energieffektiv byggnation. I Lilla Edets kommun ska fastigheter, så långt det är möjligt, placeras så att mikroklimat, orientering och fastigheternas inbördes förhållanden samverkar för att minimera energiförlusterna. I de fall större sammanhängande områden planerar att anläggas ska gemensamt system för energiflöden mellan fastigheterna utredas (jämför Kongahälla plusenergiområde). 9
Samhällsplanering När kommunen detaljplanerar områden finns stora möjligheter att påverka hur framtidens befolkning kommer att använda och trivas i området. Genom fastigheters höjd och inbördes placering kan mikroklimatet i marknivån påverkas så att det blir mer eller mindre trevligt att vistas där vid olika väderlek men även energiförbrukningen i fastigheterna påverkas av detta. I ett blåsigt område är det extra viktigt att tänka på hur gator förhåller sig till varandra för att undvika kraftiga vindtunnlar och blåshål. Hur samhället är planerat påverkar också hur människor rör sig i detta, en trivsam miljö som känns trygg och säker medverkar till att fler rör sig i gaturummet. Med fler personer i rörelse minskar även risken för skadegörelse och förutsättningarna för butiker och affärer blir mer gynnsam. Genom att utforma gatumiljöerna så att bilen inte har högsta priorietet i de mest centrala delarna utan hänvisas till parkeringar en bit bort finns även möjlighet att minimera transporterna med bil till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik. Även detta har visat sig öka viljan hos människor att röra sig i gaturummet. Genom att anlägga närvärmeområden följs intentionerna med Lagen om kommunal energiplanering SFS 1977:439, där inverkan på miljö, hälsa och hushållningen av naturresurser ska belysas. I närvärmeområdet ska inga bostäder ha annan uppvärmning vilket dels gör att det går att styra bränslet mot ett så miljövänligt som möjligt men även att husen enligt BBR måste byggas med hårdaste krav på energieffektivitet. Meningen med att bygga så energisnålt som möjligt är att boendet då blir förhållandevis immunt mot prisförändringar för uppvärmning. I en energisnål byggnad står de boendes egen kroppsvärme för merparten av den uppvärmning som behövs. Målbeskrivning samhällsplanering Lilla Edets kommun ska ge möjlighet för alla sina medborgare att röra sig tryggt och säkert i kommunen utan bil. Inom Lilla Edets kommun ska all samhällplanering fokusera på energieffektivitet och ökad självförsörjningsgrad med sol och vind som energikälla/-or. I Lilla Edets kommun ska bebyggelse, så långt det är möjligt, planeras så att mikroklimat, orientering och fastigheternas inbördes förhållanden samverkar för att minimera energianvändningen. Strategi samhällsplanering För att minimera behovet av privata fordon bör detaljplaner prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafikstråk före bilvägar. I tätorter bör samplacering av brevlådor, sopkärl och dylikt bör i största möjliga mån göras för att minimera körsträckor samt med tanke på framtida insamlings- och distribueringssystem. Friliggande nybyggnation av bostäder ska undvikas, istället bör förtätning ske i befintliga områden. 10
Åtgärder Åtgärd Genomförande Ansvarig Inför krav på kommunala fastigheter vad gäller solvärme, -2016 KS solceller Vid nybyggnation skall kommunens och LEIFAB -2020 KS, Leifab verksamhetslokaler uppfylla kraven för Miljöbyggnad guld* och med intentionen att bli certifierade. 100 % av Leifabs elförbrukning ska komma från förnybara 2016 Leifab källor. Vid nybyggnation av privata verksamhetslokaler skall 2016-2020 MBN, KS rabatter och/eller avgiftslättnader stimulera till en högre nivå av energieffektivt byggande. Flerbostadshus som byggs av almännyttan (LEIFAB) skall -2020 KS, Leifab byggas enligt passivhusstandard/plusenergi (t ex genom partnering) Flerbostadshus som byggs av privata företag skall genom 2016-2020 MBN, KS rabatter och avgiftslättnader stimuleras till en högre nivå av energieffektivitet. Dialog för att komma till ett gemensamt bra energibeslut. Där kommunen har bestämmanderätt skall hela kvarter -2020 KS utformas så att värme och kylbehov minimeras och optimera möjligheterna för solenergi. Vid anläggning av hela kvarter eller större -2020 KS verksamhetslokaler skall synergieffekter mellan olika verksamheter beaktas, t.ex. värmeåtervinning från kylarna i en livsmedelsaffär värmer ett gym i samma hus. Vid nybyggnation av småhus skall högre energieffektivitet 2016-2020 MBN och solenergi premieras med rabatter och avgiftslättnader. Centraliserad uppvärmning genom närvärmeverk i -2020 KS planområden med mycket flerfamiljsfastigheter, offentliga lokaler etc. Ta fram en p-norm, olika för en- respektive 2016 TN flerfamiljsfastigheter. Anlägg gator för bra för bra mikroklimat i markplan. -2020 KS Industriers användning av el och annan energi ska uppmärksammas vid tillsyn. Livscykelkostnad ska användas vid ekonomisk bedömning av investeringsalternativ vid ombyggnad och nybyggnad av kommunens och de kommunala bolagens byggnader, t ex beträffande energieffektiviseringsåtgärder. -2020 MBN -2020 Alla förvaltningar * Miljöbyggnad förser fastighetsägare och konsulter med ett bra underlag för att skapa en sund miljö där människor kan känna sig trygga. Systemet driver marknaden mot en mer effektiv energianvändning, en sundare innemiljö samt tydliga krav på de byggmaterial som används. En investering i Miljöbyggnad ger ett bättre driftnetto. Bedömningen görs inom områdena energi, innemiljö och byggmaterial och kan uppnå betyget Brons, Silver eller Guld. 11
Övrig energiförbrukning Vatten- och avloppsverksamhet VA-verksamheten i Lilla Edets kommun gjorde 2013 av med knappt 2.4 miljoner kwh energi, som skall ställas mot att Lilla Edets kommuns organisation köper totalt drygt 3.5 miljoner kwh el om året. Närmare 70 % av den el som kommunen köper används alltså för att pumpa dricksvatten och avloppsvatten och totalt används ca 17 % av kommunens energi för VAverksamheten. VA-verksamhet är i sig mycket energikrävande men i Lilla Edets kommun finns dessutom problem med stora volymer så kallat ovidkommande vatten i form av in- och utläckage i rörsystemen. Detta innebär att avloppsvattnet innehåller mycket dagvatten som egentligen inte skall transporteras till, och renas i reningsverken. Dessutom pumpas stora mängder renat färskvatten ut i systemet som aldrig slutanvändaren på grund av läckage till omgivande mark eller i värsta fall till avloppsrören direkt och ökar den volymen. Lilla Edets kommun deltog 2012-2014 i ett energieffektiviseringsprojekt ENVA (energieffektivisering i kommunala VA-nät) under ledning av Energimyndigheten och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Syftet var att se om de pumpar som fanns var rätt dimensionerade och ta fram ett upphandlingsunderlag för VA-pumpar. Lilla Edet är en av tre kommuner som lyckats bäst och energibesparingen är kring 50 % i de anläggningar som var med i projektet. Kunskapen om kravsättning avseende energianvändning i pumpar kommer användas vid framtida upphandlingar på VA-sidan. Målbeskrivning övrig energiförbrukning Lilla Edets kommun ska ha ett energieffektivt VA-system. Energirådgivning ska finnas tillgänglig för alla små och medelstora företag och privatpersoner som bor och verkar i Lilla Edets kommun. Strategi övrig energiförbrukning Mängden vatten som behöver pumpas ska motsvara den mängd som faktiskt används, ovidkommande vatten ska inte in i systemet och läckage av renvatten ska inte förekomma. De VA-pumpar som finns ska kontinuerligt bytas mot mer energieffektiva och vara dimensionerade utifrån det arbete som ska utföras. Åtgärder Åtgärd Genomförande Ansvarig Arbeta för att minimera in- och utläckage i VA-systemet -2020 TN Energieffektivisering av pumpstationer -2020 TN Energieffektivisering av renings- och vattenverk 2016-2020 TN Genom energirådgivning minska energiförbrukningen i de små- och medelstora företagen inom kommunen. -2020 MBN 12
Miljökonsekvensbeskrivning MKB Miljökonsekvensbeskrivningens syfte är att beskriva de effekter som energiplanen med sina mål och åtgärder förväntas ge. För att beskriva vad som händer om en ny energiplan inte antas utan utvecklingen fortgår som den ser ut i dagsläget finns nollscenariot. Utöver detta presenteras ett utvecklingsscenario där hänsyn har tagits till de förändringar som denna energiplan medför eller förväntas medföra. Nollscenario - uppskattad energipåverkan: Bostäder energiförbrukningen ökar något med varje ny fastighet som byggs. Flerfamiljsfastigheter i allmännyttan byggs enligt BBR-krav. Enfamiljsfastigheter byggs enligt BBR-krav och några med lågenergistandard. Något ökande energianvändning/person: Transporter andelen fordon som drivs fossilfritt ökar långsamt med enstaka per år. Fler pendlar till och från kommunen och man gör det med bil. Kollektivtrafiken bibehålls som i dagsläget och utgör inget verkligt alternativ för dem som har körkort. Cykel kan upplevas som otryggt då det är få som rör sig i samhället och cykelvägar saknas eller är felplacerade i vissa områden. Ökande energianvändning/person: Samhällsplanering Nya områden anläggs som tidigare med bilen i centrum. Planering sker för att minska energiförbrukningen och få bra mikroklimat. Något ökande energianvändning/person: Övrig energiförbrukning avloppssystemet förnyas när något går sönder och åtgärdas enligt plan, pumpar byts när de går sönder. Något minskande energianvändning/person: Sammanfattande bedömning: Nollscenariot bedöms ge en Något ökande energianvändning per person 13
Utvecklingsscenario - uppskattad energipåverkan: Bostäder energiförbrukningen ökar något med varje ny fastighet som byggs. Flerfamiljsfastigheter i allmännyttan byggs med hårdare energikrav än i BBR. Enfamiljsfastigheter byggs enligt BBR-krav men genom att flera bygger samtidigt inom ett område kan påverkan från dem som bygger energisnålt medföra att fler bygger med passivhus eller med lågenergistandard. Något minskad energipåverkan/person: Transporter andelen fordon som drivs fossilfritt ökar kontinuerligt tack vare att det finns laddstationer för elbilar och att den kommunala organisationen genom sina anställdas användning av kommunens fordon avdramatiserar den nya tekniken så att privatpersoner vågar köpa egna miljöbilar som drivs fossilfritt. Fler pendlar till och från kommunen men man gör det med kollektivtrafiken eller cykel inom närområdet. Kollektivtrafikens linjenät samt avgångar har kunnat utökas något tack var bättre befolkningsunderlag. Cykel utgör ett verkligt alternativ för barn och unga till skola och fritidsaktiviteter då fler vuxna rör sig i samhället och det finns bra cykelvägar till utpekade målpunkter. Minskande energianvändning/person: Samhällsplanering Nya områden anläggs med människan i centrum och med tanke på att det ska vara lätt att röra sig utan bil för alla. Planering sker för att minska energiförbrukningen och få bra mikroklimat. Minskande energianvändning/person: Övrig energiförbrukning - avloppssystemet förnyas när något går sönder och enligt plan men även när samordningsvinster finns genom att nya fastigheter byggs. Pumpar byts när de går sönder men även när belastningen på dem förändras. Minskande energianvändning/person: Sammanfattande bedömning: Nollscenariot bedöms ge en Minskande energianvändning per person 14
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl -05-18 /S101-2 ADM Tertial 1- Tekniska nämnden Dnr /S101 Sammanfattning Inom den skattefinansierade tekniska verksamheten är utfallet för perioden ett överskott på +825 tkr. Prognosen på helårsbasis inom de skattefinansierade verksamheterna är trots detta att utfallet vid årets slut kommer att vara i enlighet med budget. et inom VA-verksamheten är efter första tertialet ett överskott på +1 283 tkr. Överskottet beror huvudsakligen på högre intäkter från taxan med +320 tkr under perioden jämfört med budget. Kapitaltjänstkostnaden är +230 tkr under perioden jämfört med budget, vilket beror på att projekt inte färdigställdes under 2014. Prognosen för är att utfallet vid årets slut kommer att uppvisa ett positivt resultat på +500 tkr, vilket beror på mer intäkter och lägre kapitaltjänstkostnad. Avfallsverksamheten har efter det första tertialet ett mindre underskott på -91 tkr. Det finns inga anmärkningsvärda orsaker till underskottet och prognosen på helårsbasis är att verksamhetens utfall kommer att vara i linje med budget. Område Tertial 1 jämfört med budget tkr Nämnden (inkl. handikappråd) +21 Gator/vägar (inkl. vinterväghållning och belysning) +654 Dagvatten -33 Teknisk- och fysisk planering +45 Parkverksamheten +139 Summa skattekollektivet +825 Vatten/avloppsverksamheten +1 283 Avfallsverksamheten -91 Tabell 1 Ekonomisk utfall för tertial 1 jämfört med budget Verksamheten går enligt planerat och förvaltningen har uppfyllt nämndens grunduppdrag. Nämnden har satt upp 25 mål för att sträva efter kommunfullmäktiges prioriterade mål samt 3 egna nämndmål. Förvaltningen har i sin prognos angett att det är 5 mål som inte kommer att uppnås under året. I april kom Länsstyrelsens beslut att godkänna den reviderade sluttäckningsplanen för Högstorpsdeponin. Utförd sluttäckning måste kompletteras med ett skyddsskikt
sid- 2 - (inklusive ett vegetationsskikt). Täckning av resterande deponiyta ska genomföras enligt reviderad sluttäckningsplan. I planen ingår åtgärder för avledning av deponigas, avledning av lak- och ytvatten, placering av grundvattenrör i anslutning till deponin för kontroll av påverkan på grundvattnet samt installation av flödesmätare för det lakvatten som avleds från dammen. Länsstyrelsen anger att kommunen har till och med 2019 att sluttäcka deponin. För dessa åtgärder krävs totalt ca 9 100 tkr. Det finns 3 500 tkr avsätta för åtgärderna. Det innebär att det krävs ytterligare ca 5 600 tkr. Det är först 2017 som det kommer att krävas mer pengar än de avsatta medlen. Efter färdigställd sluttäckning krävs ca 100 tkr i driftkostnad för kontrollprogrammet av deponin under ca 30 år. Beslutsunderlag Tertial 1 med diarienummer /S101-2 Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslås godkänna redovisningen av tertial 1, Anna Stenlöf Samhällsbyggnadschef anna.stenlof@lillaedet.se 0520-659660 Beslutet expedieras till Anna Stenlöf Samhällsbyggnadschef Britt-Inger Norlander Teknisk chef Lukas Jonsson förvaltningsekonom sid 2/2
Tertialrapport 1 1 Dnr /S101-1 Dpl 042 Tertialrapport 1 - Tekniska nämnden Period: Januari - april Datum: -05-19
Tertialrapport 1 2 INNEHÅLL 1. Sammanfattning... 3 1. Uppföljning av nämndens grunduppdrag... 4 1.1. Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen... 4 2.2.1 Nämndens verksamhet... 4 2.2.2 Gator och vägar... 4 2.2.3 Parkverksamhet... 5 2.2.4 Deponi... 5 2.2.5 Dagvatten... 5 2.2.6 Vatten och avloppsverksamhet... 5 2.2.7 Avfallsverksamheten... 6 2. Uppföljning av mål... 6 2.1. Kommunfullmäktiges mål... 6 2.2. Nämndens egna mål... 12 3. Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation... 13 3.1. Nämndens ekonomiska skatteutrymme... 13 3.2. Analys av utfall och prognos... 13 3.3. Nämndens verksamhet... 13 3.4. Teknisk- och fysisk planering (mätning, utsättning)... 14 3.5. Gator och vägar... 14 3.6. Parkverksamhet... 14 3.7. Dagvatten... 14 3.8. VA-verksamhet... 15 3.9. Avfallsverksamhet... 15 3.10. och prognos - skattekollektivet... 16 3.11. och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur... 17 4. Fördjupning till nämnden... 18 4.1. Högstorpsdeponin... 18 5. Investeringar... 19 5.1. Skattefinansierad verksamhet... 19 5.1. Avgiftsfinansierad verksamhet... 21
Tertialrapport 1 3 1. Sammanfattning Inom den skattefinansierade tekniska verksamheten visar utfallet för perioden ett överskott på +825 tkr. Orsaken till överskottet finns huvudsakligen i att verksamheten för gator och vägar under första tertialet visar ett överskott på +654 tkr. Nämndens totala överskott beror framför allt på att årets asfaltsarbeten(lagningar/akut underhåll) m.m. ännu inte påbörjats och säsongsrelaterade faktorer som bidragit till ett överskott även inom parkverksamheten. Prognosen på helårsbasis inom de skattefinansierade verksamheterna är trots detta att utfallet vid årets slut kommer att vara i enlighet med budget. et inom VA-verksamheten är efter första tertialet ett överskott på +1 283 tkr. Överskottet beror huvudsakligen på högre intäkter från taxan med +320 tkr under perioden jämfört med budget. Kapitaltjänstkostnaden är +230 tkr under perioden jämfört med budget, vilket beror på att projekt inte färdigställdes under 2014. Prognosen för är att utfallet vid årets slut kommer att uppvisa ett positivt resultat på +500 tkr, vilket beror på mer intäkter och lägre kapitaltjänstkostnad. Avfallsverksamheten har efter det första tertialet ett mindre underskott på -91 tkr. Det finns inga anmärkningsvärda orsaker till underskottet och prognosen på helårsbasis är att verksamhetens utfall kommer att vara i linje med budget. Område Tertial 1 jämfört med budget tkr Nämnden (inkl. handikappråd) +21 Gator/vägar (inkl. vinterväghållning och belysning) +654 Dagvatten -33 Teknisk- och fysisk planering +45 Parkverksamheten +139 Summa skattekollektivet +825 Vatten/avloppsverksamheten +1 283 Avfallsverksamheten -91 Tabell 1 Ekonomisk utfall för tertial 1 jämfört med budget Verksamheten går enligt planerat och förvaltningen har uppfyllt nämndens grunduppdrag. Nämnden har satt upp 25 mål för att sträva efter kommunfullmäktiges prioriterade mål samt 3 egna nämndmål. Förvaltningen har i sin prognos angett att det är 5 mål som inte kommer att uppnås under året. I april kom Länsstyrelsens beslut att godkänna den reviderade sluttäckningsplanen för Högstorpsdeponin. Utförd sluttäckning måste kompletteras med ett skyddsskikt (inklusive ett vegetationsskikt). Täckning av resterande deponiyta ska genomföras enligt reviderad sluttäckningsplan. I planen ingår åtgärder för avledning av deponigas, avledning av lak- och ytvatten, placering av grundvattenrör i anslutning till deponin för kontroll av påverkan på grundvattnet samt installation av flödesmätare för det lakvatten som avleds från dammen. Länsstyrelsen anger att kommunen har till och med 2019 att sluttäcka deponin. För dessa åtgärder krävs totalt ca 9 100 tkr. Det finns 3 500 tkr avsätta för åtgärderna. Det innebär att det krävs ytterligare ca 5 600 tkr. Det är först 2017 som det kommer att krävas mer pengar än de avsatta medlen. Efter färdigställd sluttäckning krävs ca 100 tkr i driftkostnad för kontrollprogrammet av deponin under ca 30 år.
Tertialrapport 1 4 1. Uppföljning av nämndens grunduppdrag I det här kapitlet sker en uppföljning av det grunduppdrag som anges i nämndens verksamhetsplan. Uppföljningen av det ligger bland annat till grund för kommunfullmäktiges ställningstagande om nämnden uppfyllt sitt uppdrag. 1.1. Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Grunduppdraget är att arbeta för att Lilla Edets kommun skall nå en god och långsiktigt hållbar samhällsstruktur med trivsamma och säkra offentliga miljöer. Nämnden är ansvarig för den offentliga miljön som gator, parker och lekplatser och även trafikfrågor. Nämnden ansvara även för att teknisk försörjning, innefattande bland annat vatten, avlopp och avfall, skall vara trygg, säker och miljöanpassad. Nämndens grunduppdrag innebär att de gator för vilka kommunen är huvudman, skall hållas i sådant skick att de är farbara utan risk för skada på fordon eller personer. Vintertid skall snöröjning och halkbekämpning ske i sådan omfattning, att gatorna är framkomliga för motorfordon och att gång- och cykelvägar är framkomliga för gående inom rimlig tid. Den offentliga miljön ska upplevas trygg och trivsam. Grönytor skall underhållas och befintliga planteringar skötas på ett professionellt sätt. Dricksvattenförsörjningen skall bedrivas på sådant sätt, att kvalitet och kvantitet motsvarar gällande regelverks krav respektive normalt behov av dricksvatten. Insamling och omhändertagning av hushållsavfall skall ske enligt gällande lagstiftning. Avlopp från verksamhetsområden skall renas så att utsläpp till recipienter inte överstiger gällande gräns- eller riktvärden. 2.2.1 Nämndens verksamhet Nämnden har haft tre sammanträden under året. Under sammanträdet i april genomfördes en workshop angående kommunens framtida avfallshantering. Nämnden diskuterade och prioriterade målen i regionens Avfallsplan A2020 som utgör ett planeringsunderlag för förvaltningen. 2.2.2 Gator och vägar Det har varit en snöfattig vinter och snöröjning samt halkbekämpning har genomfört enligt plan. Nämnden har under året påbörjat en inventering av kommunens vägmärken och gatuskyltar som utförs av kommunens Arbetsmarknadsavdelningen (AMA). Arbetet innebär att vägmärken dokumenteras för att kunna läggas in i kommunens kartverk och att undermåliga vägmärken succesivt byts ut. Inverteringen kommer att fortsätta under. De lokala trafikföreskrifter som idag saknas ska rapporteras in till transportstyrelsen databas. Arbetet kommer att slutföras. Kommun har tagit hand om 13 bilar som har varit övergivna. Standarden på kommunens gator är delvis undermåliga, vilket beror på tidigare års eftersatt underhåll av samtliga gator och vägar. Utebliven vägbeläggning orsakar sämre offentlig miljö, risk för trafikfara för cyklister, större risk för fordonsskador, försvårar snöröjning samt att beläggningsåtgärderna blir dyrare om förfallet fortgår. Att inte
Tertialrapport 1 5 underhålla gator och vägar är kapitalförstöring, vilket i sin tur leder till ännu större underhållbehov än om behovet hade åtgärdats idag. Det har förekommit en hel del klagomål under året från kommuninvånare angående brister och risker med dålig beläggning på gator. Förvaltningen har även ersatt fordonskada som orsakas av gropar i gatan. Från och med har kommunen infört komponentavskrivning, vilket innebär att anläggning av asfalt kommer att betraktas som en investering. I driftbudgeten finns endast pengar avsatt för akut underhåll, vilket innebär lagning av potthål. I nämndens budget för finns en satsning på ökat underhåll och asfaltering ska bland annat utföras på Bistockvägen, Planvägen, Kullåsgatan, del av Solgatan, Björkvägen och Skansenvägen med start i maj månad. 2.2.3 Parkverksamhet Leifab utför drift och underhåll av parker och lekplatser samt sköter renhållning av kommunens offentliga miljö tex papperskorgar. I vintras var det flera dagar med kraftig blåst/storm som orsakade skador på träd inom kommunen. Leifab har meddelat att de inte har åtgärdat alla arbetsorder gällande träd på grund av personalbrist. Skogssällskapet har varit medhjälpligt att ta hand om omkull blåsta träd. Leifab har rapportera att de inte har kunnat utföra gräsklippning enligt uppställda mål på grund av en gräsklippare har var trasig. 2.2.4 Deponi I april kom Länsstyrelsens beslut att godkänna den reviderade sluttäckningsplanen för Högstorpsdeponin. Utförd sluttäckning måste kompletteras med ett skyddsskikt (inklusive ett vegetationsskikt). Täckning av resterande deponiyta ska genomföras enligt reviderad sluttäckningsplan. I planen ingår åtgärder för avledning av deponigas, avledning av lakoch ytvatten, placering av grundvattenrör i anslutning till deponin för kontroll av påverkan på grundvattnet samt installation av flödesmätare för det lakvatten som avleds från dammen. Länsstyrelsen anger att kommunen har till och med 2019 att sluttäcka deponin. Grundvattenrör och installation av flödesmätare måste utföras i år. Förvaltningen planerar att göra en upphandling i år av de åtgärder som krävs enligt sluttäckningsplanen. Det skulle innebära att entreprenaden kan påbörjas i början av 2016. 2.2.5 Dagvatten Drift och underhåll av dagvattensystemet t.ex. dikning och rensning av inlopp utförs av Leifab. 2.2.6 Vatten och avloppsverksamhet Flera drifttekniker för drift och underhåll av verken och övriga anläggningar på ledningsnätet kommer under de närmaste åren att gå i pension. Förvaltningen har rekryterat en drifttekniker som har tillträtt på avloppsverket i Ellbo. Produktion av dricksvatten är enligt plan. Driften av avloppsverken fungerar tillfredsställande och inkommande flöden är måttliga/låga beroende på en torr väderlek. I början av januari innehöll det bräddade vatten väldigt höga fosfor halter, vilket har åtgärdas genom att bygga om anslutningar av rejectvatten från centrifugen direkt till
Tertialrapport 1 6 luftningsbassängen. Länsstyrelsen har erhållit information om de höga fosfor halterna samt åtgärderna. 2.2.7 Avfallsverksamheten Kommun utför avfallsverksamheten i egen regi, vilket innebär insamling och omhändertagning av hushållsavfall, drift av ÅVC samt kundtjänst inklusive fakturering av Va- och avfallstjänsterna. VA- och avfallsfakturor har skickats ut enligt plan och fakturor som inte betalas skickas till kommunens leverantör av kravverksamhet. Förvaltningen har ökat kundservice genom att möjliggöra månadsfaktureringar för kunder med e-faktura. Förvaltningen har ändrat faktureringsperioderna för att erhålla bättre överenstämmelse med kommunens ekonomicykel. I mitt av april gjorde Farligt avfallsbilen 8 stopp i kommunen. Till Farligt avfallsbilen kan medborgare lämna in färgburkar, el-produkter, batterier och glödlampor för en miljöriktig hantering. Kommunen har genomfört en upphandling av kvittblivning av inlämnat material på ÅVC inklusive transport samt containrar. 2. Uppföljning av mål 2.1. Kommunfullmäktiges mål Prioriterat mål 1 2013 2014 perioden Prognos helår Prioriterat mål: Utveckla former för dialog som ökar möjligheten för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Mätning/målet uppfyllt: Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna. 1. Uppdatera informationen på Hemsidan/Facebook (antal tillfällen per år) 2. Vid varje nämnd ha en sammanställning på inkomna synpunkter (antal tillfällen per år) 3. Delta i samtliga ortsutvecklingsmöten under och ta med synpunkter till nämndmöten (%) Mål enl vpl 15 >24 24 1 6 0 100 100 Mål 1. Tekniska avdelningen har informerat på Facebook om Farligt avfallsbilens turer och öppningstider ÅVC samt svarat på inlägg om lekplatser, avvikande hämtningsdagar av hushållsavfall, skyltar till Ryrsjön, nedskräpning. Uppdatering av kommunens webbsidor som berör verksamhet inom tekniska sker kontinuerligt. Genom tekniska avdelningens kundtjänst sker ett kontinuerligt flöde av information genom telefon, mejl samt nyhetsbrev. Mål 2. Tekniska avdelningen informerade nämnden i april om inkomna synpunkter från medborgare. Mål 3. Det har inte varit några ortsutvecklingsmöten i år 8
Tertialrapport 1 7 Prioriterat mål 2 2013 2014 perioden Prognos helår Prioriterat mål: Utveckla mötesplatser för unga med syfte att öka ungdomars inflytande avseende sin fritid. Mätning/målet uppfyllt: Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna. Mål enl vpl 4. Att i samband med detaljplanering ska samråd ske med kulturproducenter och ungdomar för att utöva möjligheter att skapa mötesplatser (%) 0 100 100 5. Delta i samtliga ortsutvecklingsmöten under och ta med synpunkter till nämndmöten 0 100 100 (%) Mål 4. Tekniska avdelningen har inte varit involverade i detaljplaner som berör målsättningen. Mål 5. Det har inte varit några ortsutvecklingsmöten i år Prioriterat mål 3 2013 2014 perioden Prognos helår Mål enl vpl Prioriterat mål: Kommunen ska arbeta för en jämställd service till medborgarna. Mätning/målet uppfyllt: Inriktningsmål: I Lilla Edet kommun ska flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 6. Genomföra utbildning inom jämställdhet genom att utbilda alla medarbetare (20 medarbetare) 7. Att under ta fram en underhålls- och åtgärdsplan för kommunens GC-vägar (antal) 0 20 20 0 1 1 Mål 6. Ingen utbildning i ämnet har genomförts på förvaltningen. Mål 7. Underhållsplan för asfaltering av GC-bana genomförs samtidigt som för gator. I den cykelplanen som avdelningen ska ta fram ingår även underhållsbehoven av GC-banor. Prioriterat mål 4 2013 Prioriterat mål: Samverkan inom SOLTAK Inriktningsmål: Samverka över kommungränserna. 8. Ett samarbete ska påbörjas inom (antal) 2014 perioden Prognos helår Mål enl vpl 0 1 1 Mål 8. Tekniska avdelningen träffar regelbundet kommuner inom Soltak för kundskaps- och erfarenhetsutbyte. Dock har inget djupare samarbete påbörjas.
Tertialrapport 1 8 Prioriterat mål 6 2013 2014 perioden Prognos helår Mål enl vpl Prioriterat mål: Fortsätta att arbeta för att nå de miljömål som ska uppnås 2020 utifrån antagna miljömål samt handlingsplan. Inriktningsmål: Kommunen ska bedriva ett långsiktigt och hållbart miljöarbete med de nationella miljömålen som ledstjärna. 9. Ovidkommande vatten (dagvatten, inläckage och dränvatten) till reningsverken ska utgöra mindre än 30 % av totala avloppsmängden (%) 10. Att slaminnehållet ska vara möjligt att certifiera enligt Revaq (JA/NEJ) 11. På ÅVC inrätta möjlighet för kunder att lämna möbler/inventarier som kan återanvändas (JA/NEJ) 12. Utreda möjligheten att samarbeta med skolan. Att ordna studietillfälle vid ÅVC Göta och/eller verken (JA/NEJ) - 62 30 Nej Nej JA Nej JA JA Nej JA JA Mål 9. Ovidkommande vatten till reningsverket är högst beroende av nederbörden. För 2014 var ovidkommande vatten 64% av inkommande vatten till verken. Att uppnå 30 procent är det ytterst få kommuner som klara i Sverige. Det krävs omfattande arbeten på rörnätet/fastigheter för att minska ovidkommande vatten till reningsverken. Mål 10. Revaq är ett certifieringssystem som arbetar för att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, att skapa en hållbar återföring av växtnäring samt att hantera riskerna på vägen dit. Vi har låtit analysera slam från 2014 för att utröna hur nära eller långt ifrån Revaqs gränsvärden vi ligger. 45 parametrar klarar 2025 års gränsvärden. För koppar, zink och krom är halterna på gränsen för både och 2025 gränsvärde. Parametrarna antimon, silver, kvicksilver, tenn och kadmium klarar års gränsvärden men inte 2025 års gränsvärde. Certifieringen ställer också krav på att verksamheten bedriver ett aktivt uppströmsarbete, arbetar med ständiga förbättringar och är öppen med all information. Mål 11. Tekniska avdelningen har sett över möjligheterna med återanvändning på ÅVC, möjligheter finns men utrymmet är dock begränsat. Ett studiebesök på Alelyckan ÅVC och kretsloppspark i Göteborg -05-13 ska bidra till inspiration och idéer, efter det ska färdigt förslag på utformning och placering tas fram. Ambitionen är att ha återanvändning på plats i september. Mål 12. Hittills under året har inga kontakter tagit med skolan. Prioriterat mål 7 2013 2014 perioden Prioriterat mål: Invånarantalet ska öka med en procent jämfört med föregående år. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. 13. Förnyelsetakten av de asfalterade ytorna skall vara 33 år, vilket motsvarar 1/33 av ytan (= 1/33 av 512600 m 2 = 15533 m²) (m²) 14. Under kommande mandatperiod till 2018 ska asfaltskulden vara borta. 25 % per år (%) Prognos helår Mål enl vpl 0 20 000 15 533 0 15 25 Mål 13. Asfaltsäsongen har inte börjat än. Vi uppskattar att uppnå målet med råge. Mål 14. Asfaltsäsongen har inte börjat än. I samband med asfaltsarbeten krävs justeringar av brunnar och kantstenar m,m vilket innebär att alla asfaltspengar inte blir ny asfalt. Vid nyasfaltering läggs ett lager asfaltsgrus (poröst) och några år senare anläggs ett asfalt slitlager (tätare asfalt). Förvaltningen uppskattar att underhållsberget minska med ca 15 % vid årets slut.
Prioriterat mål 10 Tertialrapport 1 9 2013 2014 perioden Prognos helår Prioriterat mål: Det offentliga rummet ska vara trivsamt, snyggt och rent med trygga och tillgängliga miljöer. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. 15. Förnyelsetakten av de asfalterade ytorna skall vara 33 år, vilket motsvarar 1/33 av ytan (= 1/33 av 512600 m 2 = 15533 m² (m 2 ) 16. Under kommande mandatperiod till 2018 ska asfaltskulden vara borta. 25 % per år (%) 17. Gräsklippningsytor skall klippas vid 8 cm höjd. Hur många veckor överskrids gräshöjden?(antal veckor) 18. Halkbekämpning, vid tillfällen då enbart halk-bekämpning sker, skall vara avslutad inom 4 timmar från utringning. Andel halktillfällen då målet uppfyllts (%). 19. Snöröjning igångsätts då snödjupet överstiger 6 cm på gångvägar och GC-vägar och överstiger 10 cm på ytor för fordonstrafik. Snöröjningen skall vara slutförd inom 8 timmar från utringning. Andel snötillfällen då målet uppfyllt (%).] Mål enl vpl 20 000 15533 0 15 25 2 8 0 Mål 15. Asfaltsäsongen har inte börjat än. Vi uppskattar att uppnå målet med råge. Mål 16. Asfaltsäsongen har inte börjat än. I samband med asfaltsarbeten krävs justeringar av brunnar och kantstenar m,m vilket innebär att alla asfaltspengar inte blir ny asfalt. Förvaltningen uppskattar att underhållsberget minska med ca 15 % vid årets slut. Mål 17. Redan under april månad klarade inte Leifab att klippa gräset enligt kravet. De flaggar för att det är en uppenbar risk att det inte klarar kravet på grund av personalbrist. Mål 18. Målet är uppfyllt Mål 19. Målet är uppfyllt 100 100 100 100 100 100 Prioriterat mål 11 2013 2014 perioden Prognos helår Mål enl vpl Prioriterat mål: - Utreda möjligheterna att utvidga rekreationsytorna i Lilla Edets kommun avseende Inlandsön (genom dess friläggande) och Ströms slottspark samt -Utreda framtida skötselformer avseende kommunens vandringsleder. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. 20. Utifrån tekniska nämndens grunduppdrag medverka vid kommunens kommande utredningar (%) Mål 20: Tekniska avdelningen för samtal med kultur och fritid i de aktuella frågorna. Prioriterat mål 12 2013 2014 100 100 100 perioden Prognos helår Mål enl vpl Prioriterat mål: Brukarna skall vara nöjda med sitt särskilda boende. Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag.