Barnhälsovården. i siffror. Barnhälsovårdsdata

Barnhälsovården i siffror Barnhälsovårdsdata 2007-01-01 2007-12-31

BHV i siffror Innehåll Barnhälsovårdens mål.................................................. 3 Dokumentationens bakgrund........................................... 4 Verksamhetsdata på BVC............................................... 4 Insamling av hälsodata................................................. 5 Barnavårdscentraler i FyrBoDal.......................................... 6 Geografiskt område.................................................. 6 Vårdtyngd.......................................................... 7 Arbetstid med barnhälsovård........................................... 8 Samverkan......................................................... 10 Barnantal............................................................ 12 Hembesök hos nyfödda................................................ 14 Amning............................................................ 15 Föräldrastöd........................................................ 16 EPDS............................................................... 17 Vaccinationer........................................................ 18 Tal- och språktest 2½ år............................................... 20 4-årsundersökning.................................................... 20 Rökvanor hos föräldrar................................................ 21 Sammanfattning...................................................... 22

Barnhälsovårdens mål Främja barns hälsa, trygghet och utveckling Det övergripande målet uppnås genom Att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap Att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn Att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle Att minska dödlighet, sjuklighet och handikapp hos barn Att genomföra differentierad hälsoövervakning av alla barn före skolåldern Att minska väsentliga hälsoproblem för barnfamiljen Att ge behovsanpassad service, vård och stöd till föräldrar och barn Målen konkretiseras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) Socialstyrelsens Föreskrifter och Allmänna råd (1993:17, 1994:26, 1999:26, 2001:17, 2005:12, 2005:18, 2006:22, 2006:24) Kvalitetssäkring av barnhälsovården Att skydda skyddsnätet. Rapport från Socialstyrelsen 1994 Hälsoundersökningar inom barnhälsovården. Allmänna råd, Socialstyrelsen 1991:8 Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland, fastställd av Hälso- och sjukvårdsutskottet 28 april 2004. Dnr. HSS 301-2003, RSK 107-2004 Rikshandboken för barnhälsovård. www.growingpeople.se Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC. 2005 Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring på BVC. 2003 Verksamhetsbeskrivning för MHV/BHV psykologer i VG regionen. 2006 Lika för alla eller åt var och en efter behov. Sjölander, Stenhammar. 1991 FN: s konvention om barnets rättigheter. 1989 3

Dokumentationens bakgrund Det förebyggande arbetet med barnhälsovård har en mycket lång tradition. Från början var arbetet inriktat mot ohälsa förorsakat av näringsbrist och infektionssjukdomar. Genom att bekämpa flera av dessa sjukdomar med hjälp av vacciner inleddes en era som blivit den mest kostnadseffektiva inom hälsovården. Utformningen av barnvaccinationsprogrammet ger alla barn rätt till kostnadsfria vaccinationer på barnavårdscentral (BVC). Vaccinationsprogrammet är under ständig utveckling och revidering. Tidigt insåg man vikten av att spädbarn ammades. Idag vet vi att amning inte bara är en hälsofaktor för det växande barnet utan har långtgående verkningar upp i vuxen ålder t ex som förebyggande faktor vid hjärt-/kärlsjukdomar. Dåtidens undernutrition har idag övergått till en ökande grad av övervikt och fetma. Livsstilsfrågor upptar idag en betydande del av barnhälsovårdens arbete. I detta viktiga arbete används främst de två samtalsteknikerna, motiverande samtal och stödjande samtal, som bägge kräver kunskap och kontinuerlig vidareutbildning för att kunna användas. Vaccinationstäckning och amningsmönster har följts regionalt och nationellt under decennier. På senare år har allergiproblem bland barn ökat. En riskfaktor är föräldrars rökvanor, vilka registrerats i cirka tio år. Genom att följa data inom dessa områden får man en bild av huruvida utvecklingen är gynnsam eller ej. Även andra livsstilsfrågor tas upp till diskussion, t ex alkoholanvändning sedan man fått barn i familjen. Barnhälsovårdens fokus har förflyttats och ligger idag till stor del på att stödja familjer i skapandet av god social och psykologisk uppväxtmiljö. För detta arbete krävs tid, förtroende, kompetens, empati och professionalism. För att kunna följa den processen kommer rapporten att i största möjliga utsträckning jämföra årets siffror med tidigare års. Verksamhetsdata på BVC Barnhälsovården omfattar tiden från barnets födelse upp till skolstarten. Denna period är den mest dynamiska i människans liv. Barnet befinner sig i ständig utveckling, snabb tillväxt och har olika behov i olika åldrar. Det späda barnets behov skiljer sig på avgörande sätt från samma barns behov vid ett par års ålder. Det är därför viktigt att veta inte bara hur många barn som är inskrivna på BVC utan också hur de fördelas i olika åldrar. Det första levnadsåret är det mest resurskrävande för BVC-sjuksköterskan med såväl antalet besök som telefonrådgivning. Av erfarenhet vet man att förstagångsföräldrar behöver extra stöd.

Insamling av hälsodata Sjuksköterskorna på BVC i FyrBoDal dokumenterar sina insatser i det enskilda barnets journal. Vid årets slut görs sedan en rapportering av vissa hälsodata som sammanfattas och bearbetas av Centrala Barnhälsovården. Uppgifterna skickas till våra uppdragsgivare vilka är: Hälso- och sjukvårdsnämnd 1 Norra Bohuslän Hälso- och sjukvårdsnämnd 2 Dalsland Hälso- och sjukvårdsnämnd 3 Trestad (Göta Älvdalen och Uddevalla) Socialstyrelsen Smittskyddsinstitutet Uppgifter av lokalt intresse: Antal barn i olika åldrar inskrivna på BVC Antal nyfödda till förstagångsföräldrar Antal förstagångsföräldrar som får hembesök Antal födda med utomnordisk härkomst Antal förstagångsföräldrar som har deltagit i föräldragrupp Antal pappor som har deltagit i föräldragrupp Antal screeningar utförda vid 2½ och 4 års ålder Vårdtyngd Samverkan med barnomsorgen Samverkan med socialtjänsten EPDS-screening (Edinburgh Postnatal Depression Scale) Nationell dokumentation: Amningsmönster för barn 0-12 månader Rökvanor hos föräldrar vid två tillfällen efter barnets födelse Vaccinationsuppgifter

Barnavårdscentraler i FyrBoDal Alla barn i Sverige i åldrarna 0-6 år erbjuds inskrivning på BVC. Arbetet på BVC benämns barnhälsovård. Den är kostnadsfri och en av grundpelarna i folkhälsoarbetet. Syftet är att förebygga sjukdomar i barnoch vuxenålder. Barnavårdscentralen betjänar ett geografiskt avgränsat område och leds av en BVC-sjuksköterska med påbyggnadsutbildning i Hälso- och sjukvård för barn och ungdom eller Öppen hälso- och sjukvård. Sjuksköterskor från flera BVC kan samarbeta under gemensam adress. På BVC görs hälsoundersökningar och utvecklingsbedömningar enligt ett fastställt program. Kostnadsfria vaccinationer ingår och föräldrar informeras i olika hälsofrågor både individuellt och i grupp. Under 2005 var 15 836 barn inskrivna i Barnhälsovården i FyrBoDal, 2006 var 15 996 barn inskrivna och 2007 var det 16 330 barn. Geografiskt område 5 9 8 15 Barnhälsovården i FyrBoDal täcker det geografiska området: 1. Lysekil, 2. Munkedal, 3. Orust, 4. Sotenäs, 5. Strömstad, 6. Tanum, 7. Uddevalla, 8. Bengtsfors, 9. Dals-Ed, 10. Färgelanda, 11. Lilla Edet, 12. Mellerud, 13. Trollhättan, 14. Vänersborg, och 15. Åmåls kommun. 4 6 1 2 10 7 12 14 Resultaten visas enligt hälso- och sjukvårdsnämndernas indelning i områdena Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad. Trestad får ibland också en uppdelad redovisning (Vänersborg, Trollhättan+Lilla Edet och Uddevalla) för att lättare kunna jämföra mindre enheter med tidigare års siffror. 3 13 11

Vårdtyngd Vårdtyngd är den arbetsinsats en BVCsjuksköterska gör för att genomföra barnhälsovårdens program enligt verksamhetsbeskrivningens riktlinjer för ett givet antal barnfamiljer. Med ökad vårdtyngd avses förhållanden som innebär ökad arbetsinsats för BVC-sjuksköterskan, som därmed behöver mer tid för sina arbetsuppgifter. Det kan gälla barn med flyktingbakgrund, barn till föräldrar med missbruksproblem, funktionshandikapp, psykisk sjukdom, påtaglig social problematik eller ibland ensamstående föräldrar. Sedan fyra år tillbaka mäter alla BVC i FyrBoDal vårdtyngd enligt ett system utvecklat av Centrala Barnhälsovården i FyrBoDal. Arbetet med familjerna graderas enligt följande: Grupp I: Basprogrammet + enstaka extra kontroller. Det vill säga normalfamiljen. Grupp II: Basprogrammet + riktade insatser/kontakter. Interna BHV-kontakter, BHV-psykolog, barnläkarkonsult, BHVsocionom, tolk. Grupp III: Basprogrammet + riktade insatser/kontakter. Interna och externa kontakter. Flertal besök på förskola/familjeförskola, BUP-kontakter, kontakter med sociala myndigheter, många extra hembesök, tolk. Grupp IV: Anmälningsärenden enligt socialtjänstlagen. Begreppet vårdtyngd finns sammanfattad i Lika för alla eller åt var och en efter behov. Sjölander, Stenhammar. 1991: Sammanfattningsvis kan sägas att barnhälsovården behöver använda 80 % av arbetsinsatserna till den grupp barn om c:a 20 % som har störst behov av stöd. Och tvärtom att 20 % av resurserna ska komma de 80 % av familjerna i Sverige till del som har det bra. Den procentuella fördelningen varierar naturligtvis från område till område. I en del bostadsområden kan proportionerna exempelvis vara 10-90 och i andra 40-60. Mätningen av vårdtyngd för barn födda 2007 i FyrBoDal visar i tabell 1 att så också i stort sett är fallet. Skillnaderna är dock relativt stora inom kommunerna vilket kan utläsas i vår mer detaljerade statistik. Det kan vara på sin plats att påpeka att tidig hemgång efter förlossning idag snarare är regel än undantag. Det blodprov som tas på alla barn (PKU) som förut togs vid 72 timmars ålder, tas sedan november 2007 redan vid 48 timmars ålder. Detta medför att de flesta barn får sin första kontakt med BVC betydligt tidigare än förr, vilket i sin tur leder till fler besök hos BVC-sjuksköterskan. Tabell 1. Vårdtyngdsmätning under 2007 Nämnd Totalt antal inskrivna Grupp I Grupp II IV N. Bohuslän 3 899 88 % 12 % Dalsland 2 401 83 % 17 % Trestad 10 030 84 % 16 % FyrBoDal 16 330 85 % 15 % 7

Arbetstid med barnhälsovård Sjuksköterskor Norm enligt Nationell målbeskrivning för sjuksköterskor inom Barnhälsovården 2007: I ett normalområde med ca 60 nyfödda per år behöver BVC-sjuksköterskan 40 arbetstimmar per vecka för att fullgöra uppgifterna inom barnhälsovården. I ett område med ökad vårdtyngd kan barnantalet behöva reduceras i förhållande till tyngden i området eller att sjukskötersketiden utökas. Hänsyn tas till om antalet nyfödda minskat i förhållande till större årskullar bland de äldre förskolebarnen. Med hög vårdtyngd kan avses stor andel föräldrar med utländsk bakgrund. Även en hög andel förstagångsföräldrar, många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå hos föräldrarna och hög arbetslöshet eller liknande såsom t ex hög omflyttning inom området utgör en ökad vårdtyngd. Normtal = 60 nyfödda/40 timmar = 1,5 under förutsättning att barnhälsovårdens basprogram följs. <1,5 visar en bra bemanning på BVC i förhållande till antal nyfödda. >1,5 bemanningen är låg och behöver korrigeras i förhållande till antal nyfödda. Under 2007 har barnantalet ökat i hela FyrBoDal. Därmed har trycket ökat på ett antal BVC vilket tabell 2 visar. Speciellt pressade är sjuksköterskorna i Trollhättan och Vänersborg som de senaste tre åren haft mycket höga normtal medan Lilla Edet har tillräcklig bemanning. Det kan för övrigt finnas stora skillnader mellan de olika BVC-enheterna inom varje kommun. Tabell 2. BVC-sjuksköterskor arbetstid/antal barn födda 2007 i förhållande till normtalet 1,5 Födda 2007 Arbetstidtim. Norm 2007 Norm 2006 Norm 2005 Norm 2004 N. Bohuslän 644 420 1,5 1,5 1,3 1,6 Dalsland 394 262 1,5 1,4 1,6 1,5 Vänersborg 391 175 2,2 2,3 2,1 1,9 Trollhättan 677 287,5 2,4 2,0 2,2 2,2 Lilla Edet 119 72 1,7 1,2 1,0 1,2 Uddevalla 593 364 1,6 1,5 1,4 1,5 FyrBoDal 2 818 1 580,5 1,8 1,6 1,6 1,6 Nämnd Födda 2007 Arbetstidtim. Norm 2007 Norm 2006 Norm 2005 Norm 2004 N. Bohuslän 644 420 1,5 1,5 1,3 1,6 Dalsland 394 262 1,5 1,4 1,6 1,5 Trestad 1 780 898,5 2,0 1,7 1,7

Läkare Norm enligt Nationell målbeskrivning för läkartjänstgöring på BVC 2005: - Behovet av läkare på BVC uppskattas till minst 4 timmar per arbetsvecka i ett område med cirka 60 nyfödda per år. Normtal = 60 nyfödda/4 timmar = 15. Ju högre normtal desto sämre bemanning. Enligt fjolårets redovisning låg tiden som läkare disponerade på BVC betydligt under normtalet. Årets redovisning visar ytterligare försämring och återigen finns det högsta trycket inom Göta Älvdalen, men även Dalsland har låg läkarbemanning på BVC. Tabell 3. Arbetstid i förhållande till antal barn födda 2007. BVC-läkares arbetstid i förhållande till normtalet 15 Födda 2007 Arbetstid i timmar Norm 2007 Norm 2006 Norm 2005 Spec. BVC ggr/år N. Bohuslän 644 27,58 23 26 21 0 Dalsland 394 12,5 32 30 30 46 Vänersborg 391 12 33 37 51 Trollhättan Lilla Edet 677 119 23 2,5 29 48 31 26 90 Uddevalla 593 27,65 21 20 21 0 FyrBoDal 2 818 105,23 27 27 24 187 123 Nämnd Födda 2007 Arbetstid i timmar Norm 2007 Norm 2006 Norm 2005 Spec. BVC ggr/år N. Bohuslän 644 27,58 23 26 21 0 Dalsland 394 12,5 32 30 30 46 Trestad 1 780 65,15 27 Psykolog I Verksamhetsbeskrivning för Mödra- och barnhälsovårdspsykologer i Västra Götalandsregionen 2006 beräknas behovet av MHV/BHV-psykologer till en tjänst på ett underlag av 2 000-2 500 barn. Skillnader kan påverkas av befolkningsstrukturen. FyrBoDal uppfyller normen på ett tillfredsställande sätt.

Samverkan I varje betjäningsområde ska det finnas en planering för barnhälsovårdens samverkan med mödrahälsovård, barnomsorg, socialtjänst och skola. För barn med särskilda behov är dessutom samverkan med många andra parter, t ex barnhabilitering, nödvändig. Förskola Hälsovård i förskolan = BVC-sjuksköterskan besöker förskolan minst en gång årligen, vid behov tillsammans med BVCläkare, och/eller samlar förskolepersonal till regelbundna träffar. Norm enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland 2004: Tio av trettio BVC-områden anger att tid saknas för att besöka förskolor och att dessa ibland ersatts med telefonkontakter. År 2007 var förskolorna 241 till antalet och under året har 226 samverkansträffar utförts. Fördelningen inom området visas i tabell 4. Minst 75 % av områdets förskolor ska besökas årligen av BVC-sjuksköterskan. Tabell 4. Antalet besök i förskola under 2007 Område Förskoleavd. i BVCområdet 2007 Samverkansträffar under 2007 N. Bohuslän 66 63 Dalsland 39 42 Trestad 136 121 FyrBoDal 241 226 10

Socialtjänst Samverkan kan handla om enskilda barn och familjer i behov av socialtjänstens omsorger eller generellt kring utbildningar, familjecentraler och föräldragrupper. Tabell 5 visar antalet samverkansträffar av såväl individuell som generell karaktär. Även här jämförs året siffror med tidigare års. Skillnaderna är marginella i de flesta områden men en drastisk nedgång av såväl individuella som generella ärenden kan ses i Trestadsområdet (Göta älvdalen). Tabell 5. Samverkansträffar med socialtjänsten Nämnd Individuella ärenden 2007 2006 2005 Generella ärenden 2007 2006 2005 N.Bohuslän 18 17 30 38 21 27 Dalsland 19 23 22 30 34 13 Trestad 35 83 50 39 77 70 FyrBoDal 72 123 102 107 132 110 11

Barnantal Antal barn inskrivna 31 december 2007 Det är av speciellt intresse att följa antalet nyfödda barn (tabell 6). I slutet av varje år görs en inventering av antalet inskrivna barn per årskull. Tabell 6. Antal barn per årskull Födelse år 2007 2006 2005 2004 2003 2002 N. Bohuslän 644 659 641 682 627 646 Dalsland 394 359 394 398 419 437 Vänersborg 391 407 371 377 411 387 Trollhättan Lilla Edet 796 724 777 744 730 685 Uddevalla 593 544 514 555 531 493 FyrBoDal 2 818 2 693 2 697 2 756 2 718 2 648 Nämnd 2007 2006 2005 2004 2003 2002 N. Bohuslän 644 659 641 682 627 646 Dalsland 394 359 394 398 419 437 Trestad 1 780 1 675 1 662 1 676 1 672 1 565 12

Vid jämförelse av barn inskrivna på BVC i FyrBoDal de senaste åren visar tabell 7 att det totala antalet inskrivna barn ökar något varje år från 15 836 barn 2005 till 15 996 barn 2006 och under 2007 har antalet ökat till 16 330 barn. Likaså ökar andelen förstfödda något medan andelen av utomnordisk härkomst är relativt lika över de senaste åren. Totalt inskrivna Födda Varav första barnet Av utomnordisk härkomst 2007 2006 2005 2007 2006 2005 2007 2006 2005 2007 2006 2005 N.Bohuslän 3 899 3 852 3 868 644 647 605 290 261 225 84 72 79 Dalsland 2 401 2 355 2 430 394 342 394 163 132 172 62 44 55 Vänersborg 2 344 2 335 391 405 178 159 55 55 Trollhättan Lilla Edet Tabell 7. Totalt antal inskrivna, födda under året, moderns första barn samt barn av utomnordisk härkomst 123 123 4 456 4 348 6 485 796 719 1 114 353 315 501 213 169 243 Uddevalla 3 230 3 106 3 053 593 537 516 271 235 230 131 96 93 FyrBoDal 16 330 15 996 15 836 2 818 2 650 2 629 1 255 1 102 1 128 545 436 470 123 123 Totalt inskrivna Födda Varav första barnet Av utomnordisk härkomst 2007 2006 2005 2007 2006 2005 2007 2006 2005 2007 2006 2005 N.Bohuslän 3 899 3 852 3 868 644 647 605 290 261 225 84 72 79 Dalsland 2 401 2 355 2 430 394 342 394 163 132 172 62 44 55 Trestad 10 031 9 789 9 538 1 780 1 661 1 630 802 709 731 399 320 336 FyrBoDal 16 330 15 996 15 836 2 818 2 650 2 629 1 255 1 102 1 128 545 436 470 13

Hembesök hos nyfödda Enligt Verksamhetsbeskrivningen ska hembesök erbjudas alla nyfödda inom en vecka efter hemkomsten. Hembesök ska också erbjudas till nyinflyttade, adoptivbarn, flyktingar samt familjer med särskilda behov. Norm 95 % av förstagångsföräldrarna ska få hembesök. 80 % av flergångsföräldrarna ska få hembesök. Hembesök som arbetsmetod är väl dokumenterad då mycket information erhålles i barnets hemmiljö (Jansson A. Hembesök kan ge nyblivna föräldrar stöd att utvecklas som familj. Läkartidningen 2003;15:1348-1351). Den tillit och det förtroende som skapas under besöket är väl tillvaratagen tid och en god bas för fortsatta kontakter. I områden med mindre tid avsatt för BVC är det vanligare att hembesök inte hinns med. Tabell 8 redovisar andelen hembesök dels till alla nyblivna föräldrar, dels till förstagångsföräldrarna. I figur 1 visas fördelningen i nämndområden. Precis som tidigare år är det delar av Göta Älvdalen som på grund av tidsbrist ligger extremt lågt med sina hembesök. Tabell 8. Hembesök under 2007 Område Hembesök till nyblivna föräldrar 2007 2006 2005 Varav förstagångsföräldrar 2007 2006 2005 N. Bohuslän 78 % 77 % 86 % 89 % 92 % 93 % Dalsland 87 % 92 % 85 % 97 % 95 % 92 % Vänersborg 55 % 67 % 66 % 71 % Trollhättan Lilla Edet 123 45 % 44 % 56 % 55 % 52 % 68 % Uddevalla 76 % 75 % 75 % 88 % 88 % 80 % FyrBoDal 66 % 68 % 76 % 77 % 77 % 82 % 123 Figur 1. Fördelning av andelen hembesök mellan åren 2005-2007 14

Amning Socialstyrelsen har fastställt nedanstående definitioner, vilka för tredje året i rad används i den statistiska redovisningen. Uppgifterna avser andelen barn som ammades vid 1 veckas ålder samt 2, 4, 6, 9 och 12 månaders ålder. Enbart ammade: Barn som enbart fått bröstmjölk samt vitaminer/ läkemedel (t ex AD-vitaminer). Delvis ammade: Barn som förutom bröstmjölk fått modersmjölksersättning, välling eller annan kost. Amningsstöd upptar idag en betydande del av arbetstiden då många mammor går hem med sitt nyfödda barn så tidigt efter förlossningen (efter 48 timmar) att mjölken ännu inte hunnit rinna till och amningen därför inte kommit igång. För att kunna vara behjälplig i detta tidiga skede av amningsperioden krävs att amningsobservationer utförs vilket i sin tur kräver besök antingen i hemmet eller på BVC. Ofta är upprepade besök nödvändiga för att förhindra amningskomplikationer och säkra god viktökning för barnet. Andelen ammade barn vid 4 månaders ålder visas i figur 2. Vid en veckas ålder ammas 85 % av barnen, siffran håller i sig från föregående år. Vid 4 månaders ålder helammas 56 % av barnen. Vid 6 månaders ålder har de flesta startat med någon form av stödkost som gröt eller smakprov av puré och endast 15 % helammar. Vid ett års ålder får fortfarande 13 % bröstmjölk vid något tillfälle under dygnet, motsvarande siffra förra året var 15 % och året dessförinnan 19 %. Jämförs FyrBoDal med riket i övrigt ligger frekvensen något lägre här men det går att skönja en tendens till att amningsfrekvensen sjunker i riket som helhet figur 3. Figur 2. Andel helt eller delvis ammade barn vid 4 månaders ålder, födda 2006 i FyrBoDal Figur 3. Jämförelse av amning mellan FyrBoDal och riket i övrigt vid 4 månaders ålder för barn födda 2002-2006 15

Föräldrastöd Föräldrastöd i grupp är en viktig del av arbetet på BVC. Enligt ett riksdagsbeslut 1979 ålades landstingen att via mödra- och barnhälsovården erbjuda alla blivande och nyblivna föräldrar föräldrautbildning. Syftet var att Öka föräldrarnas kunskaper Bidra till att skapa gemenskap med andra föräldrar Bidra till ökade kunskaper om samhället Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland ska föräldrastöd i grupp erbjudas alla nyblivna föräldrar. Under verksamhetsåret ska minst 70 % av förstagångsföräldrarna ha deltagit i minst hälften av de erbjudna tillfällena. BVC har inte möjlighet att erbjuda alla föräldrar gruppverksamhet på grund av tidsbrist. Förstagångsföräldrar är därför den huvudsakliga målgruppen. Pappors deltagande i föräldragrupper varierar. Högre frekvens av pappor ses där BVC tar över befintliga grupper från MVC eller om träffarna förläggs till sen eftermiddag. För FyrBoDals förstagångsföräldrar varierar tillgången till föräldrastöd i grupp vilket visas i tabell 9. Det finns också alternativa former som Babycafé och temaföreläsningsserier där antingen BVC-sjuksköterska eller någon annan profession medverkar. Antalet Familjecentraler är fyra och ytterligare två är under planering. Fyra kommuner har familjecentralsliknande verksamhet. Samarbetet mellan barnhälsovård, mödrahälsovård, öppen förskola och socialtjänst i samma lokal (familjecentral) ger många vinster. Tabell 9. Föräldrastöd i grupp under 2007 Barn födda 2006 Varav förstagångsmammor Antal % Deltagit >50 % Antal % Pappor som deltagit >1g. Antal N. Bohuslän 659 253 38 298 57 26 Dalsland 359 136 38 184 58 41 Trestad 1 675 454 27 185 68 39 FyrBoDal 2 693 843 31 667 60 106 16

EPDS Edinburgh Postnatal Depression Scale Post partum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande drabbar 8-13 % av de nyblivna mammorna (Wickberg G., Hwang P. Post partum depression nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens Folkhälsoinstitut. 2003:59). Om en post partum depression blir långvarig, kan den få negativa konsekvenser för barnets samspel med mamman, för kvinnans egen hälsa och för parets relation. Med hjälp av en självskattningsskala (EPDS) kan man lättare hitta dessa mammor och erbjuda dem olika typer av hjälp. BVC-sjuksköterskan utför screeningen när barnet är ca 2 månader och poäng 9-12 räknas som normalt. Om kvinnan har hög poäng (12-15) erbjuds hon stödjande samtal (1 tim x 3-5 ggr) hos BVC-sjuksköterskan. Är utfallet högre än 15 eller om självdestruktiva tankar finns tar en MHV/BHV-psykolog hand om samtalen för att eventuellt remittera vidare till sjukvården. Barnhälsovården i FyrBoDal har beslutat att metoden ska användas i området och har därmed utbildat BVC-sjuksköterskor sedan 2003. Nya BVC-sjuksköterskor erbjuds fortlöpande utbildning av BHVpsykolog. Under 2007 genomförde de flesta BVC-sjuksköterskor i FyrBoDal EPDSscreeningar vilket åskådliggörs i tabell 10. Metoden är ibland svår att använda för kvinnor med annat hemspråk än svenska. Tabell 10. Utförda EPDS-screeningar Nämnd Genomförda EPDS 2007 2006 2005 Utfall > 12 p 2007 2006 2005 N. Bohuslän 454 339 339 23 30 24 Dalsland 271 235 258 16 12 19 Trestad 1 033 1 016 825 69 62 60 FyrBoDal 1 757 1 590 1 482 108 104 103 17

Vaccinationer Det generella vaccinationsprogrammet inom barnhälsovården omfattar vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och sjukdomar orsakade av bakterien Haemophilus influenzae typ b (Hib) samt mässling, påssjuka och röda hund. Vaccin mot tuberkulos och hepatit B erbjuds till riskbarn. Enligt normen i Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland bör: 99 % av barnen vara vaccinerade mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib 96 % av barnen vara vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund Årets vaccinationsrapport för barn födda 2005 visar att 99 % av barnen i FyrBoDal vaccineras mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib. Samma höga vaccinationstäckning har även Västra Götaland liksom riket i sin helhet. Genomgång av vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund visar att den nedgång i vaccinationsfrekvens som inleddes under sista delen av 90-talet nu är över. Vaccinationstäckningen ligger åter över 96 % (figur 4). Figur 4. Mässlings-, påssjukeoch röda hundvaccin för barn födda 1994-2004 boende i FyrBoDal jämfört med riket i stort. Hepatit B Vaccination mot hepatit B rekommenderas till riskbarn. Barn tillhör riskgrupp för hepatit B om förälder/vårdnadshavare, mor farföräldrar eller annan familjemedlem kommer från land med minst 2 % förekomst av hepatit B. Denna vaccination infördes under 2005 i FyrBoDal. 18

Tuberkulos (BCG) BCG-vaccination rekommenderas till riskbarn. Till denna grupp hör personer födda i eller utanför Sverige som uppfyller ett eller flera av nedanstående kriterier: Familjemedlem eller annan närstående har eller har haft tuberkulos Enligt Verksamhetsbeskrivningen för Barnhälsovården i Västra Götaland bör 96 % av riskbarnen vara vaccinerade mot tuberkulos. Tabell 11 visar att i FyrBoDal vaccineras 98 % av riskbarnen. Invandrartätheten varierar stort i FyrBoDal och den högsta siffran har Granngården i Trollhättan. Den ena eller båda föräldrarna/ vårdnadshavarna eller annan familjemedlem kommer från land där tuberkulos är vanligt d v s Afrika, Asien, Latin- och Sydamerika, Syd- och Östeuropa Vistelse planeras i något av ovanstående länder med nära kontakt med lokalbefolkningen Tabell 11. BCG-vaccination mot tuberkulos Nämnd Antal födda 2005 Varav riskbarn Antal % BCG-vaccinerad Antal % N. Bohuslän 641 72 11 69 96 Dalsland 394 58 15 56 97 Trestad 1 662 351 21 345 98 FyrBoDal 2 697 481 18 470 98 19

Tal- och språktest 2½ år Ett strukturerat tal- och språktest utförs på barnen när de är 2½ år. Enligt Verksamhetsbeskrivning för Barnhälsovården i Västra Götaland ska 98 % av barnen vara undersökta före 3 års ålder, att så varit fallet i FyrBoDal visar tabell 12. Cirka 8 % av barnen omtestades vid 3 års ålder och av dessa skickades remiss till logoped i 14 % av fallen. detta test är viktigt för tidig upptäckt av tal- och språkstörning bl a av Carmela Miniscalco (Miniscalco C. Language problems at 2,5 years of age and their relationship with early school-age language impairment and neuropshychiatric disorders). Det fåtal barn som, beroende på handikapp eller språkförbistring, inte genomfört undersökningen har ändå besökt BVC för ett samtal. Ett flertal undersökningar har visat att Tabell 12. Tal- och språktest Födda 2004 2½års undersökning Antal % Logoped remiss % N. Bohuslän 682 671 98 1 Dalsland 398 383 96 1 Trestad 1 676 1 654 99 2 FyrBoDal 2 756 2 708 98 2 4-årsundersökning En strukturerad 4-årsundersökning innebär att barnet går balansgång, ritar en huvudfoting, imiterar ett kors, förstår flerledade instruktioner, kan benämna färger, räknar tre föremål samt genomför syntest. 4-årsundersökning av barn födda 2003 visar att 78 % av barnen testades utan anmärkning och att 16 % fick omtestas före 5½ års ålder. I de flesta fall rör det sig om omtest av synen. 20

Rökvanor hos föräldrar Tobaksrök är en av de stora hälsoriskerna för barnet. Kvinnor som slutat röka under graviditeten löper stor risk att börja röka igen efter förlossningen och måste därför kunna erbjudas extra stöd (tabell 13). Jämfört med tidigare års siffror ligger antalet rökare relativt stadigt på 6-15 %. BVC registrerar rökvanor hos föräldrar vid 0-4 veckors ålder och 8 månaders ålder. I registreringen ingår också om det förutom mor och far finns andra rökare i barnets närmiljö till exempel syskon, far- eller morföräldrar. Definition av rökare (Socialstyrelsen): En person som röker minst en gång dagligen, d v s drar i sig rök från cigarett, cigarill, cigarr eller tobak i pipa eller något annat som innehåller tobak. Detta gäller även den person som alltid röker utomhus. Så kallade feströkare, d v s en person som röker någon enstaka cigarett någon gång ibland definieras som icke rökare. Tabell 13. Rökvanor hos föräldrar Antal barn födda 2006 Rökvanor vid 0 4 veckors ålder Rökvanor vid 8 månaders ålder Mor % Far % Mor % Far % N. Bohuslän 659 8 11 10 10 Dalsland 359 8 13 11 14 Trestad 1 675 7 12 9 12 FyrBoDal 2 693 7 12 9 12 21

Sammanfattning Barnhälsovården i FyrBoDal bedrivs enligt riktlinjer generella för hela landet och med mål fastställda i den Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland som antogs av Hälso- och Sjukvårdsutskottet 2004. Det kan fastställas att i de BVCområden som har en bemanning i enlighet med normen hinner man med alla viktiga arbetsmoment som hembesök, föräldrastöd i grupp och kontakter med förskolorna i sitt område. Sedan flera år tillbaka har flera av BVCsjuksköterskorna i Göta Älvdalen mycket höga normtal utan att ha fått utökad tid till BVC-arbete. Det resulterar liksom förra året i lägre antal hembesök och färre grupper för föräldrastöd. Läkartiden på BVC är knappt tilltagen i hela området med enstaka undantag. Amningsstatistiken visar en sjunkande tendens för tredje året i rad. Idag tas PKU på barnen redan vid 48 timmars ålder och eftersom man uppfattar sig som färdig går de flesta hem vid en tidpunkt när amningen inte är igång. BVC-sjuksköterskorna uppger att fler kommer till BVC för amningshjälp vilket resulterar i fler besök på BVC. Tendens finns också att fler redan slutat amma vid första BVC-besöket, det kan dock ännu inte ses i siffrorna. EPDS är en etablerad arbetsmetod på i stort sett alla BVC i FyrBoDal. Utbildning sker fortlöpande för nyanställd personal och samtidigt pågår arbetet med vidareutveckling av arbetsmetod och dokumentation av densamma. Av FyrBoDals 34 BVC-lokaler är fyra integrerade i familjecentraler. Fler är under planering. I fyra kommuner finns familjecentralsliknande verksamhet. En familjecentral ger möjlighet till samverkan med andra viktiga aktörer i arbetet med barnet/familjen. Detta ger större möjlighet att tillgodose deras behov, särskilt när det gäller psykosocial problematik. 22

Centrala Barnhälsovården i FyrBoDal Sammanställt av: Nina Knutsson Per Möllborg Eva Fagerlund Birgitta Hermansson Anna-Bodil Bengtsson Anna Magouli Telefon 0522-923 23 0522-923 24 Verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovårdsöverläkare Assistent Socionom Dietist Text: Centrala Barnhälsovården Primärvården FyrBoDal 2008, Grafisk form: Regina Andersson, Tryck: Tryckeriet, Regionens Hus, Vänersborg