Framtidens arbetsmarknad & kompetensbehov DUA-dagen, 8 november 2018 FUTURE Researchbased foresight STRATEGY Futurebased strategy ACTION Strategy enforcement Daniel Lindén, Kairos Future, daniel.linden@kairosfuture.com
Stora jobbstudien (2017) I Stora Jobbstudien undersökte vi hur arbetslivet kommer att förändras i framtiden vilka kompetenser som behövs i framtiden platsens betydelse för att locka till sig olika kompetenser Vi vill skapa en strategisk kompass för kompetensförsörjning knutet till plats 1. Vilka omvärldsförändringar driver fram framtidens arbetsliv? 2. Vilka är vi i det framtida landskapet? 3. Hur ser framtidens arbetsliv ut på vår plats? 4. Vilka kompetenser krävs framåt? 5. Hur lockar vi den kompetens som krävs? 6. Vad behöver vi göra för att möta framtiden 18 kommuner medverkade Enkätundersökning till 10 000 arbetande och studenter
Vad sysselsätter människor? Antal sysselsatta inom jordbruk, industri, offentliga tjänster, privata tjänster 1600000 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 Priv. Tjänster Off. tjänster Tillv. industri Agriculture Manufacturing Industry Building and Construction Transport and Communication Private Services 200000 0 1850 1855 1860 1865 1870 1875 1880 1885 1890 1895 1900 1905 1910 1915 1920 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Jordbruk Public Services Källa: Lennart Schön et al.
Tre krafter som formar vår framtid Människan Tekniken Institutionerna
Informationsåldern En uppkopplad värld av alltmer sofistikerade smarta system av system ALLT SKAPAR DATA ALLT KOPPLAS UPP ALLT BERÄKNAS
Automation av tankearbete och kreativitet Från kundtjänst till konstruktion och kontraktsskrivning ritas arbetsmarknaden om Autonoma fordon Industridesign Juridik Medicin / Sjukvård
Vår utmaning: att göra om det vi gjorde under 1900-talet ALLT SKAPAR DATA ALLT KOPPLAS UPP ALLT BERÄKNAS Nya sätt att förstå världen (nya data/maskinell analys) Nya sätt att massanpassa tjänster för specifika behov Nya sätt att effektivisera komplexa arbeten Nya sätt att konstruera (optimera) fysiska ting/miljöer
Färdighetstriangeln över grundkompetenser Förmåga till förnuftsbaserade resonemang, matematiska inslag och verbal/språklig och numerisk förmåga KOGNITIVA FÄRDIGHETER 2 1 grundskollärare matematiker/statistiker undersköterskor mekaniker civilingenjörer organisationsutvecklare yrken inom tillverkning/transport SOCIALA FÄRDIGHETER Förmåga till interpersonell interaktion MOTORISKA FÄRDIGHETER Ett praktiskt handlag, styrka och/eller hand-öga-fot-koordination Baserad på källa: Näringslivsdynamik, städer och Agglomerationsekonomier forskningsöversikt och agenda. Tillväxtanalys 2017:08
När allt är uppkopplat kan det kopplas ihop på nya sätt (X)aaS (X) = godtycklig verksamhet/värdeskapandeprocess
Gig-ekonomin växer snabbt Från enkla småjobb för alla till högkvalificerad frilans Bud, leveranser, kurirservice Hantverk och design Extrajobb för unga Teknisk support Utbildning Allt möjligt frilansarbete
Affärsdriven hållbarhet Ekonomin så sakta på väg att bli mer cirkulär BIOLOGISKA MATERIAL Råvaror, Materialframställning TEKNISKA MATERIAL Öka intäkter Återställande Biogas Jordbruk Anaerob nedbrytning/ Kompostering Utvinning av biokemiska råvaror Biokemiska råvaror Kaskader Tjänsteföretag Konsument Användare Insamling Insamling Komponenttillverkare Produkttillverkare Energiåtervinning Deponi Återvinning Produktändring/ renovering Återanvändning Underhåll Läckage ska minimeras Trad affär Säkerställa varumärke och framtida resurser Mimimera risk kostnader Utveckla nya affärer Nya affärskoncept Modell för cirkulär ekonomi enl Ellen MacArthur Foundation Näringslivets hållbarhetsarbete skiftar fokus
Den primära värdeskaparen? Nya värdekedjor, med tänkandet i centrum Info/Data Ny teknik Tänkande Koncept Råvaror Produktion Produkt
Tänkandet viktigare: själv är INTE bäste dräng Samarbete viktigare à mer värdeskapande mellan aktörer
Från manuell och platsbunden produktionsekonomi till tankeintensiv & flexibel tjänsteverklighet Antal sysselsatta inom jordbruk, industri, offentliga tjänster, privata tjänster 1600000 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 1850 1856 1862 1868 1874 1880 1886 1892 1898 1904 1910 1916 1922 1928 1934 1940 1946 1952 1958 1964 1970 1976 1982 1988 1994 2000 2006 Priv. Tjänster Off. tjänster Tillv. industri Jordbruk Agriculture Manufacturing Industry Building and Construction Transport and Communication Private Services Public Services Källa: Lennart Schön et al.
Arbetshälsa: Från fys till psyk 34% 43% 45% Händer det dig någon gång att du känner oro för att bli genomskådad som en "bluff" i arbetslivet? (Andel JA ) 18% 26% 25% Grundskola eller motsvarande Gymnasium eller motsvarande Yrkesutbildning Högskola/universitet kortare än 3 år Högskola/universitet 3 år eller längre Forskarutbildning Stigande utbildningsnivå
Kompetensknutar i kvadrat Brist på kompetens och bristande kompetens 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Antal arbetslösa i Sverige inrikes födda utrikes födda 2005M04 2005M10 2006M04 2006M10 2007M04 2007M10 2008M04 2008M10 2009M04 2009M10 2010M04 2010M10 2011M04 2011M10 2012M04 2012M10 2013M04 2013M10 2014M04 2014M10 2015M04 2015M10 2016M04 2016M10 2017M04 2017M10 2018M04
Växande glapp i utbildningssystemet Nya aktörer utmanar ett brustet system Arbetsmarknad Högre utbildning Växande glapp i kunskaper och kompetens Vux Yrkesutbildningar Grundskola och gymnasium
Utbildning en kritisk fråga och allt hetare marknad Open source Spelifiering Instant feedback Nya specialiserade utbildningsaktörer inom nischade segment VR/AR Learning analytics IT-jättar som definierar om marknaden med nya metoder och plattformar Branschaktörer startar egna utbildningar för att tillgodose kompetensbehoven? Neuropedagogik Lärande som rekryteringsprocess Lärande för verkligheten Arbetslöshet Traditionella utbildningsaktörer Kompetensbrist Trögrörligt och ineffektivt utbildningssystem
Centrala förändringar på arbetsmarknaden Automatisering Från motorisk till kognitiv och kreativ automation Arbetsmarknad i omdaning Medelklassjobben sinar(?) Förutsättningar för fler gigs och enkla tjänstejobb Tänkandet i centrum Arbetslivet mer specialicerat och kunskapsintensivt. Tänkande den primära värdeskaparen Tjänstefiering Allt blir tjänster. Värdeskapande och affärsmodeller förändras Ökat behov av flexibilitet och ständiga anpassningar Från fysiska till psykiska arbetsmiljöproblem Jobbväxling och effektiv kompetensutveckling blir viktigare för människor och för samhället i stort.
Mot T-samhället Tankar, täthet och tudelning definierar den ekonomiska geografin
Mot T-samhället! Horisontalen uppkoppling Nätverk, vara del av ett framgångsrikt sammanhang Vertikalen spets" Kunskapskapital, fokusering specialisering, varumärke Utvecklingskapacitet spiral Tänka & göra nytt Systematik / processer för att utvecklas i samklang med den omgivande miljön
Falun/Borlänge Gävle Östersund/ Sundsvall Karlstad Örebro Västerås/ Eskilstuna Umeå STOCKHOLM Skövde Linköping/ Norrköping Luleå GÖTEBORG Borås Jönköping T-regioner (kring t. ex Stockholm, Malmö) och potentiella T-regioner (universitets-/högskolecentra) sätter kartan och styr dynamiken, där växer Sverige som mest. Halmstad Växjö Ju mer uppkopplad en kommun är mot en T-region eller potentiell T-region, desto bättre förutsättningar har kommunen. Helsingborg MALMÖ/ LUND
Det täta drar Befolkningsutveckling 1968-2017 i sju kommuntyper (Index=1968) 2,2 2,1 2 1,9 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1 0,9 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 T-centrum Boendekommuner till T-centrum Potentiella T-centrum Boendekommuner till potentiella T-centrum Lokala arbetslivsspecialister Mellanlägeskommuner Boendespecialiserad landsbygd
Befolkningsutveckling: Potentiella T-centrum Ju större, desto mer växer de 250000 200000 150000 100000 50000 0 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Uppsala Linköping Örebro Västerås Helsingborg Norrköping Jönköping Umeå Borås Eskilstuna Gävle Halmstad Sundsvall Karlstad Växjö Luleå Östersund Trollhättan Borlänge
Förtätningens självförstärkande logik Företag söker närhet till Kompetens Kapital Kontakter / Samarbeten Kommunikationer Klustring Folk söker närhet till Sysselsättning/Arbete Goda livsplatser Goda framtidsutsikter Gelikar och variation Nöjen, natur, avkoppling I förtätningarna Effekten av täthet blir Ökad, och mer specialiserad efterfrågan Ökat, och mer specialiserat utbud Snabbare utveckling och innovation Ökad optimering av värdeflöden Mer tillväxt Fler jobb osv.
T-samhället Konsekvenser Alltmer skilda förutsättningar, såväl mellan T-regioner och de samhällen som finns i mellanrummen (stad och land), som mellan olika T-regioner. Gäller både välfärdens och marknadens förutsättningar. Men också kulturellt, när det gäller ex värderingar och identitet. Allt ojämnare skattebas mellan stad och land, boendekommuner och arbetskommuner. Kompetensförsörjningen allt svårare att lösa långt från städerna Ska hela Sverige leva? Ska landsbygden räddas? På vilket sätt? Till vilket pris? Vilka samhällen kan samla kraft? Vilka kommer tyna bort? Ett allt tydligare val att bosätta sig långt från tätheten, med framväxt av nya parallella samhällskontrakt?
Arbetet och meningen med livet
Mest påtagliga förändringen kring arbetslivet det blir mindre viktigt som meningsskapare Hur viktigt är ditt arbete för att skapa mening i ditt liv? (1-7) Andel 6-7 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Silent Generation 1925-1944 Baby boomers 1945-1964 Generation X 1965-1984 Millennials 1985-2004 10% 0% 1982 1984 1985 1988 1991 1993 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2010 2012 2015 2016 2017
Topplistan, viktigast på arbetsplatsen När man får välja max 10 av ca 30 alternativ ALLA Trevliga arbetskamrater Bra chef Fast jobb (tillsvidareanställning) Intressanta arbetsuppgifter Balans mellan arbete och fritid Min kompetens och kapacitet tas tillvara Hög lön Anställningstrygghet Bra arbetstider Arbete som ger känsla av att uträtta något
Big 5 för att attrahera och behålla medarbetare Detta ska först och främst vara på plats enligt de flesta 1. Fungerande psykosociala förhållanden på vanlig svenska trevliga arbetskamrater och bra chefer 2. Anställningstrygghet en överväldigande majoritet vill ha fast anställning och det rankas som tredje viktigast efter bra chef och trevliga arbetskamrater 3. Intressanta arbetsuppgifter ingen vill bli uttråkad på jobbet 4. Balans mellan arbete och fritid arbete blir mindre viktigt som meningsskapare i livet 5. Min kompetens och kapacitet ska tas tillvara man vill göra skillnad på jobbet och känna sig behövd
Två viktiga skiljelinjer Vad är viktigt för dig i arbetslivet? Säljchefer Möjlighet att avancera Arbeta i eget företag Fritt och utvecklande VD:ar Intressanta arbetsuppgifter Vad rekryterande chefer tror är viktigast för nya medarbetare Marknadsförare Egennytta Hög lön Yngre SSK Annannytta Min kompetens tas tillvara Samhällsnyttigt arbete Organisationsutvecklare Gymnasielärare Lagerpersonal Väl tilltagen semester Undersköterskor Fast anställning Trevliga arbetskamrater Grundskollärare Äldre SSK Lugnt och tryggt
Platsen då?
Faktorer som är viktigare än bra arbetsmöjligheter för att man ska vilja bo på en plats Tryggt/låg brottslighet Att det är nära till naturen Att det är lugnt Bra bostäder Nära till vatten, hav eller sjö Att det är bra kommunikationer Att det är rent och snyggt Nära till affärer Att det är vackert Mycket parker/grönområden
Platsdimensionerna här skiljer sig preferenserna Från Kairos Futures Stora Flyttstudien Landets lugn Stadens puls Frihetsliv Barnliv Funktion Gemenskap
Livsfas styr platsval Andel i varje åldersgrupp med starka preferenser mot respektive platsvärde 35% FLYTT TILL PULS FLYTT TILL LUGN FLYTT TILL LIVSNJUTERI 30% 25% 20% 15% 10% Stadens puls Landets lugn Barnliv Frihetsliv 5% 0% 18 21 24 27 30 33 36 39 42 45 48 51 54 57 60 63 66 69 72 75
Livsstilskartan Intressen och hur de hänger ihop
Livsstil styr platsval Från Kairos Futures Stora Flyttstudien Landets lugn Stadens puls Frihetsliv Barnliv Funktion Gemenskap Fiskeintresserade Kulturintresserade Mode/stil-intresserade Familj-intresserade
Frihetsgrad och grad av egenfokus styr val av arbetsplats; livsfas och livsstil styr val av plats Arbetsplatsvärderingar: Mycket är gemensamt, men det skiljer sig en del mellan grupper Gemensamt är att Big 5-faktorerna ska vara på plats: fungerande psykosociala förhållanden Anställningstrygghet intressanta arbetsuppgifter balans mellan arbete och fritid min kompetens och kapacitet ska tas tillvara Två dimensioner där det skiljer sig: trygghet kontra frihet, egennytta kontra annanytta Platsvärderingarna: Platsvärderingar har blivit allt viktigare för de allra flesta arbetstagare 10 faktorer viktigare än bra arbetsmöjligheter Livsfas och livsstil har stor påverkan på vart man hamnar