Kvalitetsrapport. Förskolan Kungsfågeln

Relevanta dokument
Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Kvalitetsrapport. Förskolan Stöttestenen

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Kvalitetsrapport. Förskolan Björken

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Kvalitetsrapport. Förskolan Kungsfågeln

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Kvalitetsrapport. Förskolan Haga

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Kvalitetsrapport. Förskolan Björken

Kvalitetsrapport. Förskolan Kyrkberget

Kvalitetsrapport. Förskolan Kristallen

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Kvalitetsrapport. Förskolan Stadsskogen

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Kvalitetsrapport. Förskolan Stadsskogen

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Kvalitetsrapport. Förskolan Ramsberg

Kvalitetsrapport. Förskolan Haga

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Kvalitetsrapport. Förskolan Kyrkberget

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Handlingsplan för 2012/2013

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Välkommen till vår förskola Grimsta

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Kvalitetsrapport. Förskolan Kristallen

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Handlingsplan GEM förskola

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Lokal arbetsplan för

Kvalitetsrapport. Förskolan Grönsiskan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Handlingsplan för Trollgårdens förskola, läsåret:

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Arbetsplan. Ljusne förskola Avd Skogen 2014/2015. Barn och utbildning

2.1 Normer och värden

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Kvalitetsredovisning

Dokumentera med ipad i förskolan

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2017 juni 2018

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Kvalitetsrapport. Förskolan Stöttestenen

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Transkript:

Kvalitetsrapport Förskolan Kungsfågeln Läsåret 2017 2018 1

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 4 2.1 Grundfakta... 4 2.2 Arbetsmiljö... 4 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling och lärande... 6 4.1 Språk... 7 Barn- och utbildningsnämndens mål... 7 4.2 Matematik... 10 4.3 Naturvetenskap och teknik... 11 4.4 Lek... 12 4.5 Estetik... 13 4.6 Motorik... 14 4.7 Socialt... 15 5. Barns inflytande... 16 6. Förskola och hem... 17 7. Övergång och samverkan... 19 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling... 20 9. Sammanfattning av utvecklingsområden... 22 2

1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn- och utbildningsnämndens specifika målskrivningar. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag och analys från verksamheten samt vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Kungsfågeln är en efterfrågad etablerad förskola med en avdelning 1-5 år. Förskolan är inte byggd för dagens barngruppsstorlekar och saknar separata arbetsplatser för personalen. Personalen använder utemiljön mycket strukturerat för att kompensera trångboddheten. Elionor Pettersson Lindesberg 20180717 3

2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars 21 Grundbemanning 15 mars 3,5 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. 2.2 Arbetsmiljö Kungsfågeln mätningar av psykosocial arbetsmiljö görs tillsammans med Kristallen eftersom det är så få medarbetare på enheten. Resultaten för piltavlan som används en gång per månad och mäter upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö, visar att det är områdena lagom arbetsmängd och möjligheter att påverka som vissa månader upplevs som otillfredsställande av ett par medarbetare. Även frågan om det går rättvist till på arbetsplatsen har haft ett något sämre resultat. Där gjordes en fördjupning i maj som visade på att det handlar om upplevelsen av att vissa räknas mer i arbetslaget. Resultat från medarbetarenkäten har inte redovisats då personalen är fyra personer och det krävs fem för att få ett enhetsresultat. Vid två tillfällen har personalen tagit upp att deras arbetsmiljö kraftigt försämrats pga barngruppens sammansättning. En förstärkning i bemanningen gjordes under våren. En en-avdelningsförskola är alltid mer sårbar än en förskola med flera avdelningar som kan samarbeta med varandra om öppningar, stängningar och vid frånvaro. Med de politiska beslut som finns idag kan varken personalen eller förskolechefen påverka gruppsammansättningen på en en-avdelningsförskola. Det är kötid och förskoleval som avgör. Det har lett till en dålig gruppsammansättning på Kungsfågeln vad gäller kön och ålder som personalen känner frustration och vanmakt över. Arbeta för en förändring av dagens förskoleval/köregler. Arbetsplatser för personalen 4

3. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efter hand omfatta dem. (Lpfö 98 Revideras 2016) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att yngregrupp äldregrupp utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra utveckla förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö utveckla sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan grupperna. De visar snarare hur personalen ser på sina styrkor och svagheter och hur man har prioriterat i planeringen av verksamheten. Med de yngre barnen kretsar mycket kring den egna individen. Med stigande ålder och genom förskolans arbete har barnen utvecklat sin samarbetsförmåga, de lyssnar på varandra och de leker i olika konstellationer. I båda grupperna ser man att barnen oftare använder kommunikation för att lösa problem än tidigare. 5

Personalen har varit lyhörda för barnens tankar och intressen vilket gjort barnen delaktiga i verksamheten. De har även arbetat med att medvetandegöra barnen på de lärprocesser som pågår. Man har jobbat mycket med att anpassa lärmiljön. Den skeva gruppsammansättningen har gjort arbetet tungjobbat i perioder. Utveckla arbetet med barns integritet utifrån Stopp min kropp Utveckla arbetet med materialet Babblarna för de yngre barnen 4. Utveckling och lärande 6

Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) 4.1 Språk Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 som mål att Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för lekskrivning. 7

Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att yngregrupp äldregrupp tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra utvecklar intresse för skriftspråk samt förs tåelse för s ymboler och deras kommunikativa funktioner 1 4 utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål 1 1 Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan grupperna. De visar snarare hur personalen ser på sina styrkor och svagheter och hur man har prioriterat i planeringen av verksamheten. Intresset för sång, ramsor och kommunikation har ökat. De äldre barnen kan skriva sitt namn och känner igen bokstäver. De börjar skriva och ljuda. Av Kungsfågelns tre sexåringar, alla med svenska som modersmål, bedöms alla(100%) vara språkmässigt redo för skolans läs- och skrivinlärning. Lässtunder, Före Bornholm, Babblarna och temaarbetet har gett många möjligheter för barnen att utvecklas språkligt. Personalen framhåller vikten av att utgå från barnens intressen, i det här fallet har temat varit superhjältar. Att gruppens sammansättning ändrats har försvårat arbetet under året och personalen har fått ändra gruppindelningar vilket påverkat planeringen. 8

Utveckla arbetet med att anpassa inom grupperna Tecken som stöd 9

4.2 Matematik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Yngregrupp Äldregrupp utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp utveckla sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan grupperna. De visar snarare hur personalen ser på sina styrkor och svagheter och hur man har prioriterat i planeringen av verksamheten. Även de små barnen kan siffror, rabbelräkna och använder begrepp som kort-lång mm. De jämför hur höga deras klosstorn är. De äldre barnen visar förståelse för antal och siffror. De har kunskap om former och klockan. På förskolans robot provar de och får förståelse för programmering. På de mattespel som finns på lärplattan visar barnen olika matematiska färdigheter. Pedagogerna jobbar medvetet med att fånga barnens intresse och på ett lekfullt sätt få in matematiken i aktiviteterna på förskolan. Det finns varierat material. Organisera för femårsgrupp 10

4.3 Naturvetenskap och teknik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att yngregrupp äldregrupp utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan grupperna. De visar snarare hur personalen ser på sina styrkor och svagheter och hur man har prioriterat i planeringen av verksamheten. Barnen visar stort intresse för natur, miljö och teknik. De har kunskaper om hur man programmerar roboten och på lärplattan. De har fått ökad kunskap om olika fenomen som man gjort experiment om. Skogen används mycket som lärmiljö. Pedagogerna tar chansen när barnen visar intresse för något. Det gäller att utmana på rätt nivå. Utveckla arbetet med BlueBot och programmering Dokumentera mer angående naturvetenskap-teknik 11

4.4 Lek Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att yngregrupp äldregrupp utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan grupperna. De visar snarare hur personalen ser på sina styrkor och svagheter och hur man har prioriterat i planeringen av verksamheten. Pedagogerna observerar att äldregruppen har fått en fin sammanhållning och att de har en god lek. Yngregruppen har också haft en god utveckling men här finns fortfarande en del konflikter och alla har inte hittat sin plats i gruppen ännu. Personalen ser att om temat engagerar barnen så tas det med i leken och utvecklar den. Det är även viktigt att de vuxna kring barnen förmedlar lugn, trygghet och struktur. Inga utvecklingsbehov har definierats. 12

4.5 Estetik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att yngregrupp äldregrupp utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycks former s om lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama 3 4 Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan grupperna. De visar snarare hur personalen ser på sina styrkor och svagheter och hur man har prioriterat i planeringen av verksamheten. Barnen har ökat sin repertoar av ramsor och sånger. De uppträder gärna för andra. Tilltron till den egna förmågan har ökat. De använder bilder för att uttrycka sig. Pedagogerna har erbjudit många och varierade sätt att skapa och uttrycka sig estetiskt. Man har jobbat medvetet med gruppindelningar. Inga utvecklingsbehov är definierade. 13

4.6 Motorik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att yngregrupp äldregrupp utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan grupperna. De visar snarare hur personalen ser på sina styrkor och svagheter och hur man har prioriterat i planeringen av verksamheten. De små barnen har utvecklats mycket motoriskt under året. Koordinationsförmåga och kroppsuppfattning har förbättrats. De äldre barnen har utvecklat sin finmotorik. Vid måltiderna provar barnen olika grönsaker och har fått insikter i vikten av god hälsa. Skogsutflykter, lek på gården och gympa på Sandströms har varit återkommande aktiviteter under året. Det ger barnen goda förutsättningar att utvecklas motoriskt. Aktiviteter som att äta med bestick, rita, skriva och klippa utvecklar finmotoriken. Personalen jobbar medvetet med rörelse i vardagen. Inga utvecklingsbehov har definierats. 14

4.7 Socialt Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att yngregrupp äldregrupp utveckla sin identitet och känner trygghet i den utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga, känna delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer 1 3 utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan grupperna. De visar snarare hur personalen ser på sina styrkor och svagheter och hur man har prioriterat i planeringen av verksamheten. Observationerna visar att barnen tränat upp sin samarbetsförmåga. De lyssnar till varandra och kan ibland lösa konflikter utan inblandning av vuxna. De hjälper varandra med vardagliga sysslor och har ett fint språkbruk. Leken har utvecklats så att fler kan delta, den håller på längre och kompiskretsarna har vidgats. Äldregruppens tema om superhjältar har handlat mycket om sociala spelregler vilket gett resultat. Personalen jobbar som förebilder och har prioriterat utelek för de yngsta så att de ska få det utrymme de behöver. Jobba med kulturidentitet 15

5. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att yngregrupp äldregrupp utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö 4 3 utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Barnen ger uttryck för att ha inflytande. De vet att personalen lyssnar på dem och att det är värt att uttrycka sina åsikter. De yngre barnen visar sin vilja genom både språk och handling. De vet vad som finns tillgängligt i material och hämtar det de vill ha. De väljer frukt och om de vill leka ute eller inne. Personalen utgår hela tiden från barnens intressen och idéer när de planerar tex temat. De stöttar individernas vilja i gruppen. Inga utvecklingsbehov definierade. 16

6. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Föräldraenkäten Svarsfrekvens: 23 svar av 21 inskrivna barn Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Ofta/alltid Ofta/alltid 2017 2018 2017 2018 Mitt barns förskola har en bra 100 utemiljö och utrustning för 61,1 87 utveckling och lärande. Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 100 Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 55,6 91,3 I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 100 Mitt barn trivs i förskolan. 88,9 95,7 I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 72,2 100 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 94,4 100 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 66,7 95,7 Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 83,3 95,7 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 72,2 95,7 Jag är nöjd med mitt barns förskola. 94,4 100 17

Med ett statistiskt säkert resultat på föräldraenkäten kan vi påstå att föräldrarna är nöjda med Kungsfågeln verksamhet och känner ett förtroende för personalen. Jämfört med förra året är det en mycket stor förbättring i resultatet. Att alla föräldrar anger att de är nöjda med sitt barns förskola ger goda förutsättningar för att ytterligare stärka samarbetet med hemmen. Inga föräldrar har använt möjligheten att komma på föräldraråd vilket jag tolkar som att de är nöjda med den information de redan får. Bearbeta de områden i enkäten där det finns föräldrar som inte är nöjda. 18

7. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. Övergången mellan förskola och skola följde planen. Förskoleklasserna sattes samman i samråd med förskolan. Barnen besökte skolan och förskoleklasslärarna besökte barnen i förskolan. Övergången är väl inarbetad och fungerar bra. Det finns fortfarande en del oklarheter omkring skillnaden i sekretess och uppdrag som behöver förtydligas. Utveckla samsyn mellan förskola och skola 19

8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. 20

I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT-grupp. Barn- och verksamhetsdokumentationerna var bra genomförda vilket tillsammans med nöjdhetsenkäten gav ett bra underlag för pedagogerna när de skulle göra självskattningarna. Införandet av Tempus har gett föräldrar nya sätt att följa arbetet på förskolan och bedöma kvaliteten. Det har varit mycket uppskattat. De olika områdesgrupperna har under året bidragit till fortbildning som höjt kompetensen på förskolan. Det systematiska kvalitetsarbetet fungerar bra. Under året har vi förenklat våra dokument och Kungsfågeln har varit en av de förskolor som varit försökskaniner i det arbetet. Fokus ligger numera mer på resultat än på beskrivningar. För beskrivningar (som också fyller sitt syfte) fungerar Tempus mycket bra när personalen bloggar. Föräldrar kan direkt få inblick i sitt barns förskolevardag, enkelt via sin smartphone. Utveckla användandet av Tempus 21

9. Sammanfattning av utvecklingsområden Enhetens prioriterade utvecklingsområden Arbetsplatser för personalen Gruppsammansättning Bildstöd Övriga utvecklingsområden Utveckla arbetet med barns integritet utifrån Stopp min kropp Utveckla arbetet med materialet Babblarna för de yngre barnen Utveckla arbetet med att anpassa inom grupperna Organisera för femårsgrupp Utveckla arbetet med BlueBot och programmering Dokumentera mer angående naturvetenskap-teknik Jobba med kulturidentitet Bearbeta de områden i enkäten där det finns föräldrar som inte är nöjda. Utveckla samsyn mellan förskola och skola Utveckla användandet av Tempus 22