Verksamhetsplan

Verksamhetsplan 2017 2018 Daghemmet Barnavårdsföreningen i Finland r.f. 1.8.2017

Innehållsförteckning 1 Basuppgifter... 3 2 Våra styrdokument... 3 3 Värdegrunden... 4 4 Barnavårdsföreningens småbarnspedagogik... 5 4.1 Kort om Barnavårdföreningen i Finland... 5 4.2 Tidigt familjestöd... 5 4.3 Måltidspedagogik och egna kök... 6 4.4 Projekt inom föreningen 2017-2018... 7 4.4.1 Barnavårdsföreningens 125-årsjubileum... 7 4.4.2 Tack för maten... 7 4.4.3 Känn teknologin - IKT som stöd delaktighet och lärande... 7 4.4.4 Tänk språk... 7 5 Vårt daghem... 8 5.1 Tallbo Daghem... 8 5.2 Hur värdegrunden syns i vår verksamhet... 8 5.3 Personalen på vårt daghem... 8 5.4 Lärmiljön... 9 5.4.1 Vuxna som en del av lärmiljön... 9 5.4.2 Den fysiska lärmiljön... 10 5.4.3 Användning av digitala verktyg... 10 5.5 Vår verksamhetskultur... 11 5.6 Leken... 12 5.6.1 Att inspirera till lek... 12 5.7 Barnets delaktighet... 13 5.7.1 Barnens och familjernas delaktighet i uppgörandet av verksamhetsplanen... 14 5.8 Pedagogisk dokumentation... 15 6 Vårt pedagogiska program... 15 6.1 Mångsidig kompetens och lärområden... 15 6.2 Planering och genomförande av verksamhet... 16 6.3 Daghemmets mål 2017 2018... 17 1.1.1. Gemensamt mål för småbarnspedagogiken i Helsingfors 2014-2017... 17 1.1.2. Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten 2017-2018... 18 1.1.3. Rävarnas övergripande mål... 19 1.1.4. Ekorrarnas övergripande mål... 22 1.1.5. Kottarnas övergripande mål... 24 7 Samabetet med vårdnadshavarna... 26 1

7.1 Vårdnadshavarnas delaktighet... 26 7.2 Samarbetsformer... 26 7.3 Tystnadsplikt... 27 8 Utvärdering... 27 2

1 Basuppgifter Daghemmets namn: Tallbo Daghem Enhetens adress: Tallbogränden 3 Föreståndare: Amelie Lund Viceföreståndare: Dan Wikblad Personalstyrka: 2 barnträdgårdslärare, 3 barnskötare, 1 assistent Barnmängd: 30 Datum då verksamhetsplanen är behandlad på personalens möte:..20 2 Våra styrdokument Småbarnspedagogiken styrs på en nationell nivå av lagen om småbarnspedagogik och de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik. Grunderna för planen för småbarnspedagogik är en normgivande föreskrift som utfärdats av Utbildningsstyrelsen. Den har som uppdrag att stödja och styra hur småbarnspedagogiken ordnas, genomförs, utvecklas och utvärderas. Grunderna för planen för småbarnspedagogik ska bidra till att verksamheten håller hög kvalitet och genomförs på lika grunder i hela landet. Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av vård, fostran och lärande, i vilken i synnerhet pedagogiken betonas. Småbarnspedagogiken bygger på tanken on barnets rätt till småbarnspedagogik. Arbetet med barn på Barnavårdsföreningens daghem styrs av Barnkonventionen. Konventionens huvudprinciper är att alla barn har samma rättigheter och lika värde, barnet bästa ska beaktas vid beslut som rör barn, alla barn har rätt till utveckling och rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Utgående från de nationella grunderna har en lokal plan för småbarnspedagogik skrivits för Helsingfors. Alla Barnavårdsföreningen enheter följer denna lokala plan. Planen kompletteras med en verksamhetsplan för enheten, som utarbetas varje verksamhetsår. Grupperna på våra daghem kommer översen om arbetssätt och arbetsfördelning i gruppavtalen. För varje barn utarbetas en egen plan för småbarnspedagogik i samarbete med vårdnadshavarna. 3

Bild 1 Förhållandet mellan styrdokumenten 3 Värdegrunden Småbarnspedagogiken har som uppdrag att skydda och främja barnens rätt till en god och trygg barndom. Småbarnspedagogiken bygger på uppfattningen om barndomens egenvärde. Varje barn är unikt och värdefullt precis så som det är. Alla barn har rätt att bli hörda, sedda, tagna i beaktande och förstådda som individer och som medlemmar i sin grupp. Andra viktiga värden som lyfts upp i de nationella grunderna är: Att växa som människa Barnets rättigheter Likabehandling, jämlikhet och mångfald Mångfald av familjer Hälsosam och hållbar livsstil Helsingfors stads sektor för fostran och utbildning har enligt Helsingfors stads strategiutkast för 2017-2021 som mål att se till att 1) Hela staden som lärmiljö 2) Helsingfors jämlikt för alla lärande 3) En välmående, lärande och bildad helsingforsare. Inom den svenska småbarnspedagogiken och utbildningen har Helsingfors stad en enhetlig svensk lärstig från småbarnspedagogiken till den fria bildningen i Helsingfors. Kontinuiteten syns i vår gemensamma syn på vård, fostran, tillväxt och lärande i alla åldrar. Vi utvecklas, lär, och växer tillsammans i en uppmuntrade och respektfull interaktion. Våra lärmiljöer är pedagogiska och kvalitativa och vi står för en hållbar utveckling. Allas välmående, mångfald och glädje utgör grunden för vår verksamhet. Barnavårdsföreningens värdegrund styr verksamheten på våra daghem. Våra grundvärden är: 4

4 Barnavårdsföreningens småbarnspedagogik 4.1 Kort om Barnavårdföreningen i Finland Stärkt föräldraskap bättre barndom Barnavårdsföreningen i Finland (BF) är Finlands äldsta barnskyddsorganisation grundad 1893. Vi arbetar för en bättre barndom, ett stärkt föräldraskap och ett barnvänligare samhälle. Vi jobbar professionellt på både svenska och finska med en personalstyrka på omkring 120 anställda. Till BF hör ett barnhem och sex daghem med totalt 245 vårdplatser och fyra eftermiddagsklubbar. Vi har också familjeenheter som ger stöd och råd till barn och familjer som upplever vardagen som utmanande, exempelvis på grund av skilsmässa eller neuropsykiatriska problem. Även ferie- och kurscentret Högsand i Hangö är en del av oss. Vi betonar vikten av förebyggande åtgärder och vill stödja barn och vårdnadshavare i ett så tidigt skede som möjligt. Som Finlands enda svenska barnskyddsorganisation har vi ett särskilt ansvar att producera svenskspråkig service till barn och familjer. Dessutom fortbildar vi personal inom branschen. Daghemmen leds av en daghemsföreståndare, som har stöd av en viceföreståndare. Till daghemsföreståndarens uppgift hör att leda personalen och verksamheten. Daghemsförståndaren har helhetsansvar för daghemmets verksamhet. För att stödja daghemsföreståndaren i sin uppgift har BF en chef för småbarnspedagogik, vars uppgift är att leda småbarnspedagogiken som helhet. Till strukturerna hörs gemensamma möten för alla föreståndare tillsammans med chefen för småbarnspedagogik en gång per månad. Diskussionen inom föreståndargruppen spelar en avgörande roll för reflektion, verksamhetens utvärdering och utveckling. Alla föreståndare tar del av föreningens ledarskapsdagar (2-3 st./år) där fokus ligger på att stödja ledarskapet. 4.2 Tidigt familjestöd Tidigt familjestöd är en arbetsmodell som underlättar barnets dagvårdstart, ökar barnets trygghetskänsla i daghemmet och bygger upp samarbetet mellan vårdnadshavare och personal. Anknytningsteorin ligger som grund för modellen. Till modellen Tidigt familjestöd hör: 5

att varje barn har en egenvårdare att egenvårdaren och föreståndaren gör ett hembesök till familjen innan dagvårdsstarten att barnet mjuklandar tillsammans med vårdnadshavarna och egenvårdaren i sin egen takt att egenvårdaren och vårdnadshavarna samarbetar för barnets bästa Modellen underlättar barnets anpassning till daghemmet och ger en bra grund för samarbetet mellan personalen och familjen. Egenvårdaren observerar barnets utveckling och fäster speciellt uppmärksamhet vid den emotionella anpassningen. Syftet med hembesöket är att skapa en god kontakt med familjen och att få information om barnet. Viktigt är att höra om vårdnadshavarnas förväntningar och deras egna erfarenheter av dagvård. Vårdnadshavarna får mer information och kan bearbeta sin möjliga oro inför dagisstarten med personalen och tillsammans med vårdnadshavarna kan vi fundera på hur vi kan göra starten så trygg som möjligt för barnet. Under hembesöket läggs grunden för en tillitsfull relation mellan alla parter. På BF:s daghem har alla barn egenvårdare hela daghemtiden. När barnet växer och byter grupp byts egenvårdaren. Egenvårdarens uppgift är fortsättningsvis att stödja barnet och familjen. Egenvårdaren ser till att just de barn som hen ansvarar för blir sedda och hörda varje dag. För att se till att informationen om barnet löper bra också vid gruppbyte ordnar vi överföringssamtal med vårdnadshavarna. 4.3 Måltidspedagogik och egna kök Bespisningen utgör en del av barnets småbarnsfostran och den ska vara ändamålsenligt ordnad och handledd står det i lagen om småbarnspedagogik. Varje måltidssituation är en situation där vård, fostran och lärande möts. Barnen bekantar sig med nya smaker och konsistenser. Samtidigt övar barnet grundläggande färdigheterna i att äta. Måltiden har en stark social betydelse och utgör en av de viktigaste formerna av träning i sociala färdigheter. Vi erbjuder god, från grunden tillredd och genomtänkt kost med beaktande av individuella allergier. Maten på daghemmen uppfyller de allmänna hälso- och näringskraven. Mat ska serveras i tillräckliga mängder och tillräckligt ofta allt enligt vårddagens längd. Näringsrekommendationerna är förnyade 2016 av Statens näringsdelegation. På nätet hittar du dem här: Tillsammans kring matbordet. Barnavårdsföreningen har egna tillredningskök på alla enheter. Matlistorna är komponerade med näringsrekommendationerna som grund. Varje vecka äter barnen en vegetarisk lunch och en lunch med fisk. Vid varje måltid serveras frukt, grönsaker eller bär. Vi strävar till att öka användningen av ekologiska produkter och använder i huvudsak inhemska, rena råvaror. Principerna för tillredning av mat på våra daghem: Vi följer näringsrekomendationerna Ogärna tillsatsämnen Salt enligt rekommendationerna Inget tillsatt socker i maten, inte heller kontsgjorda sötningsmedel Ogärna halvfabrikat Så mycket inhemska råvaror som möjligt Ekologiskt inom ramarna för budgeten Vi vuxna jobbar för en god atmosfär i matsituationer och en positiv inställning till mat. Vid planering av måltidssituationen och serveringssättet tänker vi på barnets delaktighet. De äldre barnen övar sig att ta mat själva och att lära sig att själva bedöma mängden de äter. Vid måltider sitter vi vuxna i borden tillsammans med barnen, vilket ger möjlighet till att se och höra det enskilda barnet. Barnen uppmuntras att smaka på maten, men vi trugar inte och ingen blir tvingad att äta. Till varje måltid 6

erbjuds knäckebröd som komplement till måltiden. Den som av någon anledning inte ätit sin mat är i ännu större behov av den näring brödet ger. Vi övar bordsskick och goda seder och ser matbordsdiskussionerna som pedagogiska möjligheter genom att själv vara goda förebilder. 4.4 Projekt inom föreningen 2017-2018 4.4.1 Barnavårdsföreningens 125-årsjubileum Barnavårdsföreningen firar sitt 125-årsjubileum år 2018. Jubileumsåret kommer att uppmärksammas på våra daghem på olika sätt, bland annat genom att lyfta fram barns rättigheter och hur det är att vara barn förr och nu. 4.4.2 Tack för maten Marthaförbundets projektet Tack för maten! engagerar de privata svenskspråkiga daghemmen och eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland. Projektet riktar sig till barn, föräldrar och personal. Genom projektet vill vi utveckla måltiden och bespisningen på våra daghem och eftisar. Vi jobbar för matglädje, barnens delaktighet, en ökad konsumtion av grönsaker och råvaror i säsong. 4.4.3 Känn teknologin - IKT som stöd delaktighet och lärande Projektets vision är att barn är delaktiga i samhället och övar multilitteracitet och digital kompetens. Kravet på barnens och föräldrarnas delaktighet och utvecklandet av barnens mångsidiga kompetens har medfört ett utvecklingsbehov. Personalen behöver ny kunskap, inspiration, möjligheter att utveckla nya arbetssätt och handledning i arbetet med den nya teknologin. Projektet finansieras av Utbildningsstyrelsen. Projektet utvecklar den pedagogiska kompetensen genom att stärka barnens och vårdnadshavarnas delaktighet, genom att utveckla lärmiljöerna och den pedagogiska användningen av informations- och kommunikationsteknologin. Den pedagogiska dokumentationen lyfts upp som ett gemensamt utvecklingsområde. Informations- och kommunikationsteknologins möjligheter utvecklas under projektets gång. Den pedagogiska dokumentationen ger barnen möjlighet att följa och förstå sin egen lärprocess. 4.4.4 Tänk språk I juni 2004 initierade Svenska kulturfonden ett projekt för att skapa en språkstrategi för dagvården. Målet var att barn med olika språkbakgrund skulle få språkstöd i vardagens alla situationer och att daghemmen skulle erbjuda en miljö som gav stimulans för en levande svenska. En ny reviderad upplaga av skriften gavs ut 2015 och i den lyfts frågor om flerspråkighet, kulturell mångfald, genusfrågor och digitalisering. Strategin är indelad i fyra block och utgår från fyra olika perspektiv personalens, barnets, miljöns och föräldrarnas. De fyra blocken är: 1. Personalen som språklig modell 2. Barn som samtalar och berättar 3. Språkutvecklande miljö 4. Samarbete med hemmen För att språkstrategin ska vara framgångsrik måste alla delar beaktas och alla som arbetar inom dagis delta aktivt. I praktiken innebär det att arbetsteamet ska se över dagliga rutiner och arbetssätt för att bli mer medvetet om vilken roll språket har i arbetet. Genom att öka personalens språkliga medvetenhet och genom att förändra vissa arbetsrutiner så att språket får en viktigare roll i sammanhanget, kan var och en mer aktivt bidra till att stödja varje enskilt barns språkliga utveckling. Barn har behov av att få kommunicera både med vuxna och med andra barn, och personalens roll som modell eller samtalspartner har mycket stor betydelse för barnets språkliga utveckling. 7

5 Vårt daghem 5.1 Tallbo Daghem Tiden på Tallbo är en inspirerande upptäcksfärd, Tillsammans. Vi utforskar för att lära oss Vi lär oss genom att leka Vi leker för att vi är barn Vi är barn med rättigheter Den här verksamhetsplanen presenteras de pedagogiska tankar och synsätt på Tallbo som genomsyrar verksamheten, samt personalens roll, förhållningssätt och syn på barn. Ovanstående citat är personalens ledord och utgångspunkt för verksamheten under året 2017-2018. 5.2 Hur värdegrunden syns i vår verksamhet På Tallbo ses varje barn som unikt och personalen är noga med att varje barn ska känna sig hörda och sedda. Barnen ska bli behandlade utefter deras individuella behov och ges valmöjligheter i verksamheten. Vuxennärvaron är starkt betonad på Tallbo vilket medför att barnens egna intressen blir uppmärksammade. Personalen är goda förebilder och barnen behandlas med ödmjukhet, och med respekt inför deras upplevelser och tolkningar av verkligheten. Värdegrundsfrågor, känslor och dilemman diskuteras tillsammans med barnen och det är viktigt att känslor får synas och höras. Barnens rättigheter diskuteras i personalgruppen men också tillsammans med barnen. Leken ges tid och utrymme och personalen strävar efter att lekarna ska få fortgå utan onödiga avbrott. Det spelar ingen roll vem du är som människa alla är lika värda Att varje barn är unikt betyder också att alla barn har olika förutsättningar. Det är viktigt att alla får likadana möjligheter i verksamheten miljön ska vara tillgänglig för alla barn. Frågor gällande likabehandling och jämställdhet behandlas i personalgruppen, samt tillsammans med barnen på en nivå som är begriplig och aktuell för dem. På Tallbo finns en välkomnande, öppen & respektfull inställning till familjer och till att alla familjer är olika. 5.3 Personalen på vårt daghem På Tallbo daghem arbetar två barnträdgårdslärare, tre barnskötare och en assistent. Vi har också en egen kock och städningen ordnas två gånger i veckan av vår städare. För att utveckla daghemmets verksamhet ordnas reflektionsmöten och utvecklingseftermiddagar regelbundet. Personalens engagemang är viktigt och för att upprätthålla en god kvalitet på småbarnspedagogiken ordnas regelbunden arbetshandledning. Alla i personalen har minst ett 8

utvecklingssamtal per år med sin chef. Syftet med dessa möten är att stödja personalen i att aktivt reflektera över, utveckla och utvärdera sitt eget arbete. Barnavårdsföreningen ser till att personalen har möjlighet att fortbilda sig minst 3 dagar per år. All personal deltar i de interna fortbildningstillfällena 2 gånger per år. Skilda tillfällen ordnas för vårdpersonal och personal inom stödfunktionerna. Dessutom träffas pedagogerna 2 gånger per år. 5.4 Lärmiljön Lärmiljön ska upplevas som inspirerande, inbjudande och tillgänglig Miljön inspirerar till lek och lust att upptäcka. Det finns utrymme för kreativitet och spontanitet. En inspirerande miljö låter barnen vara delaktiga och det förutsätter att material och verktyg är tillgängligt. Det är barnens intressen och tankar som ligger till grund för den pedagogiska verksamheten. Lärmiljön på Tallbo planeras och utvecklas utifrån barnens intresse och behov. Lärmiljön ska planeras för att stödja barnens utvecklande av en mångsidig kompetens. 5.4.1 Vuxna som en del av lärmiljön Under en dag på Tallbo interagerar barnen med andra barn, den fysiska miljön och dess material samt de vuxna som finns på plats i huset. Barnen är i kontakt med andra människor under hela sin dag och därför är personalens roll oerhört viktig. Vi gör vardagen till ett äventyr Följande nyckelord är centrala i personalens sätt att arbeta: Välkomnande Alla barn, familjer och vuxna är välkomna som de är. Alla skall bemötas med respekt och olikhet ses som en tillgång. Alla barn erbjuds en öppen famn och barnen ska känna att det är lätt att närma sig personalen. Ett välkomnande och öppet bemötande leder till trygghet alla barn ska få känna sig trygga på Tallbo. Närvarande Personalen är lyhörd, iakttar, observerar och lyssnar. Barnen ska få känna sig sedda och hörda. Personalen är närvarande där barnen är, i deras aktiviteter och i deras lekar. Det är viktigt att finnas till i stunden och att vara engagerad i det som händer här och nu. En närvarande vuxen har möjlighet att se, lyssna, bekräfta och utmana barnet. Det är viktigt att höra barnen utan att tolka deras funderingar utifrån ett vuxet perspektiv. I alla situationer är det viktigt att förstå barnets perspektiv och mening utan att utgå från ett rätt och fel-tänk. Medforskare Personalens roll är att vara medforskare att vara nyfiken tillsammans med barnen och att finnas på deras nivå. Barn och vuxna upptäcker och lär sig tillsammans och av varandra. En medforskande vuxen är lyhörd inför barnets intresse och behov det är viktigt att ta vara på barnets funderingar för att inspirera och uppmuntra barnet i stunden. 9

5.4.2 Den fysiska lärmiljön Den fysiska lärmiljön ska stödja och utmana de kompetenser och lärområden som barnen ska få möjlighet att utveckals i under sin tid på Tallbo. Lärmiljön behöver vara estetiskt tilltalande och inbjudande för att barnen ska lockas till att leka och upptäcka. Alla utrymmen är tillgängliga för alla barn och barnen har själva möjlighet att välja var de vill leka. Leksaker, material och verktyg är tillgängliga för barnen och de ska få möjlighet att använda olika material utifrån deras eget behov och nyfikenhet. Materialet som erbjuds är till stor del ofärdigt där barnen själva har möjlighet att prova hur material fungerar, upptäcka och genomföra egna idéer. Personalen uppmuntrar barnen till att förverkliga sina tankar och utmanar barnens tänkande, till exempel genom att ställa frågor. Miljön och material anpassas och förnyas efter barnens intressen och behov. Omgivningen ska vara utvecklad utifrån barnens perspektiv och ska inte vara helt färdig. Miljön är anpassnings- och utvecklingsbar och barnen får verktygen i sina egna händer för att skapa och påverka. Genom en tillgänglig miljö stöds barnens ansvarstagande och självständighet. Med tillgängligt material förutsätts också ett ansvarstagande barnen lär sig, med stöd av vuxna, att städa undan, ta ansvar för leksaker och annat material samt att respektera andra barn och deras lekar. Lärmiljön ska bidra till lekar där alla barn oavsett kön får möjlighet att leka och uttrycka sig, material är därför inte placerat enligt stereotypt könskodade lekar. Alla barn, oavsett kön, etnicitet eller funktionsförmåga, ska ha samma möjlighet att ta del av miljön och materialet. Det förverkligas genom att stödja de aktiviteter som barnen är intresserade av, utmana dem att prova på nytt och låta barnen vara i grupper där alla har möjlighet att delta. Lärmiljön ska bidra till kommunikation och samarbete mellan barnen och mellan barn och vuxna. Miljön ska vara tillåtande på alla plan, där olika synsätt accepteras, synliggörs, diskuteras och uppmuntras. Barnen ges möjlighet till att själva förmedla sina tankar på olika sätt och dessa synliggörs bland annat genom deras alster, i bild och i skrift. 5.4.3 Användning av digitala verktyg Barnen får möjlighet att använda digitala hjälpmedel som t.ex. kameror, lärplattor och projektorer. Digitala verktyg är en naturlig del i såväl samhället som barnens liv, dessa används i den dagliga verksamheten på olika sätt: för att ta reda på mer om någonting, se hur saker som barnen är intresserade av ser ut, eller för att dokumentera verksamheten. Precis som med all verksamhet, är det viktigt att använding av digitala hjälpmedel är meningsfull och motiverad. Det ska finnas ett syfte med det som barnen gör, varesig det är en video barnen tittar på eller ett spel. Lärplattor är som allt annat material på Tallbo; barnen ska få möjlighet att använda dem och vuxnas närvaro är viktig för att handleda, stödja och utmana. Tillsammans finns det mycket att lära sig genom olika spel, program eller videor. 10

5.5 Vår verksamhetskultur Allt som görs på Tallbo görs med medvetenhet med barnens varande i åtanke. Gemenskapen mellan barn och barn och vuxna är viktig och syns i verksamheten. Tallbo är barnens plats Det finns en lyhördhet inför barnen och deras tid på Tallbo. Vuxna och barn lär sig hela tiden tillsammans. Lärande sker i alla situationer och både barn och vuxna uppmuntras till att själva fundera och lösa problem, samt att ta reda på och undersöka tillsammans. Barnen uppmuntras till självständighet och personalen visar dem med ord och beteende att de klarar av att göra saker självständigt. Leken är i centrum på Tallbo och personalen, rutinerna och miljön ger rum för den. Personalen är förebilder på många sätt, därför är det viktigt att alla är medvetena om hur det egna beteendet, handlingarna och bemötandet påverkar barnen. Genom reflektion och diskussion synliggörs dessa frågor och bara då kan de utvecklas och förändras. Personalen har en vilja att bemöta alla barn utifrån deras egen person och ge alla barn lika möjligheter och därför måste frågor gällande jämställdhet och likabehandling lyftas kontinuerligt i personalgruppen. Följande begrepp återkommer i verksamhetsplanen och därför öppnas deras betydelse upp här: Verksamhet: Ordet verksamhet syftar inte på en speciell aktivitet eller ett speciellt tillfälle. Verksamheten pågår hela tiden, från öppning till stängning. Den innefattar en viss struktur med olika rutiner och aktiviteter och det centrala är barnens intresse. Det handlar om spontana lekar samt lekar med föroch eftertanke. Det viktiga är processerna där lärande sker och det händer hela tiden. Varje situation under dagen är meningsfull. Spontanitet: Barnen är spontana i sitt sätt att vara och det kräver att personalen kan agera utefter barnen. Det handlar om flexibilitet, anpassning och att lyssna på barnen. Lekar och aktiviteter tar ofta oväntade vändningar som även de är meningsfulla aktiviteter även om det inte gick på det sättet som vuxna tänkt. Material: Allt som finns på Tallbo är en form av material och kan bli till, och utvecklas till det som barnen behöver och fantiserar. Det kan vara material som barnen kan skapa med och ofärdigt material som kan bli till vad som helst. Det kan vara ett skåp går att använda som hus eller båt, det kan vara rör som blir till kikare, eller en purjolök som blir till diskmedel. Det är barnens fantasi som sätter gränserna för vad saker kan vara. Delaktighet: Barnen har möjlighet att påverka sin dag på Tallbo. Det gör de genom att vuxna uppmärksammar och följer barnens intresse. Barnen får utforska, fantisera och hitta på och de får hjälp att genomföra sina tankar. Det handlar också om att ta mat själv, klä på sig själv och att hjälpa till med praktiska saker bädda, duka & städa. 11

5.6 Leken På Tallbo ges leken tid och utrymme. Det är viktigt att leken ska få lugn och ro att lekas. Barnen ges valmöjligheter i deras lekar och verksamheten utgår ifrån barnen. De fasta tiderna under dagen är frukost, lunch, vila och mellanmål de övriga tiderna anpassas verksamheten efter barnens behov och intresse. På Tallbo finns det tid att påbörja, genomföra och avsluta en lek i egen takt, både ute och inne. Alla tillfällen är lärandesitutioner, vare sig det är en planerad, spontan eller vardaglig situation. 5.6.1 Att inspirera till lek Omgivningen, material och miljö ger barnen idéer och inspiration till att leka. Material finns tillgängligt för barnen och bjuder in barnen till att experimentera och vara kreativa i sina lekar. Det finns ett fokus på ofärdiga lekar där barnen med hjälp av olika material utvecklar leken. Ett tillgängligt material innebär också ett ansvar barnen lär sig att plocka undan och att respektera varandras lek. Kuben finns mitt i rummet och är föränderlig. Personalen uppmärksammar det som är aktuellt för barnen och den förändras också utifrån det. På det här sättet inspireras och utmanas barnens lek och tänkande. Kuben möjliggör också att barnens intressen lyfts fram i vardagen och verksamheten. Det är även en plats som barnen kan förändra till att passa just deras lek. Projektorn är ett verktyg som har många användningsområden. Ofta används den för att stödja, utveckla, visuallisera och utmana barnens lek. Den inbjuder till en gemenskap, där fler barn ges möjlighet till att förstå lekens innehåll. Personalen är lyhörd inför barnens tankar och deras lek. Exempel Bussen Barnen bygger med dynor (=formsydda kuddar att bygga med) i stora sovrummet. Vi bygger en buss ropar ett barn. Personalen spelar upp en video där man ser busschaufförens utsikt. Barnen lägger dynorna på rad och sätter sig i bussen. Bussen kör runt i staden. Kommunikation & språkinlärning: Genom att personal och barn kan se vad som händer blir leken gemensam och därigenom även samtalet. När barn och vuxna kan se hur bussen kör runt används nya begrepp: Motorväg, hastighet, skyltar, trafikljus och färger. Visuallisering: När videon projiceras på väggen underlättar det för barnen att bibehålla sin koncentration i leken. Under leken ropar ett barn Det här är ett tåg!. Med hjälp av projiceringen kan pedagogen och barnet tillsammans diskutera om tåg kan köra på en bilväg. Visualiseringen av leken bjuder också in andra barn; det är tydligt för dem att det handlar om en busslek. Exempel Båten Barnen leker båt på ett stormande hav. Ett barn ropar Hur ser det ut när båtar drunknar?. Pedagogen spelar upp olika videor på båtar som havererar. Barnens lek forstätter samtidigt som de tittar och reflekterar över vad som händer. Reflektion: Barnen ges möjlighet att reflektera med stöd av projektorn. Hur sjunker båtar? Varför sjunker båtar? Vad händer när båtar sjunker? Klarar sig båtar genom full storm? Varför är vågorna så höga? Leken handlar till slut inte bara om båtar utan om stormande hav, att ramla över bord och att rädda varandra från det kalla vattnet. 12

Exempel Dansen På morgonen när barnen kommer finns en färdig projicering i ett av rummen. En video med färgsprakande animationer och instrumental musik spelas upp. Barnen tittar nyfiket på projiceringen och med pedagogens stöd tar de in musiken; både yngre och äldre barn rör sig till videon. Konst: Barnen intresserar sig för de olika mönstren i animationen. De undrar vad det är för någonting och uttrycker en förundran över färgerna och formerna i videon. Musik: Musikupplevelsen blir också visuell genom att använda projicering. Barnen kan utmanas i sitt tänkande; kan man se musik? Genom att använda flera sinnen kan barnen uppleva musiken på flera olika sätt. Rörelse: Barnen rör sig till musiken men animationerna uppmuntrade barnen till att fånga färgerna med händerna. Barnen hoppade, kastade och tog fast bilderna. Projiceringen skapar en spontan rörelseglädje. 5.7 Barnets delaktighet Det finns mycket som vuxna kan lära sig av barn och genom att barnen får mycket utrymme i verksamheten, kan den utvecklas och bli mer meningsfullt för barnen. Barnen ses som kompetenta individer och personalen litar på att de kan och lär sig. Barn lär sig genom att få göra och att själva få prova på. På Tallbo finns en tillit till barnens omdöme - det som barnen upplever, är sant för dem. Vuxna ansvarar för gränssättning, att förhållningssätt och regler förankras hos barnen och personalen handleder barnen i deras vardag. Barn ska få utmanas och prova på saker som är aktuella för just dem. Delaktiga barn utmanas, utvecklas och lär sig i alla stunder under dagen. Vi skapar en verksamhet och miljö där barnen har möjlighet att mötas och göra tillsammans Barnen ska få vara så självständiga som möjligt och ges möjlighet till att bestämma över sitt handlande. Vuxna fungerar som handledare och reflekterar tillsammans med barnen. Under måltiderna får barnen själva öva på att ta mat och på att känna efter hur hungrig man är just den dagen. Tilliten till barnen är viktig, vuxna litar på barn och barnen ska få känna att vuxna finns till och hjälper och stödjer när det behövs. En förutsättning för att vara delaktig är att känna sig välkomnad, accepterad och erkänd. Alla barn blir sedda och uppmärksammade av alla vuxna. Ett gott bemötande sprider sig också till barnen. Det finns en stark Tallboanda där det värnas om att alla barn ska känna sig välkomna. Alla barn bidrar på sitt eget sätt och respekten inför varandras olikheter betonas i verksamheten. Det ska finnas möjlighet till att vara delaktig, både i den fysiska miljön men även socialt. Leken, grupperna, kompisarna och vuxna ska vara tillgängliga för barnen. Personalen möjliggör en tillgänlig lärmiljö för alla barn, oavsett individuella förutsättningar. Barnen känner delaktighet till sin egen grupp; Kottarna, Ekorrarna och Rävarna, och även till Tallbo. Det ska finnas rum för alla och tillhörighet kan formas över gruppgränserna vuxna begränsar inte barnen i vem de får vara med. Material och utrymmen är gemensamt för Tallbobarnen och vissa saker görs gruppvis för att stärka barnens känsla av gemenskap. 13

Lärmiljön ska uppmuntra barnens engagemang, intresse och lust för att vara delaktiga. Personalen är en viktig del i barnens lärprocesser och i barnens lek genom att erbjuda möjlighet till olika aktiviteter. Vuxna inspirerar, engagerar och utmanar barnen. Det finns en stor respekt inför barnets eget intresse och detta är centralt i utformandet av verksamheten och de projekt och aktiviteter som erbjuds. 5.7.1 Barnens och familjernas delaktighet i uppgörandet av verksamhetsplanen Att ge rum och tid för leken är barnens önskan och även deras rätt. Barnens delaktighet genomsyrar hela verksamheten på Tallbo och så även den här verksamhetsplanen. Respekt inför barnen, deras behov och deras upplevelser är central i verksamheten på Tallbo. Frågor som har varit viktiga för vårdnadshavarna syns i barnens planer för småbarnspedagogik och gruppernas enskilda mål. Via Barnavårdsföreningens årliga utvärdering av verksamheten har vårdnadshavarna ombetts ta ställning till verksamhetskulturen, kompetenser och lärområden som anses viktiga för dem: Mål för mångsidig kompetens: Förmåga att tänka och lära sig Mål för verksamhetskulturen: Delaktighet, likabehandling och jämställdhet Lärområden: Jag utforskar min omgivning Vid möteskvällar har det funnits möjlighet att tillsammans diskutera frågor som är viktiga för daghemmets verksamhet. Förmågor som ansetts viktiga att verksamheten stödjer barnen att utveckla handlar om socialt samspel, kompisrelationer, genussensitivitet och kreativitet. Alla ovanstående frågor har diskuterats i utformandet av verksamhetsplanen samt när gruppernas mål har blivit uppgjorda, och synliggörs även i den pedagogiska dokumentationen och utvärderingen 14

5.8 Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation sker regelbundet med personalen och med barnen. Det hjälper personalen att synliggöra processer istället för att fokusera på resultat. Genom att dokumentera verksamheten och tillsammans reflketera över vad som händer, vad barnen lär sig och intresserar sig för kan verksamheten utvecklas. När verksamheten dokumenteras och synliggörs kan man utgå från olika saker, till exempel: Miljön Hur används platser och material? Kan man ändra på något? Projekt för att fortsätta utmana barnen Personalen för att kunna reflektera över arbetssätt och vårt bemötande Barngruppen Vad intresserar sig barnen för? Vad behöver verksamheten erbjuda dem? 6 Vårt pedagogiska program 6.1 Mångsidig kompetens och lärområden Inom småbarnspedagogiken skapas en grund för barnens mångsidiga kompetens. Med mångsidig kompetens avses en helhet som består av kunskaper och färdigheter, värderingar, attityder och vilja. Kompetens innebär också förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter och att agera på det sätt som situationen kräver. Barnens värderingar, attityder och vilja att agera påverkar barnens sätt att tillämpa sina kunskaper och färdigheter. Behovet av mångsidig kompetens uppstår ur de förändringar som sker i den omgivande världen. Att växa som människa, att studera och arbeta samt att fungera som samhällsmedborgare förutsätter både nu och i framtiden kompetenser som överskrider och förenar olika kunskaps- och färdighetsområden. Lärområdena beskriver den pedagogiska verksamhetens centrala mål och innehåll. Lärområdena styr hur personalen tillsammans med barnen ska planera och genomföra en mångsidig och helhetsskapande pedagogisk verksamhet som ökar barnens mångsidiga kompetens. Barnen har rätt att få mångsidiga upplevelser inom olika lärområden. Lärområdena ska inte genomföras som separata helheter, utan deras teman ska kombineras och anpassas utgående från barnens intressen och kompetens. Med följande bild vill vi förklara hur vi tänker om förhållandet mellan mångsidig kompetens och lärområden. På daghemmet erbjuds barnen möjlighet att bygga upp en mångsidig kompetens. Vi erbjuder en lärmiljö med mångsidig verksamhet som omfattar alla lärområden. Temat eller det vi undersöker eller vill förstå bättre utgår från barnens intresse och byggs på av den kunskap och erfarenhet vi vuxna har. 15

Bild 2 Förhållandet mellan mångsidig kompetens och lärområden 6.2 Planering och genomförande av verksamhet Daghemmets pedagogiska verksamhet beskrivs i denna verksamhetsplan. Under augusti observerar personalen gruppen och de enskilda barnen. Under september och oktober förs samtal med vårdnadshavarna i vilka vi kommer överens om målen för barnets kompetensutveckling för verksamhetsåret. Samtidigt arbetar personalen med verksamhetsplanen. I verksamhetsplanen ställs målen för verksamhetsåret upp. Målen utgår från lagen, planerna och från barnens och gruppen behov. Under året planerar personalen utgående från målen i nationella och lokala planer och verksamhetsplanen och från sina observationer i gruppen. Den pedagogiska verksamheten dokumenteras, vilket ger oss ett redskap för reflektion och utvärdering. Utvärderingen påverkar planeringen av kommande verksamhet, vilket utvecklar verksamheten. I slutet av verksamhetsåret utvärderas det vi gjort, förverkligandet av verksamhetsplanen och de planer som skrivits för barnen. Denna process beskrivs i följande bild. 16

Bild 3 Daghemmets pedagogiska verksamhet Under hela året arbetar vi med sakkunniga från olika områden. Specialpedagogen gör besök på enheterna, handleder personal och träffar föräldrar. Vi samarbetar också med t.ex. talterapeuter, ergoterapeuter och rådgivningspsykologer. Barnskyddet är också en samarbetspart när vi försöker hjälpa barn och familjer i vardagen. 6.3 Daghemmets mål 2017 2018 1.1.1. Gemensamt mål för småbarnspedagogiken i Helsingfors 2014-2017 Målet är valt på basen av Helsingfors stads kundtillfredsställelse förfrågan 2014. Den kommer att utvärderas när vi fått resultaten från förfrågan som görs hösten 2017. Nästa mål kommer från kundtillfredsställelseförfrågan 2017 och gäller för 3 år framåt, målet ökar gradvis under åren. Mål och motivering: Utveckla familjernas delaktighet och genom det skapa en fungerande vardag för barnet och familjen. Motivering resultaten från kundenkäten 2014 påvisade att vi ska utveckla denna bit. Arbetssätt: Vi använder e-post som kommunikationskanal mellan småbarnspedagogiken och hemmet. Vi utveckar mångsidiga sätt för familjer att vara delaktiga i daghemmets verksamhet. Vi utvecklar våra föräldramöten. Lärmiljö: Skapa en respektfull och tillitsfull lärmiljö genom att hålla regelbunden kontakt (ex. 1 gång månaden), genom att skapa gemensamma kommunikationskanaler (ex. kontakthäfte/digitala verktyg) Delaktighet: 17

Ta i beaktande familjernas önskemål och utvecklingsförslag angående delaktigheten. Förväntat resultat: Barnets vardag fungerar smidigt. Vårdnadshavarna får den information de behöver och vet mer om vad som händer på daghemmet. Tidsplan: Hösten 2017, våren 2018 Uppföljning: Vi utnyttjar resultaten från BF:s kundenkät våren 2017. Utvärdering och utveckling: Kundtillfredsställelseförfrågan 2017 1.1.2. Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten 2017-2018 Mål och motivering av målet: Att pedagogiska tankar och processer synliggörs inom personalgruppen samt för familjer. Alla ska kunna ta del av pedagogiska processer och barnens lärande. En mångsidig och meningsfull verksamhet kräver medvetna och lyhörda pedagoger som kan ta ställning till hur miljön, metoder och erbjudanden används för att förverkliga en meningsfull verksamhet med barnet i centrum. Arbetssätt: Att personalgruppen tillsammans förverkligar ett reflektivt arbetssätt med fokus på verksamhetsutveckling. Genom pedagogisk dokumentation reflekterar personalen kring verksamheten och utvecklande av den. Reflektionsmöten hålls två gånger per vecka där så många som möjligt av personalen deltar. Under dessa tillfällen finns det möjlighet för att arbeta med pedagogisk dokumentation, att reflektera över verksamheten samt koppla verksamheten till verksamhetsplanen. Via arbetshandledning finns det möjlighet för reflektivt arbete kring den egna verksamheten och personalens arbetssätt. Användande av digitala verktyg som Instagram och Piccollage Lärmiljö: Pedagogiska processer synliggörs i miljön. Personalen reflekterar kring lärmiljöns betydelse för den pedagogiska verksamheten. 18

Delaktighet/samarbete: Personalen är delaktig i de pedagogiska processerna och utvecklandet av verksamheten. Förväntat resultat Pedagogiska tankar blir synligare Personalen blir mer medveten om hur de arbetar Familjerna får en större inblick i vad barnen gör och vad de lär sig Tidsplan: Arbetet görs kontinuerligt hösten 2017 våren 2018. Uppföljning: Uppföljning i februari 2018 Utvärdering och utveckling: Utvärderingen sker genom att dokumentera reflektionsmöten och verksamheten. All dokumentation sparas för att regelbundet gås igenom tillsammans med personalen både i grupp och enskilt. Förändringar i verksamheten dokumenteras och utvärderas. 1.1.3. Rävarnas övergripande mål Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas, här presenteras gruppens verksamhetsmål, som särskilt uppmärksammas, utgående ifrån barngruppens intressen och behov. Personal: Amelie Lund & Vivi-Maria Jäntti Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Genom observation och utifrån de samtal som förts med barnens vårdnadshavare finns det ett behov att fokusera på ansvar och respekt. Barnen respekterar varandra och sig själva, men också omgivningen. De lär sig att ta hand om sina och andras saker, även materialet på Tallbo det ska vara helt och i ordning så att andra kan använda det. Respekt inför varandra handlar också om att reflektera över vad man säger, hur det känns för andra och att ta hänsyn till sina kompisar. Barnens delaktighet: Barnen vill komma överrens med varandra, de har ett socialt behov och blir sårade när de inte upplever sig respekterade. Barnen diskuterar och reflekterar tillsammans om känslor, kamratskap, ansvar och att få lekro. Personalen bjuder in till dessa samtal och fokuserar på barnens upplevelser och tankar. 19

Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet och digital kompetens Förmåga att delta och påverka Reflektion att dela sina tankar och att lära sig av varandra. Få känna glädje tillsammans Respekt inför olikheter, att lyssna och börja få en förståelse för hur andra tänker. En del i att bli självständig handlar om att kunna ta ansvar för sina egna saker att ta hand om det material som används. Respekt inför andra och sig själv. Barnen kan använda olika uttrycksformer för att uttrycka sina känslor och tankar. Ta hänsyn till andras tankar och till sina egna. Att kunna delta och ge rum för att andra ska kunna vara delaktiga behöver barnen också lära sig. Arbetssätt: Göra aktiviteter tillsammans för att stärka gruppens samhörighet Diskutera likheter och olikheter, samt vad det betyder att vara en bra kompis Genom olika övningar och lekar som stödjer gruppdynamiken och som uppmuntrar barnen till att vara en bra kompis Lyfta fram känslor och tankar kring dessa Arbeta i lärmiljön tillsammans med barnen så att de känner sitt ansvar för de saker som finns barnen får vara med och ta fram och skapa material. Pedagogisk dokumentation: Den pedagogiska dokumentationen hjälper personalen att få syn på barnens intresse och att vidareutveckla verksamheten och barnens tankar. Genom pedagogisk dokumentation kan det övergripande målet också integreras i andra projekt som barnen är intresserade av. Lärmiljö: Lärmiljön skapar möjligheter för barnen att mötas och att leka. Lärmiljön stödjer barnens ansvarstagande eftersom miljön är tillåtande barnen behöver uppmuntras till att ta ansvar för material. Personalen är ansvarig för att vara goda förebilder och för att diskutera och reflektera tillsammans med barnen om hur olika handlingar påverkar andra. Familjernas delaktighet: Sociala relationer har varit återkommande i diskussioner med vårdnadshavare bland annat vid uppgörande av barnens planer för småbarnspedagogik. Ett mål från daghemmets sida samt information till familjerna om hur vi arbetar gör att de också har möjlighet att lyfta samma frågor i hemmet. Samarbete: Möjliga samarbetsparters är teaterföreställningar som behandlar ämnet, samt bibliotek där barn och personal kan hitta böcker som relaterar till kompisfrågor. 20

Förväntat resultat: Barnen tar större hänsyn till varandra och kan sätta ord på vad en bra kompis är: I dagsläget beskrivs en bra kompis som någon som är snäll men vad innebär det? Att ta ansvar är ett begrepp som barnen inte förstår innebörden i. Förväntningen är att de ska kunna vara ansvarsfulla över det som är relevant för dem: material, egna saker, inte slösa på saker. Tidsplan: Våren 2017 Hösten 2018 Plan för uppföljning: Mål och arbetsmetoder följs upp under reflelktionsmöten på enheten. En mellanutvärdering görs i januari och utvärdering i slutet av våren 2018. Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Den pedagogiska dokumentationen är viktig för att vidareutveckla arbetsmetoder och förhållningssätt. Barnens tankar och gruppens dynamik dokumenteras och utvärderas regelbundet både i personalgruppen och tillsammans med barnen. Utvärderingen sker även när barnens planer för småbarnspedagogik utvärderas. 21

1.1.4. Ekorrarnas övergripande mål Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas, här presenteras gruppens verksamhetsmål, som särskilt uppmärksammas, utgående ifrån barngruppens intressen och behov. Personal: Isabelle Spiby & Amanda Laitinen Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Stödja barnen att bli mer självständiga i vardagsrutiner. Barnen övar på att bli mer självständiga och det är viktigt att de får möjlighet till det. Personalen och barnen satsar på att barnen lär sig att hantera de rutinsituationer som kräver fokus och självständighet: Av/påklädning, toalettbesök, matsituationer, undanstädning samt ledda aktiviteter. Barnen övar samtidigt sig på att respektera varandra och att lita på sig själva. Barnens delaktighet: Barnen är delaktiga i allt som rör dem själva. Det är viktigt att höra och se barnens tankar och åsikter kring olika situationer och vad det är som gör de lätta eller svåra. Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracit et och digital kompetens Förmåga att delta och påverka Barnen uppmuntras till att lära sig, att handskas med utmanade situationer. Barnens tilltro till sin egen förmåga stärks när barn och vuxna tillsammans uppmärksammar lärandeprocesser. Barnens och vuxnas olika sätt att se på olika situationer uppmärksammas. Kommunikationen är central i att förmedla tankar och synsätt. Alla familjers sätt att göra saker på kan uppmärksammas, det stärker barnens tänkande kring olikheter Känslor benämns, diskuteras och beaktas. Barnen får hjälp och stöd att klara av olika utmanande situationer. Barnen övar på att vänta på sin tur. De uppmuntras också till att hjälpa och lära varandra. Vardagskompetens handlar också om respekt respekt inför varandra och sig själv, i synnerhet i olika dagligen återkommande situationer. Olika situationer kan dokumenteras med och av barnen. Det kan synliggöra barnens lärande och uppmuntrar barnen till att bli mer självständiga. Barnen ges stort utrymme i sin egen självständighet och för att med stöd av vuxna ta ansvar över sitt eget varande. Barnens åsikter och tankar kring olika händelser synliggörs. Arbetssätt: Tydlighet i strukturer och tydliga förväntningar, barnen behöver veta vad som förväntas av dem. Personalen kommunicerar med barnen och med varandra. Personalen är noga med att vara konsekvent. Personalen förklarar och motiverar rutiner, förväntningar och konsekvenser. Personalen finns till, handleder och uppmuntrar barnen. Barnen får tid till att lära sig. 22

Pedagogisk dokumentation: Genom pedagogisk dokumentation kan personalen synliggöra vad som kan utvecklas i verksamheten som stödjer barnen att hantera vardagen. Det är viktigt att verksamheten utgår från barnens perspektiv och inte ifrån personalens. Lärmiljö: Barnen ska ha möjlighet till att vara självständiga för att kunna bli självständiga. Det är viktigt att miljön är tydlig för barnen för att underlätta till exempel undanstädning. En så stressfri miljö som möjligt är viktigt. Familjernas delaktighet: De flesta barnen har samma behov hemma och familjen tillsammans med personalen stöder barnen att bli mer självständiga. Samarbete: Förväntat resultat: Barnen hanterar vardagen bättre och stödjer varandra i att klara av olika situationer som kan vara utmanande. Vardagen blir mer harmonisk för barnen och de vågar och kan uttrycka sig, ifrågasätta och motivera sina tankar. Tidsplan: Hösten 2017 - våren 2018 Plan för uppföljning: Mål och arbetsmetoder följs upp under reflelktionsmöten på enheten. En mellanutvärdering görs i januari och utvärdering i slutet av våren 2018. Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Samtal och reflektioner gällande barngruppen dokumenteras, även metoder och förhållningssätt. Alla strukturförändringar dokumenteras och utvärderas för att kunna vidareutvecklas. Genom att observera och reflektera över det egna arbetet med gruppen kan metoder och bemötande av barnen utvecklas. 23

1.1.5. Kottarnas övergripande mål Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas, här presenteras gruppens verksamhetsmål, som särskilt uppmärksammas, utgående ifrån barngruppens intressen och behov. Personal: Dan Wikblad & Valmire Gashi Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Stödja barnens språkutveckling. Barnen behöver ett språk för att uttrycka sig, de flesta barnen i gruppen pratar lite och har ett litet aktivt ordförråd. Språket är en viktig del för att barnen ska känna sig sedda, hörda och uppleva trygghet. Barnens delaktighet: Barnen är med och t.ex. läser, väljer böcker och sånger. Genom kommunikationen med barnen stöds barnens språk. Personalen fångar det barnen intresserar sig för och kommunicerar med dem & benämner vardagen. Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompet ens Multilitteracite t och digital kompetens Förmåga att delta och påverka Barnens förmåga att tänka och lära sig stärks genom kommunikation. Personalen ställer frågor, benämner och utmanar barnens kommunikativa förmåga. Genom kommunikation ges det möjlighet att ta del av barnens kulturella mångfald på daghemmet. Språket utvecklas i alla situationer, dagligen återkommande rutiner används för att stärka barnens ordförråd. Symboler och andra meddelanden används i språkstödjande syfte. Barnen får möjlighet att vara delaktiga vilket medför att barnen upplever att det blir viktigare för dem att utrycka sig, för att kunna påverka sin vardag. Barnen blir hörda och deras uttrycksförmåga uppmuntras samtidigt. Arbetssätt: Daglig kommunikation, att benämna saker och ting som barnen visar intresse för. Personalen har en medvetenhet kring böcker och sångers betydelse och erbjuder det flitigt i verksamheten. 24

Pedagogisk dokumentation: Genom pedagogisk dokumentation kan personalen synliggöra vad som kan utvecklas i verksamheten som stödjer barnens språk. Det är viktigt att verksamheten utgår från barnens perspektiv och inte ifrån personalens. Pedagogisk dokumentation tillsammans med barnen stödjer deras uttrycksförmåga. Lärmiljö: Språkstödjande material finns tillgängligt för barnen instrument, böcker och spel. Barnen kan själva ta fram, det är synligt och barnen intresserar sig för det som är tillgängligt för dem. Familjernas delaktighet: Att stödja barnens språk har varit aktuellt för de flesta barnen och deras familjer. Daghem och familjer samarbetar för att stödja barnens språkliga förmåga. Samarbete: Bibbabussen kommer en gång i månaden och barnen kan låna böcker från biblioteket. Förväntat resultat: Barnens ordförråd har blivit större och barnen har börjat kommunicera mera med varandra och med personalen. Barnen kan fråga och be om hjälp, förmedla mer vad de tänker och behöver. Tidsplan: Hösten 2017 Våren 2018 Plan för uppföljning: Mål och arbetsmetoder följs upp under reflelktionsmöten på enheten. En mellanutvärdering görs i januari och utvärdering i slutet av våren 2018. Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Med stöd av pedagogisk dokumentation kan verksamheten samt personalens förmåga att stödja språket utvecklas. Miljön, strukturer och personalens kommunikation kan dokumenteras för att kunna utvärderas och utvecklas. Diskussioner som gäller barnen dokumenteras och med stöd av den dokumentationen kan personalen ta ställning till behovet av förändringar i verksamheten. 25