Dnr: 2017-00122.022 Styrelseärende 1 2017-10-20 Till förbundsstyrelsen Delårsrapport för GR per 2017-08-31 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att fastställa föreliggande delårsrapport per augusti 2017 för GR. Sammanfattning av ärendet Till förbundsstyrelsen har förslag till delårsrapport per augusti 2017 överlämnats. GR redovisar ett positivt resultat per augusti 2017 på 3 666 tkr med en omsättning på 262 782 tkr. Den tidigare årsprognosen om att ett resultat om +150 tkr kommer att klaras i enlighet med beslutade riktlinjer för god ekonomisk hushållning har reviderats. Nu görs bedömningen att ett positivt resultat på 250 tkr kommer att kunna redovisas för helåret. Den sammanställda redovisningen för GR och dotterbolagen visar ett positivt resultat för perioden på 3 341 tkr med en omsättning på 492 183 tkr. Delårsrapporten finns bifogad i sin helhet. GRs delårsrapport per augusti 2017 som är den andra delårsrapporten av två under året revideras av GRs revisorer, Ernst & Young den 5oktober. Göteborg 2017-09-25 Helena Söderbäck /Bo Andersson 1
Dnr: 2016-00092.20 Styrelseärende 2 2017-10-20 Till förbundsstyrelsen Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 2029 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna förslag till yttrande daterat 2017-09-21. Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket daterad 2017-08-31 beretts tillfälle att yttra sig över förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 2029. Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på ny nationell plan för transportsystemet 2018 2029. Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 2029 finns på Trafikverkets webbsida. Ärendet behandlades i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 2017-09-21. Göteborg 2017-09-22 Helena Söderbäck /Maria Sigroth
Dnr:2016-00092.20 Tjänsteutlåtande 2017-09-21 Cecilia Kvist Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 2029 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Trafikverket daterad 2017-08-31 beretts tillfälle att yttra sig över Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 2029. Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 2029 finns på Trafikverkets webbsida. Bakgrund och syfte Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på ny nationell plan för transportsystemet 2018 2029. Utgångspunkterna för Trafikverkets prioriteringar är de transportpolitiska målen, riksdagens beslut om infrastrukturpropositionen Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling samt regeringens direktiv. I direktivet pekas sex samhällsutmaningar ut och dessa har utgjort viktiga inriktningar i arbetet. Omställning till ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Investeringar för ökat bostadsbyggande. Förbättra förutsättningarna för näringslivet. Förstärka sysselsättningen i hela landet. Ta höjd för och utnyttja digitaliseringens effekter och möjligheter. Ett inkluderande samhälle. Syftet med denna plan är att bidra till att de transportpolitiska målen nås, samt att bidra till lösningar på de utmaningar som riksdagen och regeringen har pekat ut. Mer konkret innebär detta framför allt att: Återställa och utveckla järnvägens funktionalitet. Främja säkra och funktionella vägar och höja säkerheten för oskyddade trafikanter. Främja överflyttningen av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart.
Bidra till fungerande och hållbara miljöer i städerna och erbjuda en grundläggande standard på landsbygderna. Minska transportsektorns miljöpåverkan utifrån den nationella planens roll. Skapa förutsättningar för att utveckla morgondagens transportsystem. Planförslaget bygger också på Trafikverkets kunskap om samhällsutvecklingen och behov i transportsystemet. Den ekonomiska ramen fördelas på följande vis: 333,5 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet. 289 miljarder kronor till vidmakthållande av transportsystemet varav: - 125 miljarder kronor till drift, underhåll och trafikledning av statliga järnvägar. - 164 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion samt statlig medfinansiering av enskilda vägar. Planförslaget är indelat i tre delar med del 1: Förutsättningar, del 2: Planförslaget och del 3: Effekter. Utgångspunkter för yttrandet Utifrån regeringens direktiv har Trafikverket tagit fram en omfattande plan. Planen med underlagsmaterial är väl strukturerad. Trafikverket har haft som ambition att sätta järnvägen i fokus, vilket är positivt. Västsverige växer kraftigt och huvuddelen av tillväxten sker i storstadsregionen. Tillväxten är positiv för regionen men också för hela Sverige. För att kunna svara upp och nyttiggöra tillväxten och såväl offentliga som privata aktörers ambitioner krävs satsningar på infrastrukturen. Regionen behöver statens stöd för att på bästa sätt ta tillvara investeringsviljan.
Behoven utifrån regional utveckling och hållbar tillväxt i en storstadsregion I GR:s mål- och strategidokument tar regionen höjd för att skapa och utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med en attraktiv kollektivtrafik. En grund för detta är att tågtrafiken i de fem huvudstråken får en högre turtäthet vilket i sin tur förutsätter ökad spårkapacitet. GR anser inte att Trafikverkets förslag på nationell plan svarar upp mot de behov som finns för att klara tillväxten och hållbar utveckling i en storstadsregion. En ökande befolkning skapar ett ökat behov av effektiva transporter samtidigt som klimatmålen ger oss en utmaning att skapa ett transportsystem utan beroende av fossila bränslen. En viktig del av ett sådant transportsystem är god kollektivtrafik som binder samman regionen och ger möjligheter till integration. För att Göteborgsregionen ska kunna växa och utvecklas är det angeläget med infrastrukturinvesteringar som ger regionen en ökad tillgänglighet och samtidigt möjliggör en ökad integration av Göteborgsregionen och omkringliggande arbetsmarknader. Infrastrukturen är av stor vikt för att skapa framtida lägen för bostäder och arbetsplatser med hållbara resealternativ. För att få full utväxling och nytta av järnvägsinvesteringar inom Västsvenska paketet krävs att kapaciteten i samtliga järnvägsstråk in till Göteborg stärks. Det gäller särskilt för pendel-och regiontågstrafiken i relationen Göteborg Borås Jönköping som idag inte har en relevant utbyggd järnväg. GR:s tidigare ställningstagande I GR:s yttrande över förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2014 2025 lyfte GR att bristerna i järnvägsstråken behöver åtgärdas under planperioden för ökad kapacitet och framkomlighet i transportsystemet. Behovet kvarstår och det är än mer angeläget att på samtliga banor säkra nationella transporter i regionen och stödja en regional utveckling med en stark och långsiktigt hållbar struktur. GR såg också mycket positivt på att det i planen fanns medel avsatt för sträckan Mölnlycke-Bollebygd. Under förra höstens arbete med inriktningsplaneringen beslutade Förbundsstyrelsen 2016-09-23 ( 149) att nedanstående funktioner i transportinfrastrukturen är prioriterade i Göteborgsregionen: Öka kapaciteten på järnväg för person- och godstransporter. Utveckla kollektivtrafiksystemet. Stärka cykeln som ett eget transportslag. Tvära förbindelser med kollektivtrafikkapacitet.
I efterföljande åtgärdsplanering beslutade GR:s förbundsstyrelse (2017-02-10, 202) att det är högst angeläget att beakta nedanstående brister i det nationella transportsystemet: Bristande klimatsäkring i Göteborgs hamninlopp och längs Göta Älv. Brister i kapacitet för gods- och persontransporter i järnvägssystemet. Brister för Göteborgs hamn. Brister i tillgänglighet till Landvetter flygplats med spårburen trafik. Brister i kapacitet för gods- och persontransporter på väg. GR:s ställningstagande gällande prioriterade insatser (angelägna behov och brister under planperioden) GR prioriterar i första hand sträckan Göteborg-Borås. Därefter följer angelägna behov som inte har rangordnats. Göteborg-Borås (-Jönköping) I nu gällande nationell plan, 2014 2025, finns medel avsatta för sträckan Mölnlycke-Bollebygd. Sträckan har en planerad byggstart till år 2020. Dessa medel har i förslaget till nationell plan 2018 2029 lyfts ur. Medel för sträckan Göteborg-Borås finns med som en av flera namngivna investeringar om planens ekonomiska ram skulle utökas med 10%. Stråket Göteborg Borås ( Jönköping) är en viktig länk i den nya stambanan mellan Göteborg och Stockholm. En förbättrad infrastruktur är av största vikt för att stimulera till bostadsutveckling och hållbart resande. Med förkortad restid knyts flera arbetsmarknadsregioner ihop till en gemensam, vilket förbättrar rekryteringsmöjligheterna och konkurrenskraften för näringslivet. Göteborg Borås förbättrar kommunikationerna till Landvetter flygplats och ökar därmed tillgängligheten till andra delar av Sverige och världen. Flygplatsen ingår som en av Sveriges s k Core-flygplatser inom det av EU utpekade transeuropeiska transportnätet (TEN-T). För att ta del av EUs driftmedel efter år 2030 krävs att flygplatsen har en järnvägsanslutning. Sträckan Göteborg Borås är ett av Sveriges största pendlingsstråk. Pendlingen i stråket sker i dag främst med bil eller buss. Detsamma gäller resor till och från Landvetters flygplats, som i dag saknar järnvägsanslutning. Det pågår ett omfattande gemensamt utvecklingsarbete i stråket med flera aktörer involverade. En målbild, Stråket Göteborg-Borås Målbild 2035, har tagits fram som visar en gemensam inriktning för en framtida hållbar regional struktur. Målbilden är politiskt godkänd av samtliga kommuner längs stråket samt i de två kommunalförbunden.
Västra Götalandsregionen har gjort en funktionsutredning för stråket som tar upp de regionala utvecklingsbehoven fram till 2050. I den framkommer det att det kommer att krävas ytterligare spår utöver det planerade dubbelspåret för att tillfredsställande kapacitet ska nås. GR har, i likhet med kommunerna längs stråket, ställt sig bakom funktionsutredningens slutsatser. Enligt kommunernas bostadsförsörjningsprogram, detalj- och översiktsplaner planeras ca 75 500 nya bostäder fram till år 2026 i stråket. Inom Härryda kommun pågår t. ex. planering av en ny tätort söder om Landvetter Landvetter Södra. För att frigöra potentialen i stråket krävs att järnvägen byggs ut. Landvetter flygplats står inför en expansion. Flygplatsen har idag 6,4 miljoner resenärer, varav 40% utgörs av affärsresenärer, och år 2030 beräknas det uppgå till 8 miljoner resenärer. Swedavia räknar också med att det, vid en utbyggd flygplats och tillkommande Airport city, kommer att skapas 10 000 nya arbetstillfällen inom 15 till 20 år. Sträckan Göteborg Borås har utretts under ett flertal år. Kommunerna och kommunalförbunden längs stråket har gemensamt bidragit med ekonomisk förstärkning till en fördjupad utredning av två delsträckor. Järnvägsanslutningarna till och från Göteborg har inte kunnat byggas ut i erforderlig omfattning eftersom kapaciteten i kärnan inte varit tillräcklig. Med investeringarna i Västsvenska paketet öppnar sig nu möjligheten att bygga ut systemet i sin helhet. Det gäller särskilt i relationen Göteborg Borås Jönköping. GR anser att utbyggnad av järnvägen på sträckan Göteborg Borås är högsta prioritet i såväl storstadsregionen som i arbetsmarknadsregionen. GR delar inte Trafikverkets syn på att ett omtag måste göras för sträckan. GR vänder sig emot att redan tilldelade medel för sträckan Mölnlycke Bollebygd i gällande plan strukits. GR:s bedömning är att det är en stor samhällsekonomisk förlust om utbyggnad av sträckan skjuts flera år framåt i tiden. Farleden i Göteborgs hamn Farleden är utpekad som brist i planförslaget vilket innebär att inga medel är avsatta till förbättrad kapacitet. GR har pekat ut att farleden in mot Göteborg och Göteborgs hamn brister i djup och bredd för att i framtiden säkerställa Göteborg som Nordens logistikcentrum och kunna ge goda internationella direktförbindelser. Det är därför av vikt att staten tar ansvar för en
hamn som är en nationell angelägenhet eftersom Göteborgs hamn är Nordens största hamn och nav för transoceana direktlinjer. Göteborgs hamn är en av få hamnar i Sverige som erbjuder direktanlöp från fjärran Östern/Asien och en mycket stor andel av svensk utrikeshandel går genom hamnen. Om det inte sker en fördjupning innebär det att de största containerfartygen tvingas gå till de stora hamnarna på kontinenten. Godset måste där lastas om till mindre fartyg vilket tar tid och kostar pengar. I förlängningen kan det innebära att Göteborgsregionen går miste om investeringar. En hamnfördjupning är en mycket viktig investering för hela Sveriges industri, handel och näringsliv. Västra stambanan GR tycker att det är positivt med de satsningar som görs på Västra stambanan men de är inte tillräckliga för att öka kapaciteten och minska sårbarheten i transportsystemet under planperioden. Västra stambanan är en av de viktiga järnvägarna i Västsverige för storstadspendling och regionförstoring. Den är också mycket viktig för godstransporter till och från Göteborgs hamn. GR ser därför att planeringen av en omfattande kapacitetshöjning med nya spår mellan Alingsås och Göteborg måste fortsätta. GR hade därför önskat att Sävenäs, planskildhet funnits med bland namngivna investeringar under planperioden istället för som föreslagen namngiven investering vid utökad ram. Enligt Trafikverket är en planskild anslutning till Sävenäs bangård en nödvändig förutsättning för att få ut full effekt av en första etapp med nya spår Göteborg Alingsås. Bohusbanan I planförslaget finns inga medel avsatta för kapacitetsförstärkning av Bohusbanan. Det framkommer i planförslaget att Södra Bohusbanan (Göteborg Uddevalla) kommer att ha kvarstående brister avseende kapacitet, trafiksäkerhet och användbarhet. Hög efterfrågan på persontransporter för studie- och arbetspendling i stråket bidrar till att kapaciteten inte räcker till. Flera plankorsningar har brister i utformning och skyddsnivå, vilket ger trafiksäkerhetsrisker samt påverkar robustheten. Bohusbanan, särskilt sträckan Göteborg Uddevalla, har stor potential för ökad pendling på järnväg, vilket framkommer bl. a. i VGR:s västtågsutredning. Inom KUSTO-kommunerna (Kungälv, Uddevalla, Stenungsund, Tjörn och Orust) beräknas befolkningen växa med 50 000 invånare till 200 000 invånare år 2035. Det stämmer inte med Trafikverkets skrivning att befolkningen minskar längs Bohuskusten; den södra delen ökar i befolkning.
En ökad kapacitet möjliggör också för godstransporter, banan har idag nästan ingen godstrafik enligt Trafikverket. Västkustbanan Region Halland har utsett västkuststråket med Västkustbanan som det viktigaste stråket för Hallands utveckling. För att utnyttja Västkustbanans fulla potential krävs dubbelspår på hela Västkustbanan. GR ser därför positivt på de investeringar som görs för dubbelspårsutbyggnad på banan. Kapaciteten på Västkustbanan in till Göteborg är dock inte tillräcklig. Trafikverket har nyligen påbörjat en åtgärdsvalsstudie för stråket Varberg Göteborg, vilket är positivt. I väntan på att åtgärdsvalsstudien ska bli klar är det av vikt att de namngivna investeringarna på Västkustbanan genomförs. Expressbussled Söder Västerleden och Lundbyleden. Även om det inte uttrycks så tydligt i planen, så bör Expressbussled Söder Västerleden och Lundbyleden rymmas i Storgöteborg kapacitetsbrist i regionalt system för kollektiva persontransporter på väg och järnväg. Det är positivt att det kommit med som utpekad brist i planen, vilket innebär att Trafikverket har möjlighet att fortsätta utreda frågan med sikte på nästa planrevidering. Då det inte avsatts medel i planen för ett genomförande så innebär det att vi är långt ifrån att få till stånd de lösningar som krävs för att staden och regionen ska kunna växa som förväntat fram till 2035. Det är viktigt att berörda parter i tidigt skede sätter formerna för samverkan och fortsatt arbete så att åtgärdsförslag finns framme i god tid innan arbetet med nästa planrevidering startar. Det är av stor vikt att staten tar sitt ansvar i att underlätta för kollektivtrafiken längs de statliga lederna, för att förstärka kapaciteten i kollektivtrafiken och öka andelen som väljer kollektivtrafik (utifrån ökad attraktivitet), för att kunna minska belastningen/öka kapaciteten på de statliga lederna samt möjliggöra ett ökat bostadsbyggande i närheten av lederna. E45 Göteborg Trollhättan GR vill även framhålla att det är angeläget att E45 på sträckan Göteborg Trollhättan byggs ut i alla dess delar, särskilt genom Göta och vid Torpabron. E45 är en viktig transportled både för person- och godstransporter. Vägen är betydelsefull för näringslivet i stråket Göteborg Trollhättan, men även för internationella transporter till och från Göteborgs hamn.
Sammankoppling av E6/20 och väg 40/väg 27 vid Kallebäck Planförslaget innehåller inte någon namngiven investering som motsvarar detta inspel. Åtgärden syftar till att koppla samman två statliga vägar för att öka framkomligheten samt att inte leda trafik som ska mellan dessa in på kommunalt vägnät och med oskyddade trafikanter. Ett flertal trafikmot längs E6 (söder och norrut), E20 och Väg 40 GR anser att kapaciteten i ovanstående mot bör analyseras djupare. E20 Positivt att E20 byggs ut i föreslagen takt. E20 är en viktig led mellan Göteborg och Stockholm, där andelen godstransporter är hög. Genom ombyggnad av etappen Tollered Alingsås så blir sträckan mellan Göteborg Alingsås helt mötesseparerad. Cykel I förslag till nationell plan för transportsystemet påpekas vikten av att satsa på hållbara transportslag, däribland cykel, och att tillgängligheten måste utvecklas inom ramen för ett hållbart samhälle. Vidare förutspås att efterfrågan på infrastruktur för trafikslag som gång, cykel och kollektivtrafik kommer att öka och lönsamheten för åtgärder som avser att underlätta för dessa trafikslag kommer att bli högre. Det slås fast att satsningar på kollektivtrafik, cykel och gång har stor betydelse för att alla ska kunna använda transportsystemet, oavsett funktionsnivå, kön, ålder eller ekonomi. GR:s bedömning är att de medel som avsatts i planen för utbyggnad av cykelvägsnätet inte korrelerar till ambitionsnivån gällande cykelns roll bland de hållbara trafikslagen. Planförslagets koppling till Sverigeförhandlingen GR anser att staten bör följa rekommendationerna från Sverigeförhandlingen gällande lånefinansiering och utbyggnadstakt samt lägga sträckan Gbg Stockholm så tidigt som möjligt Det är positivt att den statliga medfinansieringsgraden för de fyra kollektivtrafikobjekten uppgår till 46% inom ramen för avtalet inom Sverigeförhandlingen. Göteborgs Stad avser söka stadsmiljöavtal för linbanan för att uppnå 50% statlig medfinansiering. Det är emellertid viktigt att både finansiering och tidplan (byggstart i nationell plan bilaga 1) överensstämmer med avtalet i Sverigeförhandlingen, där det i
remissen inte finns någon angiven tidplan för linbana centrum och den statliga medfinansieringen ligger efter 2029, även om objektet är färdigställt redan kring 2021 2022. Trafikverket och Sverigeförhandlingen bör ta ett ansvar under remisstiden för att finansiering och tidplan fullt ut överensstämmer mellan nationell plan och avtal inom Sverigeförhandlingen. Planförslaget och Trafikverkets fyrstegsprincip Trafikverket tar i ett kapitel i planförslaget upp åtgärder som påverkar användningen av transportsystemet, dvs. steg 1- och 2-åtgärder enligt fyrstegsprincipen. Trafikverket redovisar även några förslag på informations- och kunskapshöjande åtgärder som bedöms ligga utanför Trafikverkets ordinarie uppdrag. Dessa förslag, som bedöms ligga utanför Trafikverkets uppdrag, har medel avsatta i plan. Däremot framkommer det inte med tydlighet om Trafikverket går in med medel i åtgärder som påverkar behov och val av transportsätt, dvs. det som i t.ex. en genomförd åtgärdsvalsstudie kan falla under steg 1- åtgärder.
Dnr:2017-00155 Styrelseärende 3 2017-10-20 Till förbundsstyrelsen Förslag till regional infrastrukturplan för Halland 2018 2029 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås för godkänna förslag till yttrande, daterat 2017-09-08. Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Region Halland daterad 2017-06-27 beretts tillfälle att yttra sig över Transportinfrastruktur för en hållbar utveckling i Halland Förslag till regional infrastrukturplan för Halland 2018 2029. Förslag till regional plan finna att läsa på Region Hallands webb och hämtas här. Ärendet behandlades i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 2017-09-21. Göteborg 2017-09-22 Helena Söderbäck /Maria Sigroth
Dnr:2017-00155 Tjänsteutlåtande 2017-09-08 Lena Wigren Förslag till regional infrastrukturplan för Halland 2018 2029 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Region Halland daterad 2017-06-27 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad Transportinfrastruktur för en hållbar utveckling i Halland Förslag till regional infrastrukturplan för Halland 2018-2029. Bakgrund och syfte Med utgångspunkt i den nu gällande planen för åren 2014 2025 har kommande plan för 2018 2029 tagits fram. Utöver det bygger planförslaget på samhällsutveckling och nyttor som går att återkoppla till tillväxtstrategi och regional systemanalys utöver regeringens direktiv med de sex samhällsutmaningar som anges där. Den preliminära ramen för Halland omfattar 1189 miljoner kronor. Till det tillkommer de medel som ännu inte upparbetats 2014 2017. Den slutgiltiga ramen beslutas och meddelas av regeringen våren 2018, i samband med att planen fastställs. Fram till den 1 oktober 2017 är det möjligt att lämna remissynpunkter på förslaget. Sammanfattning av planförslaget Liksom i föregående plan kvarstår Västkustbanan som ryggraden i kollektivtrafiksystemet i Halland. Det råder stor samstämmighet om värdet av att bygga bort flaskhalsarna på Västkustbanan under planperioden, och därför finns medfinansiering av dubbelspår, tunnel och resecentrum i Varberg och det nytillkomna objektet ombyggnad av Halmstad C med. Västkustbanan är av stor vikt för hela relationen Oslo Göteborg Köpenhamn. Därför är framkomligheten viktig genom Varberg men också för att åtgärda den kapacitetsbrist för persontåg som råder på Halmstad personbangård. Ytterligare medel är avsatta i regional plan för samfinansiering av mindre järnvägsåtgärder på de regionala banorna. Totalt omfattar dessa åtgärder ca 275 miljoner kronor.
I planförslaget förslås satsningar på åtgärder för att öka attraktiviteten och tillgängligheten till kollektivtrafik samt framkomligheten för buss om ca 125 miljoner kronor. Planen innehåller satsningar på gång- och cykelvägar omfattande 130 miljoner kronor. Prioriteringen omfattar utbyggnation av nya cykelledsförbindelser och fler separerade cykelvägssträckor längs Kattegattleden som är Sveriges första turistcykelled och förbinder Göteborg med Helsingborg. Till vägåtgärder, trafiksäkerhets- och miljöåtgärder, där nybyggnation av Onsalavägen, är det enskilt största objektet avsätts ca 673 miljoner kronor. Utöver det tillkommer ett driftbidrag till Halmstads flygplats om ca 30 miljoner kronor. En miljöbedömning kommer upprättas då Region Halland konstaterar att planen kommer att ha en betydande miljöpåverkan. Kommentarer GR anser att Region Halland har gjort väl avvägda prioriteringar och tagit hänsyn till viktiga stråk och noder. Dessa är samstämmiga med de av GR beslutade mål- och strategidokumenten. Utveckling av Västkustbanan ligger i linje med intentionerna i GR:s strukturbild och underlättar fortsatt samverkan en hållbar samhällsutveckling i arbetsmarknadsregionen. GR ställer sig positiva till att Västkuststråket lyfts som enskilt viktigaste stråket och framförallt Västkustbanan med de flaskhalsar som återfinns där. Utöver Kungsbacka, som ingår i GR, har Halland och Göteborgsregionen stort utbyte både i form av bostadsförsörjning och kompetensförsörjning, varför åtgärder som syftar till att underlätta transporter mellan regionerna är avgörande för framtida utvecklingspotential. Med hänvisning till skrivelsen ovan gällande kompetensförsörjning önskar GR ett bredare perspektiv under det prioriterade området Ett robust transportsystem för näringslivets transporter. För näringslivets och arbetsmarknadsregionens framtida utveckling är det fundamentalt att persontransporterna fungerar optimalt. Under prioriteringen Goda förbindelser med Stockholm önskar GR se att även stråket Göteborg Borås ( Jönköping) belyses som en tydlig prioritering. Järnvägsförbindelser till Landvetter, via Mölndal, är enligt GR en viktig länk i utvecklandet av arbetsmarknadsregionen.
GR ser fram emot fortsatt samarbete och dialog med Region Halland kring samordning och utveckling av Kungsbacka kommun då Kungsbacka är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund.
Dnr: 2017-00031.30 Styrelseärende 4 2017-10-20 Till förbundsstyrelsen Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län 2018 2020 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna förslag till yttrande daterat 2017-09-01. Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Länsstyrelsen i Västra Götaland daterad 2017-05-05 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslag till handlingsplan bifogas handlingarna. Förslag till yttrande daterat 2017-09-01 har upprättats. Ärendet behandlades i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 2017-09-21. Göteborg 2017-09-22 Helena Söderbäck /Maria Sigroth
Dnr: 2017-00031.30 Tjänsteutlåtande 2017-09-01 Joanna Friberg Regional handlingsplan för klimatanpassning i Västra Götalands län 2018 2020 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Länsstyrelsen i Västra Götaland daterad 2017-05-05 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Vårt moderna samhälle är uppbyggt och anpassat efter ett visst klimat och är inte rustat för några större variationer. Klimatanpassning handlar om att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden. Sveriges klimat har blivit varmare och blötare med mindre snö och is vintertid. Beräkningarna av framtidens klimat visar på att den utvecklingen fortsätter. Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna klimatanpassningsarbetet på regional nivå, och har tagit fram ett förslag till ny regional handlingsplan för Västra Götaland, som ska ersätta Regional handlingsplan för klimatanpassning från 2014. Handlingsplanen ska fungera som vägledande dokument för kommunerna samt styrdokument internt inom Länsstyrelsen, och beskriver övergripande inriktning för arbetet, samt åtgärder som behöver vidtas. Sammanfattning Handlingsplanen beskriver översiktligt klimatförändringarnas effekter på vårt län, främst med fokus på naturliga och tekniska system. Ett ramverk för Länsstyrelsens arbete och grunden för föreslagna åtgärder beskrivs utifrån följande punkter: Integrera klimatanpassning i verksamheten Lokala förutsättningar styr arbetet Mellankommunal och delregional samverkan är en förutsättning RCP 8.5 (det scenario med mest långtgående konsekvenser) är ett möjligt framtidsscenario Osäkerheter måste hanteras Ekosystembaserad klimatanpassning bör tillämpas
Länsstyrelsen har i remissmissivet bett om svar enligt en formulärmall. GRs synpunkter struktureras därför enligt rubriksättningen i formuläret Kommentarer Mål och syfte Vid en uppföljning av den gamla handlingsplanen 2016 framkom att planens syfte att vara vägledande för länets kommuner inte uppfylldes. GR ser det därför som mycket positivt att en ny plan tas fram, samt att den förankringsprocess med en kommunreferensgrupp som beskrivs i planen initierats. I handlingsplanen hänvisas till relaterade planer och program, men utan att specificera deras inbördes relation, vilket blir otydligt och därmed riskerar att skapa osäkerheter kring vad som gäller i olika situationer. Det är mycket viktigt att Länsstyrelsens olika relaterade uppdrag samordnas och att riktlinjer och vägledningar från Länsstyrelsen inom olika verksamheter harmoniserar med varandra. GR anser särskilt att kopplingen till det klimatstrategiska arbetet med omställning till ett fossilfritt samhälle bör förtydligas i planen. Detta är viktigt både för att klargöra att arbetet syftar mot samma mål, att förhindra skadliga effekter av klimatförändringar på vårt samhälle, och ur ett pedagogiskt perspektiv, då åtgärder inom båda områdena behöver genomföras för att nå målet. Övergripande inriktning Principerna i den övergripande inriktningen för handlingsplanen utgör bra utgångspunkter för klimatanpassningsarbetet i länet. Det är positivt att Länsstyrelsen tydliggör att klimatscenario RCP 8.5, det scenario med mest långtgående konsekvenser, utgör ett möjligt framtidsscenario. Detta gör Länsstyrelsens arbete och kommunikation tydligare och kan även utgöra en vägledning för kommunerna i deras avvägningar. Samtidigt blir det väldigt viktigt att vara tydlig med att osäkerheter måste hanteras i klimatanpassningsarbetet, då RCP 8.5 endast utgör ett möjligt scenario, inte en säkerställd beskrivning av framtiden. Beskrivningen i planen av strategier för att hantera osäkerheter och av robust beslutsfattande är mycket teoretisk och inte tydlig. En tydligare beskrivning av strategier för att fatta beslut som leder till bra resultat trots de stora osäkerheter som finns behövs, och Länsstyrelsens syn på val av risknivåer och dimensionerande händelser bör belysas tydligare. Länsstyrelsens åtgärder Föreslagna åtgärder är bra och viktiga för att driva klimatanpassningsarbetet framåt på både lokal och regional nivå. GR ser mycket positivt på åtgärden att implementera klimatanpassningsaspekter i Länsstyrelsens interna ärendehandläggning och löpande
arbete. Många åtgärder syftar även till att stödja och vägleda kommunerna i deras arbete, vilket är efterfrågat och behövligt. I planen pekas mellankommunal och delregional samverkan ut som en förutsättning för att nå resultat i klimatanpassningsarbetet. Dock saknas i planen tydliga åtgärder för Länsstyrelsen som syftar till att initiera och stödja en sådan samordning. Det vore önskvärt att Länsstyrelsen prioriterar aktiviteter som hjälper kommuner att komma igång med sitt klimatanpassningsarbete och att fokusera på det regionala och mellankommunala perspektivet. Detta skulle också underlättas om Länsstyrelsen kan bistå med analyser för att identifiera var samverkan krävs samt föreslå lösningar på hur mellankommunal samverkan kan genomföras. Ett exempel på en fråga där Länsstyrelsens hjälp med samordning kan behövas är i inrättandet av vattenskyddsområden, vilket finns med som en rekommenderad åtgärd för kommunerna. Ett annat är i frågan om skredrisk och översvämningsproblematik vid Göta älv och Vänern, där en föreslagen åtgärd är att ta fram en strategi för Länsstyrelsens samordning i arbetet, men där det även behövs samordning med berörda kommuner och mer konkreta åtgärder för att förhindra oönskade effekter av klimatförändringarna. Samverkan med andra aktörer är också viktig i både det lokala och regionala klimatanpassningsarbetet. Även här borde Länsstyrelsen kunna ha en samordnande roll. Detta gäller framför allt vid samverkan med sektorsmyndigheter som har ett ansvar att arbeta med klimatanpassning utifrån sitt sektorsansvar, och där kopplingen till kommunernas lokala ansvar ibland inte blir tydlig. Åtgärder för kommuner Rekommenderade åtgärder för kommunerna utgör en bra grund för kommunernas klimatanpassningsarbete. GR ställer sig bakom prioriteringen av åtgärder där kommunernas organisering av klimatanpassningsarbetet beskrivs som mycket viktig och en förutsättning för att kunna arbeta med övriga föreslagna åtgärder och identifiera och prioritera vilka åtgärder som är viktigast för den egna kommunen. Då det i dagsläget inte finns någon som ställer krav på kommunerna att faktiskt jobba med klimatanpassningsfrågor, och det bevisligen är ett trögstartat arbete, efterfrågas mer detaljerade åtgärder och riktlinjer både för att få en samsyn i de olika kommunerna och för att få genomslag i praktiken. Länsstyrelsen bör därmed mer tydligt fokusera på hur åtgärder ska genomföras och inte bara vad som ska göras. Övriga kommentarer I handlingsplanen som helhet saknas det sociala perspektivet i väldigt
hög grad. Effekter för naturliga och tekniska system beskrivs och åtgärder föreslås utifrån detta, men effekten på och konsekvenser för människor saknas ofta. I flera av de föreslagna åtgärderna bör ett socialt perspektiv läggas på framtagande av underlag, planer och riktlinjer, genom att påverkan på människor och riskbild för olika grupper i samhället ingår i beskrivningen. Åtgärder inom sociala områden såsom vård, hälsa och omsorg saknas helt i planen. Även ett utpekande av vilka samhällssektorer som behöver involveras i arbetet för att hantera de sociala konsekvenserna av klimateffekterna behöver beskrivas. Ett sätt att hantera den sociala dimensionen av klimatanpassning skulle kunna vara att göra en social konsekvensbedömning av planen. En analys av hur klimateffekter slår mot olika grupper i samhället hade också varit värdefull ur ett rättviseperspektiv.
Dnr: 2017-00123.31 Styrelseärende 5 2017-10-20 Till förbundsstyrelsen Åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen reviderat program Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna förslag till yttrande daterat 2017-09-04. Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Länsstyrelsen i Västra Götaland daterad 2017-05-19 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Länk till programmet. Åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen syftar till att sänka kvävedioxidhalterna i Göteborgsregionen. Programmet har arbetats fram i samarbete mellan Länsstyrelsen, Göteborgs stad, Mölndals stad, Västra Götalandsregionen, Göteborgsregionens kommunalförbund, Trafikverket och Göteborgsregionens luftvårdsprogram. För att klara miljökvalitetsnormen behöver trafikmängder och utsläpp minska på både kommunala och statliga vägar. Då handlingsutrymmet till stor del är lagstyrt ser GR positivt på att åtgärderna präglas av att verka för lagändringar nationellt. Ärendet behandlades i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad 2017-09-21. Göteborg 2017-09-22 Helena Söderbäck /Maria Sigroth
Utdrag ur protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Tid: Torsdag 21 september 2017 Plats: GR, Anders Personsgatan 8, Göteborg 6 Åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen reviderat program Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Länsstyrelsen i Västra Götaland daterad 2017-05-19 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Beslut Förslag till yttrande daterat 2017-09-04 godkänns för egen del. Förbundsstyrelsen föreslås att godkänna förslag till yttrande daterat 2017-09-04. Protokollsanteckning från Jöran Fagerlund (V) Under diskussionerna har framkommit att instruktionerna från förbundsstyrelsen är att styrgruppen måste nå enighet. I annat fall skall ordförande avföra frågan från dagordningen. Det enda alternativet till att bifalla tjänstemännens förslag är att styrgruppen når enighet om något annat vilket i praktiken ger alla ledamöter i styrgruppen vetorätt. Det är dessutom olyckligt för omställningsarbetet i GR eftersom det garanterar att de långsammaste bestämmer tempot i de gemensamma ansträngningarna. Kommentarerna i tjänsteutlåtandet är på många sätt välavvägda och angelägna att framföra till Länsstyrelsen. I två fall har dock logiken kastats om när det gäller målkonflikterna. Vid målkonflikter är det rimliga att arbetet med att klara miljökvalitetsnormen för luft skall prioriteras. Hur utvecklingsmålen nås är valfritt medan att dö i förtid på grund av dålig luft inte är det. Meningen När Göteborgsregionen växer får dock inte MKN vara en bromsande faktor i utvecklingen. i tredje stycket borde ha formulerats När MKN skall klaras får ambitionen att Göteborgsregionen skall växa dock inte vara en bromsande faktor i arbetet med att klara miljökvalitetsnormen. Just:
Meningen Den målkonflikt som kan uppstå mellan Miljöbalkens krav på att MKN skall uppnås och pågående arbete med att utveckla Göteborgsregionen får inte äventyra utbyggnaden av ett ändamålsenligt transportsystem eller utbyggnad av bostäder och verksamheter i enlighet med strukturbilden. i det fjärde stycket borde ha formulerats Den målkonflikt som kan uppstå mellan Miljöbalkens krav på att MKN skall uppnås och pågående arbete med att utveckla Göteborgsregionen med utbyggnaden av ett ändamålsenligt transportsystem eller utbyggnad av bostäder och verksamheter i enlighet med strukturbilden får inte äventyra arbetet med att klara MKN. I alla rimliga sammanhang hade jag naturligtvis föreslagit att dessa förändringar skulle ha blivit styrgruppens beslut. Nu är inte GR:s styrgrupper ett rimligt sammanhang och därför föreslår jag inga förändringar. Vid protokollet Eva-Lena Hedvall Justeras: Henrik Munck Mikael Berglund Just:
Dnr: 2017-00123.31 Tjänsteutlåtande 2017-09-04 Anna Axelsson Joanna Friberg Åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen reviderat program Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Länsstyrelsen i Västra Götaland daterad 2017-05-19 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte När en miljökvalitetsnorm inte klaras måste enligt luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) ett åtgärdsprogram upprättas. Det gällande åtgärdsprogrammet ska därför revideras i syfte att klara miljökvalitetsnormen. Länsstyrelsen i Västra Götalandsregionen har ansvar för samordning av arbetet. Sammanfattning I GRs arbete med strategisk regionplanering utgör luftkvalitet en viktig parameter. GR ser positivt på att samla aktörer bakom en gemensam strategi för att verka för mindre luftföroreningar. I förslaget till åtgärdsprogram konstateras att åtgärder för att minska trafikmängder och utsläpp från trafiken, och då särskilt den tunga trafiken, ger bäst effekt i arbetet med att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Därför föreslås en rad åtgärder inom följande områden: Ändring av skatter och lagar Tunga fordon Parkering Arbetsmaskiner Utveckla och gynna kollektivtrafiken Fler åtgärder för att utveckla och gynna hållbart resande Många av föreslagna åtgärder ligger på nationell nivå, att dessa genomförs bedöms i åtgärdsprogrammet vara mycket viktigt.
Kommentarer GR ställer sig bakom förslaget till åtgärdsprogram. Programmet ligger i linje med GRs mål- och strategidokument. Luftkvalitet utgör en viktig parameter i den strategiska regionplaneringen. Miljökvalitetsnormen (MKN) för luftkvalitet utgår från vetenskaplig grund och syftar till att skydda människors hälsa och miljön. GR vill särskilt betona vikten av åtgärder på nationell nivå, dels för att överskridandet av MKN i stor utsträckning är kopplat till trafiken på statliga vägar dels för att många av föreslagna lokala åtgärder kräver att kommunerna har tillgång till de verktyg som beslutas om på nationell nivå. GR bedömer att genomförandet av åtgärder på nationell nivå är helt avgörande för att klara MKN. För att uppnå hållbar tillväxt är det av stor vikt att MKN uppfylls. När Göteborgsregionen växer får dock inte MKN vara en bromsande faktor i utvecklingen. GR vill framhålla att i Göteborgsregionens medlemskommuner pågår en diskussion på alla nivåer om hållbar tillväxt och hållbar regional struktur. Den diskussionen har sin grund i viljeinriktningen för hur vi vill utveckla en hållbar infrastruktur med attraktiv kollektivtrafik och ny bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen. Den målkonflikt som kan uppstå mellan Miljöbalkens krav på att MKN skall uppnås och pågående arbete med att utveckla Göteborgsregionen får inte äventyra utbyggnaden av ett ändamålsenligt transportsystem eller utbyggnad av bostäder och verksamheter i enlighet med strukturbilden. Uppfyllandet av MKN i ett längre perspektiv kräver långsiktiga och kontinuerliga insatser från flera aktörer. Det är angeläget att det nu pågående arbetet med att nå ett hållbart resande i regionen fortsätter, bl. a. genom genomförandet av Västsvenska paketet En icke oväsentlig del av utsläppen härrör från daglig bilpendling inom regionen. GR anser att programmet med fördel skulle kunna förstärka vikten av kraftiga förbättringar av kollektivtrafiken i hela Göteborgsregionen. Ett ökat utbud i kollektivtrafiken, en ökad tillförlitlighet och en förstärkning av kapaciteten skulle ha en påtaglig effekt på bilpendlingen över kommungränserna. GR ser att flera av föreslagna åtgärder med fördel kan tillämpas i hela Göteborgsregionen, t. ex. utbyggnad av laddinfrastruktur. Slutligen vill GR understryka vikten av att förslaget till åtgärdsprogram framtagits i samråd mellan flera organisationer. Genom att samla aktörer bakom en strategi finns möjlighet till större genomslagskraft. Särskilt viktigt är detta med tanke på planerade och pågående stadsutvecklings- och förtätningsprojekt i Göteborgsregionen.
Dnr: 2017-00252.60 Styrelseärende 2017-10-20 Till förbundsstyrelsen Brister i rutinerna från Migrationsverket om ensamkommande barn som skrivs upp i ålder Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås översända bilagd skrivelse daterad 2017-09- 25 till Migrationsverket med kravet att Migrationsverket omedelbart agerar för rutiner som säkerställer att kommunerna får information när ensamkommande barn skrivs upp i ålder. Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Styrgruppen för social välfärd har beslutat att föreslå förbundsstyrelsen att översända en skrivelse till Migrationsverket med anledning av att rutinerna för information till kommunerna om att ensamkommande barn skrivits upp i ålder brister. Göteborg 2017-09-25 Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand /Elisabeth Beijer
2017-09-25 Skrivelse till Migrationsverket Brister i rutinerna från Migrationsverket om ensamkommande barn som skrivs upp i ålder Det nya ersättningssystemet för ensamkommande barn innebär att ersättning till kommunen för ett barn automatiskt upphör samma dag beslutet om åldersuppskrivning fattas av Migrationsverket. Det är en skillnad mot tidigare bestämmelser, innan 1 juli 2017, där kommunerna lämnade in sina ansökningar i efterskott och Migrationsverket hade möjlighet att bevilja ersättning inom skäligt rådrum. Riktlinjer på Migrationsverket säger att Migrationsverket skyndsamt ska informera anvisningskommun och överförmyndarnämnd om att ett beslut har fattats och åldern justerats samt ställa frågan om fortsatt placering. Kommuner i Göteborgsregionen har märkt att rutinerna brister. För en kommun är det synnerligen viktigt att omgående få information om det fattade beslutet. Bristen på information får stor betydelse eftersom kommunerna då inte agerar för att undersöka om det finns grunder för kvarboende eller om en omflyttning till Migrationsverket ska ske. Eftersom beslutet om att inte utge ersättning från Migrationsverket till kommunerna gäller omedelbart går kommunerna i dessa fall miste om ersättning. Förbundsstyrelsen vill med denna skrivelse framföra kravet att Migrationsverket omedelbart agerar för rutiner som säkerställer att kommunerna får information när den unge skrivs upp i ålder. Om det finns skäl till fördröjd information från Migrationsverkets sida ska ersättning till kommunen utgå fram till dess att kommunen har informerats.
Dnr: 2017-00253.90 Styrelseärende 7 2017-10-20 Till förbundsstyrelsen Yttrande över betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälsooch sjukvård SOU 2017:48 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna förslag till yttrande, daterat 2017-09-05 och översända det till Socialdepartementet. Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Styrgruppen för social välfärd beslutade den 21 september 2017 att föreslå förbundsstyrelsen att översända ett yttrande över betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälsooch sjukvård till Socialdepartementet. Betänkandet rör förslag om förstärkt kunskapsstyrning inom verksamhet som bedrivs med stöd av hälso- och sjukvårdslagen med utgångspunkt i landstingens hälso- och sjukvård. Samtidigt gör utredningen anspråk på att omfatta kommunernas hälso- och sjukvård och lämnar förslag som får konsekvenser för kommunerna, konsekvenser som inte är omhändertagna eller belysta. GR avstyrker att på så otillräckliga underlag som presenteras här fatta beslut som får långtgående konsekvenser för kommunerna, därtill med ett snabbt genomförande. Göteborg 2017-09-22 Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand/Elisabeth Beijer
Tjänsteutlåtande 2017-09-05 Elisabeth Beijer Synpunkter på betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälsooch sjukvård SOU 2017:48 Bakgrund Remissen Socialdepartementet har skickat betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård (SOU 2017:48) på remiss ut i landet. 17 kommuner är direkt tillfrågade, dock inte någon av Göteborgsregionens (GR:s) 13 medlemskommuner. Inte heller har någon av de 24 regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS) som formats för socialtjänstens kunskapsutveckling i landet, varav GR är en, blivit ombedda att besvara remissen. GR är tillsammans med medlemskommunerna aktiva i frågor som rör kunskapsutveckling i kommunernas socialtjänst och hälso- och sjukvård och betänkandets förslag får konsekvenser för kommunerna. GR väljer därför att lämna vissa synpunkter. Svaret ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 20 oktober 2017. Landstingens kunskapsstyrning En viktig utgångspunkt för utredningen och för det svar som ges här är ett samarbete landstingen emellan där landstingen arbetat fram en sammanhållen struktur för nationell kunskapsstyrning. I strukturen får de sex sjukvårdsregionerna i landet ansvar för olika programområden. Ett programområde kan heta exempelvis Ögon, ett annat Cancer, ytterligare ett Barn/Unga. Programområdets uppdrag är att leda och samordna kunskapsstyrningen inom aktuellt område. Dessutom ska nationella samverkansgrupper tillsättas för metoder för kunskapsstöd, nationella kvalitetsregister, uppföljning och analys, läkemedel och medicintekniska produkter, forskning och Life science samt patientsäkerhet. En strategisk styrgrupp bildas för att leda arbetet. SKL:s styrelse har rekommenderat landsting och regioner att under hösten 2017 godkänna och ställa sig bakom förslaget. Landstingen har
en lång tradition av samordning i kunskapsfrågor genom samverkansorganet NSK (Nationell samverkan för kunskapsstyrning). Kommunernas kunskapsstyrning Varje kommun (290 i landet) är ansvarig huvudman för sin verksamhet. Kommunerna samordnar sig regionalt i så kallade regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) för stöd kring verksamhets- och kunskapsutvecklingsfrågor. Samtliga kommuner i landet ingår i en RSS, som i huvudsak följer länsgränserna på samma sätt som landstingen. I Västra Götaland med sina 49 kommuner finns det fyra RSS utifrån kommunalförbundsområdena. Samordning med Västra Götalandsregionen, som är landstinget i Västra Götaland, sker med stöd av VästKom. Företrädare för RSS agerar gemensamt i landet med stöd av SKL och aktuellt just nu är att samverkan med statliga myndigheter stärks i ett partnerskap mellan RSS, Socialstyrelsen och SKL. Sedan år 2014 finns också en nationell samverkansgrupp för socialtjänstens kunskapsstyrning benämnd NSK-s. I gruppen ingår en socialchef per RSS, representanter för RSS, SKL och statliga myndigheter. NSK-s håller på att stärka sina positioner och arbetar med frågor som är väsentliga för socialtjänstens kunskapsutveckling i hela landet. Nationell kunskapsstyrning I samband med utredningen från Socialdepartementet 2014 (Ds 2014:9 En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst ) lämnades förslag som skulle leda till en förbättrad statlig kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Myndigheternas kunskapsstyrning skulle bli samordnad, effektiv och anpassad till de behov patienter, brukare, olika professioner och huvudmän har. Förslagen skulle också leda till en stärkt samverkan mellan statliga myndigheter sinsemellan och med kommuner och landsting. Förslaget utgjorde det fjärde steget i ambitionen att effektivisera de statliga myndigheterna, och bland annat fick Socialstyrelsen ett tydligare uppdrag och en samordnande roll i kunskapsfrågor som rörde myndigheter under Socialdepartementet. En konkret följd av förslaget är att Rådet för styrning med kunskap inrättades. Genom rådet sammankallar Socialstyrelsen övriga myndigheter. För att få del av de behov landstingen och kommunerna har av kunskapsstöd möter rådet den så kallade Huvudmannagruppen, som består av förtroendevalda politiker från landsting och kommuner. SKL stödjer Huvudmannagruppen administrativt. Strukturen är fortfarande relativt ny och håller på att utvecklas, bland annat är representanter för NSK-s och NSK sedan våren 2017 inbjudna när Huvudmannagruppen träffas.
Betänkandets innehåll i stora drag Utredningen rör behovet av förstärkt kunskapsstyrning inom verksamhet som bedrivs med stöd av hälso- och sjukvårdslagen. I huvudsak utgår utredningen från landstingens verksamhet. Syftet har varit att överväga och lämna förslag till hur en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås och att säkerställa att den hälso- och sjukvård som erbjuds är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män. Utredningar lyfter att kunskapsstyrningen är splittrad och att genomslaget av de kunskapsinsatser som gjorts blivit alltför blygsamt, det konstateras också att oönskade skillnader över landet inte minskat. Begreppet kunskapsstyrning och kunskapsstöd tolkas brett. Det räcker inte, menar utredningen, att ta fram exempelvis nationella riktlinjer eller vårdprogram. Det finns redan ett stort antal kunskapsstöd. Framför allt behövs insatser för att förbättra förutsättningarna för användningen av bästa kunskap. I detta ligger kunskapsstöd, stöd till uppföljning och analys, stöd till förbättring/verksamhetsutveckling samt frågor som rör arbetsplatskultur och ledarskap. Kunskapsstyrningen ska bidra till ett lärande system. Utredningen pekar på att de vårdsystem som lyckas bäst med att använda bästa kunskap inte är de som centralt tar fram kunskap för att sprida till vården, utan de som arbetar integrerat och inkluderande. Sjuksköterskor och fysioterapeuter i kommunal verksamhet uttrycker enligt en undersökning som gjorts som en del av utredningen, en brist på tillgång till kunskapsstöd. Utredningens konstaterar att: Det finns ett stort antal kunskapsstöd, som i vissa fall motsäger varandra. Många olika aktörer tar fram kunskapsstöd. Det finns många initiativ för en bättre samordning mellan aktörer inom kunskapsstyrningsområdet. Genomslaget för många kunskapsstöd är blygsamt. Den grundläggande ansvarsfördelningen mellan staten och huvudmännen gäller. Tillit till vårdprofessionerna är av stor vikt. Patienten är en viktig aktör. Verksamhetsnära kunskap behöver bli mer vägledande. Det behövs mer tillförlitliga uppföljning som kan peka ut goda och mindre goda exempel. Statens styrning behöver bli mer effektiv. Kunskapsstödet till professionerna i kommunal vård behöver förstärkas. Landstingen har påbörjat etableringen av en gemensam modell för kunskapsstyrning, bland annat med utgångspunkt från arbetet med regionala cancercentrum.