Framtidens arbetsmarknad & kompetensbehov

Transkript

1 Framtidens arbetsmarknad & kompetensbehov DUA-dagen, 8 november 2018 FUTURE Researchbased foresight STRATEGY Futurebased strategy ACTION Strategy enforcement Daniel Lindén, Kairos Future, daniel.linden@kairosfuture.com

2 Stora jobbstudien (2017) I Stora Jobbstudien undersökte vi hur arbetslivet kommer att förändras i framtiden vilka kompetenser som behövs i framtiden platsens betydelse för att locka till sig olika kompetenser Vi vill skapa en strategisk kompass för kompetensförsörjning knutet till plats 1. Vilka omvärldsförändringar driver fram framtidens arbetsliv? 2. Vilka är vi i det framtida landskapet? 3. Hur ser framtidens arbetsliv ut på vår plats? 4. Vilka kompetenser krävs framåt? 5. Hur lockar vi den kompetens som krävs? 6. Vad behöver vi göra för att möta framtiden 18 kommuner medverkade Enkätundersökning till arbetande och studenter

3 Vad sysselsätter människor? Antal sysselsatta inom jordbruk, industri, offentliga tjänster, privata tjänster Priv. Tjänster Off. tjänster Tillv. industri Agriculture Manufacturing Industry Building and Construction Transport and Communication Private Services Jordbruk Public Services Källa: Lennart Schön et al.

4 Tre krafter som formar vår framtid Människan Tekniken Institutionerna

5 Informationsåldern En uppkopplad värld av alltmer sofistikerade smarta system av system ALLT SKAPAR DATA ALLT KOPPLAS UPP ALLT BERÄKNAS

6 Automation av tankearbete och kreativitet Från kundtjänst till konstruktion och kontraktsskrivning ritas arbetsmarknaden om Autonoma fordon Industridesign Juridik Medicin / Sjukvård

7 Vår utmaning: att göra om det vi gjorde under 1900-talet ALLT SKAPAR DATA ALLT KOPPLAS UPP ALLT BERÄKNAS Nya sätt att förstå världen (nya data/maskinell analys) Nya sätt att massanpassa tjänster för specifika behov Nya sätt att effektivisera komplexa arbeten Nya sätt att konstruera (optimera) fysiska ting/miljöer

8 Färdighetstriangeln över grundkompetenser Förmåga till förnuftsbaserade resonemang, matematiska inslag och verbal/språklig och numerisk förmåga KOGNITIVA FÄRDIGHETER 2 1 grundskollärare matematiker/statistiker undersköterskor mekaniker civilingenjörer organisationsutvecklare yrken inom tillverkning/transport SOCIALA FÄRDIGHETER Förmåga till interpersonell interaktion MOTORISKA FÄRDIGHETER Ett praktiskt handlag, styrka och/eller hand-öga-fot-koordination Baserad på källa: Näringslivsdynamik, städer och Agglomerationsekonomier forskningsöversikt och agenda. Tillväxtanalys 2017:08

9 När allt är uppkopplat kan det kopplas ihop på nya sätt (X)aaS (X) = godtycklig verksamhet/värdeskapandeprocess

10 Gig-ekonomin växer snabbt Från enkla småjobb för alla till högkvalificerad frilans Bud, leveranser, kurirservice Hantverk och design Extrajobb för unga Teknisk support Utbildning Allt möjligt frilansarbete

11 Affärsdriven hållbarhet Ekonomin så sakta på väg att bli mer cirkulär BIOLOGISKA MATERIAL Råvaror, Materialframställning TEKNISKA MATERIAL Öka intäkter Återställande Biogas Jordbruk Anaerob nedbrytning/ Kompostering Utvinning av biokemiska råvaror Biokemiska råvaror Kaskader Tjänsteföretag Konsument Användare Insamling Insamling Komponenttillverkare Produkttillverkare Energiåtervinning Deponi Återvinning Produktändring/ renovering Återanvändning Underhåll Läckage ska minimeras Trad affär Säkerställa varumärke och framtida resurser Mimimera risk kostnader Utveckla nya affärer Nya affärskoncept Modell för cirkulär ekonomi enl Ellen MacArthur Foundation Näringslivets hållbarhetsarbete skiftar fokus

12 Den primära värdeskaparen? Nya värdekedjor, med tänkandet i centrum Info/Data Ny teknik Tänkande Koncept Råvaror Produktion Produkt

13 Tänkandet viktigare: själv är INTE bäste dräng Samarbete viktigare à mer värdeskapande mellan aktörer

14 Från manuell och platsbunden produktionsekonomi till tankeintensiv & flexibel tjänsteverklighet Antal sysselsatta inom jordbruk, industri, offentliga tjänster, privata tjänster Priv. Tjänster Off. tjänster Tillv. industri Jordbruk Agriculture Manufacturing Industry Building and Construction Transport and Communication Private Services Public Services Källa: Lennart Schön et al.

15 Arbetshälsa: Från fys till psyk 34% 43% 45% Händer det dig någon gång att du känner oro för att bli genomskådad som en "bluff" i arbetslivet? (Andel JA ) 18% 26% 25% Grundskola eller motsvarande Gymnasium eller motsvarande Yrkesutbildning Högskola/universitet kortare än 3 år Högskola/universitet 3 år eller längre Forskarutbildning Stigande utbildningsnivå

16 Kompetensknutar i kvadrat Brist på kompetens och bristande kompetens 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Antal arbetslösa i Sverige inrikes födda utrikes födda 2005M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M M04

17 Växande glapp i utbildningssystemet Nya aktörer utmanar ett brustet system Arbetsmarknad Högre utbildning Växande glapp i kunskaper och kompetens Vux Yrkesutbildningar Grundskola och gymnasium

18 Utbildning en kritisk fråga och allt hetare marknad Open source Spelifiering Instant feedback Nya specialiserade utbildningsaktörer inom nischade segment VR/AR Learning analytics IT-jättar som definierar om marknaden med nya metoder och plattformar Branschaktörer startar egna utbildningar för att tillgodose kompetensbehoven? Neuropedagogik Lärande som rekryteringsprocess Lärande för verkligheten Arbetslöshet Traditionella utbildningsaktörer Kompetensbrist Trögrörligt och ineffektivt utbildningssystem

19 Centrala förändringar på arbetsmarknaden Automatisering Från motorisk till kognitiv och kreativ automation Arbetsmarknad i omdaning Medelklassjobben sinar(?) Förutsättningar för fler gigs och enkla tjänstejobb Tänkandet i centrum Arbetslivet mer specialicerat och kunskapsintensivt. Tänkande den primära värdeskaparen Tjänstefiering Allt blir tjänster. Värdeskapande och affärsmodeller förändras Ökat behov av flexibilitet och ständiga anpassningar Från fysiska till psykiska arbetsmiljöproblem Jobbväxling och effektiv kompetensutveckling blir viktigare för människor och för samhället i stort.

20 Mot T-samhället Tankar, täthet och tudelning definierar den ekonomiska geografin

21 Mot T-samhället! Horisontalen uppkoppling Nätverk, vara del av ett framgångsrikt sammanhang Vertikalen spets" Kunskapskapital, fokusering specialisering, varumärke Utvecklingskapacitet spiral Tänka & göra nytt Systematik / processer för att utvecklas i samklang med den omgivande miljön

22 Falun/Borlänge Gävle Östersund/ Sundsvall Karlstad Örebro Västerås/ Eskilstuna Umeå STOCKHOLM Skövde Linköping/ Norrköping Luleå GÖTEBORG Borås Jönköping T-regioner (kring t. ex Stockholm, Malmö) och potentiella T-regioner (universitets-/högskolecentra) sätter kartan och styr dynamiken, där växer Sverige som mest. Halmstad Växjö Ju mer uppkopplad en kommun är mot en T-region eller potentiell T-region, desto bättre förutsättningar har kommunen. Helsingborg MALMÖ/ LUND

23 Det täta drar Befolkningsutveckling i sju kommuntyper (Index=1968) 2,2 2,1 2 1,9 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1 0, T-centrum Boendekommuner till T-centrum Potentiella T-centrum Boendekommuner till potentiella T-centrum Lokala arbetslivsspecialister Mellanlägeskommuner Boendespecialiserad landsbygd

24 Befolkningsutveckling: Potentiella T-centrum Ju större, desto mer växer de Uppsala Linköping Örebro Västerås Helsingborg Norrköping Jönköping Umeå Borås Eskilstuna Gävle Halmstad Sundsvall Karlstad Växjö Luleå Östersund Trollhättan Borlänge

25 Förtätningens självförstärkande logik Företag söker närhet till Kompetens Kapital Kontakter / Samarbeten Kommunikationer Klustring Folk söker närhet till Sysselsättning/Arbete Goda livsplatser Goda framtidsutsikter Gelikar och variation Nöjen, natur, avkoppling I förtätningarna Effekten av täthet blir Ökad, och mer specialiserad efterfrågan Ökat, och mer specialiserat utbud Snabbare utveckling och innovation Ökad optimering av värdeflöden Mer tillväxt Fler jobb osv.

26 T-samhället Konsekvenser Alltmer skilda förutsättningar, såväl mellan T-regioner och de samhällen som finns i mellanrummen (stad och land), som mellan olika T-regioner. Gäller både välfärdens och marknadens förutsättningar. Men också kulturellt, när det gäller ex värderingar och identitet. Allt ojämnare skattebas mellan stad och land, boendekommuner och arbetskommuner. Kompetensförsörjningen allt svårare att lösa långt från städerna Ska hela Sverige leva? Ska landsbygden räddas? På vilket sätt? Till vilket pris? Vilka samhällen kan samla kraft? Vilka kommer tyna bort? Ett allt tydligare val att bosätta sig långt från tätheten, med framväxt av nya parallella samhällskontrakt?

27 Arbetet och meningen med livet

28 Mest påtagliga förändringen kring arbetslivet det blir mindre viktigt som meningsskapare Hur viktigt är ditt arbete för att skapa mening i ditt liv? (1-7) Andel % 70% 60% 50% 40% 30% 20% Silent Generation Baby boomers Generation X Millennials % 0%

29 Topplistan, viktigast på arbetsplatsen När man får välja max 10 av ca 30 alternativ ALLA Trevliga arbetskamrater Bra chef Fast jobb (tillsvidareanställning) Intressanta arbetsuppgifter Balans mellan arbete och fritid Min kompetens och kapacitet tas tillvara Hög lön Anställningstrygghet Bra arbetstider Arbete som ger känsla av att uträtta något

30 Big 5 för att attrahera och behålla medarbetare Detta ska först och främst vara på plats enligt de flesta 1. Fungerande psykosociala förhållanden på vanlig svenska trevliga arbetskamrater och bra chefer 2. Anställningstrygghet en överväldigande majoritet vill ha fast anställning och det rankas som tredje viktigast efter bra chef och trevliga arbetskamrater 3. Intressanta arbetsuppgifter ingen vill bli uttråkad på jobbet 4. Balans mellan arbete och fritid arbete blir mindre viktigt som meningsskapare i livet 5. Min kompetens och kapacitet ska tas tillvara man vill göra skillnad på jobbet och känna sig behövd

31 Två viktiga skiljelinjer Vad är viktigt för dig i arbetslivet? Säljchefer Möjlighet att avancera Arbeta i eget företag Fritt och utvecklande VD:ar Intressanta arbetsuppgifter Vad rekryterande chefer tror är viktigast för nya medarbetare Marknadsförare Egennytta Hög lön Yngre SSK Annannytta Min kompetens tas tillvara Samhällsnyttigt arbete Organisationsutvecklare Gymnasielärare Lagerpersonal Väl tilltagen semester Undersköterskor Fast anställning Trevliga arbetskamrater Grundskollärare Äldre SSK Lugnt och tryggt

32 Platsen då?

33 Faktorer som är viktigare än bra arbetsmöjligheter för att man ska vilja bo på en plats Tryggt/låg brottslighet Att det är nära till naturen Att det är lugnt Bra bostäder Nära till vatten, hav eller sjö Att det är bra kommunikationer Att det är rent och snyggt Nära till affärer Att det är vackert Mycket parker/grönområden

34 Platsdimensionerna här skiljer sig preferenserna Från Kairos Futures Stora Flyttstudien Landets lugn Stadens puls Frihetsliv Barnliv Funktion Gemenskap

35 Livsfas styr platsval Andel i varje åldersgrupp med starka preferenser mot respektive platsvärde 35% FLYTT TILL PULS FLYTT TILL LUGN FLYTT TILL LIVSNJUTERI 30% 25% 20% 15% 10% Stadens puls Landets lugn Barnliv Frihetsliv 5% 0%

36 Livsstilskartan Intressen och hur de hänger ihop

37 Livsstil styr platsval Från Kairos Futures Stora Flyttstudien Landets lugn Stadens puls Frihetsliv Barnliv Funktion Gemenskap Fiskeintresserade Kulturintresserade Mode/stil-intresserade Familj-intresserade

38 Frihetsgrad och grad av egenfokus styr val av arbetsplats; livsfas och livsstil styr val av plats Arbetsplatsvärderingar: Mycket är gemensamt, men det skiljer sig en del mellan grupper Gemensamt är att Big 5-faktorerna ska vara på plats: fungerande psykosociala förhållanden Anställningstrygghet intressanta arbetsuppgifter balans mellan arbete och fritid min kompetens och kapacitet ska tas tillvara Två dimensioner där det skiljer sig: trygghet kontra frihet, egennytta kontra annanytta Platsvärderingarna: Platsvärderingar har blivit allt viktigare för de allra flesta arbetstagare 10 faktorer viktigare än bra arbetsmöjligheter Livsfas och livsstil har stor påverkan på vart man hamnar