Informationsärenden. Beslutsärenden. Tid: Onsdagen den 19 augusti 2015 kl Plats: Västra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Tekniska nämnden Tid: Onsdagen den 19 augusti 2015 kl Plats: Västra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning Föredraganden Informationsärenden 4. Information om avfallstaxan 2016 Ingenjör Anders Johansson 5. Information om VA-taxa anläggningstaxa 2016 Teknisk chef Britt-Inger Norlander 6. Inventering av vägmärken i kommunen Teknisk chef Britt-Inger Norlander 7. Inkomna synpunkter Beslutsärenden 8. Anvisat hämtningsställe för Ivarslund 1:36 m fl Dnr 2015/S Avfallsprojekt 2015 utöver budget Dnr 2015/S Åtgärder inom Tekniska nämndens ansvarsområde för att redovisa positivt resultat 2015 för skattefinansierad verksamhet Dnr 2015/S213 Ingenjör Anders Johansson Teknisk chef Britt-Inger Norlander Samhällsbyggnadschef Anna Stenlöf 11. Remissyttrande avseende Energiplan för Lilla Edets kommun Dnr 2015/S Yttrande på motion om tydlig skyltning vid avfarter mot Lödöse, för museet och järnvägsstationen Dnr 2015/S086

2 Kallelse Tekniska nämnden 13. Nästa sammanträde 14. Information 15. Anmälan om inkomna skrivelser 16. Anmälan av delegeringsbeslut Leif Kinnunen Ordförande

3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S Anvisat hämtningsställe för Ivarslund 1:36 m fl Dnr 2015/S219 Sammanfattning Tekniska avdelningen har gjort bedömningen att en väg som leder till fem fastigheter har bristande framkomlighet. Det är en brant backe som är svår att köra på vintern, samt att det saknas godtagbar vändmöjlighet ur säkerhetssynpunkt utmed vägen. Kommunen gör en bedömning att det inte är acceptabel arbetsmiljö. Därför har kommunen anvisat ett gemensamt hämtningsställe för fem fastigheter: Ivarslund 1:37 Ivarslund 1:36 Ivarslund 1:30 Ivarslund 1:18 Ballabo 3:10 Den anvisade platsen är belägen i en korsning och avfallskärlen från fastigheterna utgör inget hinder för trafiken. Kommunen har inte rådighet över marken på den anvisa hämtställe. Därför har kommunen kontaktat fastighetsägare för den anvisade marken och kommit överens om nyttjanderättsavtal för uppställning av avfallskärl. Fastighetsägare till Ivarslund 1:36 har inte godkänt hämtstället utan önskar att kärlet hämtas närmare hans tomtgräns. När kommunen och fastighetsägen inte kommer överens om hämtningsstället ska enligt kommunens lokala föreskrifter tekniska nämnden besluta om hämtningsställe. De aktuella fastigheterna och anvisad hämtstället framgår av kartbilderna nedan.

4 sid- 2 - Bild 1: Röd cirkel markerar berörda fastigheter, röd fyrkant markerar nytt anvisat hämställe. Bild 2: Större bild på nytt anvisat hämtställe, röd fyrkant markerar hämtstället. sid 2/3

5 Beslutsunderlag sid- 3 - Kommunens lokala föreskrifter för avfallshantering 9 : Hämtstället bestäms av samhällsbyggnadsförvaltningen. Om oenighet uppstår hämtställets placering, hänskjuts frågan till samhällsbyggnadsnämnden Texten i lokala föreskrifterna har inte uppdaterats. Samhällsbyggnadsnämnden motsvara idag av tekniska nämnden. Finansiering Kostnaden för att få rådighet över anvisad mark för avfallskärl är 100 kr/månad och finansieras via avfallstaxan Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar att hämtning av hushållsavfall för aktuella fastigheter sker från anvisad plats. Anders Johansson Ingenjör anders.johansson@lillaedet.se Beslutet expedieras till Anna Stenlöf Britt-Inger Norlander Berörda fastighetsägare Samhällsbyggnadschef Teknisk chef sid 3/3

6 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S Avfallsprojekt 2015 utöver budget Dnr 2015/S240 Sammanfattning Kommunen har en avfallsplan A2020 som är gemensam för alla kommuner i GR. Nämnden arbetade i en work-shop våren 2015 med prioritering av målen i A2020. Workshops-resultatet gav följande prioritering: Mängden elektronikavfall resp farligt avfall i det brännbara avfallet ska halveras Minst 50% av matavfall ska tas omhand så växtnäring utnyttjas. Allt matavfall ska gå till biogasproduktion Utveckla och tillvarata ny kunskap för att bibehålla en modern avfallshantering Kommun tog över avfallsverksamheten i egen regi 1 november Inledningsvis låg fokus på att starta upp och nå en fungerande verksamhet. Nu har kommunen haft driften över verksamheten i över ett halvår. Förvaltningen arbetar ständigt med förbättringar för att öka kundservicen och höja kvalitén i de tjänster vi levererar. Verksamheten har identifierat fyra projekt i syfte att utveckla verksamheten och som kan genomföras under Projekten bidrar till att uppfylla målen i A2020 och stämmer delvis överens med nämndens intensioner från work-shopen. I tabellen 1 nedan finns en sammanställning över kostnaderna för projekten och konsekvensen av projekten för verksamheten. Avfallsverksamheten har en ingående balans på kr (eget kapital), som en konsekvens av tidigare års positiva resultat inom verksamheten. Det är en resurs som ska komma avfallskollektivet till godo. De identifierade projekten ryms inte inom driftsbudgeten för avfallsverksamheten Därför föreslås att projekten på totalt kr ska finansieras med avfallsverksamhetens egna kapital. Tabell 1. Föreslagna projekts kostnad och konsekvenser på avfallsverksamheten Projekt Kostnad (kkr) Kundnytta Miljönytta Ekonomi Internt/ Kvalité /socialt Arbetsmiljö 1. Plockanalys Däck med fälg 3. Skyltar ÅVC 4. Sanering ÅVC SUMMA 280

7 sid- 2 - Ärendet Projektbeskrivningar 1. Plockanalys av hushållsavfall Plockanalys av hushållsavfall innebär att man analyserar hushållens brännbara avfall (innehåll i avfallskärl) i olika fraktioner. Man får då ut statistik på t.ex. hur mycket förpackningar av plast, metall, glas etc samt tidningar, elektronik och matavfall som finns i det brännbara avfallet. Plockanalysen ger en bra kunskap om hushållens beteende så som avfallsverksamheten fungerar idag. Plockanalyser är ett instrument för att följa upp förändringar i verksamheten tex utsortering av matavfall, förändring av insamling av FTI-material och farligt avfall. Analysen är ett viktigt verktyg för att följa upp mål i den regionala avfallsplanen A2020, t.ex. att mängden förpackningar och farligt avfall i hushållsavfallet ska minska. Flera kommuner inom GR har genomfört plockanalyser och materialet utgör ett underlag för att jämföra oss med andra kommuner. Det vore önskvärt att genomföra en plockanalys i år och sedan upprepa analysen för att följa upp hushållens beteende vid utvecklingen av avfallsverksamheten. För att genomföra projektet krävs planering, separat insamling av hushållsavfall i de utvalda områdena, utsortering av hushållsavfallet i olika fraktion samt analys och rapportering. Kostnaden för att genomföra projektet är kr. 2. Däck med fälg Idag tar ÅVC i Göta emot däck utan fälg och däck med fälg. Enbart däck finns ett producentansvar att omhänderta och det uppstår ingen kostnad för kvittblivning för kommunen. Däck med fälg ingår inte i ett sådant producentansvar och därför uppstår en kostnad för kvittblivning av materialet. Om däck separeras från fälg så utgör fälg ett skrotvärde som ger intäkter till kommunen och däck utgör ett producentansvarsmaterial som kan kvittblivas utan kostnad för kommunen. För att separera däck från fälg på ÅVC krävs lokalutrymme i form av container, utrustning för separering samt personal. Containern placeras i anslutning till ÅVC på Leifabs mark, vilket de har medgivit. För att ställa upp containern krävs bygglov. I containern placeras utrustning för separering samt behållare för däck. Arbetet med separering ca 5 timmar/vecka kommer att utföras av medarbetare från AMA. De anser att detta är en typ av arbete som det finns kompetens inom deras medarbetare. Kostnaden för att genomföra projektet är inköp av container och utrustning samt bygglovskostnad som uppskattas till max kr. Personalkostnad att separera däck från fälg uppskattas kosta kr/år. Intäkterna från skrotvärdet från fälgarna uppskattas till kr/år samt minskade kostnader på kr för kvittblivning av däck med fälg. Kostnaden för att genomföra projektet är en engångskostnad på max kr. 3. Skyltar på ÅVC För att höja kundservicen på ÅVC och underlätta för kunderna att göra rätt föreslås att alla skyltar på ÅVC byts ut. I samband med att driften på ÅVC övergick till kommunen så byttes ett antal skyltar ut. Många av befintliga skyltar är slitna. Därför föreslås att alla skyltar byts ut till enhetlig standard och numrering. Kostnaden för skyltar och montering uppskattas till kr. sid 2/3

8 sid Sanering Miljön på ÅVC i Göta upplevs att vara sliten, skräpig och väldig smutsig. För att förbättra miljön för kunderna och personal på ÅVC föreslås en sanering av lokalerna. Saneringen omfattar tvättning av väggar och golv på ÅVC samt utrymme för omlastning För att genomföra saneringen krävs speciell utrustning och kompetens som utförs på entreprenad. Kostnaden för projektet uppskattas till kr. Finansiering Avfallsverksamheten har en ingående balans på kr (eget kapital), som har uppkommit från tidigare års positiva resultat inom verksamheten. Det är en tillgång som ska komma avfallskollektivet till godo. Förslag till finansiering är att projekten finansieras av verksamhetens egna kapital Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar att genomföra de aktuella projekten under 2015 och finansiera projekten på kr via avfallsverksamhetens egna kapital. Anders Johansson Britt-Inger Norlander Ingenjör Teknisk chef anders.johansson@lillaedet.se britt-inger.norlander@lillaedet.se Beslutet expedieras till Anna Stenlöf Peter Jimmefors Britt-Inger Norlander Samhällsbyggnadschef Ekonomichef Teknisk chef sid 3/3

9 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S213-1 Åtgärder inom Tekniska nämndens ansvarsområde för att redovisa positivt resultat 2015 för skattefinansierad verksamhet Dnr 2015/S213 Sammanfattning Lilla Edets kommun följer upp verksamhet och ekonomi och redovisar dessa för kommunfullmäktige efter varje tertial. Kommunfullmäktige fattade följande beslutad , 37: Kommunfullmäktige uppmanar individnämnden, omsorgsnämnden och utbildningsnämnden att, senast , till kommunstyrelsen återrapportera åtgärder för att komma i ekonomisk balans. Följande nämnder ska redovisa ett positivt resultat om åtminstone; kommunstyrelsen 900 tkr, kultur- och fritidsnämnden 500 tkr, miljö- och byggnämnden 300 tkr, tekniska nämnden 300 tkr och senast återrapportera till kommunstyrelsen vilka effekterna blir. Tekniska nämnden uppvisar i tertialrapporten för tertial ett överskott för perioden januari-april +825 tkr för den skattefinansierade verksamheten och en årsprognos på 0 kr vilket överensstämmer med budget. Nämndens överskott för tertial 1 beror framför allt på att årets asfaltsarbeten (lagningar/akut underhåll) ännu inte påbörjats. Även inom parkverksamheten är kostnader säsongsrelaterade vilket bidragit till ett överskott under januari-april. En inte oväsentlig del av tekniska nämndens budgetmedel (skattedelen) är upplåsta av kapitaltjänstkostnader och av ingångna avtal. Faktiskt utfall av nyttjade ekonomiska resurser påverkas av väderförhållanden för ett individuellt år. Kostnader för t.ex. vinterväghållning är svåra att helt förutse och styra. Mot denna bakgrund föreslår förvaltningen följande åtgärder för att åstadkomma ett överskott för helåret 2015; Köpta tjänster i nom ramen för underhåll och skötsel av gator, gång- och cykelvägar samt grönytor minskas. Effekten blir sänkt kvalitet i skötsel av kommunens anläggningar. Köpta tjänster avseende konsultinsatser minskas. Effekten är försenade/uteblivna planeringsinstrument såsom skötselplaner, cykelplan, plan för trafiksäkerhetsarbete m. fl. Dessa planeringsinstrument utgör stöd för planeringen av nämndens drifts- och investeringsbehov och ett analysunderlag till stöd för värdering av vilken produktionsmodell som är mest resurseffektiv.

10 sid- 2 - Ärendet Kommunfullmäktige fattade följande beslutad , 37: Kommunfullmäktige uppmanar individnämnden, omsorgsnämnden och utbildningsnämnden att, senast , till kommunstyrelsen återrapportera åtgärder för att komma i ekonomisk balans. Följande nämnder ska redovisa ett positivt resultat om åtminstone; kommunstyrelsen 900 tkr, kultur- och fritidsnämnden 500 tkr, miljö- och byggnämnden 300 tkr, tekniska nämnden 300 tkr och senast återrapportera till kommunstyrelsen vilka effekterna blir. Beslutsunderlag Kommunfullmäktige protokoll Finansiering Enligt beslut från kommunfullmäktig ska nämnden uppvisa ett ekonomiskt årsresultat på +300 tkr. Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att vidta de förslagna åtgärderna. Britt-Inger Norlander Teknisk chef britt-inger.norlander@lillaedet.se Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Anna Stenlöf, Samhällsbyggnadschef Britt-Inger Norlander, Teknisk chef Lukas Jonsson, Förvaltningsekonom sid 2/2

11 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S116-2 EN Remissyttrande avseende Energiplan för Lilla Edets kommun Dnr 2015/S116 Nämndens yttrande Tekniska nämnden bedömer att energiplanen i sin nuvarande utformning är ambitiös men har brister. Tekniska nämnden bedömer att energiplanen som är på remissen behöver utvecklas med avseende på bakgrundsinformation, miljönyttan, lagstöd, konsekvensanalys, ekonomiska resurser, omfattning av föreslagen åtgärd för att nå målen samt planens syfte. Kommunen måste ta hänsyn utifrån många aspekter vad gäller den fortsatta samhällsutvecklingen, där energiförbrukning endast är en faktor. Flera av de föreslagna åtgärderna i planen angående fastigheter och samhällsplanering är inte analyserade med hänsyn till konsekvenser för andra intressen än energieffektivitet. De åtgärder i energiplanen som berör ansvarsområdet för tekniska nämnden är att främja transporter som minskar fossilberoende genom att minimera transporter med bil till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik. Planen föreslår att tekniska nämnden ska ta fram en cykelplan, vilket är ett arbete som nämnden har påbörjat. Tekniska nämnden anser att åtgärder att ta fram en parkeringsnorm vid bebyggelse tillhör fysisk planering och bör tas fram av KS och inte av Tekniska nämnden. Åtgärder för övrig energiförbrukning berör bland annat vatten- och avloppsförsörjningen. Föreslagna åtgärder är att minimera in- och utläckage i VAsystemet och energieffektivisering av pumpstationer samt vatten- och reningsverk. Vaverksamheten arbetar redan idag med de föreslagna åtgärderna. Dock nämns inte i vilken omfattning åtgärderna ska genomföras för att bidra till att uppnå planens mål. Ärendet Energiplanen för Lilla Edets kommun omfattar både den geografiska kommunen och Lilla Edets kommun som organisation. Planens övergripande mål är den kommunala organisationen ska vara fossiloberoende till 2030 och delmålet för 2020 är en minskning med 70 procent inklusive fordonsparken. Planen föreslår åtgärder inom följande verksamheter: Fordon och transport Fastigheter och samhällsplanering Övrig Energiförbrukning

12 sid- 2 - Kommunstyrelsen har beslutat att skicka ut energiplan på remiss med följande frågor: 1. Är de mål som satts relevanta och rimliga? 2. Är de områden som finns med rätt eller saknas något som borde få en egen rubrik eller lyftas fram under övrig energianvändning? 3. Är målbeskrivningar, strategier och åtgärder skrivna så de stöttar, tydliggör och/eller förenklar för de verksamheter som har beröringspunkter med energiplanen. 4. Övriga synpunkter? Beslutsunderlag Energiplan med följebrev Förslag till beslut Tekniska nämnden anser att Energiplan för Lilla Edets kommun behöver vidareutvecklas. Britt-Inger Norlander Teknisk chef britt-inger.norlander@lillaedet.se Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Anna Stenlöf Samhällsbyggnadschef Britt-Inger Norlander Teknisk chef sid 2/2

13 REMISS Datum Dnr Dpl /KS Energiplan , beslut om remiss Dnr 2014/KS0203 Ärendet överlämnas för yttrande till: Miljö- och byggnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Individnämnden Leifab Lokala partigrupper för: Centerpartiet Folkpartiet Miljöpartiet Moderaterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Svar skall inkomma till kansliavdelningen senast den: 31 maj 2015 Var vänligen åberopa kommunstyrelsens diarienummer.

14 sid- 2 - Vänliga hälsningar Annika Mändlo ank sid 2/2

15 _~_.~, W~~ W LILLA EDETS ri \=~%~ KOMMUN Kommunstyrelsens protokoll Energiplan , beslut om remiss Dnr 2014/KS0203 Sammanfattning Fc~rslaa på Energiplan för Lilla Edets kommun finns framtagen och omfattar förutom beskrivning och analys av de områden där stor energiförbrukning sker även förslag till mål och åtgärder. Energiplanen omfattar både den geografiska kommunen och Lilla Edets kommun som organisation. Anledrun~en till detta är att Lag om kommunal energiplanering har som mål att säkerställa bland annat hushållning och tillförsel av energi för kommunens invånare. Dokumentet måste därför belysa helheten i energisystemet likväl som organisationen bakom. Möjligheten för koncernen Lilla Edets kommun att påverka fra`mst företagare men även privatpersoner inskränker sid dock till största delen till att ge information för att öka kunskapen inom energiområdet och samråda i mer omfattande frågor. Möjligheten att styra över annat än kommunens egen organisation är alltså mycket begränsad varför fokus z Energiplanen kommer att vara på koncernen Lilla Edets kommuns Bakgrundsfakta finns sammanställt som underlag till mål och åtgärder men kommer inte att antas politiskt. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protoko ~0 Tjänsteskrivelse från miljöplaneraren, daterad Förslag på Energiplan för Lilla Edets kommun Beslut KommunsTyrelsen beslutar att skickar ut Energiplanen på remiss enligt sändlista under perioden 2 april 31 maj Beslutet expedieras till Enlut sändlistan %~~~ ~~_

16 Följebrev till internremiss för Energiplan För att få systematik i de yttranden som lämnas in och underlätta sammanställningen, utgå från nedanstående frågor. 1. Är de mål som satts relevanta och rimliga? 2. Är de områden som finns med rätt eller saknas något som borde få en egen rubrik eller lyftas fram under övrig energianvändning? 3. Är målbeskrivningar, strategier och åtgärder skrivna så de stöttar, tydliggör och/eller förenklar för de verksamheter som har beröringspunkter med energiplanen. 4. Övriga synpunkter?

17 Energiplan För Lilla Edets kommun

18 Sammanfattning Energiplan för Lilla Edets kommun omfattar både den geografiska kommunen och Lilla Edets kommun som organisation. Anledningen till detta är att lagen om kommunal energiplanering har som mål att säkerställa bland annat hushållning och tillförsel av energi för sina invånare. Därför måste dokumentet belysa helheten i energisystemet likväl som organisationen bakom. Sanningen är dock den att möjligheten för koncernen Lilla Edets kommun att påverka främst företagare men även privatpersoner inskränker sig till största delen till att ge information för att öka kunskapen inom energiområdet. Tyngdpunkten i Energiplanen kommer därför att vara på koncernen Lilla Edets kommun. Bakgrundsfakta presenteras i en bakgrundsdel som inte antas politiskt utan enbart finns som underlag till de åtgärder som tas upp i själva energiplanen. Energiplanen börs ses som en sektoriell fördjupning av kommunens Översiktsplan. Planen är, i likhet med översiktsplanen, av karaktären icke juridiskt bindande men starkt vägledande. Mål Mål EU till år 2020 Sverige år 2020 Förnybar energi 20% 50% 50% Lilla Edet* 2020 Förnybar energi inom 10% 10% 10% transporter Energieffektivitet jämfört 20% 20% 30% 2008 Minskade utsläpp 20% 40% 20 % växthusgaser jämfört 1990 * avser den geografiska kommunen inklusive den kommunala organisationen. 2

19 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Lag (1977:439) om kommunal energiplanering... 4 Uppföljning Energiplan Övergripande mål... 6 Fordon och transporter... 6 Fordon... 6 Transporter... 7 Åtgärder fordon och transporter... 8 Fastigheter och samhällsplanering... 9 Fastigheter... 9 Samhällsplanering Åtgärder Övrig energiförbrukning Vatten- och avloppsverksamhet Åtgärder Miljökonsekvensbeskrivning MKB Nollscenario - uppskattad energipåverkan: Utvecklingsscenario - uppskattad energipåverkan:

20 Bakgrund Energiplan för Lilla Edets kommun är den fjärde i ordningen för kommunen sedan Lag om kommunal energiplanering antogs Energiplanen omarbetas vart 5:e år för att vara aktuell då förändringarna inom energiområdet sker mycket snabbt. Energiplanen följer de krav som ställs på dokumentet enligt Lag 1977:439 men utöver dessa krav finns även intentionen för att minska energianvändningen och klimatpåverkan. Fastigheterna i Lilla Edets kommuns organisation med Leifab inkluderat, använder ca MWh energi för uppvärmning, belysning och övrigt. Energianvändningen är till nästan 100 % förnybar då både fjärrvärmen och övrig uppvärmning kommer från förnybara bränslen och den kommunala organisationens el är miljömärkt, endast några enstaka kubikmeter olja används. Detta innebär att koldioxidutsläppen från kommunens fastigheter är mycket låga. Sedan förra energiplanen gjordes har stora förändringar skett både vad gäller teknik men även gällande prisläget på olika bränslen vilka båda medverkar till att förändringar sker fort och ofta även i stora steg inom energisektorn. Dessutom har Energimyndigheten gett kommunerna bidrag för att minska den egna organisationens energianvändning som ett led i EU:s energitjänstedirektiv. Energianvändningen omfattar behoven för uppvärmning, transporter och belysning samt övrig energianvändning (till exempel pumpning av vatten och avlopp). Utdrag ur Lag (1977:439) om kommunal energiplanering 1 Kommun skall i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. 2 Kommun skall vid sin planering undersöka förutsättningarna att genom samverkan med annan kommun eller betydande intressent på energiområdet såsom processindustri eller kraftföretag gemensamt lösa frågor som har betydelse för hushållningen med energi eller för energitillförseln. Finns förutsättning för sådan gemensam lösning, skall den tas till vara i planeringen. 3 I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I en sådan plan skall finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. 4

21 Uppföljning Energiplan Föregående energiplan innehöll 5 övergripande mål utifrån vilka kommunens arbete har inriktats. A. vikta energieffektivitet likväl som pris vid inköp och välja bästa energiklass om inte särskilda förutsättningar föreligger (gäller bl a apparater, fordon, uppvärmning) detta mål har fått stort genomslag. B. använda energi sparsamt (att lampor släcks, datorer stängs av, bilar körs bränslesnålt) kontinuerligt arbete pågår med olika medel och på många områden med mycket arbete kvarstår. C. arbeta för att den egna verksamheten ska vara fossilbränslefri (uppvärmning och transporter) senast har till viss del genomförts då fastighetsbeståndet till stor del värms med förnybara energikällor. Dock har fordonsparken efter flera år med förnybara bränslen efter ett beslut om ändrad kravställning till miljöfordon ersatts med dieseldrivna fordon. D. genom fysisk planering och annan samhällsbyggande verksamhet verka för att all om- och nybyggnad görs så att den framtida energianvändningen på alla sätt är hållbar (rätt energislag till rätt sak och i rätt mängd) både inom den fysiska planeringen och övrig samhällsbyggande verksamhet pågår arbete men mycket arbete kvarstår. E. genom alla kommunens verksamheter medverkar till att sprida medvetenheten om punkterna A-C (lärare till elever, föräldrar, fastighetsskötare till lägenhetsinnehavare) den här frågan har inte fått genomslag alls. 5

22 Övergripande mål Den kommunala organisationen ska vara fossiloberoende till år Delmål till år 2020, -70 % inklusive fordonsparken. Energi förbrukas överallt i samhället i allt mindre mängder men på fler platser något som gör att energiförbrukningen, trots effektivare apparater, inte minskar i den utsträckning den borde. Det finns dock fortfarande områden som sticker ut med antingen mycket stor energiförbrukning, mycket fossil energi eller i vissa fall mycket av båda dessa. Prioriteringar har gjorts utifrån mängd och koldioxidpåverkan samt hur trenden i Sverige och världen ser ut. Fordon och transporter Fordon Just nu råder osäkerhet på marknaden kring mycket när det gäller fordon. Nya och mer eller mindre beprövade alternativ till bensin och diesel söks och vätgasdrift är nyast och minst utbyggt vad gäller infrastrukturen. Tydligast märks den snabba utvecklingen av nya fordon och bränslen på att elfordon redan har blivit ett fungerande alternativ för de korta resorna vilket få trodde för bara något år sedan. Ökningen var närmare 150 % under 2014 vilket innebär att det vid årsskiftet 2014/2015 fanns ca 8000 laddfordon i Sverige varav drygt 3000 rena elbilar och ökningen verkar fortsätta då alltfler fordonstillverkare satsar på rena elfordon eller laddhybrider. Olja kommer det sannolikt inte bli brist på inom den närmaste tiden men prisläget är oerhört svårt att sia om då det händer mycket och priserna fluktuerar kraftigt. Främst handlar det då om svaveldirektivet som från 2015 ställer krav som medför att sjöfarten kan tvingas gå från tjockolja till diesel vilket kan medföra betydligt högre priser på grund av den ökade efterfrågan även om detta när detta skrivs balanserar upp av sänkta råoljepriser. Mycket av Europas bensin exporteras i dag till USA där dieselbilar tillhör ovanligheterna och Europa importerar istället diesel från USA. Om USA väljer att går ifrån den mindre effektiva ottomotorn till den snålare dieselmotorn minskar mängden diesel som Europa kan importera därifrån. För att inte riskera kraftigt höjda kostnader för fordonsdrift är ett alternativ en mångfald av motorer och bränslen. Inget av de alternativa drivmedel som finns idag kan ensam ersätta bensin och diesel. Målbeskrivning fordon Internt den kommunala organisationen Lilla Edets kommun ska nyttja så få fordon som möjligt och optimera användningen av dem. I de fall då ett fordon behövs för en kortare period bör annat än långtidsleasing/köp övervägas. För att ha kontroll på sina fordon ska en organisation kring dessa finnas. 6

23 I den geografiska kommunen Lilla Edets kommun ska underlätta för kommunens medborgare att välja miljöfordon samt att minimera sin användning av sina egna fordon. Strategi fordon Samtliga fordon som ägs, hyrs eller leasas av Lilla Edets kommun ska medverka till att minimera utsläppen av koldioxid. Detta innebär att de måste vara snåla och så långt det är möjligt drivas fossilfritt. Kommunens fordon ska vara miljöfordon enligt statens definition och för att minska risken vid svängningar i värdsekonomin bör riskerna fördelas mellan olika energibärare/bränslen. Lilla Edets kommun ska föregå med gott exempel gentemot sina invånare vad gäller fordonsanvändningen. De kommunala fordonen ska finnas tillgängliga så att allmänheten kan få prova den nya tekniken. Transporter När det gäller transporter är trenden i Sverige och världen att allt fler yngre inte tar körkort, fler cyklar och åker kollektivt. Genom att fler cyklar ställs helt andra krav på infrastrukturen för detta transportslag än tidigare då man vill komma fram fort och inte behöva stanna för korsande bilvägar eller gående som använder cykelbanan med mera. Även för kollektivtrafiken sker just nu en mycket snabb utveckling vad gäller fordon. De vanliga stadsbussarna ersätts av både betydligt längre fordon, t ex dubbelledade bussar, men även mindre och helt andra fordon såsom linbana för att överbrygga geografiska barriärer. Kollektivtrafiken är också av central betydelse i samhällsutvecklingen för att denna ska bli hållbar. Det innebär att någon form av kollektivtrafik måste finnas med redan i samband med att de första bostäderna byggs i ett område. Tanken är att det ska vara lättare och minst lika snabbt att ta sig med kollektivtrafik mellan tätorter och med cykel inom tätorter än med bil så att det enklaste valet också blir det miljö-, socialt- och hälsomässigt bästa. Målbeskrivning transporter Internt den kommunala organisationen Transportarbetet från, till samt inom den kommunala organsationen ska minimeras. De fordon som används i kommunens verksamheter ska göra ett så litet koldioxidavtryck som möjligt avseende utsläppen för drift. I den geografiska kommunen Lilla Edets kommun ska ge möjlighet för alla sina medborgare att röra sig tryggt, säkert och miljöanpassat i kommunen. Lilla Edets kommun ska underlätta för kommunens medborgare att resa kollektivt både inom kommunen och utanför. Strategi transporter De transporttjänster som kommunen upphandlar ska medverka till att minimera utsläppen av koldioxid. Vidare ska kommunen aktivt verka för att transporter av gods till och från kommunen samordnas så att antalet transporter minskas. Transporttjänster liksom 7

24 kommunanställdas resor regleras i enlighet med Resepolicyn samt Regler för resor och transporter. För att underlätta att ta sig fram till fots eller med cykel ska cykelvägar anläggas strategiskt och med koppling till målpunkter. Kollektivtrafiken ska prioriteras vid nybyggnation av områden och vid vägdragningar så att det blir lättare att åka kollektivt än att ta bilen både inom och utanför kommunen. Lilla Edets kommun ska arbeta för att förbättra tillgängligheten till kollektivtrafiken för medborgarna. Åtgärder fordon och transporter Åtgärd Genomförande Ansvarig Arbeta fram en cykelvägsplan TN Vid framtagning av detaljplaner säkerställ att de mest sårbara samhällsgrupperna får bäst tillgång till goda förbindelser (utan bil). Från 2015 Arbeta fram en plan för laddinfrastruktur i kommunen KS Vid upphandling av kommunala fordon, ställ krav på koldioxidutsläpp och upphandla för en mångfald av bränslen Delta i och ordna egna arrangemang för medborgarna med möjlighet till provkörning av miljöfordon, elcyklar och liknande samt provåkning av de kollektivtrafiklinjer som trafikerar kommunen. Möjliggör för laddning av elfordon i anslutning till Lilla Edets kommunhus Ta fram en strategi för de kommunala fordonen så att inte ett bränsle dominerar vilket utgör en risk vid stora svängningar i oljepris Från 2015 Från 2015 MEX KS 2015 KS 2015 KS Underlätta för kommunanställda och andra att samåka 2015 KS TN, KS, MBN 8

25 Fastigheter och samhällsplanering Efter många år utan någon större nybyggnation har nu byggandet i Lilla Edets kommun ökat kraftigt under Det är därför av största vikt att det finns en tydlig plan för vilken sorts fastigheter liksom vilken samhällsutveckling som är önskvärd. Fastigheter Då en fastighet är tänkt att användas under lång tid, ofta minst 50 år, är det av stor vikt att det som byggs är så bra som möjligt ur alla perspektiv för att bibehålla sitt värde och minimera driftskostnaderna. För de fastigheter, både lokaler och bostäder som kommunen bygger i egen regi bör krav ställas på någon form av certifiering då detta i förlängningen ger en god driftsekonomi. Privatpersoner och företag ska få information om vilken effekt energiförbrukningen har på framtida driftskostnader och fastighetens värde så att de utifrån den kunskapen kan fatta ett välgrundat beslut gällande den egna fastigheten. Vid byggnation handlar det om att bygga med bra klimatskal, helst ha en uppvärmning baserad på miljömärkt bränsle och gärna förbereda för solvärme och/eller solceller. Placeringen av en fastighet påverkar energiförbrukningen liksom i vilket vädersträck fönster sitter samt den totala fönsterytan. Målbeskrivning fastigheter Internt den kommunala organisationen Nybyggnation ska, så långt det är möjligt, göras i enlighet med Miljöbyggnad silver. Energianvändningen och koldioxidutsläppen från kommunala fastigheter ska ständigt minskas och till 2020 vara under 100 kwh/m2. I den geografiska kommunen Lilla Edets kommun ska informera sina nuvarande och framtida invånare så att de får kännedom om vilka kostnader som följer av den energianvändning som deras fastigheter har och vet hur de kan minska den. Strategi fastigheter Vid byggnation av fastigheter ska alltid beaktas läget och de hinder och möjligheter som detta innebär för energieffektiv byggnation. I Lilla Edets kommun ska fastigheter, så långt det är möjligt, placeras så att mikroklimat, orientering och fastigheternas inbördes förhållanden samverkar för att minimera energiförlusterna. I de fall större sammanhängande områden planerar att anläggas ska gemensamt system för energiflöden mellan fastigheterna utredas (jämför Kongahälla plusenergiområde). 9

26 Samhällsplanering När kommunen detaljplanerar områden finns stora möjligheter att påverka hur framtidens befolkning kommer att använda och trivas i området. Genom fastigheters höjd och inbördes placering kan mikroklimatet i marknivån påverkas så att det blir mer eller mindre trevligt att vistas där vid olika väderlek men även energiförbrukningen i fastigheterna påverkas av detta. I ett blåsigt område är det extra viktigt att tänka på hur gator förhåller sig till varandra för att undvika kraftiga vindtunnlar och blåshål. Hur samhället är planerat påverkar också hur människor rör sig i detta, en trivsam miljö som känns trygg och säker medverkar till att fler rör sig i gaturummet. Med fler personer i rörelse minskar även risken för skadegörelse och förutsättningarna för butiker och affärer blir mer gynnsam. Genom att utforma gatumiljöerna så att bilen inte har högsta priorietet i de mest centrala delarna utan hänvisas till parkeringar en bit bort finns även möjlighet att minimera transporterna med bil till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik. Även detta har visat sig öka viljan hos människor att röra sig i gaturummet. Genom att anlägga närvärmeområden följs intentionerna med Lagen om kommunal energiplanering SFS 1977:439, där inverkan på miljö, hälsa och hushållningen av naturresurser ska belysas. I närvärmeområdet ska inga bostäder ha annan uppvärmning vilket dels gör att det går att styra bränslet mot ett så miljövänligt som möjligt men även att husen enligt BBR måste byggas med hårdaste krav på energieffektivitet. Meningen med att bygga så energisnålt som möjligt är att boendet då blir förhållandevis immunt mot prisförändringar för uppvärmning. I en energisnål byggnad står de boendes egen kroppsvärme för merparten av den uppvärmning som behövs. Målbeskrivning samhällsplanering Lilla Edets kommun ska ge möjlighet för alla sina medborgare att röra sig tryggt och säkert i kommunen utan bil. Inom Lilla Edets kommun ska all samhällplanering fokusera på energieffektivitet och ökad självförsörjningsgrad med sol och vind som energikälla/-or. I Lilla Edets kommun ska bebyggelse, så långt det är möjligt, planeras så att mikroklimat, orientering och fastigheternas inbördes förhållanden samverkar för att minimera energianvändningen. Strategi samhällsplanering För att minimera behovet av privata fordon bör detaljplaner prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafikstråk före bilvägar. I tätorter bör samplacering av brevlådor, sopkärl och dylikt bör i största möjliga mån göras för att minimera körsträckor samt med tanke på framtida insamlings- och distribueringssystem. Friliggande nybyggnation av bostäder ska undvikas, istället bör förtätning ske i befintliga områden. 10

27 Åtgärder Åtgärd Genomförande Ansvarig Inför krav på kommunala fastigheter vad gäller solvärme, KS solceller Vid nybyggnation skall kommunens och LEIFAB KS, Leifab verksamhetslokaler uppfylla kraven för Miljöbyggnad guld* och med intentionen att bli certifierade. 100 % av Leifabs elförbrukning ska komma från förnybara 2016 Leifab källor. Vid nybyggnation av privata verksamhetslokaler skall MBN, KS rabatter och/eller avgiftslättnader stimulera till en högre nivå av energieffektivt byggande. Flerbostadshus som byggs av almännyttan (LEIFAB) skall KS, Leifab byggas enligt passivhusstandard/plusenergi (t ex genom partnering) Flerbostadshus som byggs av privata företag skall genom MBN, KS rabatter och avgiftslättnader stimuleras till en högre nivå av energieffektivitet. Dialog för att komma till ett gemensamt bra energibeslut. Där kommunen har bestämmanderätt skall hela kvarter KS utformas så att värme och kylbehov minimeras och optimera möjligheterna för solenergi. Vid anläggning av hela kvarter eller större KS verksamhetslokaler skall synergieffekter mellan olika verksamheter beaktas, t.ex. värmeåtervinning från kylarna i en livsmedelsaffär värmer ett gym i samma hus. Vid nybyggnation av småhus skall högre energieffektivitet MBN och solenergi premieras med rabatter och avgiftslättnader. Centraliserad uppvärmning genom närvärmeverk i KS planområden med mycket flerfamiljsfastigheter, offentliga lokaler etc. Ta fram en p-norm, olika för en- respektive 2016 TN flerfamiljsfastigheter. Anlägg gator för bra för bra mikroklimat i markplan KS Industriers användning av el och annan energi ska uppmärksammas vid tillsyn. Livscykelkostnad ska användas vid ekonomisk bedömning av investeringsalternativ vid ombyggnad och nybyggnad av kommunens och de kommunala bolagens byggnader, t ex beträffande energieffektiviseringsåtgärder MBN Alla förvaltningar * Miljöbyggnad förser fastighetsägare och konsulter med ett bra underlag för att skapa en sund miljö där människor kan känna sig trygga. Systemet driver marknaden mot en mer effektiv energianvändning, en sundare innemiljö samt tydliga krav på de byggmaterial som används. En investering i Miljöbyggnad ger ett bättre driftnetto. Bedömningen görs inom områdena energi, innemiljö och byggmaterial och kan uppnå betyget Brons, Silver eller Guld. 11

28 Övrig energiförbrukning Vatten- och avloppsverksamhet VA-verksamheten i Lilla Edets kommun gjorde 2013 av med knappt 2.4 miljoner kwh energi, som skall ställas mot att Lilla Edets kommuns organisation köper totalt drygt 3.5 miljoner kwh el om året. Närmare 70 % av den el som kommunen köper används alltså för att pumpa dricksvatten och avloppsvatten och totalt används ca 17 % av kommunens energi för VAverksamheten. VA-verksamhet är i sig mycket energikrävande men i Lilla Edets kommun finns dessutom problem med stora volymer så kallat ovidkommande vatten i form av in- och utläckage i rörsystemen. Detta innebär att avloppsvattnet innehåller mycket dagvatten som egentligen inte skall transporteras till, och renas i reningsverken. Dessutom pumpas stora mängder renat färskvatten ut i systemet som aldrig slutanvändaren på grund av läckage till omgivande mark eller i värsta fall till avloppsrören direkt och ökar den volymen. Lilla Edets kommun deltog i ett energieffektiviseringsprojekt ENVA (energieffektivisering i kommunala VA-nät) under ledning av Energimyndigheten och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Syftet var att se om de pumpar som fanns var rätt dimensionerade och ta fram ett upphandlingsunderlag för VA-pumpar. Lilla Edet är en av tre kommuner som lyckats bäst och energibesparingen är kring 50 % i de anläggningar som var med i projektet. Kunskapen om kravsättning avseende energianvändning i pumpar kommer användas vid framtida upphandlingar på VA-sidan. Målbeskrivning övrig energiförbrukning Lilla Edets kommun ska ha ett energieffektivt VA-system. Energirådgivning ska finnas tillgänglig för alla små och medelstora företag och privatpersoner som bor och verkar i Lilla Edets kommun. Strategi övrig energiförbrukning Mängden vatten som behöver pumpas ska motsvara den mängd som faktiskt används, ovidkommande vatten ska inte in i systemet och läckage av renvatten ska inte förekomma. De VA-pumpar som finns ska kontinuerligt bytas mot mer energieffektiva och vara dimensionerade utifrån det arbete som ska utföras. Åtgärder Åtgärd Genomförande Ansvarig Arbeta för att minimera in- och utläckage i VA-systemet TN Energieffektivisering av pumpstationer TN Energieffektivisering av renings- och vattenverk TN Genom energirådgivning minska energiförbrukningen i de små- och medelstora företagen inom kommunen MBN 12

29 Miljökonsekvensbeskrivning MKB Miljökonsekvensbeskrivningens syfte är att beskriva de effekter som energiplanen med sina mål och åtgärder förväntas ge. För att beskriva vad som händer om en ny energiplan inte antas utan utvecklingen fortgår som den ser ut i dagsläget finns nollscenariot. Utöver detta presenteras ett utvecklingsscenario där hänsyn har tagits till de förändringar som denna energiplan medför eller förväntas medföra. Nollscenario - uppskattad energipåverkan: Bostäder energiförbrukningen ökar något med varje ny fastighet som byggs. Flerfamiljsfastigheter i allmännyttan byggs enligt BBR-krav. Enfamiljsfastigheter byggs enligt BBR-krav och några med lågenergistandard. Något ökande energianvändning/person: Transporter andelen fordon som drivs fossilfritt ökar långsamt med enstaka per år. Fler pendlar till och från kommunen och man gör det med bil. Kollektivtrafiken bibehålls som i dagsläget och utgör inget verkligt alternativ för dem som har körkort. Cykel kan upplevas som otryggt då det är få som rör sig i samhället och cykelvägar saknas eller är felplacerade i vissa områden. Ökande energianvändning/person: Samhällsplanering Nya områden anläggs som tidigare med bilen i centrum. Planering sker för att minska energiförbrukningen och få bra mikroklimat. Något ökande energianvändning/person: Övrig energiförbrukning avloppssystemet förnyas när något går sönder och åtgärdas enligt plan, pumpar byts när de går sönder. Något minskande energianvändning/person: Sammanfattande bedömning: Nollscenariot bedöms ge en Något ökande energianvändning per person 13

30 Utvecklingsscenario - uppskattad energipåverkan: Bostäder energiförbrukningen ökar något med varje ny fastighet som byggs. Flerfamiljsfastigheter i allmännyttan byggs med hårdare energikrav än i BBR. Enfamiljsfastigheter byggs enligt BBR-krav men genom att flera bygger samtidigt inom ett område kan påverkan från dem som bygger energisnålt medföra att fler bygger med passivhus eller med lågenergistandard. Något minskad energipåverkan/person: Transporter andelen fordon som drivs fossilfritt ökar kontinuerligt tack vare att det finns laddstationer för elbilar och att den kommunala organisationen genom sina anställdas användning av kommunens fordon avdramatiserar den nya tekniken så att privatpersoner vågar köpa egna miljöbilar som drivs fossilfritt. Fler pendlar till och från kommunen men man gör det med kollektivtrafiken eller cykel inom närområdet. Kollektivtrafikens linjenät samt avgångar har kunnat utökas något tack var bättre befolkningsunderlag. Cykel utgör ett verkligt alternativ för barn och unga till skola och fritidsaktiviteter då fler vuxna rör sig i samhället och det finns bra cykelvägar till utpekade målpunkter. Minskande energianvändning/person: Samhällsplanering Nya områden anläggs med människan i centrum och med tanke på att det ska vara lätt att röra sig utan bil för alla. Planering sker för att minska energiförbrukningen och få bra mikroklimat. Minskande energianvändning/person: Övrig energiförbrukning - avloppssystemet förnyas när något går sönder och enligt plan men även när samordningsvinster finns genom att nya fastigheter byggs. Pumpar byts när de går sönder men även när belastningen på dem förändras. Minskande energianvändning/person: Sammanfattande bedömning: Nollscenariot bedöms ge en Minskande energianvändning per person 14

31 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /S Yttrande på motion om tydlig skyltning vid avfarter mot Lödöse, för museet och järnvägsstationen, dnr 2014/KS0422 Dnr 2015/S086 Nämndens yttrande Tekniska nämnden yttra sig enbart om skyltning till Lödöse järnvägsstation. Tekniska nämnden ansökt hos Trafikverket att sätta upp vägmärken på E45 som anger vägen till Lödöse Södra pendelparkering både för norr- och södergående på E45 samt vid de två infarterna till pendelparkeringarna. I maj månad 2015 kom Trafikverkets beslut om att godkänna kommunens begäran om vägmärken som anger vägen till Lödöse Södra pendelparkering för södergående riktning på E45 samt vid de två infarterna till pendelparkeringarna. Trafikverket avslog dock kommunens begäran om vägmärken till Lödöse Södra pendelparkering för norrgående riktning på E45. Trafikverkets motiv till beslut är att Grönnäs motet, där vägmärken ska ange vägen till Lödöse pendelparkering, ligger för långt bort från järnvägsstationen. Tekniska nämnden överklagade Trafikverkets beslut till Länsstyrelsen att inte skylta vägen till Lödöse Södra pendelparkering för norrgående ritning på E45. Tekniska nämnden inväntar nu beslut från Länsstyrelsen. Trafikverket monterade vägmärken i början av juli som anger vägen till Lödöse Södra pendelparker för södergående riktning på E45 samt vid en av de två infarterna till pendelparkeringarna, tekniska nämnden inväntar svar på när den andra ska monteras. Nedan framgår vägmärket på E45 för södergående trafik. Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår fullmäktige anse motionen besvarad.

32 sid- 2 - Anders Johansson Ingenjör anders.johansson@lillaedet.se Beslutet expedieras till Anna Stenlöf Britt-Inger Norlander Anders Johansson Samhällsbyggnadschef Teknisk chef Ingenjör sid 2/2

33 /KSO422 Remiss Motion om tydlig skyltning vid avfarter mot Lödöse, för Museet och järnvägsstationen. OBS! Det är endast frågan om skyltning till järnvägsstationen som ska behandlas av Tekniska nämnden. Museet och järnvägsstationen är sen tidigare behandlad av Kultur- och Fritidsnämnden. Ärendet överlämnas för yttrande till: Tekniska nämnden. Svar skall inkomma till kansliavdelningen senast den: 30 augusti Var vänligen åberopa kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KSO422. Vänliga hälsningar Annika Mändlo ank 59514

34 Motion om tydlig skyltning vid avfarter mot Lödöse, för Museet och järnvägsstationen. Sarnanffatinin~: Lödöre är en gammal rikshuvudstad och skyltning skulle enkelt och billigt kunna göra det tydligt att det på orten finns ett historisk sevärdhet i utställningen på museet. Skyltning skulle även hjälpa lokal handel. Bakgrund Lödöse var en av våra tidiga huvudstäder, vilket bevisas av att myntning ägt rum där. Lödöse museum bevarar ett riksarv. Lödöse är också en ort som blivit enklare att köra förbi med den nya och snabbare vägdragningen. Eftersom orten har både riksintresse samt intresse för Lilla Edets kommuns fortsatta utveckling bör kommunen se till att en brun skylt för sevärdheten Lödöse museum och en tydlig skyltning för järnvägsstationen kommer till stånd. Sådan skyltning kan knappast vara skadlig för ortens handel heller. Yrkande Sverigdemokraterna yykaratt kommunen beställer skyltning och om nödvändigt betalar för att den kommer till stånd, så att Lödöse museums permanenta och vandrings-utställningar blir enkelt synliga för förbipasserande. Prässebo 6 december 2014 Carl Carlsson, Sverigedemokraterna

35 Delegeringsbeslut Sida 1 Diariear Diarienummer Sokbegrepp Rubrik Namn BÅLJAN 1:6 Bekräftelse på anmälan av värmepump Martin Jonasson VÄSTERLANDA 2:27 Bekräftelse på anmälan av värmepump OLSSON,TORE HJÄRTUM 2:12 Bekräftelse på anmälan om värmepump ANDERSSON- JAKO S182 trafikanordningsplan Godkännande av trafikanordningsplan PC Byggservice AB 2015 S184 SVENSERÖD 7:1 Beslut ansökan om uppehåll i hämtning av hushållsavfall och slam Skrtic,Manuel 2015 S189 LUSSERÖD 1:10 Beslut ansökan om uppehåll i hämtning av hushållsavfall IVARSSON,MÅRTEN 2015 S195 TINGBERG 4:96 Beslut delat avfallskärl Björn Wikström 2015 S034 LOKAL TRAFIKFÖRESKRIFT LTF 2015:11 Tillåten parkering Järnvägsgatan stationsområdet Tekniska nämnden 2015 S034 LOKAL TRAFIKFÖRESKRIFT LTF 2015:14 GC banvallen Fuxernaskolan - Emil Haegers väg Tekniska nämnden 2015 S195 TINGBERG 4:85 Beslut delat avfallskärl DEGRELL,KRISTINA 2015 S199 Yttrande om tung och bred transport GLC ek för Göteborgs S034 LOKAL TRAFIKFÖRESKRIFT LTF 2015:16 förbud mot genomfartstrafik längs Strandvägen Tekniska nämnden 2015 S034 LOKAL TRAFIKFÖRESKRIFT LTF 2015:17 tillåten parkering vid busstationen Tekniska nämnden 2015 S142 Trafikanordningsplan Godkännande av TA-plan S:ta Birgittas NCC Construction Sve S149 GARN 7:1 Beslut ansökan om uppehåll i hätmning av hushållsavfall och slam Kurt Jansson 2015 S206 Godkännande av undantag från bestämmelserna i trafikförordningen (1998:1276) om största tillåtna bredd, längd och vikt GLC Göteborgs Lastbi S208 Yttrande om tung och bred transport. Ärendenr: TRV 2015/57851 Trafikverket 2015 S153 Spetalen 1:37 Beslut ansökan om uppehåll i hämtning av hushållsavfall och slam Bertil Gustafsson 2015 S154 Dunnebacken 1:2 Beslut ansökan om uppehåll i hämtning av hushållsavfall Olof Gustafsson 2015 S165 STRÖM 6:1 Beslut ansökan om uppehåll i hämtning av hushållsavfall och slam KARLSSON,CAMIL S175 INTAGAN 1:17 Beslut ansökan om uppehåll i hämtning av hushållsavfall ERICSSON,ANN- CH S210 Yttrande om tung och bred transport Ärendenr: TRV 2015/59581 Havator AB (avd Tran S211 Yttrande om ansökan om tillstånd enligt ordningslagen och lokala föreskrifter Polismyndigheten 2015 S218 SLÄTTEN 1:15 Beslut ansökan om uppehåll i hämtning av hushållsavfall och slam LAM,A VOANG 2015 S221 KLINTEN 1:7 Beslut ansökan om uppehåll i hämtning av hushällsavfall och slam RANDÉN,JESSICA 2015 S222 KATTUNGA 3:38 Beslut ansökan om hämtning av hushållsavfall och slam LÖFSTRÖM,SONIA S034 LOKAL TRAFIKFÖRESKRIFT LTF 2015:18 förbjuden infart söder om busstationen Tekniska nämnden