Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 3

Relevanta dokument
Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland Kortversion av slutrapport Juni 2015

Framtida utmaningar och behov för de gröna näringarna

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN

Mat för hälsa och hållbarhet

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Workshop 1 Omvärldsanalys

Christl Kampa-Ohlsson

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

De gröna näringarnas framtid i Kalmar län

Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Mer mat från Västerbotten

Handlingsplan

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015

Sveriges mest klimatsmarta växthus

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Mälardalen. Nulägesanalys av Stockholms läns livsmedelsproduktion

CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND

Svenskmärkning AB

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Mat och livsmedelsstrategi Jämtlands län

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Regional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det?

Stockholms läns livsmedelsstrategi

Lantbrukarens motivation att fortsätta trots allt!

Lönsamhet och konkurrenskraft från jord till bord med lantbruksföretaget i centrum

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Framtida scenarion för de gröna näringarna i Kalmar län - hur kan vi nå dit vi vill?

Mat, miljö och myterna

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte

Valmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND

Uppdaterad Eko i Finland 2018

Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna

SVENSKT BUTIKSKÖTT AB - GOTLANDS SLAGTERI AB

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Matens möjligheter. Ålands potential i omvärlden. Lennart Wikström. Lantbrukets Affärer. Mariehamn 1 mars Tejarps Förlag AB 3

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen

Hurolikatrenderinverkar påföretaginom köttproduktionen

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

Guide till uppstart av landbaserat vattenbruk

Oslo 25 mars Svensk spannmålssektor 15 år med EU. Jordbruksdepartementet

Sverige det nya matlandet

För mer och 100 procent hållbar mat. Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi

Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson

Landsbygdsprogrammet

Vetemarknaden ÖSF-konferensen 29 november Erik Hartman

EN BRANSCH I FÖRÄNDRING.

Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion

SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp

Lantmännens arbete med en ekostrategi från jord till bord

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

Den växtproduktiva arean en världsmedborgare har tillgång till är 1,1 ha (100 x 110 m).

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Mervärden från anonymitet till identitet Åsa Odell vice förbundsordförande LRF

HÅLLBARHETS- MANIFEST.

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Sverige det nya matlandet

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen

Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Hva bør Norge lære av erfaringene i svensk jordbrukspolitikk de siste 30 årene? Hedmark Bondelags årsmøte Robert Larsson, regionchef LRF

Pressrelease. Årets lantbruksföretag 2010 i Gävleborgs län tre gårdar är nu nominerade.

Pekka Kultti

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Vörå Nora Backlund

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Alltid det svarta fåren!

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Företagens villkor och verklighet 2014

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål

Transkript:

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 3 20 april 2015

Arbetsmodell och tänkbart slutresultat Nulägesanalys Omvärldsanalys/Scenario Potential per näringsgren Strategi Naturgivna förutsättningar Strukturella förutsättningar Befintlig primärproduktion Globalt Sverige Västernorrland STOR Näringar A B C MEDEL D E F Stora tillväxtsatsningar för att säkerställa att potentialen uppfylls Medelstora satsningar för att skapa förutsättningar för tillväxt Befintlig förädlingsindustri LITEN G H I Kostnadseffektiv hantering inom befintliga program 2

Scenariovalet från workshop 2 låg till grund för diskussionerna om potential under workshop 3 GLOBAL UTVECKLING Världar möts SAMHÄLLS- UTVECKLING Klyftor vidgas KONSUMENTEN För mig och för världen! JORDBRUKETS ROLL Hållbarhetsskaparen LIVSMEDELS- INDUSTRIN Svenska Matmaffian JORDBRUKAREN Bonderomansen är över En växande medelklass skapar tillväxt i Asien och Afrika, medan I- länder stagnerar. Överlag mer instabilitet vilket leder till ökad regionalisering, men samtidigt ökat globalt kunskapsutbyte och samverkan. Växande befolkning driver ökad efterfrågan på livsmedel. Klimatförändringarna blir allt tydligare. Ökat fokus på att säkra resurser. Låg tillväxt och ökade sociala och ekonomiska klyftor inom länder. Svagare politiker. Ökad migration. Åldrande befolkning och höjd pensionsålder. Polarisering där vissa efterfrågar hållbarhet och andra prioriterar lågpris. Ökad återvinning och återanvändning. Andelen äldre ökar, men de är friskare och tar mer plats. Konsumtionen visar vem du är och allt mer nischade produkter och tjänster efterfrågas, för att möta individernas statustörst. Naturlighet och autenticitet är viktigt för allt mer medvetna konsumenter. Ökat fokus på hållbarhet och hälsa och vilja att förverkliga sig själv genom konsumtion. Jordbruket tar en aktiv roll både för att möta politikers miljökrav och för att ta vara på möjligheter. Teknikutveckling bidrar till ökad produktivitet vilket både är bra ur ett miljöperspektiv och för att kunna serva nya kundgrupper (både i Sverige och internationellt) med hälsosamma och klimatsmarta produkter. Hållbarhet, kvalitet och ursprung blir allt viktigare och Sverige blir en garant för dessa värden vilket leder till ökad försäljning av svenska varor, såväl i Sverige som internationellt. Nya försäljningsoch marknadsföringskanaler växer fram i takt med att EMV fortsätter att öka och DVH blir allt starkare. En medveten och tydlig förvandling från bönder till företagare. Lönsamhet blir viktigare än värdetillväxt, och stabilitet eftersträvas. Fortsatt motstridiga regler och viljor inom EU samt populistiska beslut i Sverige för att vinna röster gör det svårt att planera långsiktigt. 3

I arbetet fokuserade vi på 8 näringsgrenar Animalisk produktion Mjölkproduktion Köttproduktion Vattenbruk Fjäderfä- och äggproduktion Vegetabilisk produktion Potatis- och övrig rotfruktsproduktion Spannmålsproduktion Bär- och fruktodling Odling av köks- och trädgårdsväxter För varje näringsgren diskuterades de största möjligheterna (de som är mest troliga och har störst effekt) scenariot tros medföra samt de största hindren 4

Mejeriproduktion största möjligheter och hinder Ökad export tack vare växande befolkning och sämre odlingsförutsättningar i andra länder Större marknad för premiumprodukter Ökat intresse för ekologiskt Produktutveckling möjliggör ökade volymer och nya produkter Kan skapa varumärken med tydliga mervärden kopplade till hållbarhet Självförsörjandegrad av proteinfoder ökar Jordbrukarnas attityd och vilja till att satsa inte alltid den starkaste Sveriges politiker prioriterar ej livsmedel vilket sänker branschens attraktivitet Allt längre avstånd till grannar och konsumenter minskar vilja och möjligheter till samverkan samt leder till nedläggningar Mindre andel av inkomsten läggs på livsmedel Politiska beslut tar ej hänsyn till de norrländska förutsättningarna Bonden är pristagare försäljningspriser som ej följer variation i pris på drivmedel och insatsvaror skapar olönsamhet och hämmar produktionen 5

Köttproduktion största möjligheter och hinder Ökad efterfrågan på premiumprodukter Svenskt kan bli en stark nisch internationellt Ökad företagsamhet sätter fokus på lönsamhet som skapar tillväxt Politisk vilja att gynna/skydda den svenska produktionen Marknaden tas över av andra intressenter utländskt kött vinner marknadsandelar Lägre köttkonsumtion och ökad konkurrens från substitutprodukter Politiska beslut tas långt ifrån verkligheten Dålig marknadsinsikt gör vissa produkter osäljbara Bristande infrastruktur i länet (få slakterier och förädlare) 6

Vattenbruk största möjligheter och hinder Landbaserad fiskodling tål transparens bättre än annan animalieproduktion Kombinera fiskodling med växthusproduktion och spillvärme Större efterfrågan på och ökad lönsamhet för vattenbruksprodukter med kontroll över vilka råvaror som används i foder och som produceras på ett miljömässigt hållbart sätt Fler köper lokalt hållbart producerad kvalitetsfisk, det blir en statusvara Fiskvårdare bidrar till att främja utvecklingen av en landbaserad odling och företag i Västernorrland kan utveckla hållbara affärskoncept kopplat till fiskodling Ökat intresse för lokalproducerad och odlad fisk stärker intresset även för de vilda fiskarterna Röding okänd för konsumenter utomlands, men möjligheter finns att skapa efterfrågan Svårare att uppfylla alla konsument- och miljökrav för fiskodlaren, exempelvis foderfrågan Importberoende för fiskfoder (från Danmark och Norge) Ökade miljökrav gör att fler tillstånd krävs Brist på rätt kompetens för de nya produktions- och förädlingsgrenarna Om fler efterfrågar odlad fisk så ökar också efterfrågan på fiskfoder, vilket kan leda till överfiske 7

Fjäderfä- och äggproduktion största möjligheter och hinder Ökad efterfrågan på premiumprodukter (ekoägg, ekokyckling, majskyckling etc.) Klimatsmart produktion (jämfört med övrig animalisk protein) Universalprodukt går att sälja över hela världen Offentlig upphandling efterfrågan på lokalproducerat finns Ägget är en stark produkt som uppskattas av konsumenter (dessutom versatil äggvita/äggula kan säljas) Småskalig nischproduktion tilltalar lokala konsumenter Starka entreprenörer och engagerade handlare Stora volymer krävs för lönsamhet Bristande kompetens, avsaknad av rådgivning och obefintlig infrastruktur i länet Dåliga förutsättningar för foderodling Svårt att få tag på ekologiskt foder Låg prisbild på konventionell kyckling konkurrerar med Thailand etc. 8

Potatis- och övrig rotfruktsproduktion största möjligheter och hinder Högkvalitativ mark som lämpar sig väl för odling av såväl potatis som de flesta rotfrukter Goda produktionsförutsättningar med mycket sol Höga skördenivåer (70-80 ton per hektar) Svensk kvalitetspotatis potentiellt stor exportvara Norrländska rotfrukter starkt varumärke Maskinsamverkan & teknikutveckling Avsaknad av rådgivning Dålig tillgång till utsäde på vissa delikatessorter Minskad potatiskonsumtion hos unga (gäller oförädlad, oskalad potatis) Växtsjukdomar (potatiskräfta, bladmögel etc.) 9

Spannmålsproduktion största möjligheter och hinder Ökad spannmålsproduktion möjlig utan att utöka arealen Stödsystemen ger goda förutsättningar för spannmål Klimatförändringarna (+forskning) möjliggör odling av nya grödor Samverkan kring jordbruksmaskiner Produktion av ekologisk kyckling kräver egenodlat spannmål Bra regionala jordbruksforskningssamarbeten Rådgivningen blir allt bättre Nya lagringsmöjligheter, ny teknik Handel mellan gårdarna för att jämna ut efterfrågan Bristande attityd/inställning hos jordbrukare (tror inte att spannmålsodling i länet ska fungera) Beroende av kött- och mejeriproduktion minskar fokus på spannmålet (det blir en sekundär verksamhet) Samverkan och arrondering krävs Gammal maskinpark för skörd och torkning (gamla tröskor, inga torkar) Konkurrens om marken med andra näringsgrenar; markägarintresse större än produktionsintresse Stödsystemen ger inlåsningseffekter (odling av vall istället för spannmål) Stort behov av egen forskning 10

Bär- och fruktodling största möjligheter och hinder Tradition för bärodling finns Mycket solljus ger upplevt god smak Tillgång till lokala förädlare (musterier, sylt- och marmeladsproducenter) Möjlighet till småskalig odling, förädling och försäljning lägre trösklar för nya entreprenörer Gott om vilda bär bra rykte och kvalitet Norrländska Superbär premiumprodukter som kan exporteras (aronia, havtorn, hjortron) Kan kombineras med grönsaksodling Bristfällig rådgivning och forskning i länet Stora investeringar krävs för fruktodling Alltför småskalig förädling (svårt uppnå lönsamhet med för små volymer) Logistik svårt att få ut produkterna till konsumenterna Arbetsintensivt och säsongsberoende 11

Odling av köks- och trädgårdsväxter största möjligheter och hinder Liknande som för bär Kompetens och intresse finns i länet (ett exempel är Nyttogården i Resele, ett annat Högsta Grönsaksodling) Kombinera frilandsodling med växthusodling (med spillvärme) för att möjliggöra året-runt verksamhet Lära av Finland (växthusodling på samma breddgrad) Kål en gröda som är möjlig att skala upp Pedagogisk verksamhet intresse hos stadsbor och skolor bonde håller kurs. Odling kan kombineras med upplevelseturism Liknande som för bär Potentiellt svårodlat Bristande rådgivning Ingen tradition av trädgårdsodling 12

Potentialberäkningar hur mycket kan produceras? Under workshopen diskuterades också potential för de olika näringsgrenarna (bland annat med modellen nedan som stöd) detta kommer att analyseras vidare inför den sista workshopen under vilken en strategi ska utformas EXEMPEL Antal djur Hur många djur kan maximalt få plats? Avkastning per djur Hur mycket kan produktiviteten öka? Potential för regional livsmedelsproduktion Antal ha frilandsodling Avkastning per ha Efterfrågan på mat Hur stor är den maximala matproduktionen i regionen? Hur många ha frilandsodling ryms i regionen? Hur mycket kan produktiviteten öka? Hur stor är efterfrågan? Inom regionen? Inom Sverige? Globalt? Antal kvm växthusodling Avkastning per kvm Hur många växthus ryms i regionen? Hur mycket kan produktiviteten öka? 13