Kontaktperson för Årsredovisningen 2001 är Maria Nyberg Ståhl Textbearbetning av huvuddelen av avsnitt 4.7 har gjorts av Per Trostemo

ÅRSREDOVISNING 2001

Kontaktperson för Årsredovisningen 2001 är Maria Nyberg Ståhl Textbearbetning av huvuddelen av avsnitt 4.7 har gjorts av Per Trostemo

Innehåll Ordförande och rektor har ordet 2 Året ur studentkårsperspektiv 4 RESULTATREDOVISNING 6 Året som gick 6 Ekonomisk utveckling under 2001 9 Grundutbildning 12 Inledning Utveckling Kommentarer till regeringens utbildningsuppdrag Rekrytering och nybörjare Utbildningsutbud Behörighetsgivande utbildningar Naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap Lärarutbildning Vårdutbildning Fristående kurser Utvärderingar Examina Distansutbildning, fort- och vidareutbildning Internationellt studentutbyte Högskolepedagogisk utveckling Forskning och forskarutbildning 26 Inledning Internationellt samarbete Kommentarer till regeringens uppdrag Forskarutbildning Forskning EU-finansierade projekt Forskningsprojekt inom profilområdena Resultat från projekt utanför profilområdena Kunskapsutbyte med omgivande samhälle 37 Strategi och mål Resurser Avrapportering av handlingsprogram Projekt utanför handlingsprogrammet Regionalt utvecklingscentrum, RUC Studentmiljö och studentinflytande 40 Studentmiljö Studenters delaktighet Bibliotek 42 Personal 43 Jämställdhet och mångfald 45 EKONOMISK REDOVISNING 47 Sammanställning av väsentliga uppgifter Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Finansieringsanalys Förändring av likvida medel Noter HÖGSKOLESTYRELSENS BESLUT 61 Bilagor 1. Underlag för beräkning av grundutbildningsanslag för budgetåret 2001 62 2. Organisationsplan för Mitthögskolan 64 1

Ordförande och rektor har ordet År 2001 har varit ännu ett händelserikt år för Mitthögskolan. En ny organisation med åtta institutioner i stället för sexton har givit nya möjligheter att stärka högskolans olika ämnen. Universitetsstatus inom det naturvetenskapliga vetenskapsområdet har gjort det möjligt att starta egen forskarutbildning. Strukturella förändringar med bland annat en tydligare koncentration av ämnesområden har beslutats. Och inte minst viktigt kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med ekonomin har börjat ge tydliga resultat. Mitthögskolan har ett klart uttalat mål att bli universitet. Det naturvetenskapliga vetenskapsområde, som högskolan tilldelades från och med år 2001, var ett viktigt steg på vägen. Inom högskolan har ett intensivt arbete bedrivits för att utveckla och stärka miljöerna för forskarutbildning inom ett antal ämnen eller grupper av närliggande ämnen även inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En ansökan om vetenskapsområde även på den sidan har nu lämnats in till regeringen. Vi anser att Mitthögskolan nu uppfyller de krav som ställs och ser fram emot regeringens ställningstagande i universitetsfrågan. Det är av många skäl viktigt att Mitthögskolan utvecklas till ett universitet. Huvudorsaken till sammanslagningen av de två högskolor som fanns innan Mitthögskolan var just att skapa grundförutsättningarna för att uppnå den bredd och omfattning av verksamheten som ett universitet bör ha. Regionens samhälls- och näringsliv har sedan länge uttryckt ett starkt önskemål i frågan. Stora förväntningar finns inför vad ett universitet på sikt kan innebära för regionens utveckling. För högskolan skulle universitetsstatus innebära att rekryteringen av såväl kvalificerade forskare och lärare som av studenter underlättas kraftigt. Mitthögskolan är en nätverkshögskola. Det är en fördel vid rekryteringen av studenter att ha ett nätverk med flera campusorter. Många vuxna studerande väljer näraliggande lärosäten, och tanken med det flexibla och livslånga lärandet gör att dessa studerandegrupper kommer att öka i framtiden. Även ungdomsstuderande väljer i allt större utsträckning att läsa vidare nära hembygden. Flera campusorter gör vidare att högskolan kommer närmare det omgivande samhället och det regionala näringslivet. Vidareutveckling av nätverket måste dock ske ständigt. Under året har en hel del investeringar gjorts för att stärka bland annat det tekniska nätverket. De beslut om strukturella förändringar som fattats under året har syftat till att stärka grundutbildning och forskning. Inom grundutbildningen har antalet utbildningsprogram minskats för att undvika problemet med alltför små och därmed kostnadskrävande studentgrupper. Några ämnen och ämnesområden har koncentrerats till vissa orter. Målet är att varje huvudämne skall vara tillräckligt starkt på någon campusort för att utgöra en 2

bra miljö för högre grundutbildning och forskarutbildning. Mitthögskolan finns, som ovan nämnts i en region där samhällets organisationer liksom näringslivet visar stort intresse för högskolans utbildning och forskning. Redan tidigare har en omfattande forskningssamverkan med ett antal större företag byggts upp inom främst det tekniskt-naturvetenskapliga området. Det gäller bl.a. skogsindustriell forskning och forskning inom elektronikområdet. Under 2001 har stora ansträngningar gjorts för att öka samverkan med små och medelstora företag och att få till stånd samverkan också inom andra vetenskapsområden. Ett exempel är projektet Career Center som i huvudsak finansieras med EU-medel. Målet med projektet är att på sikt integrera näringslivskontakter i praktiskt taget alla utbildningar vid Mitthögskolan. Under året bildades en sammanhållen samverkansavdelning. Den skall underlätta för högskolan att fullgöra samverkansuppgiften på ett effektivare sätt. Det vikande studentunderlaget främst på den tekniska och naturvetenskapliga sidan och ett alltför brett utbildningsutbud gav under 2000 upphov till ett stort ekonomiskt underskott för Mitthögskolan. Den åtgärdsplan för ekonomin som togs fram har nu resulterat i att det ekonomiska underskottet för 2001 blivit avsevärt lägre än föregående år. Arbetet med att komma i ekonomisk balans och att bygga upp ett myndighetskapital kommer att drivas vidare. Huvudsyftet med årsredovisningen är att återrapportera till regeringen hur vi genomfört det uppdrag vi har fått vad gäller grundutbildning, forskning och forskarutbildning. Vi vill därtill utnyttja årsredovisningen för att ge anställda på Mitthögskolan en helhetsbild av det som hänt under året. Vi tar också tillfället i akt att berätta för vår omgivning dvs näringsliv, myndigheter, organisationer och allmänhet om glädjeämnen och svårigheter under 2001 och vad det kan betyda för vår framtida utveckling. Lennart Hjalmarson Styrelseordförande Gunnar Svedberg Rektor 3

Året ur studentkårsperspektiv Blivande hedersdoktorn Thorbjörn Fälldin med studentmarskalk i processionen vid Årshögtiden. 2001 var ett turbulent år för Mitthögskolans studenter. Som en följd av Mitthögskolans ekonomiska situation har kurser och program ställts in och lagts ner, utbildningar och institutioner har flyttats. Dessa neddragningar har inte gjorts lättvindigt ifrån högskolans sida och studentkårerna har rigoröst bevakat skolans sätt att hantera situationen. Studentkårerna har haft förståelse för att det krävts drastiska åtgärder, åtgärder som vi förhoppningsvis kan se frukterna av i framtiden. Mitthögskolan har ansträngt sig för att minimera olägenheter för den enskilde studenten och gjort sitt yttersta för att hjälpa till med alternativa lösningar. Studentkårerna och högskolans ledning är överens om att rutiner och preventiva insatser måste fungera bättre nästa gång söktrycket sviker. Mitthögskolan måste lära sig att leva i en kostym som sitter rätt. Det känns nu som om vi kommit ett bra bit på väg mot den kostymen. Sedan studentkåren i Sundsvall anmält högskolan för bristande rutiner vad gäller kursvärderingar inleddes en diskussion av hur studentinflytandet skall säkras inom Mitthögskolan. Denna diskussion kändes och känns från studentkårernas håll positiv, ödmjuk och ärlig. Den känslan utgjorde även grunden för den förfrågan som kårerna och Mitthögskolan ställde till högskoleverket angående tolkningen av det lagrum som hanterar studentinflytande. Både studentkårer och högskola behöver få klara regler över hur man skall hantera studenternas inflytande. Stämningen i diskussionerna mellan kårerna och skolans ledning är god. För studentkårerna är studentinflytande en fråga om kvalitet, där den överväldigande majoriteten av högskolans population gör sin röst hörd för att genom konstruktiv kritik och goda idéer lyfta fram högskolan och dess utbildningar, samtidigt som man säkrar rättsäkerheten för studenterna. Vi känner att ledningen stödjer oss i denna uppfattning. Under 2001 startades ett prefektråd som börjar komma igång ordentligt. Rådet har öppnat de tidigare ganska stängda kanalerna mellan kårerna och skolans prefekter och vi ser fram emot att samarbetet fördjupas. Prefektrådet är en del i arbetet med att förankra betydelsen av studentinflytande på alla nivåer. Alla de fyra studentkårerna har lidit av problem med för få engagerade studenter. Det saknas alldeles för många studentrepresentanter samtidigt som behovet av studentrepresentation ökat. Vi kämpar dock oförtrutet vidare och hoppas att högskola och kårer kan samverka i att lyfta fram vikten av dessa representanter för studenter. Ett mycket uppskattat arrangemang var den årshögtid som hölls i Härnösands domkyrka den 14 september. Studenterna representerades av de elva marskalkar 4

och fanbärare som hade äran att aktivt delta vid planerande och genomförande av ceremonin. Vi ser fram emot fler årshögtider, installationer och framförallt disputationer då Mitthögskolan nu fått sitt första vetenskapsområde inom naturvetenskap. Under verksamhetsåret färdigställdes också ansökan om vetenskapsområde inom humaniora, vård och samhällsvetenskap och vi hoppas på ett positivt besked och i slutändan utnämning till universitet under kommande år. Under året har även studentportalen startats som försiktigast på de flesta av campusorterna. Studentportalen är resultatet av en framställan studentkårerna gjorde till högskolestyrelsen 1999 och det är med stor glädje vi ser att den kommit till stånd, äntligen har vi en campusövergripande informationskanal. Med spänning ser vi nu fram emot att se den utvecklas för att ytterligare stärka nätverkstanken. Mitthögskolans fyra studentkårer har inom ramen för Mitthögskolans förenade studentkårer, MHFS, ytterligare stärkt sitt samarbete under året som gått. Arbetet fortsätter inom alla kårer för att hjälpa högskolan med det viktiga och lagstadgade studentperspektivet. På alla kårers agenda står också att öka engagemanget bland sina respektive medlemmar och visa för dem hur nödvändigt vårt arbete är. Sammanfattningsvis kan vi säga att 2001 var ett bra år även när det var dåligt eftersom strävan alltid i slutändan varit att samarbeta. Dock ser vi fram emot ett 2002 som är ännu bättre och då årsredovisningen görs för ett universitet. Anders Lundgren Ordförande för Studentkåren i Östersund Talesman för Mitthögskolans Förenade Studentkårer, MHFS 5

Resultatredovisning Året som gick År 2001 var ett händelserikt år. Mitthögskolan fortsatta arbetet med siktet inställt på universitet. Detta innefattade insatser inom såväl forskning som utbildning. Mitthögskolan har från 2001 universitetsstatus inom ett brett naturvetenskapligt vetenskapsområde och från årsskiftet inrättades en fakultetsnämnd. Verksamheten inom det naturvetenska pliga vetenskapsområdet förstärktes 2001 med tre professorer i datavetenskap, mekanisk massa respektive kvalitetsteknik, två adjungerade professorer i elektronik respektive processteknik samt en gästprofessor i datateknik. Ytterligare en professor i matematik utsågs med tillträde under 2002. Forskarutbildning bedrivs inom ämnena biologi, datavetenskap, elektronik, kemi, kemiteknik, matematik, miljövetenskap/ekoteknik och telekommunikation. Under verksamhetsåret antogs ett tjugotal forskarstuderande inom de angivna ämnena. Fakultetsnämnden utarbetade också riktlinjer för bedömning av docentkompetens. Under 2001 arbetade den humanvetenskapliga områdesnämnden intensivt med att utveckla forskarutbildningsmiljöer som ligger till grund för Mitthögskolans ansökan om humanistisk samhällsvetenskapligt vetenskapsområde, dvs. rätten att bedriva forskarutbildning även inom detta område. Ansökan om vetenskapsområde avlämnas till regeringen i januari 2002. De sju forskarutbildningsmiljöerna inom humanistiskt-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde är Folkhälsovetenskap, omvårdnad, rehabiliteringsvetenskap Företagsekonomi, kulturgeografi, nationalekonomi Humaniora/historia Sociologi, psykologi, socialt arbete Statsvetenskap Pedagogik Informatik Den vetenskapliga kompetensen stärktes genom att fyra professorer tillträdde inom ämnena engelska, rehabiliteringsvetenskap, arkeologi respektive historia. Professorer med tillträde 2002 anställdes i ämnena kulturgeografi och pedagogik. Vid årsskiftet 2001/2002 fanns därtill fem professurer i ett sent skede av tillsättningsprocessen (omvårdnad, folkhälsovetenskap, socialt arbete, psykologi och statsvetenskap). Riksdagen beslutade i oktober 2000 att från och med höstterminen 2001 införa en ny lärarutbildning och samtidigt säkerställa en samlad styrning av lärarutbildningen och den forskning som knyter an till denna genom ett särskilt organ. Högskolestyrelsen inrättade en lärarutbildningsnämnd enligt föreskrifter i högskolelag och förordning. Den består av sju lärare varav fyra vetenskapligt kompetenta, tre externa ledamöter varav minst en vetenskapligt kompetent, samt tre studenter. Arbetet med att stärka kvaliteten hade även under 2001 en mycket framträdande roll inom Mitthögskolan. Förändringen av institutionsstrukturen för att stärka ämnen och nätverk ligger inom ramen för Mitthögskolans strävan att kontinuerligt höja kvaliteten i såväl grundutbildning som forskning. Bland de åtgärder som vidtagits under året kan nämnas att högskolegemensamma riktlinjer för kursvärderingar har utarbetats i samarbete med studentkårerna, att en återkommande utbildning för forskningshandledare har etablerats, att lokala kvalitetsutvecklingsprogram har utvecklats på institutioner, bibliotek och förvaltning, att en fortsatt rekrytering av professorer inom ramen för professorsprogrammet i syfte att stärka forskningsmiljön har genomförts. Satsningar har även genomförts för att öka andelen disputerade lärare, att funktioner inom ramen för studerandeservice har samordnats och effektiviserats. Under året inleddes arbetet med den självvärdering som ligger till grund för den förnyade granskning som skall göras av Mitthögskolans kvalitetsarbete. Mitthögskolan har valt att genomföra denna lärosätesutvärdering med platsbesök under våren 2002. År 2001 genomfördes också en första mätning enligt de kvalitetsindikatorer som fastställts av rektor. Vid årshögtiden den 14 september promoverades Mitthögskolans första hedersdoktor, Thorbjörn Fälldin. Vid samma tillfälle installerades rektor Gunnar Svedberg och sexton professorer. Tre adjungerade professorer diplomerades. Den 1 januari 2001 trädde Mitthögskolans nya institutionsstruktur i kraft. Den nya institutionsstrukturen utgår ifrån ämnen, vilket ger en förstärkning av nätverket mellan de fyra campusorterna. Den ämnesbaserade institutionsstrukturen och formeringen av ämneskollegier för alla ämnen ger grunden för ett intensifierat samarbete och en långsiktig utveckling av ämnena. Den nya strukturen innebar att åtta institutioner ersatte de tidigare sexton (se bilaga 2.). Sex av institutionerna var under 2001 ortsövergripande och finns på två eller flera orter. Under 2001 har den nya organisationen 6

ledningsmässigt i huvudsak funnit sina former. Den vikande ekonomin inom grundutbildningen var en viktig fråga för flera prefekter. I februari initierades projektet Omstrukturering och utveckling av grundutbildningen under ledning av prorektor. Projektet var avsett som idékläckare och pådrivare i utvecklingsarbetet och fokuserade på utvecklingen av ett utbildningsutbud som är ekonomiskt bärkraftigt med ökad kvalitet. Arbetet gav tillfällen till diskussioner om verksamhetens problem och möjligheter över institutionsgränserna. I projektet initierades också arbete i frågor avseende bl.a. nätverkets roll och uppbyggnad, flexibelt lärande och pedagogisk utveckling, diskussioner av examensstyrd utbildning och undanröjande av egna administrativa hinder. Under hösten gjordes en översyn av strukturen i den kommande utbildningskatalogen. Högskolestyrelsen fattade i juni och oktober beslut om ytterligare strukturella förändringar i syfte att stärka såväl forskning som utbildning. Vid Mitthögskolan hade i den tidigare institutionsstrukturen utvecklats ett mycket brett utbildningsutbud, främst inom naturvetenskap och teknik. Det innebar stor valfrihet för studenterna men med sjunkande studentkullar tyvärr stora ekonomiska underskott i grundutbildningen. I juni fattade högskolestyrelsen beslut om att inrätta sex nya ingenjörsprogram och samtidigt lägga ned tjugotvå program. I oktober fattade högskolestyrelsen beslut om koncentration av humaniora till Härnösand och nedläggning av vissa småämnen inom humaniora. Vid samma tillfälle beslutades att naturvetenskap skall koncentreras genom förläggning av all personal och forskning inom biologi och geografi/ naturgeografi till Sundsvall samt flyttning av verksamheten i Bispgården till Östersund. Forskning inom matematik och fysik skall koncentreras till Sundsvall. Utvecklingen av en nätverkshögskola kräver såväl för forskning som utbildning resurser för att öka personalens möjligheter att samarbeta effektivt mellan campus. Andra viktiga komponenter i utvecklingen av ett fungerande nätverk är kompetens inom flexibelt lärande och tillgång till erforderlig teknik på och för kommunikation mellan samtliga campusorter. Det är också viktigt att skapa goda miljöer för studenterna att arbeta i nätverket. Statsmakterna gav 2001 Mitthögskolan extra resurser för sådana utvecklingsinsatser. Under året utformades en struktur för ett forum för högskolepedagogisk utveckling och flexibelt lärande. Det möjliggör ett samlat och intensifierat arbete vad gäller högskolepedagogik, flexibelt lärande, arbete i nätverk och utveckling av användningen av distansoberoende teknik. Mitthögskolan är vad gäller distansutbildning ett av de fyra mest framträdande lärosätena, enligt en undersökning från Distum, Distansutbildningsmyndigheten. Av antalet helårsstudenter kommer 20 procent från kurser som genomförs på distans. Ett nytt projekt, lärarutbildning i glesbygd, LUGI, med IKT-stöd, (informations- och kommunikationsteknik) utvecklades under året och de första studenterna antogs vid höstterminen. Mitthögskolan kommer vidare att vara en av aktörerna i Svenska nätuniversitetet. Under hösten identifierades de av Mitthögskolans kurser som kan ingå i nätuniversitetets verksamhet. Internationalisering av forskning och utbildning u- treddes av en arbetsgrupp. I utredningen påtalas betydelsen av lärar- och forskarutbyte. Studentutbytet måste ske inom många fler program än dem som traditionellt utnyttjas. En delvis ny organisation kommer således att implementeras under 2002. Under 2001 genomfördes flera projekt i syfte att förbättra informationen och servicen till studenterna. En ny struktur och layout för Mitthögskolans webb togs fram och en webbaserad studiehandbok är under utveckling. Utvecklingen av en studentportal fortsatte. Via studentportalen kan studenterna oberoende av plats komma åt sina dokument, läsa distanskurser och effektivt ha tillgång till information. Studenternas behov av stöd och service fokuserades också i arbetet med en ny förvaltningsstruktur. Det var också en viktig utgångspunkt i arbetet med den nya institutionsstrukturen och implementeringen av den. Studenterna förväntas delta i högskolans beredande och beslutande organ på alla nivåer. Arbetet med studentsamverkan börjar finna stabila former. Mitthögskolan har ett omfattande samarbete med företag, organisationer och myndigheter i regionen. I samband med högskolestyrelsens beslut om vissa omstruktureringar den 8 oktober ansåg dock representanter från myndigheter, organisationer och företag, att dialogen mellan Mitthögskolan och dess omvärld varit bristfällig i de beslutade ärendena. Det konkreta samverkansarbetet inom en rad områden manifesteras dock t.ex. inom strukturfondsprojekten i Mål 1, som vid årets slut uppgick till 430 miljoner kronor för en fyraårsperiod. Grunden till projekt som bedrivs i samarbete mellan regionens myndigheter, företag och Mitthögskolan har lagts under många år och bl.a. tydliggjorts i det gemensamma arbetet i tillväxtavtalen. En genomgång som Företagarnas Riksorganisation gjort av samverkansuppgiften vid små och medelstora högskolor ger en positiv bild av Mitthögskolan i detta avseende. Under året utarbetades underlag för en omorganisation av Mitthögskolans förvaltning. Underlaget byggde bl.a. på en medarbetarenkät, intervjuer med avdelnings- 7

chefer m.fl. samt identifiering av brister och förbättringsområden i olika fora. Den tidigare strukturen försvårade styrningen och möjligheterna att utöva ett gott ledarskap. Till detta kom att planering och uppföljning av Mitthögskolans verksamhet måste förstärkas. Kontakterna med studenterna måste förbättras, dvs. ett fokus på processen Studentens väg genom Mitthögskolan. Under 2000 slöts ett avtal om samverkan med personalorganisationerna. År 2001 har använts för att implementera avtalet. Samverkan sker dels på lokal, dels på central nivå. Den centrala samverkansgruppen förändrade under året sitt arbetssätt till att bli mer processinriktat och samverkan mellan centrala samverkansgruppen och de tio lokala grupperna var intensiv.

Ekonomisk utveckling under 2001 Tabell 1 Omslutning, tkr 1998 1999 2000 2001 Intäkter Grundutbildning 488 315 523 110 489 891 491 593 Forskning 112 766 145 449 201 648 208 243 Summa intäkter 601 081 668 559 691 539 699 837 Kostnader Personal 341 567 379 159 429 285 419 224 Lokaler 94 182 94 895 107 670 116 283 Övriga driftskostnader 122 955 134 010 142 168 125 360 Avskrivningar 28 106 34 129 35 605 38 875 Räntor 6 728 5 629 5 732 7 130 Summa kostnader 593 538 647 822 720 460 706 872 Verksamhetsutfall 7 543 20 737-28 921-7 035 Uppbördsverksamhet 0-16 0-14 Transfereningar 0 0 0 719 Årets kapitalförändring 7 543 20 721-28 921-6 330 Mitthögskolans kapitalförändring för år 2001 blir negativ och uppgår till minus 6,3 miljoner kronor. Detta är 22,6 miljoner kronor bättre än resultatet för år 2000 och en förbättring med 13,7 miljoner kronor jämfört med prognosen i delårsrapporten. Mitthögskolans intäkter uppgick under 2001 till 699,8 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 10 miljoner kronor jämfört med 2000 (tabell 1). Ökningen av intäkterna bestod av en ökning av anslagsintäkterna för forskning motsvarande 9,5 miljoner kronor. Samtidigt minskar anslagsintäkterna för grundutbildning med 4,3 miljoner kronor jämfört med 2000. Verksamhetens kostnader uppgick under 2001 till 706,9 miljoner kronor, vilket är en minskning med två procent. De minskade kostnaderna är ett resultat av det besparingsprogram som Mitthögskolan arbetat aktivt med under de senaste 18 månaderna. Programmet har främst inriktats på att sänka kostnaderna för personal, övrig drift samt lokaler. Antalet årsarbeten är färre än under 2000. Personalkostnaderna har minskat med 10 miljoner kronor, motsvarande 2,4 procent trots att engångskostnader om ca 10 miljoner kronor för framtida pensioner belastar 2001 års resultat. Övriga driftskostnader är lägre 2001 än 2000 och minskningen är 16,8 miljoner kronor, dvs. 12 procent. Satsningen på ny teknik i form videokonferensutrustning har kunnat sänka Mitthögskolans resekostnader. Restriktioner vid inhyrning av konsulter har också bidragit till de minskade driftskostnaderna. Lokalkostnaderna har ökat med åtta procent jämfört med 2000, vilket är en mindre ökning än vad som angivits i tidigare prognoser. En uppdelning av resultatet i verksamheterna grundutbildning och forskning/forskarutbildning visar att det är grundutbildningen som står för det stora underskottet. Verksamhetsutfallet för grundutbildningen förbättrades jämfört med 2000, från minus 38,5 miljoner kronor till minus 23,6 miljoner kronor. (Tabell 2) Underskottet på grundutbildningen syns dels på institutionsnivån, dels på central nivå genom att lokalkostnaderna blir underfinansierade. Det negativa utfallet inom grundutbildningen kan hänföras till en drastisk minskning av studenttillströmningen under de senaste åren. Det har resulterat i minskade anslagsintäkter och en för hög, om ändock minskande kostnadsnivå. De totala intäkterna från grundutbildningen är i stort sett oförändrade med en ökning om 1,7 miljoner kronor jämfört med 2001. De totala kostnaderna har minskat med 13,5 Tabell 2 Grundutbildning, tkr 1998 1999 2000 2001 Intäkter STATSANSLAG Ersättning hst, hpr* 351 669 402 418 358 173 350 287 Anslag avtalspremie 12 558 8 390 Övriga anslag 10 115 17 830 Summa 351 669 402 418 380 846 376 507 ÖVRIGA INTÄKTER Avgifter landsting 66 517 66 670 59 463 65 460 Övriga avgifter och bidrag 68 891 52 672 49 476 49 623 Räntor 1 238 1 350 106 4 Summa 136 646 120 692 109 045 115 087 Totalsumma intäkter 488 315 523 110 489 891 491 594 Kostnader Personal 269 893 292 890 302 946 311 503 Lokaler 86 776 83 994 90 882 90 450 Övriga driftskostnader 104 474 96 574 96 908 83 605 Avskrivningar 26 420 30 716 32 448 24 929 Räntor 6 324 4 998 5 223 4 452 Summa kostnader 493 887 509 172 528 407 514 939 Verksamhetsutfall -5 572 13 938-38 516-23 345 Uppbördsverksamhet 0 Transfereringar -261 Årets kapitalförändring -5 572 13 938-38 516-23 606 * 1999 inkluderar ersättning för sparade prestationer med 32 823 kr 9

Tabell 3 Forskning och forskarutbildning, tkr 1998 1999 2000 2001 Intäkter STATSANSLAG Forskningsanslag 52 329 52 628 75 118 86 761 Anslag avtalspremie 5238 3 121 Övriga anslag 4 000 4 000 4 000 4 000 Summa 56 329 56 628 84 356 93 882 ÖVRIG FINANSIERING Forskningsråd 1 319 1 092 2 462 3 288 Statliga myndigheter 24 891 30 999 23 385 10 390 Kommuner och landsting 17 677 20 059 13 554 4 856 Svenska forskningsstiftelser 16 409 20 192 24 654 Svenska företag och org. 5 300 7 623 25 321 26 500 EU-medel, inkl strukturfonder 1 468 10 308 27 221 39 995 Utländska företag och org 742 2 328 684 1 725 Övriga intäkter 5 040 3 2 919 154 Räntor 1 554 2 799 Summa 56 437 88 821 117 292 114 361 Totalsumma intäkter 112 766 145 449 201 648 208 243 Kostnader Personal 71 674 86 269 126 339 107 721 Lokaler 7 406 10 901 16 788 25 833 Övriga diftskostnader 18 481 37 436 45 260 41 755 Avskrivningar 1 686 3 413 3 157 13 946 Räntor 404 631 509 2 678 Summa kostnader 99 651 138 650 192 053 191 933 Verksamhetsutfall 13 115 6 799 9 595 16 310 Uppbördverksamhet 0-16 0-14 Transfereringar 0 0 0 981 Årets kapitalförändring 13 115 6 783 9 595 17 277 miljoner kronor. Driftskostnaderna har minskat medan personalkostnaderna har ökat pga de framtida pensionskostnader som bokförts på 2001. Utfallet för forskning/forskarutbildning har ökat från 9,6 miljoner kronor för år 2000 till 17,3 miljoner kronor för år 2001 (tabell 3). Intäkterna har ökat med 6,6 miljoner kronor jämfört med 2001. De statliga anslagen ökar med 12 miljoner kronor till 91 miljoner kronor och övrig bidragsfinansieringen minskar med 3 miljoner kronor. Kostnaderna är i stort sett oförändrade jämfört med 2001. Idag finansieras alltför många lärare på grundutbildningsanslagen. Det beror på en struktur med många, ibland likartade utbildningsprogram med många olika kurser inom samma ämne. En del av de statliga forskningsanslagen inom Mitthögskolan utgör del av motfinansiering i EU-finansierade projekt. Dessa projekt har av olika anledningar ej startat förrän under senare delen av 2001, varför vissa avsatta forskningsanslag ej utnyttjats fullt ut. En annan förklaring till att en mindre del av de statliga forskningsanslagen inte utnyttjats är trögheten i processen att rekrytera professorer. Mitthögskolan har ett ambitiöst professorsprogram och forskningsanslag finns ofta reserverade i väntan på tillsättningar. Lokaler och utrustning Under 2001 färdigställdes huvuddelen av redan beslutade nybyggnader och uppgraderingar av Mitthögskolans fyra campusområden. Det innebär att områdena är moderna, fräscha och väl utrustade. Av stor betydelse på de olika campusorterna är att studenterna där samlats till ett område i respektive stad vilket är mycket positivt för studenterna och studentmiljön liksom för personalens arbetsmiljö. Besparingsprogrammet har även inkluderat en översyn av lokalkostnaderna och under 2001 pågick ett intensivt arbete med att minska Mitthögskolans lokalkostnader. Under året fördes förhandlingar på alla campusorter för att minska lokalytan. Resultatet av förhandlingarna ger en areaminskning med drygt 9 000 kvm under 2002 och 2003. För ytterligare 9 440 kvm fördes förhandlingar om att teckna ettåriga hyreskontrakt. Trots detta har hyreskostnaderna under 2001 ökat med ca 9 mkr jämfört med år 2000, vilket dock är en betydligt lägre ökning än vad som tidigare prognostiserats. Anledningen till ökningen är de nya lokalerna i campus Östersund som delvis tagits i bruk under 2001. Det sker en fortsatt översyn av kostnaden för lokaler. Flertalet hyresavtal löper under lång tid. Den enda lättnaden som kan uppkomma på kort sikt är därmed reduktioner p.g.a. extern förhyrning. Under 2001 infördes ett internhyressystem. Hyresbetalande enheter är institutioner, förvaltning, bibliotek samt externa hyresgäster och lokalerna indelas i enhetsspecifika lokaler, gemensamma lokaler och allmänna undervisningsutrymmen. Alla lokaler har samma pris och i hyran ingår el, vatten, avfallshantering, fastighetsskatt och lokalvård. Internhyressystemet gjorde lokalkostnaderna synliga för enheterna vilket bl.a. medfört att datasalar blivit generella och därmed bättre utnyttjade. Flera institutioner reducerade sitt lokalinnehav. Ekonomisk balans Sedan sommaren 2000 har ett intensivt arbete bedrivits med att åtgärda de ekonomiska problemen inom högskolan. Dessa ansträngningar fortsatte under 2001 och beräknas även fortsätta under hela 2002. 10

Under 2001 har Mitthögskolan genomgripande förändrat ekonomistyrningen av verksamheten. Under året infördes en ny budgetmodell som tillsammans med ett ökat ansvar på institutionsnivå för planering och uppföljning skall leda till bättre styrning. En ny organisation med institutionsekonomer och ett ekonomnätverk har införts under 2001, vilket har inneburit att den ekonomiska kompetensen har stärkts inom högskolan. Från och med 2001 genomförs kvartalsvis dialoger mellan högskoleledning och institutionsledningarna kring budget och uppföljning. Ett omfattande planeringsarbete av budgetåret 2002 har genomförts syftande till att ekonomin under senare delen av år 2002 skall vara i balans. Dock kommer grundutbildningen även 2002 att generera underskott. Underskottet beror främst på att olönsamma kurser som utlovats måste genomföras samt att budgeten för 2002 innefattar avvecklingskostnader kopplade till personalförändringar uppgående till ca 20 miljoner kronor. Utbildningsutbudet har fr o m hösten 2002 anpassats så att full kostnadstäckning skall uppnås. För att få balans i Mitthögskolans ekonomi behöver både åtstramning och utveckling ske parallellt. Det krävs ett fortsatt besparingsprogram. Andelen externa forskningsmedel skall öka, vilket kräver offensiva satsningar. Studentrekryteringen måste intensifieras samtidigt som utbildningsprogram som lockar få studenter måste läggas ned. Nya och attraktiva utbildningar måste utvecklas och tas i drift. Antalet lärare måste minska trots att många idag är överbelastade. Pedagogisk utveckling och införande av distansöver bryggande teknik är nödvändig för Mitthögskolans utveckling men drar resurser. Förvaltningen måste minska i omfattning samtidigt som behovet ökar t.ex. av planering och verksamhetsuppföljning, av marknadsföring och studentrekrytering, av och omsorg om de studenter som valt att läsa vid Mitthögskolan. Utgångspunkten för den ekonomiska styrningen är att Mitthögskolan har anpassat kostnaderna till intäkterna så att 2003 ska ge ett nollresultat. Detta förutsätter givetvis att inget mer oförutsett i form av ytterligare kraftiga minskningar i studenttillströmningen inträffar

Grundutbildning Inledning Mitthögskolan har campus i Härnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik och Östersund. Campusorterna har delvis sammanfallande, delvis olika inriktningar. Det gäller såväl utbildning och forskning, som karaktären på städerna och möjligheterna till sådant som friluftsliv och kulturella aktiviteter. Detta innebär att olika typer av studenter söker sig till de fyra campusorterna. Härnösand präglas av lärarutbildning och humaniora. Sundsvall, som har en tydlig inriktning mot teknik, naturvetenskap och medier är också hemort för Norrlands enda journalistutbildning. I Örnsköldsvik dominerar tekniska utbildningar med en tydlig koppling till företagen på orten. Östersund slutligen är av hävd ett campus som domineras av samhällsvetenskapliga utbildningar, några av dem sprungna ur socialhögskolan. På alla orterna finns dock t.ex. tekniska utbildningar och undervisning i humaniora och samhällsvetenskap. Vårdutbildningar finns i dagsläget i Sundsvall, Örnsköldsvik och Östersund. Studenterna i Sundsvall och Östersund är i stor utsträckning rekryterade från andra delar av landet. Studenterna i Örnsköldsvik kommer till övervägande delen från Västernorrlands län. Campusorten Härnösand får sin särskilda prägel av det stora antalet distansstudenter som registreras vid utbildningarna. Utöver campusorterna och Bispgården bedriver Mitthögskolan utbildning i Arboga, Hudiksvall, Järfälla, Kramfors, Ljusdal, Motala, Nyköping, Sollefteå, Stockholm, Ånge och Åre. Följande diagram visar helårsstudenter fördelade över orterna: Tabell 4 Poänggivande utbildningar Antal helårsstudenter 1998 1999 2000 2001 Grundutbildning (inkl KTH) 7965 7928 7682 7486 Sommarkurser 44 111 84 48 Basår 225 229 177 173 Decentraliserad utbildning 7 19 NT-Svux * 384 313 208 116 Vårdutbildning 965 889 815 897 Uppdragsutbildn med poäng 285 290 220 191 Totalt 9868 9760 9193 8930 Antal reg studenter 11 068 11 599 11 398 10186 * Sista antagningen på NT-Svux skedde år 1998 Utveckling Mitthögskolans grundutbildning har minskat volymmässigt sedan 1998. Antalet registrerade studenter var ganska konstant fram till 2000 för att 2001 sjunka med 1200 individer (tabell 4). Antalet producerade helårsstudenter, hst, totalt under året uppgick till 8930. Det var en minskning med 263 hst eller knappt 3 procent jämfört med verksamhetsåret 2000. Fram till 1998 växte Mitthögskolan volymmässigt och uppnådde totalt 9 868 hst. På tre år har således Mitthögskolans grundutbildning volymmässigt minskat med totalt 938 hst eller 9,5 procent. Minskningen av antalet helårsstudenter under 2001 skedde inom naturvetenskapliga och tekniska ämnen samt inom humaniora. Uppdragsutbildning med poäng fortsatte att minska, vilket dock ger en missvisande bild. Många studenter som läser en uppdragsutbildning sak- Tabell 5 Diagram 1 Andra orter 2 % Bispgården 1 % Härnösand 20 % Sundsvall 36 % Östersund 36 % Örnsköldsvik 5 % Nyckeltal grundutbildningen 1998 1999 2000 2001 Totalt antal hst 9868 9760 9193 8930 Totalt antal hpr 8113 7985 7704 7350 Genomströmning 82% 82% 84% 82% Nivåer, hst: Kandidatnivå 882 833 755 793 Magisternivå 211 247 216 241 Andel hst inom program 69% 69% 68% 68% Studenterna: Antal reg studenter 11 068 11 599 11 398 10 186 Andel män totalt 44% 43% 42% 40% Andel män på program 46% 46% 45% 41% Åldersstruktur, andel av hst - 25 år 48% 47% 45% 43% 25-34 år 34% 35% 36% 37% 35 år - 18% 18% 19% 20% 12

nar grundläggande behörighet och kan därför inte få högskolepoäng. Totalt genomfördes uppdragsutbildning motsvarande 300 hst under året. Nyckeltalen i tabell 5 visar bl.a. att genomströmningen, dvs. andelen registrerade studenter som klarar sina tentamina är stabil. Variationer finns. Sommarkurserna hade t.ex. en genomströmning på 54 procent och vårdutbildningarna 93 procent. antalet hst ökade 2001 på såväl kandidat- som magisternivå efter en viss nedgång tidigare år. andelen män i grundutbildningen sjunker. Skillnaderna är störst mätt i hst på program och är en följd av nedgången i naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. andelen ungdomsstudenter upp till 24 år sjunker. I absoluta tal innebär det att nästan alla hst som Mitthögskolan tappade mellan 1998 och 2001 finns i denna åldersgrupp. De två övriga åldersgrupperna är i absoluta tal i det närmaste konstanta. Fördelningen av intäkter och kostnader för grundutbildningen 2001 framgår av tabell 6. Kommentarer till regeringens utbildningsuppdrag Helårsstudenter: Mitthögskolans grundutbildning förväntades enligt regleringsbrevet för 2001 nå upp till 10 320 helårsstudenter, hst, en ökning med 250 hst från föregående år. Av dessa skulle 3 840 hst presteras inom naturvetenskapligt/tekniska utbildningsområde (tabell 7). Utbildningsuppdraget omfattar inte särskilda åtaganden (se nedan), vårdutbildningar (se 20) och uppdragsutbildning (sid 38). År 2001 presterade studenterna vid Mitthögskolan med denna avgränsning 7 707 hst. Dessa fördelade sig på utbildningsområden enligt följande tabell: Tabell 6 Grundläggande högskoleutbildning Grundutbild- Uppdragsutbildning Övrig verkning enl. samhet uppdrag i Vårdutb Beställd ut- Uppdragsregl. brev bildning utbildning Verksamhetens Intäkter Anslag 376 507 Avgifter 13 771 65 460 292 19 437 527 Bidrag 8 525 195 1 143 5 733 Finansiella intäkter 0 4 0 Summa intäkter 398 803 65 655 292 20 584 6 260 Verksamhetens Kostnader Personal 251 24 40 450 292 14 683 4 833 Lokaler 78 248 10 865 1 113 224 Övriga drift 70 629 7 027 4 544 1 405 Finansiella kostnader 3 941 511 0 0 Avskrivningar 21 383 3 417 129 0 Summa kostnader 425 446 62 270 292 20 469 6 462 Transfereringar Erhållna 657 4 107 897 Lämnade -786-57 -107-976 Kapitalförändring -26 771 3 332 0 115-281 Tabell 7 Regeringens uppdrag Antal helårsstudenter Antal helårsprestationer Humaniora, 878 841 778 662 691 664 603 506 Juridik 287 276 242 269 208 211 186 194 Samhällsvetenskap 3039 3069 2941 2926 2499 2488 2407 2369 Naturvetenskap 1173 1172 1129 1064 889 877 862 819 Teknik 1806 1905 1929 1719 1377 1471 1565 1428 Vård 188 273 294 351 153 239 249 285 Undervisning 380 320 296 345 358 292 269 282 Övrigt 363 342 317 372 320 315 291 316 Summa 8114 8198 7926 7707 6495 6556 6432 6199 Mål enligt regleringsbrev 7730 9030 10007 10 320 Därav naturvetenskap, teknik 2700 3285 3715 3 840 13

Nedgången i jämförelse med föregående år uppgick till knappt 220 hst. Områdena vård, undervisning och övrigt ökade med tillsammans 160 hst medan humaniora minskade med 116 hst och naturvetenskap/teknik med 275 hst. Inom naturvetenskap och teknik blev minskningen totalt dock till ca 350 hst när också hst presterade inom ramen för NT-Svux räknas in. Mitthögskolans uppdrag inom grundutbildningen är idag större än vad som är realistiskt att uppnå på kort och medellång sikt. Huvudområden och lärarutbildningsnämnd fick i oktober 2001 i uppdrag att analysera och presentera förslag på vad som är rättnivå för Mitthögskolans grundutbildning i ett längre perspektiv. Uppdraget skall avrapporteras till högskolestyrelsen i april 2002. I budgetunderlaget för planeringsperioden 2003-2006 redovisar Mitthögskolan endast det s k nollförslaget. Takbelopp: Mitthögskolans takbelopp för grundutbildning angavs 2001 till 448 miljoner kronor. Mitthögskolan uppnådde inom ramen för uppdraget 340 miljoner kronor. Särskilda åtaganden: NT-Svux Antalet studenter med NT-Svux (naturvetenskapliga och tekniska utbildningar för studenter med särskilt vuxenstudiestöd) minskar årligen eftersom studenterna som beviljades detta stöd nu tar sina examina. Den sista antagningen gjordes 1998. År 2001 presterade studenterna 116 hst med en genomströmning på 100 procent (tabell 8). Av de 585 nybörjare som registrerades 1995-1997 hade 150, 26 procent, tagit ut en examen från Mitthögskolan år 2001. Av dessa var 100 högskoleingenjörsexamina, nio grundskollärarexamina. Övriga var främst kandidatexamina. Studenter med NT-Svux som gått t.ex. basår och sedan sökt till annat lärosäte eller de som gått teknikerutbildningar finns inte med i denna examensstatistik. Tabell 8 NT-Svux 1998 1999 2000 2001 Antal helårsstudenter 384 313 208 116 Antal helårsprestationer 334 294 211 114 Andel kvinor av hst 46% 52% 56% 65% Särskilda åtaganden: Decentraliserad utbildning Mitthögskolan skall, enligt regleringsbrevet anordna decentraliserad utbildning motsvarande minst 120 hst. År 2000 startade en utbildning i Åre kallad Sport Science. Den omfattar 40 poäng och har som mål att på vetenskaplig grund ge kunskaper och erfarenheter om människans fysiska och psykiska förutsättningar för prestationer inom skididrott samt metoder för att utveckla och optimalt tillvarata dessa. Kursen består av fyra delkurser. Under 2001 genomfördes 10 poäng i biomekanik och 10 poäng i idrottspsykologi/pedagogik. 34 studenter var registrerade under våren och 39 under hösten. De presterade tillsammans 19 hst och 11 hpr. Särskilda åtaganden: Det nya försvaret De officerare som berördes av försvarsnedläggningen i Sollefteå erbjöds under år 2000 platser på Mitthögskolans lärarutbildning, i första hand grundskollärarutbildning 4-9. De ingick vårterminen 2001 i en större grupp med civila som läste fristående kurser vilka kunde räknas in som specialisering i den förnyade lärarutbildningen. Gruppen fick platsgaranti på LUGI (lärarutbildning för glesbygd med IKT-stöd) med start hösten 2001. Utbildningen bedrivs som distansutbildning med samlingsort Sollefteå och i gruppen ingår sex officerare. Fem av dem valde att läsa inriktning matematik och natur. En valde inriktning språk och kultur. Särskilda åtaganden: Utökad sjuksköterskeutbildning Mitthögskolan fick höstterminen regeringens uppdrag att utöka sjuksköterskeutbildningen med 10 hst, finansierat inom ramen för det statliga anslaget. Landstingens utbildningsuppdrag för sjuksköterska 120 poäng var i Västernorrlands län 375 hst och i Jämtlands län 224 hst, tillsammans 599 hst. Totalt uppnåddes 611 hst, vilket innebär att uppdraget fullföljdes. Examina: Enligt regleringsbrevet för 2001 skall Mitthögskolan under fyraårsperioden 2001-2004 nå upp till 600 magisterexamina och 195 examina för lärare med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan. Under 2001 nåddes 180 magisterexamina vilket är en ökning med 44 från föregående år. Det uppsatta målet torde vara möjligt att nå om denna tendens håller i sig. 42 examina för grundskollärare 4-9 och gymnasielärare utfärdades och även detta mål torde vara uppnåbart. Rekrytering och nybörjare Antalet ansökningar och antalet registrerade studenter minskade mellan 1999 och 2001. Det speglar att studentkullarna minskar, men också att det rått högkonjunktur under perioden. Mitthögskolan rekryterar en stor andel studenter från hem utan studietradition och i högkonjunktur går troligen arbete före studier. Det har skett en stark utbyggnad av högskolesystemet vilket innebär att studenter i högre grad kommer in där de ville från början och därför blir kvar nära hemorten. Det minskande intresset för tekniska och naturvetenskapliga utbildningar har drabbat Mitthögskolan som på kort tid, från läsåret 94/95 byggde upp en stor tekniskt-naturvetenskaplig utbildningsverksamhet. Vad studenterna vill läsa och vilka utbildningspro- 14

18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 gram som är attraktiva förändras över tiden. Statsmakterna propagerar för teknik och naturvetenskap medan studenterna gärna siktar mot media och journalistutbildning. Beteendevetarutbildningar är populära och samtidigt har den drastiska förändringen på arbetsmarknaden minskat efterfrågan på utbildningar med inriktning mot IT och data. Mitthögskolan är ett av de mest riksrekryterande lärosätena i landet, vilket innebär att mer än hälften av studenterna kommer från andra län än Jämtlands och Västernorrlands län, vilka utgör regionen. Man kan också vända på det och säga att nästan hälften av studenterna kommer från dessa två län. Det är dock stor skillnad i rekryteringen mellan olika utbildningsprogram. Ingenjörsutbildningar och teknikerutbildningar rekryterar upp emot 65 procent i regionen, medan medieutbildningarna hämtar endast en femtedel av studenterna från regionen. Beteendevetarutbildningar och naturvetenskapliga utbildningar riksrekryterar till 65 procent medan lärarutbildningen rekryterar i regionen. Högst andel nybörjare från regionen har vårdutbildningarna. Det finns således en lång rad faktorer som påverkar studenttillströmningen och som är av vikt att beakta då framtidens utbildningsinriktningar och storleksordningarna för olika utbildningar diskuteras. Mitthögskolan kommer 2002 att göra en mer omfattande analys av sökande, nybörjare och studenter. Syftet är att få en tydligare bild av varifrån studenterna kommer, vilken målsättning de har med sina studier och hur Mitthögskolans kan stötta dem i deras strävanden att nå sina mål. Sökande Mitthögskolan hade 2001, i likhet med huvuddelen av lärosätena i Sverige färre sökande till utbildningsplatserna än året innan. Det totala antalet ansökningar till Diagram 2 Sommaruniversitetet Kurser 1:a hand Program 1:a hand Lokal antagning. Kurser1:a hand Ht98 Ht99 Ht00 Ht01 Vt998 Vt99 Vt00 Vt01 utbildningsprogram med samordnad antagning var 31 500 inför höstterminen 1998 och sjönk till ca 16 500 inför höstterminen 2001. Stapeldiagrammet visar antalet förstahandssökande, vilket utgör ett bättre mått på efterfrågan än det totala antalet ansökningar. Det finns skillnader mellan olika utbildningar. För journalistutbildning och PR-utbildning har söktrycket under lång tid varit stabilt högt. Socionomutbildningarna liksom den nya rehabvetenskapliga utbildningen hade 2001 4-6 sökande per plats. Nya program som beteendevetenskap med data hade också många sökande. Sökandena till naturvetenskap och teknik har minskat i riket som helhet. Mitthögskolans andel av de sökande på riksnivå minskade från 7 till 3 procent mellan 1998 och 2001. För t.ex. datatekniska utbildningar bibehölls dock nivån 325 förstahandssökande mellan 1998 och 2001, trots att antalet sökande på riksnivå sjönk från 10 100 till 5 600. Höstterminen 2000 återfanns dock högskoleteknikerutbildning, högskoleingenjörsutbildning och informationsteknologiutbildning bland Mitthögskolans 10 mest sökta utbildningar i absoluta tal. Nybörjare Nybörjare är egentligen två grupper. Den ena gruppen består av de som för första gången registrerar sig för att läsa vid Mitthögskolan, Mitthögskolenybörjare. Den andra gruppen är de som aldrig tidigare läst vid högskola, högskolanybörjare. De båda grupperna sammanfaller delvis. Tabell 9 Antal nybörjare 1997/98 1998/99 1999/00 2000/01 Länen totalt 2 831 2 733 2 658 2 874 Till Mitthögskolan 1 731 1 526 1 506 1 512 MH andel av länens nybörjare 61% 56% 57% 53% Antalet Mitthögskolenybörjare minskade mycket kraftigt mellan läsåret 1997/98 och 1998/99, från ca. 4900 till drygt 3900. Därefter har antalet nybörjare gradvis ökat och uppgick läsåret 1999/00 till ca 4 250. Läsåret 1997/98 valde 61 procent av antalet högskolanybörjare från Mitthögskolans hemlän, Jämtlands och Västernorrlands län att läsa vid Mitthögskolan (tabell 9). Läsåret 2000/2001 hade denna andel sjunkit till 53 procent. Nedgången skedde redan mellan 1997/98 och 1998/99 och sedan dess har antalet högskolanybörjare från länen som söker sig till just Mitthögskolan varit oförändrat, ca. 1500 individer. Det senaste läsåret ökade antalet högskolanybörjare i regionen med 5 procent, men dessa sökte sig till andra lärosäten än Mitthögskolan. 15

Läsåret 1997/98 valde 71 procent av högskolanybörjarna från Jämtlands och Västernorrlands län att läsa mot generell examen och således 29 procent mot yrkesexamen. Under de senaste tre åren har intresset för utbildningar som leder till yrkesexamina ökat i båda länen. Antalet nybörjare som läste till högskoleingenjör minskade med nära 30 procent i Västernorrland under perioden. Regional rekrytering Läsåret 2000/01 kom 47,6 procent av Mitthögskolenybörjarna från Västernorrlands och Jämtlands län. Det är en minskning från 51,4 procent läsåret 1998/99. Minskning gäller andelen från Västernorrlands län. Andelen nybörjare från Stockholms län ökar stadigt. Gävleborgs och Skåne län har däremot minskat (de tabell 10). I likhet med tidigare år är det en fjärdedel av nybörjarna som påbörjar studier med inriktning mot en yrkesexamen, övriga med inriktning mot en generell examen. Tabell 10 Nybörjare - regional rekrytering Rekryteringslän 97/98 98/99 99/00 00/01 Jämtlands län 858 681 712 740 Västernorrlands län 1568 1362 1314 1285 Summa regionen 2426 2043 2026 2025 Stockholms län 460 331 447 486 Skåne län 139 176 150 162 Västra Götaland 265 180 222 229 Gävleborgs län 347 279 241 255 Övriga län 1277 953 1112 1090 Antal nybörjare (individer) 4 914 3 962 4 198 4 247 Diagram 3 Utveckling av programutbildningarna 1200 1000 800 600 400 200 Utbildningsbakgrund Mitthögskolan har en jämförelsevis stor rekrytering av studenter från studieovana hem; 43 procent av studenterna vid Mitthögskolan kom 98/99 från hem där föräldrarna har högst tvåårig gymnasieutbildning. För 23 procent hade åtminstone en förälder minst 3-årig eftergymnasial utbildning. För t.ex. Uppsala universitet var motsvarande siffror 29 respektive 41 procent, dvs. motsatt förhållande jämfört med Mitthögskolan. Övergång till högre utbildning Gymnasieungdomar i Västernorrland började i större utsträckning än riksgenomsnittet en högre utbildning inom två år efter gymnasiet. I Jämtlands län låg övergångsfrekvensen under riksgenomsnittet. Övergångsfrekvensen är ofta låg för män och högre för kvinnor. Denna skillnad har funnits under de senaste fem åren. Inlandskommunerna ligger i många fall efter riksgenomsnittet och långt under regeringens mål att 50 procent av en åldersklass skall gå till högre utbildning. Förändringen över åren framgår av följande tabell. Mitthögskolans har på campusorterna bidragit till en övergångsfrekvens över riksgenomsnittet. Rekryteringsinsatser Rekryteringen av studenter påverkas av bl.a. antalet individer i ålderskullen, konjunkturen och arbetsmarknadens krav på utbildningsnivå. Till detta kommer studietraditionen i närregionen, dvs. bl.a. hemmets utbildningsnivå och naturligtvis förekomsten av attraktiva utbildningsvägar och utbildningsprogram. Högskolans rykte bland studenter och föräldrar har också betydelse. Utredningar pekar på att olika grupper har olika krav och behov. Erfarenheten är att alla studentgrupper frågar efter utbildningskvalitet, bostad och skolans rykte. Gruppen traditionella studenter (gymnasieungdomar) efterfrågar därutöver ett rikt studentliv medan regionala studenter fokuserar på möjligheten att få arbete på orten efter examen och att högskolan ligger nära hemsorten. Gruppen äldre studenter är uttalat intresserade av möjligheten till distansutbildning, av kommunal service och närheten till hemmet. Ingenjörsutbildningar Civilingenjörsutbildningar Teknikerutbildningar Naturvetenskapliga utbildningar IT-utbildningar (ej ingenjör) Beteendevetare och socionomer Medieutbildningar Samhällsvetenskapliga utbildningar Lärarutbildningar Vårdutbildningar 0 1998 1999 2000 2001 Basårsutbildningar 16

För att förbättra rekryteringen på kort sikt har Mitthögskolan arbetat med en aktivare annonsering, utveckling av informationsmaterial, deltagande i mässor och med studentinformatörer på gymnasieskolor. Mitthögskolan har också intensifierat samarbetet med gymnasier och grundskolor i regionen. Mitthögskolan gör på institutionsnivå olika insatser för att stimulera ungdomar att välja högre utbildning. Årskurs 2 och 6 vid grundskolan i Sundsvall inbjuds till kemiavdelningen under några veckor under vårterminen. Eleverna deltar i en kort föreläsning om kemi och genomför sedan enkla laborationer i laborationssalarna under handledning av personal från institutionen. Intresset från skolorna är så stort att inte alla intresserade elever kunnat tas emot. Ca 500 elever från respektive årskurs deltog i arrangemanget under 2001. Mitthögskolan genomförde tillsammans med länsarbetsnämnden i Västernorrlands län1 även under 2001 framgångsrikt ett preparandår i syfte att attrahera fler manliga sökande till lärarutbildningen och att utveckla nya rekryteringsmodeller för att öka andelen manliga studenter till lärarutbildningen. Efter genomfört preparandår 2000/2001 påbörjade 20 män den nya lärarutbildningen. Enligt regeringsbeslut i september 2001 kommer ytterligare 20 män att få platsgaranti till lärarutbildningen i syfte att utjämna kvinnodominansen på skolorna. Bra lärare i grundskolans lägre åldrar inom naturvetenskap och teknik får förhoppningsvis till följd att fler elever i gymnasieskolan väljer dessa ämnen. Mitthögskolan har därför utvecklat en inriktning mot naturvetenskap/teknik/samhälle, NTS. De naturvetenskapliga ämnena studeras här ur ett samhälleligt - humanistiskt perspektiv vilket möjliggör en bredare rekryteringsbas (elever med samhällsvetenskaplig bakgrund från gymnasiet). NTS-inriktningen bygger på STS-paradigmet, Science, Technology, Society, som betonar att naturvetenskap och teknik är mänskliga verksamheter med starka kopplingar till samhället. Höstterminen 2001 antogs 78 studenter till NTS- inriktningen. Utbildningsutbud Mitthögskolans grundutbildning mätt i antalet hst ökade med drygt 30 procent från läsåret 93/94 fram till 1998. Ökningen skedde totalt och särskilt inom de naturvetenskapligt/tekniska utbildningarna vilkas andel av programutbildningarna ökade från ca 30 procent 93/94 till 46 procent 1998. Andelen har därefter sjunkit och var 2001 nere i 39 procent. Mellan 1998 och 2001 var det endast beteendevetenskapliga programutbildningar och medieutbildningar som ökade i volym vilket framgår av diagram 3. Utvecklingen vad gäller fristående kurser, dvs kurser utanför programmen, var inte alls lika dramatisk. Minskningen mellan 1998 och 2001 var 106 hst eller knappt 4 procent. Mitthögskolan arbetade under hela 2001 aktivt med en omstrukturering av utbudet inom grundutbildningen. Arbetet, som genomfördes på institutioner och i nämndernas grundutbildningsråd, initierades i arbetsgruppen för omstrukturering av grundutbildningen. Det resulterade bl.a. i en genomlysning av begreppet examensstyrd utbildning och i en omstrukturering av ingenjörsutbildningarna. Inför höstterminen 2001 gjordes ingen intagning på ca 25 utbildningsprogram, vilka i de flesta fall därefter lades ned efter beslut av högskolestyrelsen. Antalet kurser minskade inom de flesta ämnen inför det kommande budgetåret med målet att ha större studentgrupper per kurs. IT-baserad och distansoberoende pedagogik och teknik prövas som ett av medlen att uppnå detta. Nya program inrättades i bildjournalistik och naturvetenskap. Sammantaget innebär de förändringar som gjordes att antalet utbildningsprogram omfattande minst 120 poäng minskades med 20-25. Detta kommer att slå igenom i utbildningskatalogen inför läsåret 2002/2003. Arbetet med att omstrukturera grundutbildningen kommer att forstsätta under verksamhetsåret 2002. Översynen av utbildningsutbudet gjordes i första hand utifrån rekryteringsbilden. Regionens uttalade behov av utbildad arbetskraft inom specifika områden beaktades så långt möjligt. Det var och är emellertid inte ekonomiskt möjligt att driva utbildningar med för få sökande. Behörighetsgivande utbildningar Behörighetsgivande utbildningar 2001 omfattade naturvetenskapligt basår för samhällsvetare liksom för studenter från yrkesförberedande program i gymnasiet. Under året genomfördes också en bastermin för högskoleingenjörer, ett ekologiskt basår samt en bastermin ekoteknik (tabell 11). Inom LUGI-projektet utvecklades en s.k. accessutbildning. Denna bedrevs i samverkan mellan den kom- Tabell 11 Behörighetsgivande förutbildning 1998 1999 2000 2001 Helårsstudenter 225 229 177 173 Helårsprestationer 198 176 145 126 Andel kvinnor av hst 42% 39% 40% 38% 17

munala vuxenutbildningen och Mitthögskolan. Syftet med accessutbildningen var att rekrytera nya målgrupper bland dem som saknar behörighet till lärarutbildningen. Accessutbildningen innebar att tjugo studenter inom loppet av ett år fick erforderlig behörighet till lärarutbildningens inriktning Matematik och natur. Mitthögskolan rekryterar drygt 40 procent av sina studenter bland s k icketraditionella studentgrupper och har under flera år haft stora grupper studenter som läst behörighetsgivande utbildningar för att kunna läsa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Hösten 2000 tillsatte Mitthögskolan en utredningsgrupp som skulle fokusera hur förutsättningarna för högskolans arbete påverkas av de förändrade utbildnings- och kursplanerna i gymnasieskolan. Uppdraget satte fingret på det dilemma som ligger i att arbeta med rekrytering av nya studentkategorier, vilka har blandad bakgrund och blandade förväntningar samtidigt som högskolan är inne i ett intensivt kvalitetsarbete. Till detta kommer bl.a. att vikande intresse för högre utbildningar skall kombineras med en förväntad och planerad expansion av högskolans utbildningsvolym främst inom teknik och naturvetenskap. Utredningsgruppen pekar i sin rapport, Att möta studenter vid högskolans portar, att det finns ett behov av att behörighetsgöra inte bara studenter med grundläggande behörighet, utan också personer som av olika skäl inte nått grundläggande behörighet. Det kan vara gymnasister som inte klarat av kärnämnena, elever från kunskapslyftet eller studenter med utländsk utbildningsbakgrund. Mitthögskolan sökte och fick 2,5 miljoner kronor från utbildningsdepartementet för utvecklingsarbete avseende breddad rekrytering och validering av reell kompetens i enlighet med skrivningar i propositionen Den öppna högskolan. Naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Det under flera år fortsatt minskade intresset för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar i landet har ställt behovet av förnyelse och omstrukturering av dessa utbildningar på sin spets. Högskolestyrelsen fattade under 2001 flera beslut som minskar antalet program inom denna sektor. Ingenjörsutbildningar Ingenjörsutbildningarna innefattar i denna sammanställning även data- och IT-inriktade ingenjörsutbildningar. Såväl efterfrågan som antalet registrerade studenter på första årskursen föll dramatiskt under den redovisade perioden (tabell 12). Ingenjörsutbildningarna rekryterade över 60 procent av nybörjarna från de båda länen i regionen. En utredningsgrupp bestående av prefekterna inom Huvudområde naturvetenskap, teknik och medier konstaterade att Mitthögskolan vid ingången av 2001 hade ett mycket stort utbud av ingenjörsprogram. Utbudet var brett och i många fall spretigt vilket försvårade marknadsföringen. Många av programmen hade ett mycket litet antal studerande. Enligt utredningsgruppen tar det ungefär fem år från det ett nytt program finns som idé till dess den första ingenjören examineras. Vid antagning låses kursutbudet på tre års sikt. Det är därför, enligt utredningsgruppen, viktigt att utveckla ett dynamiskt planerings- och utvecklingssystem för kurser och utbildningar. Högskolestyrelsen fattade under hösten beslut om att inrätta sex nya och att lägga ned ett tjugotal ingenjörsprogram. Civilingenjörsutbildning Mitthögskolan bedriver sedan början av 1990-talet civilingenjörsutbildning i samarbete med KTH. Studenterna läser de två första åren vid Mitthögskolan och flyttar sedan till KTH i Stockholm. 2001 omfattade detta maskinteknik och kemiteknik, tillsammans 79 hst. Mitthögskolan inlämnade i september en förnyad ansökan om rättighet att utfärda civilingenjörsexamen inom informationsteknologi respektive kemiteknik samt i ett senare skede program med inriktning mot design. Programmen kommer enligt planeringen att ha obligatoriska gemensamma kurser i matematik, fysik och data samt Människa Teknik Samhälle (MTS). Vart och ett av programmen skall därtill ha obligatoriska kärnkurser, knutna till ämnesinriktningen. Utbildningen skall präglas av täta kontakter med det lokala näringslivet. Ett mentorsprogram för studenterna har utformats. Tabell 12 Nyckeltal ingenjörsutbildningar 1998 1999 2000 2001 Totalt antal sökande 3192 2432 1357 610 Antal förstahandssökande 501 373 382 177 Antal registrerade i åk 1 430 367 269 130 Helårsstudenter 1094 1085 973 809 Helårsprestationer 926 915 871 714 Antal examina 99 118 164 174 Andel kvinnor av hst 22% 22% 21% 21% 18