RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET 2008.01.07 Dnr 2007-0395 SID 1 (8) RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET överlämnar härmed redogörelse för verksamhetsåret 2007 Skönhetsrådet består av tretton ledamöter. Tolv nomineras av de grupper de ska representera och utses av kommunfullmäktige. Dessa tolv utser i sin tur den trettonde ledamoten. Sammansättningen under 2007 har varit följande: Anders Bodin (Statens Fastighetsverk), Hans Henrik Brummer (Kungliga Vitterhets- Historie- och Antikvitetsakademien), Görel Cavalli-Björkman (Kungliga Vetenskapsakademiens miljökommitté), Fredrik von Feilitzen (Samfundet S:t Eriks styrelse), Anders Jönsson (Sveriges Arkitekter), Bo Swenson (Kungliga Akademien för de fria konsterna), Kjell Strandqvist (Kungliga Akademien för de fria konsterna), Mia Torpe (Svenska Naturskyddsföreningens styrelse), Martin Eriksson (m), Rolf Lindell (s), Ingvar von Malmborg (mp), David Neuman (fp) samt Bo Grandien (utsedd av de övriga). Ordförande har varit Hans Henrik Brummer samt vice ordförande Bo Grandien. Ledamot M Eriksson avsade sig uppdraget i augusti 2007 pga. för hög arbetsbelastning, representantskapet från (m) har under resterande månader varit vakantsatt. Skönhetsrådet har sammanträtt vid ordinarie sammanträden elva gånger under 2007. Till de sammanträdena kallas även rådets adjungerade: stadsbyggnadsdirektören, stadsarkitekten, distriktschefer och bygglovschefer vid stadsbyggnadskontoret, stadsträdgårdsmästarna, stadsantikvarien samt slottsfogden vid Kungl. Djurgårdens förvaltning. Vid dessa sammanträden har rådet också fått föredragningar i de aktuella ärendena av särskilt inbjudna tjänstemän (oftast handläggare) från kommunala och statliga förvaltningar, representanter från arkitektkontor eller liknande. Rådet utser varje år delegationsgrupper som har i uppgift att studera ärenden närmare eller förbereda mer omfattande ärenden. Under 2007 har naturvårdsdelegerade varit ordförande, vice ordförande, sekreteraren samt ledamöterna G Cavalli-Björkman och M Torpe. Plan- och bygglovsdelegerade har varit ordförande, vice ordförande, sekreteraren samt ledamöterna A Bodin, F von Feilitzen, A Jönsson, I von Malmborg och R Lindell. Kulturdelegerade har varit ordförande, vice ordförande, sekreteraren samt ledamöterna G Cavalli-Björkman, M Eriksson, D Neuman, K Strandqvist samt B Swenson. Skönhetsrådet representerades dessutom i Stockholms konstråd av ledamöterna K Strandqvist och B Swenson. Martin Rörby har varit skönhetsrådets sekreterare och kanslichef. Utöver sin funktion i rådet har sekreteraren en delegerad rätt till beslut. Sekreteraren representerar också rådet i olika samrådsgrupper, såsom samrådsgruppen för stadsmiljöfrågor inom trafikkontoret. Vid rådets kansli har också tjänstgjort två handläggare med en begränsad beslutsrätt delegerad från rådet, Monica Hector och Cecilia Skog, den senare även protokollförare under rådets möten. Skönhetsrådet har under året mottagit och diariefört 405 ärenden (jmf 2006: 503) vilka kan indelas i frågor rörande planärenden: 66 samt bygglov: 125 (motsvarande för 2006 är 83 respektive 255), samt i övrigt naturvårdsärenden, skrivelser från privatpersoner (125) samt ärenden som initierats av 105 35 STOCKHOLM. Telefon 08-508 29 000. Fax 08-650 82 05 cecilia.skog@stadshuset.stockholm.se Besöksadress Hantverkargatan 3L www.stockholm.se/skonhetsradet
SID 2 (8) rådet. Antalet ärenden är färre än förra året men historiskt sett har skönhetsrådets ärendemängd också följt de nybyggnadsprojekt som pågår i staden. Karaktäristiskt för 2007 är att de varit färre men desto mer komplicerade. Rådet har under året deltagit i rundabordssamtal rörande tävlingen angående Stadsbibliotekets utbyggnad. Det ärende som intresserat allmänhet och media mest har utan tvekan varit frågan om ett Kallbadhus och hotell i Riddarfjärden men även Slussens ombyggnad, bygglovsärendet rörande den nya hotell- och konferensanläggningen på platsen för Klara postterminal och detaljplaneärendet rörande den underjordiska gallerian vid Odenplan är ärenden där rådets synpunkter efterfrågats av privatpersoner och journalister. Vad gällde hanteringen av ärendet avseende Kallbadhuset kunde rådet konstatera att ingen av de övriga förvaltningarna hade information om ärendet på stockholm.se vilket gjorde att det uppfattades som om det var till rådet besvärsskrivelser skulle ställas. ÄRENDEN INITIERADE AV RÅDET I skönhetsrådets reglemente finns en passage som ger rådet en möjlighet att initiera egna ärenden och föra dem till övriga förvaltningar och institutioner för att få svar. Under 2007 har rådet avgivit 6 utgående skrivelser i sådana frågor. Då länsstyrelsens fick att hantera en fråga om upphävande av byggnadsminnesförklaringen av Generalstabens Stalletablissement (Gula villan och f.d. Swartlings ridskola) med anledning av detaljplanen för Svea Artilleri beslöt rådet att skriva till länsstyrelsen i ärendet. Skönhetsrådet hade i remissyttrandet över programsamrådet för Svea Artilleri tydligt pekat på ett flertal problem med förslaget. Området gränsar till Nationalstadsparken och ska därför bedömas mot parkens värden. Rådet ansåg vidare att grönkompensationen var otillräcklig samt att planförslaget tillför den omkringliggande bebyggelsen en exploateringsgrad och byggnadshöjd som kommer dominera omgivningen såväl som upplevelsen av parken. Till området planerades ett slutet kvarter som genom sin U-form konkurrerar med byggnadsminnet Stadion. Inom området finns också, förutom de formellt skyddade byggnaderna, ett stort antal andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader knutna till stall- och ridverksamheten, till den militära användningen och till institutionsområdet. Rådet kommenterade att det finns utbyggnadsmöjligheter vid Musikhögskolan som inte är utnyttjade. Enligt rådets mening innehöll planförslaget så många brister att det inte bör genomföras att då överväga att ompröva byggnadsminnesförklaringen som kommit till så sent som 1995 verkade enligt rådets mening orimligt. Skönhetsrådet vill aktivt bidra till en konstruktiv och framåtsyftande diskussion om Stockholm utveckling. Som ett led i detta tog rådet initiativ till ett seminarium i oktober som främst hölls för nämnde- och tjänstemän i förvaltningar med stadsbyggnadsfrågor som huvudsaklig verksamhet (stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret, trafikkontoret m.fl.). Temat var Märkesbyggnader eller vackrare vardagsarkitektur och rådet konstaterade att staden behöver märkesbyggnader av arkitektonisk hög klass så väl som byggnader av mindre anslående typ men av god kvalitet. Evenemanget lockade närmare 100 åhörare och bland talarna märktes såväl stadens stadsbyggnadsoch kulturborgarråd som branschföreträdare och gäster från Göteborg och Malmö.
SID 3 (8) Under hösten 2007 dök frågan om en utökad inglasning av de överdäckade delarna av Sergels torg upp i media. Detaljplanen för området antogs för tio år sedan och medger de förändringar som är aktuella. Rådet ansåg däremot att det man vet om platsens allsidiga användning och vad en privatisering skulle innebära gör att beslutet måste omprövas. Krafterna bör istället ägnas åt andra åtgärder som kan stärka Sergels torgs attraktionskraft utan att dess funktion som allmän plats äventyras. DETALJPLANER Utöver bygglovsremisser från stadsbyggnadskontoret och stadsdelsförvaltningarna är detaljplaner de ärenden som remitteras rådet i störst utsträckning. Av de 66 planförslag som rådet granskat har rådet tillstyrkt 31 och avstyrkt 16, de övriga har varit av sådan art att rådet inte besvarat dem, t.ex. meddelanden om utställda planer eller ärenden som rådet bordlagt över årsslutet och granskar under 2008. En av de frågor som väckt mest uppmärksamhet gäller nybyggnad av Slussen. Utformningen av det framtida Slussen engagerar. Det handlar om en av vår tids mest komplexa stadsbyggnadsfrågor där en rad olika parametrar måste vägas samman för att uppnå ett resultat som inte bara löser rena funktionsbehov, utan även tillför en av Stockholms mest betydelsefulla platser miljövärden som tar tillvara platsens unika förutsättningar och förstärker dess särart. Topografin med den dramatiska förkastningsbranten och näset mellan Södermalm och Gamla Stan utgör grunden liksom rörelsemönstren som uppstår i skärningarna mellan de öst-västliga och nord-sydliga förbindelserna och därvid kommit fram till några grundläggande kvaliteter som rådet uppfattar som väsentliga för användningen och upplevelsen av det framtida Slussen-området. Platsen bör byggas som en struktur i flera skikt i olika nivåer bestående av skivor och flak. Den nya Slussen bör inte trafikzoneras, utan möjliggöra mängder av rörelsevägar framförallt för fotgängare. Platsen bör få en utforming som tar fasta på axialiteten i såväl den nuvarande som tidigare anläggningar på platsen, vilket innebär en lösning med två jämbördiga broar. Frågan om eventuellt tillkommande bebyggelse måste hanteras med försiktighet och omsorg. Utblickar och fria vyer bör prioriteras framför nya hus. Stadsmuseets nuvarande byggnad och KF-husen måste alltjämt ha framträdande roller. En eventuell nedgrävning av tunnelbanan måste dessutom utredas på allvar innan den fortsatta inriktningen för Slussnes framtida utformning läggs fast. De fördjupande översiktsplanerna för Norra Stationsområdet och KS är ännu en stor fråga som behandlats under året här hanterar man det traditionella stadsbyggandet i en stor skala. Doktrinen just nu, i alla fall i Stockholm, tycks vara att bygga stad och rådet kunde hålla med om att det gamla Norra Stationsområdet lämpar sig bra för en tät stadsmiljö. Frågan är bara vad man fyller den med och hur man sedan gestaltar dessa nya byggnader. Rådet uppfattade att de fördjupade översiktsplanerna handlar för mycket om form och för lite om innehåll. Zonering, d.v.s. kvartersstora områden med bostäder, sjukhus eller andra verksamheter bäddar inte för stadsmässighet. Den äldre innerstaden har tillkommit under helt andra betingelser än de som nu råder. Risken är stor att man bara lyckas skapa förutsättningar för gatuliv och innerstadskaraktär vid huvudstråken men att resten av gatunätet inte får samma liv. Staden borde också ta ett självklart ansvar för att den sociala infrastrukturen byggs in det bör finnas bibliotek, vårdcentraler, skolor
SID 4 (8) och sådant som gör stadsdelen levande. Vad gäller arkitekturen ser rådet gärna att den vågar avvika från den traditionella stockholmsnormen så att sammanlänkningen mellan de två områdena, KI/KS och Vasastaden blir någonting helt nytt. Detta måste ses som en av de stora intellektuella utmaningarna i projektet. Planområdet för kvarteret Hekla i Kista innehöll tidigare två av Ericssons fabriker som nu är rivna. Det nya förslaget för området visar även det på ett stadsbyggande som handlar om att bygga stad i mycket en kvartersform med gator som ansluter till det nya gatunätet man lägger i Kista. Rådet ställde sig positivt till planförslaget och ansåg att det var rätt tillvägagångssätt när man bygger kvartersstad på de tomter som tidigare rymt stora fastigheter. Byggnadernas fasader i kvartersgränsen och entréer riktade mot gatan medger en flexibel användning i bottenvåningen som gör att verksamheten riktar sig utåt. Att ha butiker och restauranger i bottenvåningarna kommer att förändra rörelsemönstret i den här delen av Kista och står i kontrast till gallerians inåtvända stadsrum och en gatumiljö som töms på fotgängare och trafikanter efter arbetstid. Fortfarande kunde dock rådet beklaga att det inte blir ett tillskott med bostäder inom det starkt zonerade området. Rådet uppskattade också det volymnormerade förhållningssättet i planförslaget. Utformningen (e=3) gör att utbyggnaden i kvarteren kan ske med variationer i höjd. Likaså medger kvartersformen en underbyggnad av gata på kvartersmark med garage, dock inte under planteringszoner för träd. Garagen angörs från lokalgatorna men infarterna utformas som öppningar i fasad eller port, ramper ska vara placerade inom byggnaden, vilket även det ger en gatumiljö med mer stadsmässig karaktär. För kvarteret Helgafjäll 5 möjliggör planen en mässanläggning och ett nytt hotell och medför samtidigt att Kistagången rustas upp. Rådet konstaterade att Kista i många delar har en potential och att en mässa tillförs området är mycket positivt. Rådet ansåg dock att hotellbyggnaden mycket väl kan bli högre än de föreslagna 16 våningarna för att tydligare markera mässområdet och för att bli ett arkitektoniskt mer spännande tillägg. NATURVÅRDSÄRENDEN MILJÖEFFEKTIVT TÄNKANDE Skönhetsrådet har sedan bildandet 1919 haft som uppgift att granska naturvårdsärenden, idag sker det mer sällan i separata ärenden eftersom frågeställningarna integreras med detaljplanearbetet i övrigt. Uppmärksamheten på miljöfrågor är däremot fortfarande en viktig del av arbetet och rådet har kommenterat att staden måste ta miljöfrågor på större allvar och integrera frågor om miljöeffektivt tänkande tidigare i planprocessen. Ett exempel på ärende med en ren miljöaspekt är frågan om ett åtgärdsprogram mot buller enligt förordningen om omgivningsbuller, vilket remitterades till rådet från miljöförvaltningen. (Med buller avses i det här fallet: väg-, järnväg- flygtrafik samt viss industriell verksamhet.) Rådet kunde konstatera att bullermängden ökar med en ökande befolkningsmängd och att problemen blir större. Stadens mål att växa inåt innebär visserligen även för bullerproblematiken en strategi: det håller resebehovet nere och resandet bygger på redan befintliga kommunikationer.
SID 5 (8) I ett antal fall under senare tid har rådet dock kunnat konstatera att bebyggelsen påverkas av bullernormerna. Inte bara tysta sidor utan även val av kvartersstrukturer och hur verksamheter förläggs inom ett område blir påverkat av de bullernormer vi har. Alternativ som vore att föredra stadsplanemässigt blir inte möjliga då bullerskärmande byggnader och slutna kvarter är ett måste för att klara av bostädernas tysta sidor. Vi får en stadsbild anpassad till problemlösning och inte till ett topografiskt eller behovsmässigt optimalt tänkande. Rådet markerade bestämt att det inte är bullernormerna som är för höga utan att det är viktigare att styra frågeställningen till källan istället för att anpassa avstegsfallen till en verklighet. Det måste till ett ändrat synsätt i frågor om asfalt och biltillverkning osv. Resultaten av den forskning som pågår bör tillämpas inom samhälls- och stadsplaneringen och staden måste använda den rådighet som staden har i dessa frågor. I första hand bör en utbytesplan för gatubeläggning till för att förse vägnätet med bullerdämpande asfalt. Rådet ställde sig alltså positivt till åtgärdsprogrammets intentioner att öka uppmärksamheten på bullerfrågor men ansåg att åtgärdstillämpningen bör ske genom att man för frågan vidare ett steg till att påverka det som skapar det störande bullret. När man diskuterar den samhällsekonomiska lönsamheten i val av bullerdämpande åtgärder bör även kostnader för förslag till bebyggelse som utgår av bullerskäl och diskussioner om folkhälsa räknas in. Det bör, enligt rådets mening, redan nu alltså vara lönsamt med ett annat förhållningssätt. BYGGLOVSÄRENDEN Av de ärenden som remitteras rådet är bygglovsärenden från stadsbyggnadskontorets innerstadsavdelning den i särklass största gruppen. Utöver det remitteras rådet också bygglovsärenden från ytterstadsavdelningen och från stadsdelsförvaltningarna. Under året inkom 116 ärenden varav rådet avstyrkte 61. Under föregående år påbörjade kansliet ett närmare samarbete med stadsbyggnadskontoret i bygglovsfrågor vilket utvecklats under 2007, bland annat sker det genom bygglovsmottagningar men också genom diskussioner av mer principiella art. Rådet remitteras i och med det en aning färre ärenden men kansliet kunde konstatera att frågeställningarna istället tenderar att bli mer komplexa. Rådet kan göra stor nytta i samtalet med sökanden och kommer på så sätt närmare de diskussioner som förs runt besluten. Den bygglovsfråga som väckt mest uppmärksamhet under 2007 har varit den rörande Kungsholmen 2:8, cirkulär byggnad innehållande kallbadhus och hotell. Rådet granskade ärendet och begärde en komplettering av materialet. När fler illustrationer tagits fram så framgick det att byggnaden var större och framför allt högre än vad som kunde uttolkas av det ursprungliga illustrationsmaterialet. Motsvarande en fyravåningsbyggnad i höjd och 130 meter i diameter var volymen dominerande i det förhållandevis begränsade vattenrummet. När rådet tillkom var en av uppgifterna att skydda stadens natur- och kulturvärlden. Värnandet av vattenspeglarna prioriterades högt i rådets arbete. I dag finns en stor förståelse för vattenrummets betydelse och kommunfullmäktige har i ett beslut slagit fast att stadens vattenytor inte ska exploateras, samma direktiv är tydliga i översiktsplanen. Rådet anser det fortfarande vara prioriterat att värna vattenspeglarna från de element som innebär risker. Stockholms vatten är ett varumärke
SID 6 (8) som innebegriper mycket: man erfar den långvarigt miljövänliga politik som gör att vi har badbart vatten även i innerstaden, det ger en estetisk karaktär åt staden på vattnet och en topografisk läsbarhet åt malmarna, vattenrummet minner också om sjöfartens betydelse för stadens historia. Stockholms vattenrum är tyvärr också mycket intressant för exploateringar av olika slag så som uteserveringar och brygganläggningar som privatiserar och ianspråktar kaj och vattenyta. I ansökan om bygglov hänvisade sökande till en lång tradition av simanläggningar på vatten, där Strömbadet är den närmaste referensen. Rådet påminde om att kallbadhusen tillkom i en tid då det saknades möjligheter att simma på det sätt som bassängbaden erbjuder. Små kallbassänger fanns men fungerade mer som avkylningsbad i anslutning till varmbad. Behovet av större ytor för t.ex. simtävlingar gjorde att kallbadhusen på vatten kom till. Idag existerar den formen av simbassänger i badhus på många ställen i Stockholm. Oavsett om företeelsen är en stockholmsk tradition eller inte ställde sig rådet positivt till idén om ett kallbadhus placerat i ett vattenrum på det sätt som beskrivs dock inte på föreslagen plats och det med hänsyn till vad som anförts ovan. Rådet betonade att den cirkulära byggnadens gestaltning och utformning är mycket god i sig. Det är ett vackert och intressant byggnadsverk som visas i ansökan. Placerat i en omgivning med mer storskaliga volymer och med mått och skala anpassade till dessa kan byggnaden med badhus och hotell bli precis den märkesarkitektur och turistattraktion staden eftersöker. Rådet ansåg att det är intressant att hitta en plats av motsvarande intresse för sökande men i en mindre känslig omgivning. Skönhetsrådet avstyrkte bestämt bifall till ansökan om bygglov i dess föreliggande form. Under hösten remitterades ännu ett bygglov avseende ett kallbadhus, flytande kallbadhus med restaurang och soldäck utanför kv Rosenbad. Rådet, genom sekreterarens delegationsrätt, svarade att det nyvaknade intresset för kallbadhus i Stockholm är något som rådet i grunden ser positivt på. Samtidigt fordrar anläggningar av detta slag särskilda överväganden avseende storlek, gestaltning och, inte minst, placering. De fria vattenytorna och sambandet mellan dessa och omgivande topografi och bebyggelse utgör grunden för Stockholms särart och frågor av detta slag måste därför hanteras med största omsorg. Den föreslagna placeringen innebär dock att Rosenbads kontakt med vattnet skärs av på ett mycket olyckligt sätt. Med tanke på att Ferdinand Boberg medvetet utformade sitt hus som en parafras på ett venetianskt palats och att det alltså är den direkta relationen till, och interaktionen med vattnet som varit utgångspunkten för gestaltningen ansåg rådet att vattenytorna kring Rosenbad bör hållas fria. Skönhetsrådet avstyrkte bestämt bifall även till denna ansökan om bygglov. Även bygglovet rörande kv Sandgropen, tillbyggnad av Handelshögskolan, rör en känslig miljö. Den befintliga envåningslängan rivs och ersätts med en ny volym i fem våningar. Fasaden binder samman Ivar Tengboms originalbyggnad från 1920-talet med Åke Ahlströms tillbyggnad från mitten av 1970-talet. Rådet tillstyrkte lovet och kommenterade att övertäckningen av gården är skickligt hanterad i förslaget. Lösningen med ett tak som vilar på höga glasväggar ovanför gårdens taklist anspelar tydligt på 1910- och 20-talens sätt att hantera liknande uppgifter. Rådet önskade dock att den nya volymen mot Saltmätargatans förlängning skulle förskjutas något längre ut mot gatan för att på så sätt frigöra mer av den södervända fasaden mot gården och dess karaktäristiska, konvexa mittparti. Likaså diskuterades om det med dagens hårda miljökrav går att använda koppar i
SID 7 (8) den nya fasadens fönsterpartier och solraster, så som förslaget antyder. Alternativa material måste annars övervägas noggrant så att den eftersökta färg- och materialeffekten ändå uppnås. Av mer principiell karaktär var ett antal bygglovsärenden i Älvsjö, rörande kvarteren Hillbarden och Kavelbron. Ägaren har köpt fastigheterna ifråga med avsikt att riva befintliga hus och uppföra flerfamiljshus. Rådet fann att byggnaderna visserligen precis klarar gränserna för bygglov vad gäller byggrätten men att frågan är betydligt mer komplicerad än så. Äldre stadsplaner medger ibland byggrätter och hustyper som med största sannolikhet inte var avsedda när de antogs. Skönhetsrådet förmodar att, när stadsplanen för just dessa kvarter antogs, området i första hand avsågs inrymma en- samt mindre flerfamiljshus. Rådet såg allvarligt på att det gängse stadsbyggnadsmotivet med hus och trädgård försvinner. De delar av fastigheten som inte upptas av byggnadsvolymen kommer att omvandlas till parkeringsplatser för de boende, d.v.s. grönskan försvinner till förmån för hårdgjorda parkeringsytor. Enligt skönhetsrådets uppfattning är ärendet av stor principiell betydelse då beslutet kan komma att bli prejudicerande för ett stort antal liknande ärenden i framtiden. Frågan är om byggherrar ska kunna köpa upp befintliga hus i områden där detaljplanen inte i tillräcklig utsträckning bestämmer exploateringsgraden, hushöjder, om byggnaderna får inrymma en- eller flerfamiljshus m.m. och uppföra nya hus som kanske kommer att avvika från områdets bebyggelsestruktur. En sådan utveckling kan komma att hota den struktur som kommunfullmäktige genom sitt beslut att anta Stockholms byggnadsordning önskat vidmakthålla och vidareutveckla på lämpligt sätt. D.v.s. Stockholms tydliga bebyggelsemönster och tillkomsthistoria ska även i fortsättningen vara läsbar och komplettering i form av nya hus för bostäder eller verksamheter måste ske med utgångspunkt från varje områdes specifika bebyggelsemönster. Vill staden ha en förändring av de olika stadsdelarnas bebyggelsestrukturer bör ett nytt förhållningssätt som öppnar för förändringar diskuteras. Initiativet bör då komma från staden, t.ex. genom att stadsbyggnadsnämnden beslutar sig för en ny inriktning i området kring just Älvsjö centrum och att ett fördjupat planarbete inleds som syftar till en förtätning och en mer stadsmässig struktur i de kvarter där bebyggelsen idag mestadels består av villor. ÄRENDEN INITIERADE AV PRIVATPERSONER Skönhetsrådets rätt att initiera egna ärenden gör att privatpersoner kan vända sig till rådet i fall där de anser sig behöva extra stöd. Ofta gäller det ärenden där den sedvanliga lagstiftningen inte är tillräcklig och där ärenden riskerar hamna mellan stolarna i förvaltningshänseende. Ett exempel är frågan om en övergiven båt i Årstaviken där skönhetsrådet kontaktat stadsbyggnadskontoret för att se om det på juridisk väg går att få fartyget avlägsnat. Problemet där fastighetsägaren, exploateringskontoret, inte kan ta bort vraket eftersom att man då gör sig skyldig till egenmäktigt förfarande bör enligt rådets mening prövas på andra juridiska grunder. Ett liknande fall där en privatperson sökte rådets stöd i ett ärende är en trädfällning och uppförande av mur och staket på Floragatan. Stadsbyggnadskontorets bygglovsprövning gäller inte de åtgärder som bostadsrättsföreningen avser utföra, samtidigt riskeras Villastadens särat och de kulturhistoriska värden som gjort att området klassificerats som riksintresse. Skönhetsrådet anser att praxis måste
SID 8 (8) ändras så att en tillämpad granskning av frågorna ang. områdets skydd ger en annan syn på vilka förändringar som är lämpliga att tillåta i just de här områdena. EKONMI Skönhetsrådet fick under året en förstärkt ekonomi genom ett ökat anslag på 700 tkr till sammanlagt 2.500 tkr. Detta har inneburit att sekreteraren/kanslichefen kunnat anställas på heltid, vilket rådet länge bedömt som nödvändigt för att säkerställa och utveckla verksamheten. Rådet har också kunnat fortsätta ett påbörjat projekt med digitalisering av rådets diarium samt ombesörjt att arkivmaterial bundits in i enlighet med arkivlagens krav. Ett större seminarium med rubriken Märkesbyggnader eller vackrare vardagsarkitektur? var också möjligt att genomföra tack vare den förbättrade ekonomin. Under året har rådet förbrukat 96 % av sitt anslag. Att resterande medel inte tagits i anspråk beror främst på att personalkostnaderna blivit lägre än beräknat. Anledningen är att det drog ut på tiden innan ett fullständigt råd utsetts av fullmäktige efter mandatskiftet, d.v.s. ett antal platser har under inte obetydlig tid varit vakanta. Flera av ledamöterna har dessutom sedan de väl tillträtt varit förhindrade att närvara vid vissa av rådets sammanträden p.g.a. tidigare åtaganden och sjukdom. Utfall jämfört med budget tkr Budget 2007 Bokslut 2007 Över- / underskott Kostnader 2 500 2 395 105 Intäkter 0 0 0 Netto 2 500 2 395 105 Stockholm som ovan RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET Hans Henrik Brummer Martin Rörby CS