Stora jobbstudien Framtidens arbetsmarknad och kompetensbehov i Årjäng
|
|
- Arne Öberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stora jobbstudien Framtidens arbetsmarknad och kompetensbehov i Årjäng Årjäng FUTURE STRATEGY Researchbased foresight Futurebased strategy ACTION FUTURE Strategy Researchenforcement based foresight STRATEGY ACTION Futurebased strategy Strategy enforcement
2 Upplägg: 7 slutsatser på 5 timmar Bakgrund och introduktion Om Stora jobbstudien Årjäng i sin omvärld och regionala sammanhang Trender som driver utvecklingen Relationer och roller i regionen Kommuntypologi och framtidens arbetsliv i Årjäng Framtidens kompetensbehov i Årjäng Kompetensmålgrupper för Årjäng Arbete med slutsatser, redovisning Avslutning
3 Om Stora jobb-studien Huvudfrågor Hur ser framtidens lokala arbetsliv ut? Hur locka den kompetens som krävs Metoder: Forsknings- och litteraturgenomgång Omvärldsanalys Statistiska analyser av lokala arbetsmarknader Expertseminarium Enkätundersökning till arbetande och studenter Lokal förankring: enkätundersökning till företagare i Årjäng 111 företagare 21% svarsfrekvens
4 Växelspel redovisning 7 slutsatser av Kairos kommentarer, konsekvenser och utmaningar för Årjäng Kommentarer och konsekvenser... Kommentarer och konsekvenser för Årjäng Kommentarer och konsekvenser för Årjäng Kommentarer, reflexioner Konsekvenser för Årjäng (hot allmänt kring avsnittet och och/eller möjligheter) slutsatsen Kommentarer och konsekvenser för Årjäng Kommentarer, reflexioner Konsekvenser för Årjäng (hot allmänt kring avsnittet och och/eller möjligheter) Kommentarer och konsekvenser för Årjäng slutsatsen Kommentarer, reflexioner Konsekvenser för Årjäng (hot allmänt kring Kommentarer avsnittet och och och/eller konsekvenser möjligheter) för Årjäng slutsatsen Kommentarer, reflexioner Konsekvenser för Årjäng (hot allmänt kring avsnittet och och/eller möjligheter) slutsatsen Kommentarer, reflexioner Konsekvenser för Årjäng (hot allmänt kring avsnittet och och/eller möjligheter) slutsatsen Kommentarer, reflexioner Konsekvenser för Årjäng (hot allmänt kring avsnittet och och/eller möjligheter) Slutsats 1: Mot T-samhället och cybersociala slutsatsen system Slutsats 1: Mot T-samhället och cybersociala system Kommentarer och konsekvenser för Årjäng sammanfattas avslutningsvis i utmaningar för Årjäng RUBRIK PÅ utmaningen: RUBRIK PÅ utmaningen: RUBRIK PÅ Beskrivning: utmaningen: RUBRIK PÅ Vad Beskrivning: innebär utmaningen? utmaningen: En möjlighet Vad Beskrivning: innebär att ta vara utmaningen? på? Ett hot att En möta? möjlighet Vad Beskrivning: innebär att ta vara utmaningen? på? Ett hot att En möta? möjlighet Vad innebär att ta vara utmaningen? på? Ett hot att En möta? möjlighet att ta vara på? Ett hot att möta? Slutsats 1: Mot T-samhället och cybersociala system Slutsats 1: Mot T-samhället och cybersociala system Slutsats 1: Mot T-samhället och cybersociala system Slutsats 1: Mot T-samhället och cybersociala system En skrivare behöver utses i varje grupp, går bra att bytas om J
5 Trender som formar framtidens arbetsliv
6 Mot cybersociala system Maskinerna ändrar förutsättningarna Ökad automation, även i tjänstesektorn Allt blir data, kopplas upp, görs mätbart och beräkningsbart Digital transformation av samhället och arbetslivet Ny värdeorganisering i plattformar, crowds och digitala tjänster Samhälle, arbetsliv och platser förändras Kommunikation och upplevelser i fokus Raplexitet driver en experimenterande, innovationsekonomi Sociala kompetenser och förmågor blir viktigare Ökat fokus på Tankeproduktivitet, ökade kunskapskrav Snabbast utveckling i täta och uppkopplade städer och regioner Gravitation mot T- regioner Fragmenterad gig-arbetsmarknad med tjänster/småjobb Individen och arbetet Från fysisk till psykisk ohälsa i arbetslivet Kompetensbrist hämmar individer och organisationer Utbildning och kompetensutveckling allt viktigare Alltmer skilda förutsättningar för platser och individer Integrations- och utanförskaps utmaningar Polarisering och växande sociala utmaningar
7 Slutsats 1: Mot T-samhället och nya cybersociala system 1. Automation av allt möjligt 2. Nya former för värdeskapande 3. Från producera till tänka 4. Täthets- och massanpassningslogik 5. Raplexiteten tilltar 6. Kommunikation och upplevelser i fokus 7. Kompetensknutar i kvadrat 8. Arbetshälsa: Från fys till psyk 9. Från migration till integration 10. Utbildningsrevolution nästa Kommentarer och konsekvenser för Årjäng: Fundera och notera!
8 Mot T-samhället! Horisontalen uppkoppling Nätverk, vara del av ett framgångsrikt sammanhang Vertikalen spets Kunskap, kapital, varumärke, specialisering Innovationskapacitet Tänka & göra nytt Samhandla
9 Årjäng i sitt regionala sammanhang
10 Falun/Borlänge Gävle Östersund/ Sundsvall Karlstad Örebro Västerås/ Eskilstuna Umeå STOCKHOLM GÖTEBORG Skövde Borås Jönköping Linköping/ Norrköping Luleå T-regioner (kring t. ex Stockholm, Malmö) och potentiella T-regioner (t. ex kring Karlstad) sätter kartan och styr dynamiken, där växer Sverige som mest. Halmstad Växjö Ju mer uppkopplad en kommun är mot en T-region eller potentiell T-region, desto bättre förutsättningar har kommunen. HBG MALMÖ
11 Det skandinaviska nätverket Narvik Trondheim Östersund-Åre Norrbotten Bergen Oslo Dalarna Värmland Stavanger Stockholm Göteborg Skåne Själland Jylland
12 Grannskapets fördelar
13 Pengar in
14 Årjäng deltar i huvudsak i systemet kring Karlstad nationellt Starkast pendlingsrelationer med Arvika, Karlstad, Eda, Säffle
15 Årjängs dubbla draghjälp
16 Starkare pendlingsrelationer, från låga nivåer Antal pendlare (in + ut) mellan Årjäng och de starkaste kommunrelationerna Eidsberg Oslo Arvika Karlstad Eda Säffle Bengtsfors Åmål Göteborg Stockholm Grums
17 Utpendlingskommun till Norge och de stora, inpendlingskommun till de mindre Nettopendling (in - ut) mellan Årjäng, de starkaste kommunrelationerna Arvika Karlstad Eda Säffle Bengtsfors Åmål Göteborg Stockholm Grums Strömstad Örebro Eidsberg Oslo
18 Vi tittar på två saker för att fastställa kommuners roll Regionalt T-index I vilken utsträckning är man en del av en T-region? Grad av boende/arbetsspecialisering är man en boendekommun eller arbetskommun?
19 Svensk kontext: en något arbetsorienterad kommun med lågt T- index Regionalt T-index Boendeprofil Arbetsprofil
20 Reell kontext: även en boendekommun till Storstad Regionalt T-index Årjäng Boendeprofil Arbetsprofil
21 Långsiktig inhemsk trend mot ökad arbetsspecialisering med brott ,06 1,04 1,02 1 0,98 0,96 0,94 0,92 0,9 0,88 Årjäng, dagbefolking Årjäng, nattbefolking Pendlingskvot (dag/natt)
22 Slutsats 2: Årjäng är en lokal arbetslivsmotor nationellt, med boenderoll internationellt Sveriges lokala arbetsmarknader blir alltmer integrerade, idag är det mer meningsfullt att tala om ett arbetsmarknadsnätverk. Även integrationen över gränserna ökar över tid, här har Årjäng en unik situation i och med att så många boende i kommunen jobbar i Norge. Trenden går mot att Årjäng blir mer av en nationell arbetsmotor, men samtidigt med en internationell boenderoll Årjäng spelar dubbelt! Vägar till växt är: Genom egen tillväxt, i kraft av ett växande lokalt arbetsliv Genom andra kommuners tillväxt, där Årjäng samtidigt behöver bli ett än mer attraktivt boendealternativ. Kommentarer och konsekvenser för Årjäng: Fundera och notera!
23 Kommuntypologi och framtidens arbetsliv i Årjäng
24 8 kommuntyper i det nya arbetslandskapet
25 1. Smetskapare T-centrum Hög inpendling och mycket infrastruktur Höga löner, många tjänster, höga utbildningsnivåer Kommunen som arbetsgivare spelar mindre roll, inget naturbruk Typiska yrken: ITarkitekter, civilingenjörer, organisationsutvecklare, ekonom-yrken Exempel: Solna, Göteborg, Stockholm, Malmö
26 2. Oaser Boendekommuner där många arbetar i storstaden intill Många lärare och de som arbetar med personliga och kulturella tjänster. Hög andel kvinnor bland arbetande. Markexploateringsgraden är hög och fler än normalt jobbar inom bygg. Typiska yrken: Grundskollärare, barnskötare, snickare, anläggningsarbetare Exempel: Lerum, Lomma, Ale, Öckerö
27 3. Regionhubbar Större städer Storskalig offentlig sektor, ofta i formen av större sjukhus eller förvaltning. Arbeten som kräver högskolekompetens är vanliga Pendlingsintegration en med omgivningen är relativt låg, men trafiken är större in än ut. Typiska yrken: Sjuksköterskor, läkare, universitets/högskollärare Exempel: Östersund, Kalmar, Örebro, Jönköping, Karlstad, Skövde, Eksjö
28 4. (G)Lokala tillverkare Industri, produktion och teknik som konkurrerar på en global marknad. Domineras i allmänhet av stora privata företag, inom tillverkning. Branschkoncentratio nen är mycket hög, lönerna höga, men man har många arbetssökande utländska medborgare. Typiska yrken: Smeder och verktygsmakare, montörer och operatörer, ingenjörer och tekniker Exempel: Olofström, Perstorp, Emmaboda, Hofors, Gnosjö
29 5. Upplevelseskapare Liten grupp, där branschkoncentratio nen är hög, hotelloch restaurang, handel samt kultur och personliga tjänster är överrepresenterade Det finns många lediga jobb i allmänhet (men det varierar kraftigt över året) Många enkla jobb Typiska yrken: Butikspersonal, restaurangpersonal, snickare, murare, anläggningsarbetare Exempel: Härjedalen, Åre, Malung, Borgholm, Strömstad, Eda
30 6-8. Småstäder, landsorter och naturbrukare Få gemensamma egenskaper sticker ut. Något större andel som arbetar inom enklare tillverkning och transport. Få är högutbildade (utom lärare) och lönerna är låga, mycket få som arbetar inom kvalificerade kunskapsbranscher Exempel: Tranås, Vetlanda, Nässjö, Gislaved, Katrineholm, Nordanstig, Gullspång, Essunga
31 Årjäng är en upplevelseskapare med betydande inslag av lands- och naturort 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0-0,2-0,4-0,6-0,8-1 Årjäng Arvika Karlstad Eda Säffle Smetskapare Oaser Regionhubbar (G)Lokala tillverkare Upplevelseskapare Småstäder Landsorter Naturbrukare
32 Många jobbar med handel i Årjäng drar upp upplevelseskapande Andel förvärvsarbetande inom olika näringsgrenar, Årjäng och Riket tillverkning och utvinning handel vård och omsorg; sociala tjänster utbildning byggverksamhet jordbruk, skogsbruk och fiske offentlig förvaltning och försvar företagstjänster transport och magasinering kulturella och personliga tjänster m.m. hotell- och restaurangverksamhet okänd verksamhet fastighetsverksamhet finans- och försäkringsverksamhet information och kommunikation energiförsörjning; miljöverksamhet Landsort Upplevelseskapare Naturbrukare Riket Årjäng 0% 5% 10% 15% 20%
33 Sysselsatta inom handel minskar, tillverkning ökar sedan tillverkning, utvinning handel Antal sysselsatta vård och omsorg utbildning bygg jordbruk, skogsbruk, fiske offentlig förvaltning företagstjänster transport kulturella/personliga tjänster hotell/restaurang
34 Yrkesspetsar i Årjäng och Karlstad Handel, industri och naturbruk sticker ut i Årjäng 0,40% 0,35% 0,30% 0,25% 0,20% 0,15% 0,10% 0,05% 0,00% Montörer Operatörer, livsmedel Skogsarbetare Butiks/kassapersonal Universitetslärare Snickare, murare och Maskinförare Målare, lackerare och Malmförädlingsyrken och Takmontörer, golvläggare och Maskinoperatörer, gummi-, Smeder och verktygsmakare m.fl. Lastbils- och bussförare Processoperatörer, trä- och Montörer Process- och maskinoperatörer, Andra process- och Städledare och Maskinoperatörer, Skönhets- och kroppsterapeuter Skogsarbetare Djuruppfödare och djurskötare Elektronikreparatörer och Barnskötare och elevassistenter Butikspersonal Eventsäljare och Kassapersonal m.fl. Chefer inom handel Produktionschefer inom Biblioteks- och arkivassistenter Skatte- och Förmedlare m.fl. Chefer inom arkitekt- och Biomedicinska analytiker, Biologer, farmakologer och Politiker och högre ämbetsmän Chefer inom hälso- och sjukvård Chefer inom grund- och Universitets- och högskollärare Läkare Sjuksköterskor (fortsättning) Tandhygienister Sjuksköterskor 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel Årjäng Andel Karlstad Andel högutbildade
35 Slutsats 3: Årjäng är en upplevelseskapande lands- och naturort En klusteranalys av svenska kommuners arbetsmarknader resulterar i 5 rätt distinkta kommuntyper Smetskapare Oaser Regionhubbar (G)Lokala tillverkare Upplevelseskapare 3 mindre distinkta kommuntyper I regel tillhör varje kommun 1-3 grupper, vissa kommuner har dock en väldigt otydlig/unik identitet Årjängs tydligaste prägel som arbetskommun är som upplevelseskapare, lands- och naturkommun Kommentarer och konsekvenser för Årjäng: Fundera och notera!
36 Hur blir det i framtiden?
37 Vad säger Årjängs företagare? Om du fick välja ett ord som fångar förändringen i arbetslivet (generellt, inte bara ditt eget) de kommande 10 åren - vilket skulle det vara?
38 Stort automatiseringstryck Enligt Årjängs företagare Inom 10 år kommer antalet jobb minska med 50% på grund av datorer, algoritmer eller robotar Framväxten av datorer, algoritmer och robotar kommer att leda till att antalet jobb ökar med 50% inom 10 år 69% 31%
39 Fler måste vara företagare Enligt Årjängs företagare Många fler kommer att tvingas starta eget företag inom 10 år, oavsett om de vill eller inte Om 10 år kommer bara de som verkligen vill vara företagare vara det 73% 27%
40 I en framtida GIG-ekonomi Enligt Årjängs företagare Arbetslivet utvecklas på 10 års sikt mot en s.k. "gig-ekonomi", där fasta jobb blir allt ovanligare och ersätts av tillfälliga uppdrag. Arbetslivet utvecklas på 10 års sikt mot fler fasta jobb och mer långsiktiga uppdrag 84% 16%
41 där kompetensutveckling är vägen till trygghet Enligt Årjängs företagare Kompetensutveckling är det bästa sättet att bli trygg inför framtidens arbetsmarknad Ökad anställningstrygghet är det bästa sättet att bli trygg inför framtidens arbetsmarknad 81% 19%
42 Vad säger Årjängs företagare? Vill du komma med ett eget påstående om arbetslivet i Årjäng om 10 år? Urval av påståenden. Skräpytan Värmland kommer att leverera när äntligen 1900 tals ideerna släpps och vi inser friheten i att arbete finns där kompetensen finns och inte tvärtom. Årjäng håller på att bli en krympande kommun för att helhetstänket inom kommunen saknas, dvs man ser inte till att samtliga parametrar finns för att man vill bo och arbeta inom kommunen. Besöksnäringen är den största näringen Fler och fler kommer att distansarbeta mot storstadsregionerna Jag tror att vi kommer att fortsatt vara beroende av Norges arbetsmarknad i hög grad inom närmsta tio åren. Både för företag och förvärvsarbetare. kommunikations-möjligheterna kommer att ha stor betydelse. Digitaliseringen gör att butiksnätet i Årjäng är minimalt, men showroom och digitala platser har ersatt. I kölvattnet av det har vi större behov av andra mötesplatser. Svårt att få god och utbildad arbetskraft att stanna kvar i kommunen med anledning av att "världen"har blivit mindre. Tuffare arbetsmarknad. Utbildningar kommer att krävas i högre grad. Vi bidrar till en framtida attraktiv "supporting city" till Oslo. Här finns det kommunikationslösningar som gör det lätt att arbetspendla och resa.
43 Kairos Futures bedömning
44 Det långa perspektivet regerar Antal sysselsatta inom jordbruk, industri, offentliga tjänster, privata tjänster Agriculture Manufacturing Industry Building and Construction Transport and Communication Private Services Public Services Källa: Lennart Schön et al.
45 4 växande och 4 krympande typer sett till antal sysselsatta varför? Sysselsatta och sysselsättningstillväxt i kommuntyperna Tillväxt dagbefolkning % 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% Upplevelseskapare Småstäder Oaser Boendekommuner växer på grund av uppkoppling mot stora tjänstesektorer Upplevelseskapande den tredje vägen Smetskapare Expanderande tjänstesektor byggd på massa och täthet Staden den nya fabriken! Regionala hubbar Naturbrukare Landsorter (G)Lokala tillverkare Förvärvsarbetande dagbefolkning 2015
46 Haltande handels- och tjänstetillväxt i Årjäng 50% FÖRÄNDRING, ANTAL SYSSELSATTA % 30% 20% information/kommunikati hotell/restaurang 10% on kulturella/personliga tjänster -10% energi, miljö offentlig förvaltning bygg finans/försäkring tillverkning, utvinning 0% handel 0% 2% företagstjänster 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% vård och omsorg -20% okänd verksamhet transport utbildning -30% ANDEL SYSSELSATTA 2016
47 Slutsats 4: Årjäng behöver växla om till upplevelsemotor och axla boenderollen Som alla andra kommuner präglas Årjängs arbetsliv av en pågående strukturomvandling från tillverkning till tjänster, samt mot en logik där städer är de nya fabrikerna. I denna rörelse finns inte särskilt mycket att vinna på att vara en mindre ort med ett industriellt präglat arbetsliv, att kunna erbjuda upplevelser i form av besöksnäring och omvandlad handel är centralt På sikt finns två utmaningar kopplade till den processen Att hantera växla om från traditionell handel- och industriort till upplevelsemotor i nya branschlogiker Att axla rollen som växande boendeoas till Oslo Kommentarer och konsekvenser för Årjäng: Fundera och notera!
48 Vilka kompetenser krävs framåt?
49 Kompetenshorisonter att uttala sig om Kort sikt (0-5 år): Känd bild, Bristyrken TID Medellångsikt (ca 5 år): Delvis känd bild, Individfaktorer, skills Längre sikt (10+ år): okänd bild, Roller
50 Kompetenshorisonter att uttala sig om Kort sikt (0-5 år): Känd bild, Bristyrken TID Medellångsikt (ca 5 år): Delvis känd bild, Individfaktorer, skills Längre sikt (10+ år): okänd bild, Roller
51 Ansvariga myndigheter säger Var finns jobben? (Af, 2017) och Arbetskraftsbarometern (SCB, december 2016) Hetaste yrkesområdena är bygg- och anläggning, pedagogiskt arbete, data/it, samt hälso- och sjukvård. Hett eftertraktade yrken är sjuksköterskor, förskollärare, civilingenjörer, lärare, läkare, kockar, VVSmontörer, undersköterskor och elektriker. Högskoleutbildning Specialistsjuksköterskor inom akut hälsooch sjukvård, Röntgensjuksköterskor, Förskollärare, Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning, Specialistsjuksköterskor inom allmän hälso- och sjukvård Övriga utbildningsnivåer Kockar och kallskänkor, Träarbetare och snickare, VVS-montörer, Målare, Undersköterskor, hemtjänst och äldreboende Fortsatt brist inom hälso-och sjukvård Störst brist är det på specialistutbildade sjuksköterskor. Allt fler arbetsgivare har dessutom svårt att rekrytera socionomer. Brist på pedagoger och lärare Arbetsgivarna rapporterar störst brist på nyutexaminerade lärare för grundskolans senare år med inriktning mot matematik och naturvetenskap, men bristen är även stor på förskollärare, fritidspedagoger, speciallärare och specialpedagoger. Ökade anställningsbehov inom det tekniska området Sju av tio arbetsgivare har svårt att rekrytera nyutexaminerade gymnasieutbildade med bygg-, industriteknisk eller fordonsutbildning.
52 De flesta av Årjängs företagare behöver anställa kommande åren Har företaget behov av att anställa medarbetare i Årjängs kommun de kommande åren? 55%: JA
53 Vad säger företagarna i Årjäng? Vilka yrken har företaget behov av kommande åren? Öppen fråga Från en längre lista Säljare, service- och butikspersonal Ingenjörer och tekniker, Civil- samt högskoleing. Byggjobbare, snickare, murare, VVS m.fl. Lastbils- och bussförare. Störst efterfrågan på yrkesutbildade (48%)
54 Slutsats 5: Säljare, tekniker och händiga hett eftertraktad kompetens i Årjäng på kort sikt Företagarna i Årjäng uttrycker behov av de kompetenser som Arbetsförmedlingen och SCB understryker i sina rapporter Hett eftertraktad kompetens i Årjäng är: Säljare Tekniker/ingenjörer Byggare Förare Kommentarer och konsekvenser för Årjäng: Fundera och notera!
55 Kompetenshorisonter att uttala sig om Kort sikt (0-5 år): Känd bild, Bristyrken TID Medellångsikt (ca 5 år): Delvis känd bild, Individfaktorer, skills Längre sikt (10+ år): okänd bild, Roller
56 Färdighetstriangeln över grundkompetenser KOGNITIVA FÖRMÅGOR SOCIALA FÖRMÅGOR MOTORISKA FÖRMÅGOR Baserad på källa: Näringslivsdynamik, städer och Agglomerationsekonomier forskningsöversikt och agenda. Tillväxtanalys 2017:08
57 Färdighetstriangeln över grundkompetenser - från enkäten Vilken beskrivning passar bäst in på det du är bra på? KOGNITIVA FÖRMÅGOR Förmåga till förnuftsbaserade resonemang, matematiska inslag och verbal/språklig och numerisk förmåga SOCIALA FÖRMÅGOR Förmåga till interpersonell interaktion MOTORISKA FÖRMÅGOR Ett praktiskt handlag, styrka och/eller hand-öga-fot-koordination Baserad på källa: Näringslivsdynamik, städer och Agglomerationsekonomier forskningsöversikt och agenda. Tillväxtanalys 2017:08
58 Färdighetstriangeln och utvalda yrkens position grundskollärare matematiker/statistiker undersköterskor mekaniker civilingenjörer organisationsutvecklare yrken inom tillverkning/transport KOGNITIVA FÖRMÅGOR SOCIALA FÖRMÅGOR MOTORISKA FÖRMÅGOR
59 Om du fick välja ett ord som fångar förändringen i arbetslivet de kommande 10 åren - vilket skulle det vara? FOLKET SER RAPLEXITETEN
60 Folkets röst om framtidskompetenser: hantera sociotekniskt kaos Befintliga kompetenser idag och viktigare om 10 år 40% Hög stresstålighet Viktigare om 10 år (välj max 10) 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Bra på att kommunicera Tekniskt kunnig Bra på att hela tiden lära nytt och lära om Serviceinriktad Resultatinriktad Driftig/driven Bra på planering och Snabb att lära Kundfokuserad Bra på att nätverka och knyta framförhållning Bra ledare Strukturerad kontakter Kreativ Bra omdöme Bra på att skapa positivt klimat Bra på att hålla koll på trender Kvalitetsorienterad Lyhörd Pedagogisk och hur utvecklingen ser ut Analytisk framåt Bra på administrativa uppg. Tålmodig Bra på att ta hand om min Bra på att hålla deadlines Empatisk fysiska och psykiska hälsa Bra på att sälja Utåtriktad Hög kulturell kompetens Omhändertagande Bra på att tänka i koncept och Händig modeller Energisk Sinne för estetik Noggrann Problemlösare Flexibel Socialt kompetent Bra på att samarbeta Effektiv Självständig y = 0,5769x + 0,063 R² = 0,56799 Pålitlig Ansvarsfull 0% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Stämmer på mig idag (välj max 10)
61 Tre framtidskompetenser i triangeln Teknikkompetens, sociala förmågor, disciplin och drift KOGNITIVA FÖRMÅGOR Bra på att kommunicera Socialt kompetent Bra på att nätverka SOCIALA FÖRMÅGOR Lära nytt, lära om Resultatinriktad Stresstålig Flexibel Driftig Tekniskt kunnig MOTORISKA FÖRMÅGOR
62 Årjängs företagare betonar social kompetens Vilka mer informella kompetenser i form av egenskaper eller förmågor ser ni som viktiga hos personerna ni söker de kommande åren?
63 Service-mindedness, socialt kompetent kundfokus och driv viktigt för Årjängs företagare 60% Serviceinriktad Vitkigt för Årjängs företagare (välj max 10) 50% Bra på att samarbeta Pålitlig Socialt kompetent Självständig Ansvarsfull Kundfokuserad 40% Driftig/driven Hög stresstålighet Effektiv Noggrann Tekniskt kunnig Kvalitetsorienterad Problemlösare 30% Strukturerad Utåtriktad Bra på planering och Flexibel Bra på att nätverka och Resultatinriktadframförhållning knyta kontakter Händig Bra omdöme 20% Bra på att sälja Kreativ Snabb att lära Bra på administrativa Empatisk Tålmodig uppgifter 10% Energisk Analytisk Lyhörd Bra på att hålla deadlines Bra på att tänka i koncept Omhändertagande och modeller Bra ledare Pedagogisk Sinne för estetik 0% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Stämmer på mig allmänheten (välj max 10)
64 Slutsats 6: Social kompetent kundfokus, servicekänsla och eget driv viktigt i Årjängs framtida arbetsliv Företagarna i Årjäng är eniga om att framtidens arbetsliv i stort drivs av digitalisering och omvandling Företrädarna i Årjäng betonar skarpt behovet av sociala färdigheter och eget driv receptet för att hantera raplexitetens kaos I en alltmer utvecklad handels- och besöksmiljö där det ska genereras upplevelser krävs därtill en utpräglad känsla för service och kundkänsla Kommentarer och konsekvenser för Årjäng: Fundera och notera!
65 Kompetenshorisonter att uttala sig om Kort sikt (0-5 år): Känd bild, Bristyrken TID Medellångsikt (ca 5 år): Delvis känd bild, Individfaktorer, skills Längre sikt (ca 10 år): okänd bild, Roller
66 På längre sikt: T-logik och roller för framtiden Tre framtidskompetenser Teknikkompetens Sociala förmågor Disciplin och drift Bra på att kommunicera Socialt kompetent Bra på att nätverka KOGNITIVA FÖRMÅGOR Lära nytt, lära om Resultatinriktad Stresstålig Flexibel Driftig Tekniskt kunnig SOCIALA FÖRMÅGOR MOTORISKA FÖRMÅGOR Ökad specialisering i samklang med andra yrkesroller och teknikens utveckling Sammanlänkning kompetenser, behov, funktioner, tekniska system Länkande professioner och roller.viktigare när samhället kopplas upp och integreras Specialisering Trender cybersocialt system Maskinerna ändrar förutsättningarna Samhälle och arbetsliv förändras...och individen och arbetet Maskinerna ändrar förutsättningarna Samhälle, arbetsliv och platser förändras Kommunikation och upplevelser i fokus Individen och arbetet Ökad automation, även i tjänstesektorn Raplexitet driver en experimenterande, innovationsekonomi Sociala kompetenser och förmågor blir viktigare Från fysisk till psykisk ohälsa i arbetslivet Allt blir data, kopplas upp, görs mätbart och beräkningsbart Digital transformation av samhället och arbetslivet Ökat fokus på Tankeproduktivitet, ökade kunskapskrav Kompetensbrist hämmar individer och organisationer Utbildning och kompetensutveckling allt viktigare Ny värdeorganisering i plattformar, crowds och digitala tjänster Snabbast utveckling i täta och uppkopplade städer och regioner Gravitation mot T- regioner Alltmer skilda förutsättningar för platser och individer Fragmenterad gig-arbetsmarknad med tjänster/småjobb Integrations- och utanförskaps utmaningar Polarisering och växande sociala utmaningar
67 Nyckelroller i framtidens arbetsliv Finns i dag, bedöms viktigare Alla har sammanlänkande egenskaper En specialist, lätt att glömma
68 Nyckelroller i framtidens arbetsliv T samhälle, kompetensbrist, integrationsutmaningar, Alla utbildningsrevolution former av värdeskapande specialiseringar, plus: 1. Praktisk pedagog KOGNITIVA FÄRDIGHETER Teori Handlag SOCIALA FÄRDIGHETER MOTORISKA FÄRDIGHETER Uppgift: Hjälpa att lära in och lära om, i traditionell rumspedagogik och digitala lärsystem Egenskaper: Pedagogisk, socialt och kulturellt kompetent, tålmodig, ledare, coach
69 Nyckelroller i framtidens arbetsliv Automatisering och digitalisering rår inte på Alla former av värdeskapande specialiseringar, plus: 1. Praktisk pedagog 2. Specialisthantverkare KOGNITIVA FÄRDIGHETER SOCIALA FÄRDIGHETER MOTORISKA FÄRDIGHETER Uppgift: Tillverka, laga, installera med unika krav Egenskaper: Praktisk expert, hantera verktyg, konstruktioner, mekanik och material.
70 Nyckelroller i framtidens arbetsliv Kommunikation och upplevelsefokus kräver Alla former av värdeskapande specialiseringar, plus: 1. Praktisk pedagog 2. Specialisthantverkare 3. Upplevelsemakare KOGNITIVA FÄRDIGHETER SOCIALA FÄRDIGHETER MOTORISKA FÄRDIGHETER Uppgift: Öka värdet i upplevelser, känna friktionsfrihet, energi, magi, det unika Egenskaper: Människokännare, gillar service energisk, social, kulturell kompetens
71 Nyckelroller i framtidens arbetsliv Alla former av värdeskapande specialiseringar, plus: 1. Praktisk pedagog 2. Specialisthantverkare 3. Upplevelsemakare KOGNITIVA FÄRDIGHETER I rapporten finns några till SOCIALA FÄRDIGHETER MOTORISKA FÄRDIGHETER
72 Nyckelroller i framtidens arbetsliv Alla former av värdeskapande specialiseringar, plus: 1. Praktisk pedagog 2. Specialisthantverkare 3. Upplevelsemakare I rapporten finns några till 4. Konceptuell & kreativ tänkare Hur skapa värden i T samhällets logik... i vård och omsorg, verksamheter och affärer, transporter...
73 Nyckelroller i framtidens arbetsliv Alla former av värdeskapande specialiseringar, plus: 1. Praktisk pedagog 2. Specialisthantverkare 3. Upplevelsemakare I rapporten finns några till 4. Konceptuell & kreativ tänkare 5. Systemintegrerare Hur knyta samman digitala verktyg, databaser, informationsflöden och analysverktyg i alltmer avancerade system av system?
74 Nyckelroller i framtidens arbetsliv Alla former av värdeskapande specialiseringar, plus: 1. Praktisk pedagog 2. Specialisthantverkare 3. Upplevelsemakare I rapporten finns några till 4. Konceptuell & kreativ tänkare 5. Systemintegrerare 6. Facilitator Hjälpa grupper till partnerskap, att gemensamt sätta upp mål, och arbeta effektivt tillsammans för att nå ömsesidigt önskvärda resultat.
75 Nyckelroller i framtidens arbetsliv Alla former av värdeskapande specialiseringar, plus: 1. Praktisk pedagog 2. Specialisthantverkare 3. Upplevelsemakare I rapporten finns några till 4. Konceptuell & kreativ tänkare 5. Systemintegrerare 6. Facilitator 7. Klippan Ordningsskapare som skapar struktur i kaoset, som andra kan luta sig mot när de blåser och som kan hålla kursen
76 Nyckelroller i framtidens arbetsliv Alla former av värdeskapande specialiseringar, plus: 1. Praktisk pedagog 2. Specialisthantverkare 3. Upplevelsemakare I rapporten finns några till 4. Konceptuell & kreativ tänkare 5. Systemintegrerare 6. Facilitator 7. Klippan 8. Diplomaten Företräder sin organisations intressen i samtal och förhandlingar med andra aktörer
77 Nyckelroller i framtidens arbetsliv Alla former av värdeskapande specialiseringar, plus: 1. Praktisk pedagog 2. Specialisthantverkare 3. Upplevelsemakare I rapporten finns några till 4. Konceptuell & kreativ tänkare 5. Systemintegrerare 6. Facilitator 7. Klippan 8. Diplomaten 9. Interaktionsdesigner Får människor och maskiner att fungera i produktiv symbioistället för att vara varandras problem
78 Nyckelroller i framtidens arbetsliv Alla former av värdeskapande specialiseringar, plus: 1. Praktisk pedagog 2. Specialisthantverkare 3. Upplevelsemakare KOGNITIVA FÄRDIGHETER I rapporten finns några till 4. Konceptuell & kreativ tänkare 5. Systemintegrerare 6. Facilitator 7. Klippan 8. Diplomaten 9. Interaktionsdesigner SOCIALA FÄRDIGHETER MOTORISKA FÄRDIGHETER
79 Slutsats 7: 5 nyckelkompetenser för Årjängs framtida näringsliv På längre sikt har Årjäng näringsliv behov av förmågor som speglar arbetslivets utveckling Avancerade tekniker som civilingenjörer och IT-folk Serviceinriktade säljare Upplevelsemakare Specialisthantverkare Praktiska pedagoger Hur locka dessa 5 målgrupper? Kommentarer och konsekvenser för Årjängs kommun: Fundera och notera!
80 Hur attrahera den kompetens som krävs?
81 Målgruppsmaskinen MÅLGRUPP VALD GRUPP KOMPETENSPROFIL ARBETSPLATSPREFERENS PLATSPREFERENS
82 5 målgrupper för Årjäng Avancerade tekniker Serviceinriktade säljare Upplevelsemakare Specialisthantverkare Praktiska pedagoger
83 Färdighetstriangeln och målgruppernas position Avancerade tekniker Serviceinriktade säljare Upplevelsemakare KOGNITIVA FÖRMÅGOR Specialisthantverkare Praktiska pedagoger Årjängs näringslivs behov SOCIALA FÖRMÅGOR MOTORISKA FÖRMÅGOR
84 Förmågor som sticker ut Tekniskt kunnig Analytisk Problemlösare Kvalitetsorienterad Bra på att tänka i koncept och modeller Bra på att sälja Serviceinriktad Kundfokuserad Utåtriktad Resultatinriktad Kreativ Bra på att kommunicera Socialt kompetent Pedagogisk Sinne för estetik Avancerade tekniker Serviceinriktade säljare Upplevelsemakare Händig Tekniskt kunnig Problemlösare Noggrann Snabb att lära Specialisthantverkare Pedagogisk Empatisk Socialt kompetent Tålmodig Bra på att kommunicera Praktiska pedagoger
85 Vad attraherar olika grupper? Vad är viktigt för dig i arbetslivet? Fritt och utvecklande Årjängs företagare Legoknekt VD:ar Volontär/Artist Säljchefer Avancerade tekniker Marknadsförare Egennytta Serviceinriktade säljare Specialisthantverkare Upplevelsemakare Annannytta Praktiska pedagoger Organisationsutvecklare Gymnasielärare Undersköterskor Grundskollärare Arbetstagare Medarbetare Lugnt och tryggt
86 Faktorer som sticker ut krav på arbete Goda möjligheter att Intressanta arbetsuppgifter Att man får träffa utvecklas i arbetet Kontinuerlig mycket folk Tillfälle ta egna initiativ kompetensutveckling Känna stolthet över Min kompetens och Hög lön sin arbetsgivare kapacitet tas tillvara Min kompetens och Bra chef Möjlighet att själv välja kapacitet tas tillvara Goda möjligheter att arbetstider Goda möjligheter att avancera Kontinuerlig avancera Arbeta i eget företag kompetensutveckling Avancerade tekniker Serviceinriktade säljare Upplevelsemakare Tillfälle ta egna initiativ Fast jobb Arbete som ger känsla av att uträtta något Väl tilltagen semester Känna stolthet över sitt företag/sin arbetsgivare Specialisthantverkare Min kompetens och kapacitet tas tillvara Balans mellan arbete och fritid Kontinuerlig kompetensutveckling Ansvarsfullt Intressanta arbetsuppgifter Praktiska pedagoger
87 Plats styr jobb för de flesta 70% 60% 50% 40% 55% 45% 40% 60% 64% 65% 64% 36% 35% 36% 30% 20% 10% Jobb styr plats 0% Plats styr jobb
88 Faktorer som är viktigare än bra arbetsmöjligheter för att man ska vilja bo på en plats Tryggt/låg brottslighet Att det är nära till naturen Att det är lugnt Bra bostäder Nära till vatten, hav eller sjö Att det är bra kommunikationer Att det är rent och snyggt Nära till affärer Att det är vackert Mycket parker/grönområden
89 Kan Årjäng vara något? Andel som kan tänka sig bo i Årjäng: Alla: 3% Avancerade tekniker: 3% Serviceinriktade säljare: 3% Upplevelsemakare: 5% Specialisthantverkare: 4% Praktiska pedagoger: 4%
90 Håller Årjäng måttet enligt företagarna? I vilken grad anser du att platsen Årjängs kommun erbjuder de kvaliteter hos platsen som du tror efterfrågas av personerna ni söker? 5 = Helt och hållet 2% 4 14% 3 63% 2 20% 1 = Inte alls 2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
91 Sex skiljande platsvärden Landets lugn Stadens puls Frihetsliv Barnliv Funktion Gemenskap
92 Landets lugn kontra stadens puls Landets lugn Att det är lugnt Att det är nära till naturen Att det är billigt att bo där Tryggt/låg brottslighet Att det är barnvänligt Stadens puls Stort nöjesutbud Känslan att "det är där det händer" Att det är mycket liv och rörelse Många restauranger och caféer Bra shopping
93 Frihetsliv kontra barnliv Frihetsliv Att det är rent och snyggt Att det är vackert Att det är lugnt Tryggt/låg brottslighet Kulturutbud Barnliv Nära till förskolor/skolor Bra skolor/förskolor Att det är barnvänligt Bra utbildningsmöjligheter Bra arbetsmöjligheter
94 Funktion kontra gemenskap Funktion Att det är bra kommunikationer Bra arbetsmöjligheter Bra bostäder Många restauranger och caféer Nära till affärer Gemenskap Känner gemenskap Samma kulturella/etniska bakgrund Att man kan identifiera sig med boendeplatsen Många i min ålder
95 Positioner längs platsdimensionerna Landets lugn Stadens puls Frihetsliv Barnliv Funktion Gemenskap Avancerade tekniker Serviceinriktade säljare Praktiska pedagoger Specialisthantverkare Upplevelseskapare
96 Faktorer som sticker ut krav på plats Att det är bra kommunikationer Bra utbildningsmöjligheter Att det är vackert Bra bostäder Bra möjlighet till sport/fritidsaktiviteter Bra bostäder Nära till affärer Nära till släkt och vänner Många restauranger och caféer Känslan att "det är där det händer" Att det är vackert Att det finns platser där människor möts Stort kulturutbud Mycket parker/grönområden Bra skolor/förskolor Avancerade tekniker Serviceinriktade säljare Upplevelsemakare Att det är lugnt Att det är rent och snyggt Tryggt/låg brottslighet Nära till vatten, hav eller sjö Att de som bor där känner gemenskap med varandra Specialisthantverkare Att det är nära till naturen Bra kommunal service Att det är bra kommunikationer Mycket parker/grönområden Att det är vackert Praktiska pedagoger
97 Sammanfattning Enligt målgruppsmaskinen Avancerade tekniker lockas med Bra betalt och intressanta utvecklingsmöjligheter och en så smidig tillvaro som möjligt för att nå staden Serviceorienterade säljare lockas genom att Alltid visa vad nästa steg för dem i karriären kan bli Upplevelseskapare lockas med Egenutveckling och mysiga platser Specialisthantverkare lockas med Trygghet och stabilitet, gärna på landet Praktiska pedagoger lockas med De hela tiden får kvitto på att de lyfter andra
98 Samlade slutsatser och vägen framåt 1. Mot T-samhället och nya sammankopplade system! 2. Årjäng är en lokal arbetslivsmotor nationellt, med boenderoll internationellt 3. Årjäng är en upplevelseskapande lands- och naturort 4. Årjäng behöver växla om till upplevelsemotor och axla boenderollen 5. Säljare, tekniker och händiga hett eftertraktad kompetens i Årjäng på kort sikt 6: Social kompetent kundfokus, servicekänsla och eget driv viktigt i Årjängs framtida arbetsliv 7: Fem kompetenser för Årjängs framtida arbetsliv Avancerade tekniker, Serviceinriktade säljare, Upplevelsemakare, Specialisthantverkare, Praktiska pedagoger
99 Växelspel redovisning 7 slutsatser av Kairos kommentarer, konsekvenser och utmaningar för Årjäng Kommentarer och konsekvenser... Kommentarer och konsekvenser för Årjäng Kommentarer och konsekvenser för Årjäng Kommentarer, reflexioner Konsekvenser för Årjäng (hot allmänt kring avsnittet och och/eller möjligheter) slutsatsen Kommentarer och konsekvenser för Årjäng Kommentarer, reflexioner Konsekvenser för Årjäng (hot allmänt kring avsnittet och och/eller möjligheter) Kommentarer och konsekvenser för Årjäng slutsatsen Kommentarer, reflexioner Konsekvenser för Årjäng (hot allmänt kring Kommentarer avsnittet och och och/eller konsekvenser möjligheter) för Årjäng slutsatsen Kommentarer, reflexioner Konsekvenser för Årjäng (hot allmänt kring avsnittet och och/eller möjligheter) slutsatsen Kommentarer, reflexioner Konsekvenser för Årjäng (hot allmänt kring avsnittet och och/eller möjligheter) slutsatsen Kommentarer, reflexioner Konsekvenser för Årjäng (hot allmänt kring avsnittet och och/eller möjligheter) Slutsats 1: Mot T-samhället och cybersociala slutsatsen system Slutsats 1: Mot T-samhället och cybersociala system Kommentarer och konsekvenser för Årjäng sammanfattas avslutningsvis i utmaningar för Årjäng RUBRIK PÅ utmaningen: RUBRIK PÅ utmaningen: RUBRIK PÅ Beskrivning: utmaningen: RUBRIK PÅ Vad Beskrivning: innebär utmaningen? utmaningen: En möjlighet Vad Beskrivning: innebär att ta vara utmaningen? på? Ett hot att En möta? möjlighet Vad Beskrivning: innebär att ta vara utmaningen? på? Ett hot att En möta? möjlighet Vad innebär att ta vara utmaningen? på? Ett hot att En möta? möjlighet att ta vara på? Ett hot att möta? Slutsats 1: Mot T-samhället och cybersociala system Slutsats 1: Mot T-samhället och cybersociala system Slutsats 1: Mot T-samhället och cybersociala system Slutsats 1: Mot T-samhället och cybersociala system En skrivare behöver utses i varje grupp, går bra att bytas om J
100 Gruppens bedömning Sammanfattade utmaningar
101 Sammanfattade utmaningar Utveckla upplevelseskapandet Både när det gäller besöksnäring och handel. Viktigt att ligga i framkant. Utveckla servicekompetenser och sociala kompetenser för framtiden Mer visionärt Mer samarbeten kring paketering och koncept Axla boenderollen Stor möjlighet i vacker och trygg miljö nära storstad Hot i inställning/attityd, samt regler vi inte rår över själva, t. ex strandskydd Fiber viktigt Barnfamiljer viktig grupp, inskränkthet kan vara ett hinder
102 Sammanfattade utmaningar Minska sårbarheten Att få ett digitalt samhälle att fungera i kris, öka krismedvetenheten Massiv automatisering kan ta bort jobb, men för liten automatisering även ett hot mot industrins konkurrenskraft Stärka infrastrukturen Oslo-Karlstad-Sthlm E18 Nobelvägen Mer marknadsföring För att stärka och sätta varumärket Årjäng på kartan Kompetenslyft och utbildning behövs Distansutbildning, YH-utbildningar en möjlighet Utbildningsmotstånd bland unga, de som utbildar sig flyttar Utrikes födda viktig grupp att få med
Innehåll. Attraktiv arbetsplats vad krävs? Tanke Industri samhället är här! Kompetensförsörjning - vad driver och påverkar förutsättningarna
Innehåll Kompetensförsörjning, vad driver och påverkar förutsättningarna Attraktiv arbetsplats vad krävs? Smart Farming 181011 Karin Andersson, Karios Future FUTURE Research-based foresight STRATEGY ACTION
BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion
BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av
Nyanmälda lediga platser januari juli 2009
Bild 1 80 70 60 50 40 30 20 10 Tusental Nyanmälda lediga platser januari 1993 - juli 2009 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Med mer än 10 dagars varaktighet.
Arbetsmarknadsutsikter för 2018 Dalarnas län, december Analysavdelningen Jan Sundqvist
Arbetsmarknadsutsikter för 218 Dalarnas län, december 217 Analysavdelningen Jan Sundqvist 1 486 4842 Fortsatt god konjunktur internationellt Sverige och Dalarna hänger på 48 procent av dalaföretagen tror
Framtidens arbetsmarknad & kompetensbehov
Framtidens arbetsmarknad & kompetensbehov DUA-dagen, 8 november 2018 FUTURE Researchbased foresight STRATEGY Futurebased strategy ACTION Strategy enforcement Daniel Lindén, Kairos Future, daniel.linden@kairosfuture.com
Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer
Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning
Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt
Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden i Jönköpings län 2017 Ida Karlsson Arbetsmarknadsanalytiker Jönköping, 2016-12-07 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser 2 gånger per
Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06
Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.
Matchning och kompetensförsörjning
Matchning och kompetensförsörjning Agenda Konjunkturläget Vart är ekonomin på väg? Var finns jobben 2016 och på längre sikt Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Utmaningar för arbetsmarknadspolitiken Bild
Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013
FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Västra Götalands län Göteborg, 2016-12-07 Sara Andersson Eva Lindh Pernheim Tre viktiga utmaningar kommande år Upprätthålla en effektiv
Landareal: 387 kvkm Invånare per kvkm: 36. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Svalöv Landareal: 387 kvkm Invånare per kvkm: 36 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 619 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 619 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen
Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir
GAMLA UTMANINGAR OCH NYA STRATEGIER. Kraft att utveckla våra landsbygder i ett urbaniserat Sverige
GAMLA UTMANINGAR OCH NYA STRATEGIER Kraft att utveckla våra landsbygder i ett urbaniserat Sverige Fel numerus.. Sveriges landsbygder.. Kommun 1968 1996 Förändring 1968-1996 % 2016 Förändring 1996-2016
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Robertsfors Landareal: 1 292 kvkm Invånare per kvkm: 5 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År
Landareal: 315 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 315 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 315 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Gullspång Landareal: 315 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 514 kvkm Invånare per kvkm: 18. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Landareal: 514 kvkm Invånare per kvkm: 18 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden
Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Visionen: Vi gör Sverige rikare genom att få människor och FÖRETAG att växa! Niklas Pettersson Branschstrateg Hur håller vi arbetskraften nära jobben, nu och
Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014
FS 2016:2 2016-03-02 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2014 med 340 personer till 61 160. Antalet arbetstillfällen
Landareal: 55 kvkm Invånare per kvkm: 446. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 55 kvkm Invånare per kvkm: 446 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 161. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Lerum Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 161 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Ett trettiotal rekommendationer
Ett trettiotal rekommendationer Territorial Review Den 2012 kunskapsbaserade 12 rekommendationer med 32 underrekommendationer ekonomin måste utvecklas Alltför stort inslag av lågteknologisk industri Industrins
Industrins kompetensbehov 2025
Industrins kompetensbehov 2025 TECH DAY, MALMÖ 21 SEPTEMBER 2016 Anders Axelsson (Region Skåne) & Johan Ståhl (Teknikcollege) Industrins utveckling och framtid Strukturomvandling och förändrat samspel
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 33. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 1 020 kvkm Invånare per kvkm: 33 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 107 kvkm Invånare per kvkm: 217. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 107 kvkm Invånare per kvkm: 217 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Arbetsmarknaden. 2013 och framåt
Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 6. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 1 0 kvkm Invånare per kvkm: 6 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 107 kvkm Invånare per kvkm: 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Staffanstorp Landareal: 107 kvkm Invånare per kvkm: 221 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 1 292 kvkm Invånare per kvkm: 5 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
De nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering.
FS 2018:8 2018-12-04 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2017 65 840 Norrköpingsbor förvärvsarbetade år 2017. Det var en ökning med 1 580 personer sedan året innan. Andelen av befolkningen
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 1 370 kvkm Invånare per kvkm: 7 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 1 370 kvkm Invånare per kvkm: 7 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 674 kvkm Invånare per kvkm: 21. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 674 kvkm Invånare per kvkm: 21 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 667 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Mörbylånga Landareal: 7 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun
Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015. Kronobergs län
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Kronobergs län Ronnie Kihlman, utredare äxjö, en kommun med tonvikt på vård och omsorg, handel, data/it samt företagstjänster i ett
Landareal: 983 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 983 kvkm Invånare per kvkm: 44 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 192 kvkm Invånare per kvkm: 39. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Vadstena Landareal: 192 kvkm Invånare per kvkm: 39 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 983 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Motala Landareal: 983 kvkm Invånare per kvkm: 44 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 683. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Tyresö Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 683 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017
Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte
Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Torsås Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 1 065 kvkm Invånare per kvkm: 5 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 576 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 576 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 203 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 203 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017
Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017 Lena Hertzberg, Af-chef Karlstad Grums Hammarö Ann Mannerstedt, arbetsmarknadsanalytiker Inskrivna arbetslösa i oktober 2016 som
Mandat i kommunfullmäktige Partier Antal mandat vid valet Moderata samlingspartiet Centerpartiet Folkpartiet liberalerna 1
Landareal: 107 kvkm Invånare per kvkm: 226 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-
Landareal: 638 kvkm Invånare per kvkm: 87. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Uddevalla Landareal: 638 kvkm Invånare per kvkm: 87 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016
FS 2017:4 2017-12-05 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 64 260 personer år 2016. Det var en ökning med 1 700 personer sedan året innan
FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015
FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 31. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 1 045 kvkm Invånare per kvkm: 31 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 619 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Nora Landareal: 619 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 493. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 493 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Nordanstig Landareal: 1 370 kvkm Invånare per kvkm: 7 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År
Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 155. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 2 kvkm Invånare per kvkm: 155 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Arbetsmarknadsutsikter Västra Götalands län, våren Alingsås, Sandra Offesson
Arbetsmarknadsutsikter Västra Götalands län, våren 2018 Alingsås, 2018-09-25 Sandra Offesson Framåtblick Fortsatt stark västsvensk ekonomi Sysselsättningen ökar med 32 000 år 2018 och 2019 - En något svagare
Landareal: 153 kvkm Invånare per kvkm: 197. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 153 kvkm Invånare per kvkm: 197 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 153 kvkm Invånare per kvkm: 203. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Kävlinge Landareal: 153 kvkm Invånare per kvkm: 203 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,77. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 7 840 kvkm Invånare per kvkm: 0,77 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,4 1,2 1,0 0,8 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
SEMA OREN 1.0. Ett utvecklingsprojekt finansierat av Region Gävleborg och Tillväxtverket. 1 febr nov. 2017
Karta SEMA OREN 1.0 Ett utvecklingsprojekt finansierat av Region Gävleborg och Tillväxtverket 1 febr. 2016 1 nov. 2017 Tillväxtverket: 1 430 840 kr Egna medel: 1 430 840 kr (Personal) Organisation och
Landareal: 576 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Osby Landareal: 5 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Industrins kompetensbehov 2025
Industrins kompetensbehov 2025 NORRA STATION, HÄSSLEHOLM 20 JUNI 2016 Anders Axelsson Analytiker, Region Skåne Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025 Visar tillgång och efterfrågan för 60 utbildningsgrupper
Landareal: 421 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 421 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,78. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Pajala Landareal: 7 840 kvkm Invånare per kvkm: 0,78 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,4 1,2 1,0 0,8 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Gnesta. Landareal: 461 kvkm Invånare per kvkm:
2018 Gnesta Landareal: 461 kvkm Invånare per kvkm: 24 2018-07-13 1 Folkmängd 31 december 2017 Riket Män Ålder 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Kvinnor 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 %
Landareal: 718 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 718 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 153 kvkm Invånare per kvkm: 200. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Kävlinge Landareal: 153 kvkm Invånare per kvkm: 200 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Landareal: 1 699 kvkm Invånare per kvkm: 5 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 208 kvkm Invånare per kvkm: 70. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 208 kvkm Invånare per kvkm: 70 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 1. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 10 464 kvkm Invånare per kvkm: 1 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Falkenberg Landareal: 1 109 kvkm Invånare per kvkm: 40 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 667 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 667 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 1 649 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten
Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten Lars Kero, Arbetsförmedlingen Östra Norrbotten Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft, MO norra Norrland, januari 1995 april 2016
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 101. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Uppsala Landareal: 2 182 kvkm Invånare per kvkm: 101 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 983 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 983 kvkm Invånare per kvkm: 44 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 983 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Motala Landareal: 983 kvkm Invånare per kvkm: 44 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 883 kvkm Invånare per kvkm: 11. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Landareal: 883 kvkm Invånare per kvkm: 11 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 767 kvkm Invånare per kvkm: 13. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Gagnef Landareal: 767 kvkm Invånare per kvkm: 13 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 93. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 93 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 28. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring
2017 Värnamo Landareal: 1 216 kvkm Invånare per kvkm: 28 Folkmängd 31 december 2016 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2016 Befolkningsförändring 2006 2016 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 7 367 kvkm Invånare per kvkm: 0,34 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 28. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 1 216 kvkm Invånare per kvkm: 28 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 1 3 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 514 kvkm Invånare per kvkm: 18. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 514 kvkm Invånare per kvkm: 18 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 56 kvkm Invånare per kvkm: 437. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Lomma Landareal: 56 kvkm Invånare per kvkm: 437 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet
NULÄGE 2011 Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet Arbetsförmedlingen Arne Holmström r inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 6. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Ockelbo Landareal: 1 065 kvkm Invånare per kvkm: 6 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Örnsköldsvik Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 783 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 783 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 163. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 163 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring
2016 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2015 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2015 Befolkningsförändring 2005 2015 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Stora flytt- och boendestudien
Stora flytt- och boendestudien Ängelholm FUTURE Research- based foresight STRATEGY Future- based strategy ACTION Strategy enforcement Disposition Frågor för studien 1. Vilka förändringar i omvärlden formar
Landareal: 637 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring
2019 Landareal: 637 kvkm Invånare per kvkm: 25 Folkmängd 31 december 2018 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2018 Befolkningsförändring 2008 2018 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 203 kvkm Invånare per kvkm: 42. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
201 Kungsör Landareal: 203 kvkm Invånare per kvkm: 42 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd
Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-
Landareal: 637 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring
2018 Hallsberg Landareal: 637 kvkm Invånare per kvkm: 25 Folkmängd 31 december 2017 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2017 Befolkningsförändring 2007 2017 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd