Tid: Onsdagen den 27 maj 2015 kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Individnämnden Tid: Onsdagen den 27 maj kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Jämställdhetsstrategi - uppdrag från kommunfullmäktige Dnr /IN Remissvar energiplan Dnr /IN080 Föredraganden Folkhälsosamordnare Eva-Lena Julin Utvecklingsledare Mats Nilsson 6. Information om SARA och Patriark Socialsekreterare Emil Gusteus och Linda Harnell 7. Förslag om ändring i delegation i faderskapsärenden Dnr /IN104 Enhetschef Lotte Mossudd 8. Tertialrapport 1 Dnr /IN110 Förvaltningsekonom Lena Glavander 9. Information 10. Anmälan om inkomna skrivelser 11. Anmälan av delegeringsbeslut Peter Spjuth (V) Ordförande

2 d. ~f~ ~"i' Q pl ~=Ä=~/ LILLA EDETS KOMMUN :: Folkhälsosamordnare Eva-Lena Julin informerar om uppdraget från kommunfullmäktige gällande jämställdhetsstrategin. Jämställdhet är ett politiskt begrepp som betonar jämlikhet mellan könen. Jämställdhet brukar definieras som att kvinnor och män flickor och pojkar ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. För att uppnå jämställdhet kan kvinnor och män behandlas lika, eller olika. Till exempel kan kvinnor och män ha lika lön för likvärdigt arbete eller så kan kvinnor och män behandlas med olika läkemedel och metoder inom sjukvården för att den ska vara jämställd. Det är viktigt att ha i åtanke ått vare sig gruppen kvinnor eller gruppen män är homogen. Alla kvinnor har till exempel inte samma livserfarenheter eller levnadsvillkor. Därför är det i ett jämställdhetsarbete viktigt att vara medveten om att olika maktordningar kan samspela. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges 8/ Jämställdhetsstrategi för Lilla Edets kommun t> Individnämnden noterar inforamationen. Beslutet expedieras till Individnämnden ~~

3 ,~..~. `'"'i' ~ti LILLA EDETS Kommunfullmäktiges protokoll : Jämställdhetsstrategi för Lilla Edet kommun Dnr 2014/KS397 'Sammanfattning L~~la Edets kommuns jämställdhetsberedning har tagit fram ett förslag till jäzliställdhetsstrategi för m 2018, Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha Jika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Människor ska. ha möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förhoppningar och inte styras och begränsas av stereotypa föreställningar om kön. Kön. spelar roll och det är därför viktigt att ha jämställdhet i fokus när vi ser på våra verksamheter och hur vi ska utveckla vårt arbete för att kunna ge en jämställd medborgarservice och vara ers drivkraft för ett jämställt samhälle. Det handlar om att medvetandegöra livsvillkoren för flickor och pojkar, kvinnor och män. i vår kommun. En jämställdhetsintegrerad verksamhet bedrivs så att alla får del av kommunens service på. lika villlcor. Det gäller att utgå från. både kvinnor, mäxis5 flickors och pojkars levnadsmönster för att kunna. anpassa service och resurser utifrån. identi~~rade behovo Lilla Edets komrriun ska vara pådrivande i jämställdhetsarbetet såväl inom organisationen som i samhället i stort Avsikten är att strategin ska vara ett stöd för verksamheterna i arbetet med att uppfylla fullmäktiges mål. Strategin. fastställer den övergripande inriktningen för Lilla Edets kommun som servicegivare gentemot medborgarna i kommunen, Strategin ska ses som en del av kommunens totala jämställdhetsarbete. För kommunens jämställdhetsarbete som arbetsgivare har en särskild jämställdhetsplan tagits fram innevarande år. Vidare arbetar kommunen genom sitt folkhälsoutskott med bland annat frågor om rätten till god hälsa samt frågor om våld r nära relationer, Finansiering Inga särskilda medel finns anslagna i års mål- och resursplan. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll -01 ~ 14 8 Arbetsutskottets protoko $ Tjänsteskrivelse från kommunchefen, daterad Jämställdhetsstrategi. W i

4 .~. _~~ `'"`i' ~ti \:_~-/ LILLA EDETS KOMMUN Kommunfullmäktiges protokoll Yrkande Ingemar Ottosson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag punkt 1-3 och lämnar följande ändringsyrkande ipunkt 4: Kommunfullmäktig uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda förutsättningar och starta en Demokrati och mångfaldsberedning. Linda Holmen Nordlund (V) yrkar bifall till Ingerr~ar Ottossons yrkande och. lämnar följande tilläggsyrkande: Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda möjlighet till att avsiktsförklara "Jämställt Västra Götaland", Julia Färjhage (C) yrkar bifall till Ingemar Ottossons och linda Holmen Nordlunds yrkande, Beslutsgång Ordföranden konstaterar först att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag punkt 1 ~å a Därefter ställer ordföranden kommunstyrelsens punkt 4 mot Ingemar Ottossons punkt 4 och. finner atp kommunfullmäktige bifaller Ingemar Ottossons yrkande. Till sist ställer frågor ordföranden om kommunfullmäktige bifaller eller avslår Linda Holmen Nordlunds yrkande och finner att kommunfullmäktige bifaller yrkandet. Beslut 1. Kommunfullmäktige antar jämställdhetsstrategi I~ommunfullmäkiige gör följande redaktionella ändring i jämställdhetsstrategin.: Ordet extern utbår i sista meningen under rubriken "Prioriterat mål' ~ 3. Kommunfullmäktige uppdrar åt nämnderna att arbetet enligt jämställdhetsstrategin redovisas enligt de rapporter som kommunens styrmodul angero 4. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda. förutsättningarna och starta en Demokrati- och mångfaldsberedning, 5. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utreda möjlighet till att a.vsiktsförklara "Jämställt Västra Götaland'9a Beslutet expedieras till Samtliga nämnder (inkl den reviderade Jämställdhetsstrategin) Kommunchefen i~ ~~~ ~~

5 Jämställdhetsstrategi för Lilla Edets kommun Inledning Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Människor ska ha möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förhoppningar och inte styras och begränsas av stereotypa föreställningar om kön. Kön spelar roll och det är därför viktigt att ha jämställdhet i fokus när vi ser på våra verksamheter och hur vi ska utveckla vårt arbete för att kunna ge en jämställd medborgarservice och vara en drivkraft för ett jämställt samhälle. Det handlar om att medvetandegöra livsvillkoren för flickor och pojkar, kvinnor och män i vår kommun. En jämställdhetsintegrerad verksamhet bedrivs så att alla får del av kommunens service på lika villkor. Det gäller att utgå från både kvinnor, mäns, flickors och pojkars levnadsmönster för att kunna anpassa service och resurser utifrån identifierade behov. Lilla Edets kommun ska vara pådrivande i jämställdhetsarbetet såväl inom organisationen som i samhället i stort. Avsikten är att strategin ska vara ett stöd för verksamheterna i arbetet med att uppfylla fullmäktiges mål. Strategin fastställer den övergripande inriktningen för Lilla Edets kommun som servicegivare gentemot medborgarna i kommunen. Strategin ska ses som en del av kommunens totala jämställdhetsarbete. För kommunens jämställdhetsarbete som arbetsgivare har en särskild jämställdhetsplan tagits fram innevarande år. Vidare arbetar kommunen genom sitt folkhälsoutskott med bland annat frågor om rätten till god hälsa samt frågor om våld i nära relationer. Kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål för jämställdhet I Lilla Edets kommun ska flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Bakgrund Begreppet jämställdhet innefattar endast kön och handlar om att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom samhällets alla områden. Lilla Edets kommun har undertecknat deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEMR). Denna är framtagen av Europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation. Deklarationen är ett politiskt dokument och instrument för arbetet med jämställdhet. I korthet går deklarationen ut på att undertecknare ska arbeta med jämställdhet på bästa sätt utifrån de ramar och befogenheter som den egna organisationen har. Undertecknandet innebär också att kommunens verksamheter ska ha en handlingsplan för sitt jämställdhetsarbete där det framgår vilka mål, prioriteringar, åtgärder och resurser som finns för arbetet. Handlingsplanen kan ses som en del av arbetet med nämndernas verksamhetsplaner och verksamheternas arbetsplaner där jämställdhetsfrågorna integreras.

6 sid- 2 - Sveriges mål för jämställdhetspolitiken är dels att motverka och förändra det system som konserverar fördelningen av makt och resurser mellan könen på en samhällelig nivå, dels att skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt och möjlighet att påverka sitt liv och sin livssituation. Grundtanken är att först när kvinnor och män delar makt och inflytande i alla delar av samhället kan vi få ett mer rättvist och demokratiskt samhälle. Genom att jämställdheten främjar kvinnors och mäns kompetens och kreativitet bidrar den även till ekonomisk tillväxt. Varje politikområde och verksamhet har ett ansvar att verka för jämställdhet. Utgångspunkter för hållbar jämställdhet 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Flera maktordningar, som t.ex. kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, socioekonomisk bakgrund och funktionsnedsättning, spelar in i bestämmandet av en individs identitet och dess villkor. Dessa maktordningar är beroende av varandra och i ett jämställdhetsarbete behöver en medvetenhet finnas kring hur olika maktordningar är sammanflätade och samvarierar. Men trots skillnader inom könen, finns det strukturella mönster i samhället som ger kvinnor och män olika sociala positioner och skilda villkor. Strategi Lilla Edets kommun skall vara pådrivande aktör i jämställdhetsarbetet och har ett viktigt uppdrag i att främja jämställdhet inom organisationen såväl som i samhället i stort. Som arbetsgivare finns exempelvis möjlighet att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden och som servicegivare har Lilla Edets kommun möjlighet att erbjuda en jämställd samhällsservice som speglar individers behov oavsett vilket kön de har. En strategi utgår ifrån visioner och mål och beskriver på ett övergripande sätt vilka vägar och tillvägagångssätt man kan välja för att förverkliga de målen. Denna strategi fastställer de övergripande riktlinjerna för jämställdhetsarbetet. Den fungerar som ett verktyg för verksamheterna i deras aktiva arbete för att nå det av kommunfullmäktige satta målet. Prioriterat mål Lilla Edets kommun ska ge kommuninvånarna en likvärdig verksamhet, service och bemötande, en likvärdig myndighetsutövning och en likvärdig fördelning av resurser oavsett kön. Kommunens nämnder och förvaltningar ska integrera jämställdhet i verksamhetens arbete gentemot brukare och medborgare i kommunen Metod Jämställdhetsintegrering är det arbetssätt som valts och innebär att jämställdhetsperspektiv ska genomsyra samtliga politiska områden och myndigheters arbetssätt samt att sid 2/3

7 sid- 3 - jämställdhetsfrågor inte behandlas sidoordnat utan är en självklar del i allt arbete. Ett sätt att uppmärksamma jämställdhetsaspekter är att använda könsuppdelad statistik och konsekvensanalyser. Arbetet sker i enlighet med kommunens styrmodell. Det är viktigt att nämnder och verksamheter identifierar vilka prioriterade områden som är mest relevanta utifrån deras perspektiv och verksamhetsfunktion. Att bryta ner mål till mer konkreta delmål och aktiviteter innebär att dessa integreras i ordinarie verksamhetsplanering. Deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEMR) innehåller sex grundläggande principerna och trettio artiklar. Dessa ska fungera som ett stöd för nämndernas arbete med jämställdhet. Ansvar och organisation Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret att fatta beslut om strategidokument för jämställdhet. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har ansvaret för att stödja, samordna och följa upp nämndernas och förvaltningarnas mål och åtaganden vad gäller jämställdhetsintegrering. Nämnder och förvaltning Nämnder och förvaltningarna ansvarar för att ha handlingsplan för sitt jämställdhetsarbete där det framgår vilka mål, prioriteringar, åtgärder och resurser som finns för arbetet. Handlingsplanen kan ses som en del av arbetet med nämndernas verksamhetsplaner och verksamheternas arbetsplaner där jämställdhetsfrågorna integreras. sid 3/3

8 ~i d. ~t4. `~'~' ~?tr LILLA EDETS ~ =% KOMMUN.. '-.. ~ ~ ~ ~:~ Lilla Edets kommun har upprättat förslag till energiplan för åren -2020, som Individnämnden bereds tillfälle att yttra sig över. Planen upprättas i enlighet med de krav som ställs på kommunen i Lag om kommunal energiplanering, och gäller både den geografiska kommunen Lilla Edet och Lilla Edet som organisation. Planförfattaren har i följebrev till internremissen önskat att remissvaren svarar på ett antal frågor för att öka systematiken och underlätta sammanställningen av yttrandena. Individnämnden lämnar följande synpunkter på förslaget till energiplan för Lilla Edets kommun gällande åren Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från utvecklingsledare daterad den 29 apri1. Remiss av förslag till energiplan 2014/KS0203. Följebrev till internremiss 2014/KS0203. Förslag till individnämnden Individnämnden antar remissyttrandet daterat den 29 apri1. Beslutet expedieras till Individnämnden ~~

9 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /IN080-2 Remissvar energiplan Dnr /IN080 Sammanfattning Lilla Edets kommun har upprättat förslag till energiplan för åren -2020, som Individnämnden bereds tillfälle att yttra sig över. Planen upprättas i enlighet med de krav som ställs på kommunen i Lag om kommunal energiplanering, och gäller både den geografiska kommunen Lilla Edet och Lilla Edet som organisation. Planförfattaren har i följebrev till internremissen önskat att remissvaren svarar på ett antal frågor för att öka systematiken och underlätta sammanställningen av yttrandena. Individnämnden lämnar följande synpunkter på förslaget till energiplan för Lilla Edets kommun gällande åren Ärendet Fråga 1. Är de mål som satts relevanta och rimliga? Individnämnden har inte den överblick eller kunskap i energifrågan för att kunna bedöma relevansen i satta mål. Fråga 2. Är de områden som finns med rätt eller saknas något som borde få egen rubrik eller lyftas fram under övrig energianvändning? Nämnden och dess tjänstemän har små möjligheter att påverka energianvändningen, vad exempelvis gäller vilka bilar som används eller energiprestanda på lokaler som vi har verksamhet i. Vi får nyttja det som tillhandahålls, och lita till att bedömning av energiprestanda är gjord. Däremot skulle en större användning av kommunikationslösningar såsom lync kunna minska vår energianvändning. Strävan mot resfria möten borde poängteras mer i planen. Nämndens tjänstemän reser exempelvis till klienter som vistas på hem för vård och boende. En del av dessa resor kunde med fördel ersättas med lync möten. För att nå en större andel resfria möten behöver kommunen påverka Göteborgs upphandlingsbolag så att tillgång till exempelvis lync finns med som ett kriterium vid upphandling av hem för vård och boende. Många möten med andra myndigheter skulle sannolikt också kunna ersättas med modern kommunikationsteknik. Utgångspunkten bör vara; kan du lösa det syfte du hade med en resa utan att behöva företa den, är detta det bästa både energimässigt och tidsmässigt.

10 sid- 2 - Fråga 3. Är målbeskrivningar, strategier och åtgärder skrivna så att de stöttar, tydliggör och/eller förenklar för de verksamheter som har beröringspunkter med energiplanen? Mycket få av de mål eller åtgärder som anges i planen har någon beröring med individnämndens verksamhet. Under målbeskrivning för transporter sätts målet att transporter från, till och inom den kommunala organisationen ska minimeras. Detta är tämligen självklart och något vi givit utryck för ovan. Något särskilt stöd för hur denna minimering kan ske i kommunens olika verksamheter ges dock inte i planen. Fråga 4. Övriga synpunkter. En plan som skall gälla från ett visst år bör vara utarbetad och antagen året innan, nu har halva första året av planperioden gått innan planen tidigast kan vara antagen. Tabellen på sidan två är svår att förstå, bör förtydligas. Det framstår lite förvirrande när det, på sidan 7 under strategi fordon, skrivs att de fordon vi använder så långt som möjligt skall drivas fossilfritt. Samtidigt som kommunen under en tid allt mer övergått till dieseldrivna bilar. Begreppen miljöbyggnad guld, silver och brons behöver en förklaring om de skall användas. Beslutsunderlag Remiss av förslag till energiplan 2014/Ks0203 Följebrev till internremiss 2014/Ks0203 Tjänsteskrivelse /IN Finansiering Förslag till individnämnden Individnämnden antar remissyttrandet daterat den 29 april. Mats Nilsson Utvecklingsledare mats.nilsson@lillaedet.se Beslutet expedieras till sid 2/2

11 _~_.~, W~~ W LILLA EDETS ri \=~%~ KOMMUN Kommunstyrelsens protokoll Energiplan -2020, beslut om remiss Dnr 2014/KS0203 Sammanfattning Fc~rslaa på Energiplan för Lilla Edets kommun 2020 finns framtagen och omfattar förutom beskrivning och analys av de områden där stor energiförbrukning sker även förslag till mål och åtgärder. Energiplanen omfattar både den geografiska kommunen och Lilla Edets kommun som organisation. Anledrun~en till detta är att Lag om kommunal energiplanering har som mål att säkerställa bland annat hushållning och tillförsel av energi för kommunens invånare. Dokumentet måste därför belysa helheten i energisystemet likväl som organisationen bakom. Möjligheten för koncernen Lilla Edets kommun att påverka fra`mst företagare men även privatpersoner inskränker sid dock till största delen till att ge information för att öka kunskapen inom energiområdet och samråda i mer omfattande frågor. Möjligheten att styra över annat än kommunens egen organisation är alltså mycket begränsad varför fokus z Energiplanen kommer att vara på koncernen Lilla Edets kommuns Bakgrundsfakta finns sammanställt som underlag till mål och åtgärder men kommer inte att antas politiskt. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protoko ~0 Tjänsteskrivelse från miljöplaneraren, daterad Förslag på Energiplan för Lilla Edets kommun Beslut KommunsTyrelsen beslutar att skickar ut Energiplanen på remiss enligt sändlista under perioden 2 april 31 maj. Beslutet expedieras till Enlut sändlistan %~~~ ~~_

12 REMISS Datum Dnr Dpl /KS Energiplan -2020, beslut om remiss Dnr 2014/KS0203 Ärendet överlämnas för yttrande till: Miljö- och byggnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Individnämnden Leifab Lokala partigrupper för: Centerpartiet Folkpartiet Miljöpartiet Moderaterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Svar skall inkomma till kansliavdelningen senast den: 31 maj Var vänligen åberopa kommunstyrelsens diarienummer.

13 sid- 2 - Vänliga hälsningar Annika Mändlo ank sid 2/2

14 Följebrev till internremiss för Energiplan För att få systematik i de yttranden som lämnas in och underlätta sammanställningen, utgå från nedanstående frågor. 1. Är de mål som satts relevanta och rimliga? 2. Är de områden som finns med rätt eller saknas något som borde få en egen rubrik eller lyftas fram under övrig energianvändning? 3. Är målbeskrivningar, strategier och åtgärder skrivna så de stöttar, tydliggör och/eller förenklar för de verksamheter som har beröringspunkter med energiplanen. 4. Övriga synpunkter?

15 Energiplan För Lilla Edets kommun

16 Sammanfattning Energiplan för Lilla Edets kommun omfattar både den geografiska kommunen och Lilla Edets kommun som organisation. Anledningen till detta är att lagen om kommunal energiplanering har som mål att säkerställa bland annat hushållning och tillförsel av energi för sina invånare. Därför måste dokumentet belysa helheten i energisystemet likväl som organisationen bakom. Sanningen är dock den att möjligheten för koncernen Lilla Edets kommun att påverka främst företagare men även privatpersoner inskränker sig till största delen till att ge information för att öka kunskapen inom energiområdet. Tyngdpunkten i Energiplanen kommer därför att vara på koncernen Lilla Edets kommun. Bakgrundsfakta presenteras i en bakgrundsdel som inte antas politiskt utan enbart finns som underlag till de åtgärder som tas upp i själva energiplanen. Energiplanen börs ses som en sektoriell fördjupning av kommunens Översiktsplan. Planen är, i likhet med översiktsplanen, av karaktären icke juridiskt bindande men starkt vägledande. Mål Mål EU till år 2020 Sverige år 2020 Förnybar energi 20% 50% 50% Lilla Edet* 2020 Förnybar energi inom 10% 10% 10% transporter Energieffektivitet jämfört 20% 20% 30% 2008 Minskade utsläpp 20% 40% 20 % växthusgaser jämfört 1990 * avser den geografiska kommunen inklusive den kommunala organisationen. 2

17 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Lag (1977:439) om kommunal energiplanering... 4 Uppföljning Energiplan Övergripande mål... 6 Fordon och transporter... 6 Fordon... 6 Transporter... 7 Åtgärder fordon och transporter... 8 Fastigheter och samhällsplanering... 9 Fastigheter... 9 Samhällsplanering Åtgärder Övrig energiförbrukning Vatten- och avloppsverksamhet Åtgärder Miljökonsekvensbeskrivning MKB Nollscenario - uppskattad energipåverkan: Utvecklingsscenario - uppskattad energipåverkan:

18 Bakgrund Energiplan för Lilla Edets kommun är den fjärde i ordningen för kommunen sedan Lag om kommunal energiplanering antogs Energiplanen omarbetas vart 5:e år för att vara aktuell då förändringarna inom energiområdet sker mycket snabbt. Energiplanen följer de krav som ställs på dokumentet enligt Lag 1977:439 men utöver dessa krav finns även intentionen för att minska energianvändningen och klimatpåverkan. Fastigheterna i Lilla Edets kommuns organisation med Leifab inkluderat, använder ca MWh energi för uppvärmning, belysning och övrigt. Energianvändningen är till nästan 100 % förnybar då både fjärrvärmen och övrig uppvärmning kommer från förnybara bränslen och den kommunala organisationens el är miljömärkt, endast några enstaka kubikmeter olja används. Detta innebär att koldioxidutsläppen från kommunens fastigheter är mycket låga. Sedan förra energiplanen gjordes har stora förändringar skett både vad gäller teknik men även gällande prisläget på olika bränslen vilka båda medverkar till att förändringar sker fort och ofta även i stora steg inom energisektorn. Dessutom har Energimyndigheten gett kommunerna bidrag för att minska den egna organisationens energianvändning som ett led i EU:s energitjänstedirektiv. Energianvändningen omfattar behoven för uppvärmning, transporter och belysning samt övrig energianvändning (till exempel pumpning av vatten och avlopp). Utdrag ur Lag (1977:439) om kommunal energiplanering 1 Kommun skall i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. 2 Kommun skall vid sin planering undersöka förutsättningarna att genom samverkan med annan kommun eller betydande intressent på energiområdet såsom processindustri eller kraftföretag gemensamt lösa frågor som har betydelse för hushållningen med energi eller för energitillförseln. Finns förutsättning för sådan gemensam lösning, skall den tas till vara i planeringen. 3 I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I en sådan plan skall finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. 4

19 Uppföljning Energiplan Föregående energiplan innehöll 5 övergripande mål utifrån vilka kommunens arbete har inriktats. A. vikta energieffektivitet likväl som pris vid inköp och välja bästa energiklass om inte särskilda förutsättningar föreligger (gäller bl a apparater, fordon, uppvärmning) detta mål har fått stort genomslag. B. använda energi sparsamt (att lampor släcks, datorer stängs av, bilar körs bränslesnålt) kontinuerligt arbete pågår med olika medel och på många områden med mycket arbete kvarstår. C. arbeta för att den egna verksamheten ska vara fossilbränslefri (uppvärmning och transporter) senast - har till viss del genomförts då fastighetsbeståndet till stor del värms med förnybara energikällor. Dock har fordonsparken efter flera år med förnybara bränslen efter ett beslut om ändrad kravställning till miljöfordon ersatts med dieseldrivna fordon. D. genom fysisk planering och annan samhällsbyggande verksamhet verka för att all om- och nybyggnad görs så att den framtida energianvändningen på alla sätt är hållbar (rätt energislag till rätt sak och i rätt mängd) både inom den fysiska planeringen och övrig samhällsbyggande verksamhet pågår arbete men mycket arbete kvarstår. E. genom alla kommunens verksamheter medverkar till att sprida medvetenheten om punkterna A-C (lärare till elever, föräldrar, fastighetsskötare till lägenhetsinnehavare) den här frågan har inte fått genomslag alls. 5

20 Övergripande mål Den kommunala organisationen ska vara fossiloberoende till år Delmål till år 2020, -70 % inklusive fordonsparken. Energi förbrukas överallt i samhället i allt mindre mängder men på fler platser något som gör att energiförbrukningen, trots effektivare apparater, inte minskar i den utsträckning den borde. Det finns dock fortfarande områden som sticker ut med antingen mycket stor energiförbrukning, mycket fossil energi eller i vissa fall mycket av båda dessa. Prioriteringar har gjorts utifrån mängd och koldioxidpåverkan samt hur trenden i Sverige och världen ser ut. Fordon och transporter Fordon Just nu råder osäkerhet på marknaden kring mycket när det gäller fordon. Nya och mer eller mindre beprövade alternativ till bensin och diesel söks och vätgasdrift är nyast och minst utbyggt vad gäller infrastrukturen. Tydligast märks den snabba utvecklingen av nya fordon och bränslen på att elfordon redan har blivit ett fungerande alternativ för de korta resorna vilket få trodde för bara något år sedan. Ökningen var närmare 150 % under 2014 vilket innebär att det vid årsskiftet 2014/ fanns ca 8000 laddfordon i Sverige varav drygt 3000 rena elbilar och ökningen verkar fortsätta då alltfler fordonstillverkare satsar på rena elfordon eller laddhybrider. Olja kommer det sannolikt inte bli brist på inom den närmaste tiden men prisläget är oerhört svårt att sia om då det händer mycket och priserna fluktuerar kraftigt. Främst handlar det då om svaveldirektivet som från ställer krav som medför att sjöfarten kan tvingas gå från tjockolja till diesel vilket kan medföra betydligt högre priser på grund av den ökade efterfrågan även om detta när detta skrivs balanserar upp av sänkta råoljepriser. Mycket av Europas bensin exporteras i dag till USA där dieselbilar tillhör ovanligheterna och Europa importerar istället diesel från USA. Om USA väljer att går ifrån den mindre effektiva ottomotorn till den snålare dieselmotorn minskar mängden diesel som Europa kan importera därifrån. För att inte riskera kraftigt höjda kostnader för fordonsdrift är ett alternativ en mångfald av motorer och bränslen. Inget av de alternativa drivmedel som finns idag kan ensam ersätta bensin och diesel. Målbeskrivning fordon Internt den kommunala organisationen Lilla Edets kommun ska nyttja så få fordon som möjligt och optimera användningen av dem. I de fall då ett fordon behövs för en kortare period bör annat än långtidsleasing/köp övervägas. För att ha kontroll på sina fordon ska en organisation kring dessa finnas. 6

21 I den geografiska kommunen Lilla Edets kommun ska underlätta för kommunens medborgare att välja miljöfordon samt att minimera sin användning av sina egna fordon. Strategi fordon Samtliga fordon som ägs, hyrs eller leasas av Lilla Edets kommun ska medverka till att minimera utsläppen av koldioxid. Detta innebär att de måste vara snåla och så långt det är möjligt drivas fossilfritt. Kommunens fordon ska vara miljöfordon enligt statens definition och för att minska risken vid svängningar i värdsekonomin bör riskerna fördelas mellan olika energibärare/bränslen. Lilla Edets kommun ska föregå med gott exempel gentemot sina invånare vad gäller fordonsanvändningen. De kommunala fordonen ska finnas tillgängliga så att allmänheten kan få prova den nya tekniken. Transporter När det gäller transporter är trenden i Sverige och världen att allt fler yngre inte tar körkort, fler cyklar och åker kollektivt. Genom att fler cyklar ställs helt andra krav på infrastrukturen för detta transportslag än tidigare då man vill komma fram fort och inte behöva stanna för korsande bilvägar eller gående som använder cykelbanan med mera. Även för kollektivtrafiken sker just nu en mycket snabb utveckling vad gäller fordon. De vanliga stadsbussarna ersätts av både betydligt längre fordon, t ex dubbelledade bussar, men även mindre och helt andra fordon såsom linbana för att överbrygga geografiska barriärer. Kollektivtrafiken är också av central betydelse i samhällsutvecklingen för att denna ska bli hållbar. Det innebär att någon form av kollektivtrafik måste finnas med redan i samband med att de första bostäderna byggs i ett område. Tanken är att det ska vara lättare och minst lika snabbt att ta sig med kollektivtrafik mellan tätorter och med cykel inom tätorter än med bil så att det enklaste valet också blir det miljö-, socialt- och hälsomässigt bästa. Målbeskrivning transporter Internt den kommunala organisationen Transportarbetet från, till samt inom den kommunala organsationen ska minimeras. De fordon som används i kommunens verksamheter ska göra ett så litet koldioxidavtryck som möjligt avseende utsläppen för drift. I den geografiska kommunen Lilla Edets kommun ska ge möjlighet för alla sina medborgare att röra sig tryggt, säkert och miljöanpassat i kommunen. Lilla Edets kommun ska underlätta för kommunens medborgare att resa kollektivt både inom kommunen och utanför. Strategi transporter De transporttjänster som kommunen upphandlar ska medverka till att minimera utsläppen av koldioxid. Vidare ska kommunen aktivt verka för att transporter av gods till och från kommunen samordnas så att antalet transporter minskas. Transporttjänster liksom 7

22 kommunanställdas resor regleras i enlighet med Resepolicyn samt Regler för resor och transporter. För att underlätta att ta sig fram till fots eller med cykel ska cykelvägar anläggas strategiskt och med koppling till målpunkter. Kollektivtrafiken ska prioriteras vid nybyggnation av områden och vid vägdragningar så att det blir lättare att åka kollektivt än att ta bilen både inom och utanför kommunen. Lilla Edets kommun ska arbeta för att förbättra tillgängligheten till kollektivtrafiken för medborgarna. Åtgärder fordon och transporter Åtgärd Genomförande Ansvarig Arbeta fram en cykelvägsplan TN Vid framtagning av detaljplaner säkerställ att de mest sårbara samhällsgrupperna får bäst tillgång till goda förbindelser (utan bil). Från MEX Arbeta fram en plan för laddinfrastruktur i kommunen KS Vid upphandling av kommunala fordon, ställ krav på koldioxidutsläpp och upphandla för en mångfald av bränslen Delta i och ordna egna arrangemang för medborgarna med möjlighet till provkörning av miljöfordon, elcyklar och liknande samt provåkning av de kollektivtrafiklinjer som trafikerar kommunen. Möjliggör för laddning av elfordon i anslutning till Lilla Edets kommunhus Ta fram en strategi för de kommunala fordonen så att inte ett bränsle dominerar vilket utgör en risk vid stora svängningar i oljepris Från Från KS KS KS Underlätta för kommunanställda och andra att samåka KS TN, KS, MBN 8

23 Fastigheter och samhällsplanering Efter många år utan någon större nybyggnation har nu byggandet i Lilla Edets kommun ökat kraftigt under Det är därför av största vikt att det finns en tydlig plan för vilken sorts fastigheter liksom vilken samhällsutveckling som är önskvärd. Fastigheter Då en fastighet är tänkt att användas under lång tid, ofta minst 50 år, är det av stor vikt att det som byggs är så bra som möjligt ur alla perspektiv för att bibehålla sitt värde och minimera driftskostnaderna. För de fastigheter, både lokaler och bostäder som kommunen bygger i egen regi bör krav ställas på någon form av certifiering då detta i förlängningen ger en god driftsekonomi. Privatpersoner och företag ska få information om vilken effekt energiförbrukningen har på framtida driftskostnader och fastighetens värde så att de utifrån den kunskapen kan fatta ett välgrundat beslut gällande den egna fastigheten. Vid byggnation handlar det om att bygga med bra klimatskal, helst ha en uppvärmning baserad på miljömärkt bränsle och gärna förbereda för solvärme och/eller solceller. Placeringen av en fastighet påverkar energiförbrukningen liksom i vilket vädersträck fönster sitter samt den totala fönsterytan. Målbeskrivning fastigheter Internt den kommunala organisationen Nybyggnation ska, så långt det är möjligt, göras i enlighet med Miljöbyggnad silver. Energianvändningen och koldioxidutsläppen från kommunala fastigheter ska ständigt minskas och till 2020 vara under 100 kwh/m2. I den geografiska kommunen Lilla Edets kommun ska informera sina nuvarande och framtida invånare så att de får kännedom om vilka kostnader som följer av den energianvändning som deras fastigheter har och vet hur de kan minska den. Strategi fastigheter Vid byggnation av fastigheter ska alltid beaktas läget och de hinder och möjligheter som detta innebär för energieffektiv byggnation. I Lilla Edets kommun ska fastigheter, så långt det är möjligt, placeras så att mikroklimat, orientering och fastigheternas inbördes förhållanden samverkar för att minimera energiförlusterna. I de fall större sammanhängande områden planerar att anläggas ska gemensamt system för energiflöden mellan fastigheterna utredas (jämför Kongahälla plusenergiområde). 9

24 Samhällsplanering När kommunen detaljplanerar områden finns stora möjligheter att påverka hur framtidens befolkning kommer att använda och trivas i området. Genom fastigheters höjd och inbördes placering kan mikroklimatet i marknivån påverkas så att det blir mer eller mindre trevligt att vistas där vid olika väderlek men även energiförbrukningen i fastigheterna påverkas av detta. I ett blåsigt område är det extra viktigt att tänka på hur gator förhåller sig till varandra för att undvika kraftiga vindtunnlar och blåshål. Hur samhället är planerat påverkar också hur människor rör sig i detta, en trivsam miljö som känns trygg och säker medverkar till att fler rör sig i gaturummet. Med fler personer i rörelse minskar även risken för skadegörelse och förutsättningarna för butiker och affärer blir mer gynnsam. Genom att utforma gatumiljöerna så att bilen inte har högsta priorietet i de mest centrala delarna utan hänvisas till parkeringar en bit bort finns även möjlighet att minimera transporterna med bil till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik. Även detta har visat sig öka viljan hos människor att röra sig i gaturummet. Genom att anlägga närvärmeområden följs intentionerna med Lagen om kommunal energiplanering SFS 1977:439, där inverkan på miljö, hälsa och hushållningen av naturresurser ska belysas. I närvärmeområdet ska inga bostäder ha annan uppvärmning vilket dels gör att det går att styra bränslet mot ett så miljövänligt som möjligt men även att husen enligt BBR måste byggas med hårdaste krav på energieffektivitet. Meningen med att bygga så energisnålt som möjligt är att boendet då blir förhållandevis immunt mot prisförändringar för uppvärmning. I en energisnål byggnad står de boendes egen kroppsvärme för merparten av den uppvärmning som behövs. Målbeskrivning samhällsplanering Lilla Edets kommun ska ge möjlighet för alla sina medborgare att röra sig tryggt och säkert i kommunen utan bil. Inom Lilla Edets kommun ska all samhällplanering fokusera på energieffektivitet och ökad självförsörjningsgrad med sol och vind som energikälla/-or. I Lilla Edets kommun ska bebyggelse, så långt det är möjligt, planeras så att mikroklimat, orientering och fastigheternas inbördes förhållanden samverkar för att minimera energianvändningen. Strategi samhällsplanering För att minimera behovet av privata fordon bör detaljplaner prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafikstråk före bilvägar. I tätorter bör samplacering av brevlådor, sopkärl och dylikt bör i största möjliga mån göras för att minimera körsträckor samt med tanke på framtida insamlings- och distribueringssystem. Friliggande nybyggnation av bostäder ska undvikas, istället bör förtätning ske i befintliga områden. 10

25 Åtgärder Åtgärd Genomförande Ansvarig Inför krav på kommunala fastigheter vad gäller solvärme, KS solceller Vid nybyggnation skall kommunens och LEIFAB KS, Leifab verksamhetslokaler uppfylla kraven för Miljöbyggnad guld* och med intentionen att bli certifierade. 100 % av Leifabs elförbrukning ska komma från förnybara 2016 Leifab källor. Vid nybyggnation av privata verksamhetslokaler skall MBN, KS rabatter och/eller avgiftslättnader stimulera till en högre nivå av energieffektivt byggande. Flerbostadshus som byggs av almännyttan (LEIFAB) skall KS, Leifab byggas enligt passivhusstandard/plusenergi (t ex genom partnering) Flerbostadshus som byggs av privata företag skall genom MBN, KS rabatter och avgiftslättnader stimuleras till en högre nivå av energieffektivitet. Dialog för att komma till ett gemensamt bra energibeslut. Där kommunen har bestämmanderätt skall hela kvarter KS utformas så att värme och kylbehov minimeras och optimera möjligheterna för solenergi. Vid anläggning av hela kvarter eller större KS verksamhetslokaler skall synergieffekter mellan olika verksamheter beaktas, t.ex. värmeåtervinning från kylarna i en livsmedelsaffär värmer ett gym i samma hus. Vid nybyggnation av småhus skall högre energieffektivitet MBN och solenergi premieras med rabatter och avgiftslättnader. Centraliserad uppvärmning genom närvärmeverk i KS planområden med mycket flerfamiljsfastigheter, offentliga lokaler etc. Ta fram en p-norm, olika för en- respektive 2016 TN flerfamiljsfastigheter. Anlägg gator för bra för bra mikroklimat i markplan KS Industriers användning av el och annan energi ska uppmärksammas vid tillsyn. Livscykelkostnad ska användas vid ekonomisk bedömning av investeringsalternativ vid ombyggnad och nybyggnad av kommunens och de kommunala bolagens byggnader, t ex beträffande energieffektiviseringsåtgärder MBN Alla förvaltningar * Miljöbyggnad förser fastighetsägare och konsulter med ett bra underlag för att skapa en sund miljö där människor kan känna sig trygga. Systemet driver marknaden mot en mer effektiv energianvändning, en sundare innemiljö samt tydliga krav på de byggmaterial som används. En investering i Miljöbyggnad ger ett bättre driftnetto. Bedömningen görs inom områdena energi, innemiljö och byggmaterial och kan uppnå betyget Brons, Silver eller Guld. 11

26 Övrig energiförbrukning Vatten- och avloppsverksamhet VA-verksamheten i Lilla Edets kommun gjorde 2013 av med knappt 2.4 miljoner kwh energi, som skall ställas mot att Lilla Edets kommuns organisation köper totalt drygt 3.5 miljoner kwh el om året. Närmare 70 % av den el som kommunen köper används alltså för att pumpa dricksvatten och avloppsvatten och totalt används ca 17 % av kommunens energi för VAverksamheten. VA-verksamhet är i sig mycket energikrävande men i Lilla Edets kommun finns dessutom problem med stora volymer så kallat ovidkommande vatten i form av in- och utläckage i rörsystemen. Detta innebär att avloppsvattnet innehåller mycket dagvatten som egentligen inte skall transporteras till, och renas i reningsverken. Dessutom pumpas stora mängder renat färskvatten ut i systemet som aldrig slutanvändaren på grund av läckage till omgivande mark eller i värsta fall till avloppsrören direkt och ökar den volymen. Lilla Edets kommun deltog i ett energieffektiviseringsprojekt ENVA (energieffektivisering i kommunala VA-nät) under ledning av Energimyndigheten och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Syftet var att se om de pumpar som fanns var rätt dimensionerade och ta fram ett upphandlingsunderlag för VA-pumpar. Lilla Edet är en av tre kommuner som lyckats bäst och energibesparingen är kring 50 % i de anläggningar som var med i projektet. Kunskapen om kravsättning avseende energianvändning i pumpar kommer användas vid framtida upphandlingar på VA-sidan. Målbeskrivning övrig energiförbrukning Lilla Edets kommun ska ha ett energieffektivt VA-system. Energirådgivning ska finnas tillgänglig för alla små och medelstora företag och privatpersoner som bor och verkar i Lilla Edets kommun. Strategi övrig energiförbrukning Mängden vatten som behöver pumpas ska motsvara den mängd som faktiskt används, ovidkommande vatten ska inte in i systemet och läckage av renvatten ska inte förekomma. De VA-pumpar som finns ska kontinuerligt bytas mot mer energieffektiva och vara dimensionerade utifrån det arbete som ska utföras. Åtgärder Åtgärd Genomförande Ansvarig Arbeta för att minimera in- och utläckage i VA-systemet TN Energieffektivisering av pumpstationer TN Energieffektivisering av renings- och vattenverk TN Genom energirådgivning minska energiförbrukningen i de små- och medelstora företagen inom kommunen MBN 12

27 Miljökonsekvensbeskrivning MKB Miljökonsekvensbeskrivningens syfte är att beskriva de effekter som energiplanen med sina mål och åtgärder förväntas ge. För att beskriva vad som händer om en ny energiplan inte antas utan utvecklingen fortgår som den ser ut i dagsläget finns nollscenariot. Utöver detta presenteras ett utvecklingsscenario där hänsyn har tagits till de förändringar som denna energiplan medför eller förväntas medföra. Nollscenario - uppskattad energipåverkan: Bostäder energiförbrukningen ökar något med varje ny fastighet som byggs. Flerfamiljsfastigheter i allmännyttan byggs enligt BBR-krav. Enfamiljsfastigheter byggs enligt BBR-krav och några med lågenergistandard. Något ökande energianvändning/person: Transporter andelen fordon som drivs fossilfritt ökar långsamt med enstaka per år. Fler pendlar till och från kommunen och man gör det med bil. Kollektivtrafiken bibehålls som i dagsläget och utgör inget verkligt alternativ för dem som har körkort. Cykel kan upplevas som otryggt då det är få som rör sig i samhället och cykelvägar saknas eller är felplacerade i vissa områden. Ökande energianvändning/person: Samhällsplanering Nya områden anläggs som tidigare med bilen i centrum. Planering sker för att minska energiförbrukningen och få bra mikroklimat. Något ökande energianvändning/person: Övrig energiförbrukning avloppssystemet förnyas när något går sönder och åtgärdas enligt plan, pumpar byts när de går sönder. Något minskande energianvändning/person: Sammanfattande bedömning: Nollscenariot bedöms ge en Något ökande energianvändning per person 13

28 Utvecklingsscenario - uppskattad energipåverkan: Bostäder energiförbrukningen ökar något med varje ny fastighet som byggs. Flerfamiljsfastigheter i allmännyttan byggs med hårdare energikrav än i BBR. Enfamiljsfastigheter byggs enligt BBR-krav men genom att flera bygger samtidigt inom ett område kan påverkan från dem som bygger energisnålt medföra att fler bygger med passivhus eller med lågenergistandard. Något minskad energipåverkan/person: Transporter andelen fordon som drivs fossilfritt ökar kontinuerligt tack vare att det finns laddstationer för elbilar och att den kommunala organisationen genom sina anställdas användning av kommunens fordon avdramatiserar den nya tekniken så att privatpersoner vågar köpa egna miljöbilar som drivs fossilfritt. Fler pendlar till och från kommunen men man gör det med kollektivtrafiken eller cykel inom närområdet. Kollektivtrafikens linjenät samt avgångar har kunnat utökas något tack var bättre befolkningsunderlag. Cykel utgör ett verkligt alternativ för barn och unga till skola och fritidsaktiviteter då fler vuxna rör sig i samhället och det finns bra cykelvägar till utpekade målpunkter. Minskande energianvändning/person: Samhällsplanering Nya områden anläggs med människan i centrum och med tanke på att det ska vara lätt att röra sig utan bil för alla. Planering sker för att minska energiförbrukningen och få bra mikroklimat. Minskande energianvändning/person: Övrig energiförbrukning - avloppssystemet förnyas när något går sönder och enligt plan men även när samordningsvinster finns genom att nya fastigheter byggs. Pumpar byts när de går sönder men även när belastningen på dem förändras. Minskande energianvändning/person: Sammanfattande bedömning: Nollscenariot bedöms ge en Minskande energianvändning per person 14

29 a. _s. `'~'~ ~~~~i LILLA EDETS KOMMUN....., Dnr /IN104 Möjlighet finns att i större omfattning utnyttja medborgarservices resurser gällande faderskapsärenden. Nuvarande delegation (punkt 5.01) anger att godkännande av faderskap när föräldrarna varit sammanboende under hela konceptionstiden (protokoll S) är delegerat till assistent, medan övriga delegerbara typer av faderskapsärenden är delegerat till socialsekreterare. Även när föräldrarna inte varit sammanboende under hela konceptionstiden men där båda är helt och fullt övertygade om att barnet är deras gemensamma (protokoll MF) bör faderskapsärenden kunna delegeras till namngiven administratör. I dessa ärenden genomförs ibland.ett dna-test för att båda föräldrarna ska bli helt övertygade Svårare faderskapsärenden, t.ex. där fadern är initialt okänd, där mödern inte medverkar där mannen förnekar sitt faderskap eller det av annat skäl föreligger oklarheter kring faderskapet bör även fortsättningsvis vara delegerat till socialsekreterare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från verksamhetschef daterad den 30 apri Delegationspunkt 5.01 slca lyda: 5.01 Godkännande av faderskapserkännande: då parterna varit sammanboende under hela konceptionstiden och är övertygade om att barnet är deras gemensamma (protokoll S) då parterna inte varit sammanboende under hela konceptionstiden men är övertygade om att barnet är deras gemensamma (MF protokoll) lkap4 FB Nils Lundgren, administratör Jennie Johansson, administratc familj erättssekreterare r~~ a,

30 ~b.t. W'~ LILLA EDETS Q~ \~= Wie/ KOMMUN.- ~-.... ~ ~ r: ::'- Beslufiet expedieras till Individnämnden,--~

31 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /IN104-3 Individnämnden Förslag om ändring i delegationsordningen gällande faderskapsärenden Dnr /IN104 Möjlighet finns att i större omfattning utnyttja medborgarservices resurser gällande faderskapsärenden. Nuvarande delegation (punkt 5.01) anger att godkännande av faderskap när föräldrarna varit sammanboende under hela konceptionstiden (S protokoll) är delegerat till assistent, medan övriga delegerbara typer av faderskapsärenden är delegerat till socialsekreterare. Nuvarande lydelse: 5.01Godkännande av faderskapserkännande: då parterna varit sammanboende under hela konceptionstiden och är övertygade om att barnet är deras gemensamma (protokoll S) i övriga fall 1 kap 4 FB Assistent Socialsekreterare I de fall när föräldrarna inte varit sammanboende under hela konceptionstiden ska ett MF-protokoll skrivas istället för S-protokoll. I de fall där föräldrarna är helt och fullt övertygade om att barnet är deras gemensamma är detta MF-protokoll ett enkelt förfarande som också det kan delegeras till administratör. Övriga MF-protokoll där det finns tveksamheter kring vem som är fadern, t.ex. där mannen förnekar sitt faderskap, där flera kandidater finns, där fadern är initialt okänd, där modern inte medverkar eller där det av annat skäl föreligger oklarheter kring faderskapet bör endast vara delegerat till familjerättssekreterare.

32 sid- 2 - Förslag till beslut Delegationspunkt 5.01 ska lyda: 5.01 Godkännande av faderskapserkännande: då parterna varit sammanboende under hela konceptionstiden och är övertygade om att barnet är deras gemensamma (protokoll S) då parterna inte varit sammanboende under hela konceptionstiden men är övertygade om att barnet är deras gemensamma (MF protokoll) övriga 1 kap 4 FB Nils Lundgren, administratör Jennie Johansson, administratör familjerättssekreterare Lotte Mossudd Enhetschef Karl Willborg Verksamhetschef IFO sid 2/2

33 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /IN110-1 Tertialuppföljning 1 - individnämnden Dnr /IN110 Sammanfattning Individnämndens resultat för perioden visar ett underskott om mkr med ett förväntat årsresultat om mkr. Det är främst insatser till barn och unga och personer med missbruksproblem som svarar för underskottet. Däremot kan skönjas en positiv kostnadsutveckling, jämfört med föregående år, avseende placeringskostnader för barn. För beräknas en kostnadsminskning med 5.2 mkr jämfört med föregående år genom minskade köp av institutionsplaceringar med motsvarande drygt 1100 dygn. I de fall Individnämnden tvingas ingripa med institutionsplacering har dock den genomsnittliga dygnskostnaden ökat betydligt och ligger för närvarande cirka 2000 kr över den förväntade. Orsaken är främst att mer kvalificerade vårdinsatser krävts. Kostnaderna för försörjningsstöd fortsätter att minska. Jämfört med samma period föregående år är det 33 färre hushåll som fått försörjningsstöd, varav 25 är ungdomshushåll. Arbetslösheten är fortsatt hög jämfört med snittet i GR, men har minskat från 8,6 % i mars föregående år till 7% i mars. Särskilt positivt är att ungdomsarbetslösheten i åldersgruppen under 25 år har minskat under samma period från 20,5 % till 13,1 %. Antalet elever som studerat på Lärcentrum har ökat med ca 30 % jämfört med föregående år, från 84 elever till 109. För att bredda kursutbudet erbjuds framförallt gymnasiala yrkeskurser och distanskurser på Hermods genom avtal med Göteborgsregionens kommuner. Behovet och intresset för omvårdnadsutbildningar är stort, men kan inte tillgodoses med nuvarande ekonomiska resurser. 70 elever har studerat SFI under perioden. Beslutsunderlag Tertialrapport 1 för individnämnden. Förslag till beslut Individnämnden godkänner Tertialrapport 1.