Trefasreaktorer. Tre faser. Gas Vätska katalysatorfas

Relevanta dokument
Innehåll. Bilagor 1-8

Industriella Reaktorer 2005

Reaktionssystem. (1) och (3), 1:a ordning (2) och (4) (5) olika ordning konsekutiva eller parallella

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 31 augusti 2007 kl 8:30-12:30 i M. Man får svara på svenska eller engelska!

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 13 april 2007 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska!

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska!

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 20 december 2008 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Docent Louise Olsson

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Lördagen den 19 december 2009 kl 8:30-13:30 i Hörsalar på hörsalsvägen

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller.

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Louise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.

Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate

Kapitel 12. Kemisk kinetik

Kinetik, Föreläsning 1. Patrik Lundström

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi

Kemisk reaktionskinetik. (Kap ej i kurs.)

Selektiv och katalytisk hydrogenering av 4-vinylcyklohexen

Louise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.

YTKEMI. Föreläsning 8. Kemiska Principer II. Anders Hagfeldt

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.

Kinetik. Föreläsning 1

Louise Olsson ( ) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

Energitransport i biologiska system

Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2

18. Fasjämvikt Tvåfasjämvikt T 1 = T 2, P 1 = P 2. (1)

Temperatur T 1K (Kelvin)

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik

Kinetik, Föreläsning 2. Patrik Lundström

Kap. 7. Laddade Gränsytor

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Kinetik. Föreläsning 2

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) kl i V

Materialfysik vt Kinetik 5.6. Nukleation och tillväxt. [Mitchell ]

5.4.1 Nukleation Materialfysik vt Kinetik 5.6. Nukleation och tillväxt. Nukleation av en fast fas. Nukleation av en fast fas

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

Destillationskolonn. kylvatten. magnetventil. 8st Pt100-givare. Enhet för temperaturgivare. Värmemantel

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Vätskans densitet är 770 kg/m 3 och flödet kan antas vara laminärt.

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

Repetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Kap 2 Reaktionshastighet. Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet

Kinetik. Föreläsning 4

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Biokemi. SF1538 Projekt i simuleringsteknik. Skolan för teknikvetenskap. Introduction. Michael Hanke. Kemiska reaktioner

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

EXPERIMENTELLT PROV ONSDAG Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare.

Fö. 11. Bubblor, skum och ytfilmer. Kap. 8.

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning

Transportfenomen i människokroppen

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdag den 22 augusti 2012 kl 8:30-13:30 i V. Examinator: Bitr. Prof.

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.

Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar

Lektion 5: Innehåll. Bernoullis ekvation. c 5MT007: Lektion 5 p. 1

Hydrodynamik Mats Persson

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13

u = Ψ y, v = Ψ x. (3)

Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2

Tentamen i kemisk termodynamik den 17 januari 2014, kl

Porösa medier Transvaskulär transport

FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar

Poissons ekvation och potentialteori Mats Persson

Exempel ode45 parametrar Miniprojekt 1 Rapport. Problemlösning. Anastasia Kruchinina. Uppsala Universitet. Januari 2016

Ordinära differentialekvationer,

Fö. 9. Laddade Kolloider. Kap. 6. Gränsytor med elektrostatiska laddningar

Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:

Kapitel V. Praktiska exempel: Historien om en droppe. Baserat på material (Pisaran tarina) av Hanna Vehkamäki

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Vi betraktar homogena partiella differentialekvationer (PDE) av andra ordningen

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Kap 4 energianalys av slutna system

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Kapitel Repetition inför delförhör 2

1. Lös ut p som funktion av de andra variablerna ur sambandet

Membranegenskaper-hur modellera/förstå?

VI. Reella gaser. Viktiga målsättningar med detta kapitel

Biobränsleoptimerad oxidationskatalys för framtidens avgasefterbehandling

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

VI. Reella gaser. Viktiga målsättningar med detta kapitel. VI.1. Reella gaser

Provmoment: Tentamen Ladokkod: A116TG Tentamen ges för: TGKEB16h. Tentamensdatum: Tid: 09:00 13:00

10. Kinetisk gasteori

Ch. 2-1/2/4 Termodynamik C. Norberg, LTH

Transkript:

Trefasreaktorer Tre faser Gas Vätska Fast katalysatorfas

Trefasreaktor Funktionsprincip Endel av reaktanterna eller produkterna befinner sig i gasfasen Den gasformiga reaktanten diffuderar till gasvätske gränsytan gasen löser sig i vätskan gasen diffunderar genom vätske-filmen in i vätskans huvudmassa diffunderar i vätskefilmen runt katalysatorpartikeln fram till katalysatorytan där den kemiska reaktionen sker Om porös katalysatorpartikel, sker en simulatan diffusion och reaktion i katalysatorpartikeln

Trefasreaktor Katalysatorpartiklarna Katalysatorpartiklarna kan vara mycket små och suspenderade i vätskefasen Katalysatorpartiklarna kan vara i samma storlek som i packade bädd reaktorer

Katalysatorpartiklar

Trefasreaktorer Reaktortyper Slurry reaktorer (Suspenderad katalysator) Bubbelkolonn Tankreaktor Fluidiserad bädd Packad bädd (Trickle bädd)

Trefasreaktorer

Trefasreaktorer Processer Hydrering fettsyror (slurry) xylos (slurry) Avsvavling (trickle bädd) Krackning (trickle bädd) Metanolsyntes (slurry) Väteperoxid (bubbelkolonn)

Trefasreaktor Strömningsbilden Bubbelkolonnen Homogen bubbelströmning Slug flow, Bubblor som fyller hela reaktortvärsnittet, smala kolonner Heterogen strömning, i bredare kolonner, stora och små bubblor Strömningsförhållandet bestämmer gasens volymandel och fasgränsytans storlek. Dessa påverkar reaktorns prestanda

Bubbelkolonn

Strömning i bubbelkolonn

Trefasreaktor Omrörd tankreaktor Mekaniskt omrörd tankreaktor med suspenderad katalysator. Strömningsbilden är då nära fullständig återblandning

Tankreaktor

Trefasreaktor Packad bädd Trickle bädd vätskan strömmar nedåt gasen strömmar uppåt eller nedåt Trickle flow vätskan rinner nedåt i ett laminärt flöde som effektivt väter katalysatorn Packad bädd ifall vätskan strömmar uppåt

Packad bädd

Trickle bädd Strömningsbilden Trickle flow Pulsed flow vid låga gas och vätskehastigheter kolvströmning i båda faserna vid högre hastigheter låg gas och hög vätskehastighet blir vätskefasen kontinuerlig och gasbubblor strömmar genom vätskan Vid hög gashastighet och låg vätskehastighet blir gasfasen kontinuerlig och vätskedropparna dispergeras i gasfasen Spray Flow

Strömning i Trickle bädd

Trickle flow

Packad bädd

Trefasreaktor fluidiserad bädd De finfördelade katalysatorpartiklarna fluidiseras pga vätskans rörelse Vanligen så att gasen och vätskan strömmar uppåt Pga gravitationen stiger partiklarna endast till en viss nivå i reaktorn

Trefas fluidiserad bädd

Fluidiserad bädd Strömningsområden Bubbelströmning Slug flow Ojämn fördelning av katalysatorpartiklarna Aggregative fluidization jämn fördelning av katalysator-partiklarna hög gashastighet mycket ojämn fördelning av de fasta partiklarna Strömningsbilden vanligen nära fullständig återblandning

Fluidiserad bädd strömningskarta

Trefasreaktor Monolitkatalysator Det aktiva katalysatormaterialet inklusive katalysatorbäraren fästs på en monolit Vätskan och gasen strömmar i monolitens kanaler Bäst ämnesöverföring Bubble flow Slug flow Taylor flow Annular flow

Monolit

Monolit

Trefas monolit reaktor

Monolit kanal

Trefasreaktorn Slurry konstant temperatur, inga hot spots små katalysatorpartiklar --> diffusionen i partiklarna kan försummas kan vara svårt att separera katalysatorpartiklarna från produkten Återblandningen minskar omsättningsgraden

Trefasreaktorn Packad bädd kolvströmningen oftast gynsam för maximal omsättning diffusionsmotsåndet i katalysator-partiklarna kan begränsa reaktions-hastigheten, men för starkt exoterma reaktioner kan effektivitetsfaktorn bli >1 Hot spots kan uppstå Besvärligt att byta katalysatorn vid förgiftning katalysatorgiftet ackumuleras i början av reaktorn (giftfälla)

Treafasreaktorn Ämnesmängdbalanser Kolvströmning Kolonnreaktor Rörreaktor Trickle bädd Återblandning Slurry reaktor Bubbelkolonn Tankreaktor

Treafasreaktorn Ämnesmängdbalanser Ämnestransport från gasen till katalysatorn fig 5.15 Reaktionen antas ske på/i katalysatorn I gas och vätskefilmerna antas det endast ske fysikalisk diffusion Ämnesflödet från gasen till vätskan N bli = b c Gi K i c bli Ki k Li 1 k Gi

Trefasreaktor Ämnestransport

Treafasreaktorn Ämnesmängdbalanser Vid fysikalisk absorption är ämnesflödena genom gas- och vätskefilmerna lika stora b s s b N Li = N Li = N Gi = N Gi Flödet från vätskan till katalysatorpartikeln = komponentens genereringshastighet vid s N Li A p r i m p =0 fortfarighet

Treafasreaktorn Ämnesmängdbalanser Flödet genom vätskefilmen definieras med koncentrations-differensen och vätskefilm-koefficienten N sli =k sli c bli c sli Katalysatorns bulkdensitet definieras som ρ B= m cat VL = m cat εlv R

Treafasreaktorn Ämnesmängdbalanser s s N Li =k Li b s c Li c Li a = ε p ap = partikelyta/reaktorvolym L ρb ri

Treafasreaktorn Ämnesmängdbalanser Om diffusionsmotståndet i katalysatorpartikeln påverkar reaktionshastigheten görs motsvarande korrigering av reaktionshastigheten med effektivitetsfaktorn som i tvåfas reaktorn. Samma ekvationer för katalysatorpartikelns ämnesmängd-balans kan användas som i gasfas system men diffusionskoefficienten och filmkoefficienten beräknas för vätskefas i stället R j =η ej R'j c B

Trefasreaktor kolvströmning

Trefasreaktor Kolvströmning, vätskefas För volymelementet n Li, in N bli ΔA=n Li, ut N sli ΔA p Vätskefasen d n Li dv R ekv (1) = N bli a v N sli a p ekv (4) el. (12)

Trefasreaktor Kolvströmning, gasfas För volymelementet b ngi, in =ngi, ut N Gi ΔA Gasfasen - medström + motström d ngi dv R =±N bli a v fås med ekv. (1)

Trefasreaktor Kolvströmning Begynnelsevillkoren vätskefas n Li =n 0, Li V R =0 n Gi =n 0, gasfas medström V Gi R =0 gasfas motström ngi =n 0, Gi V R =V R

Trefasreaktor Kolvströmningsmodellen Bra för Trickle bädd Ganska bra för packad bädd där vätskan och gasen strömmar uppåt För bubbelkolonnen passar kolvströmningsmodellen för gasfasen medan vätskefasen är återblandad, en term som beskriver den axiella dipersionen i vätskefasen bör adderas till ämnesmängdbalansen

Trefasreaktor Fullständig återblandning Vätskefas n Li n0 Li VR Gasfas = N bl a v N sl a p ngi n0 VR Gi = N bl a v

Trefasreaktor halvkontinuerlig Vätskefase satsvis Gasfasen kontinuerlig dn Li dt dngi dt = N bl a v N sl a p V R = n N bli a v V R n Gi begynnelsevillkoren 0 Gi n Li =n0 Li ngi =n0 Gi t=0 t=0

Parametrar i trefasreaktorer Gas-vätska jämviktsförhållandet Ki termodynamiska teorier gasers löslighet i vätskor henrys konstant Överföringskoefficienterna kli, kgi korrelationsekvationer vätske- / gasfilmens tjocklek k Li = Tabell 5.3 D Li δl k Gi = D Gi δg

Trefasreaktorer Numerisk lösning Återblandning Newton-Raphson Medströms reaktorer Runge-Kutta, Backward difference Motströms randvärdesproblem Ortogonal kollokation (COLSYS)

Gas-Vätske Reaktorer Icke katalytisk eller homogent katalyserad Gasfas Vätskefas ( + homogen katalysator) Komponenter i gasfas diffunderar till gasvätske gränsytan och löser sig i vätskefasen Molekyler desorberas från vätskefasen till gasfasen

SO2 -> H2SO4

Gas-Vätske Reaktorer Reaktioner (tabell 6.1) Rening av industriella gaser En komponent med låg koncentration i gasfasen absorberas med en kemisk reaktion till vätskefasen Den kemiska reaktionen gör att absorptionen av gaskomponenten blir mycket snabbare än om det skulle vara frågan om rent fysikalisk absorption --> mindre anläggning Ex. Absorption av H2S i aminlösning

Gas-vätskereaktorere

Gas-Vätske Reaktorer Spray kolonn Wetted wall kolonn Packad kolonn Botten kolonn Absorptionsprocesser Låg gashalt Stor överföringsyta Motströmsprincipen Där den reagerande gasens koncentration är lägst kommer den i kontakt med en färsk absorptionsvätska

Gas-vätskereaktorer

Gas-Vätske Reaktorer Syntes av kemikalier Tankreaktor (Fig. 6.3) god omrörning goda värmeegenskaper gasen dispergeras i vätskefasen Bubbel kolonn (Fig. 6.4) Gasen leds in genom en fördelare Motström (effektivare) eller medström Gasejektor : större fasgränsyta (Fig. 6.6) Återcirkulation för bättre temperatur-reglering Gasfasen kolvströmning Vätskefasen ~ återblandad

Tankreaktor

Gas-Vätske Reaktorer Packad kolonn Absorption av gaser Motströmsprincipen, gasen uppåt, vätskan nedåt Fyllkroppar skapa stor gas-vätske gränsyta Tillverkas av keramik, plst och metall Gasen distribueras bra p.g.a. fyllkropparna kanalbildning kan uppstå i vätskefasen, kan avhjälpas med distributionsplattor Kolvströmning i gas och vätskefasen

Gas-Vätske Reaktorer Bottenkolonn Absorption av gaser Motströmsprincipen Olika typers bottnar Bubble cap Tryckförlusten mindre än i packad kolonn Lättare att kontrollera strömningsförhållandena än i en bottenkolonn

Bubbelkolonner Gas-lift

Bubbelkolonner

Bubbelkolonner

Packad kolonn

Fyllkroppar

Distributionsplattor

Bottenkolonn

Klock botten

Gas-Vätske Reaktorer Gas-skrubbers Spraytorn (Fig. 6.14) Vätskan fördelas med en distributör Vätskan duschas nedåt i små droppar gasen strömmar uppåt i motström Venturi skrubber (Fig. 6.15) Vätskan dispergeras i en venturi-halsmed gasen Lämpliga för mycket snabba reaktioner

Spraytorn

Venturi skrubber

Gas-Vätske Reaktorer Valkriterier (Tabell 6.2) Bubbelkolonn för långsamma reaktioner Kolonn, skrubber eller spraytorn för snabba reaktioner Packad bädd eller bottenkolonn för hög omsättningsgrad för gasfasreaktanten

Ämnesmängdbalanser N i A= mol m2 s m2

Gas-Vätske Reaktorer Ämnesmängdbalanser Kolvströmning n Li, in N bli ΔA r i ΔV L =n Li, ut Vätskefasen d n Li dv R = N bli a v ε L r i d ngi b =±N Gi av Gasfasen av =fasgränsyta/reaktorvolym L = vätskans volymandel dv R

Gas-Vätske Reaktorer Ämnesmängdbalanser Fullständig återblandning n Li, in N bli A r i V L =n Li, ut Vätskefasen n Li n 0 VR Li =N bli a v ε L r i n n Gasfasen = N a V av =fasgränsyta/reaktorvolym Gi 0 Gi R L = vätskans volymandel b Gi v

Gas-Vätske Reaktorer Ämnesmängdbalanser Satsreaktor Vätskefasen dn Li dt = N bli a v ε L r i V R dngi b = N Gi av V R Gasfasen dt av =fasgränsyta/reaktorvolym L = vätskans volymandel

Gas-Vätske Reaktorer Gas-Vätske filmen Ämnesflöde i Gas-Vätske filmen NbLi NbGi Tvåfilmteorin Kemisk reaktion och molekylär diffusion pågår samtidigt i vätskefilmen, tjockleken L Endast molekylär diffusion i gasfilmen, tjockleken G Ficks lag b N Gi =+ D Gi dcgi dz z=δ G N bli = D Li dc Li dz z=δ L

Gas-Vätske Reaktorer Gas-Vätske filmen Gasfilmen D Gi dc Gi dz in A= D Gi dc Gi dz ut A D Gi d 2 c Gi dz 2 =0 b b s N Gi =k Gi c Gi c Gi Kan lösas analytiskt Flödet beroende av gasfilmkoefficienten och koncentrationsdifferensen

Gas-Vätske Reaktorer Gas-Vätske filmen Vätskefilmen D Li dc Li dz in D Li A r i AΔz = D Li Randvillkor d 2 c Li dz 2 dc Li dz A ut r i =0 b N Gi = N Li vid z=0 c Li =c bli vid z=δ L

Gas-Vätske Reaktorer Gas-Vätske filmen Vätskefilmen Ekvationen kan lösas analytiskt för isoterma betingelser i vissa specialfall i övriga fall löses ekvationen numeriskt med t.ex. ortogonal kollokation

Gas-Vätske Reaktorer Reaktionstyper Fysikalisk absorption Mycket långsam reaktion Ingen reaktion i vätskefilmen och i vätskans huvudmassa. Linjära koncentrationsprofiler i filmerna Den kemiska reaktionens hastighet samma i vätskefilmen och i vätskans huvudmassa. Inga koncentrations-gradienter i vätskefilmen Långsam reaktion Ingen kemisk reaktion i vätskefilmen, kemisk reaktion i vätskans huvudmassa. Linjära koncentrationsprofiler i vätskefilmen

Gas-Vätske Reaktorer Reaktionstyper Reaktion med ändlig hastighet Snabb reaktion Kemisk reaktion i vätskefilmen och i vätskans huvudmassa. Icke linjära koncentrationsprofiler i vätskefilmen Kemisk reaktion i vätskefilmen. Ingen kemisk reaktion i vätskans huvudmassa. Icke linjära koncentrationsprofiler i vätskefilmen. Gasfaskomponentens koncentration=0 i vätskefasen Oändligt snabb reaktion Kemisk reaktion i vätskefilmen Diffusionskoefficienterna bestämmer reaktionsplanets läge

Koncentration i vätskefilmen

Gas-Vätske Reaktorer Mycket långsam reaktion Inga koncentrationsgradienter i vätskefilmen Beror på om diffusionsmotståndet har c c effekt eller ej K A= s GA c bla K A= b GA c bla b b N GA = N bla =k GA c GA K A c bla

Gas-Vätske Reaktorer Långsam reaktion Diffusionsmotståndet i både gas- och vätskefilmen bromsar absorptionen men inga reaktioner antas pågå i vätskefilmen c b b s N GA = k GA c GA c GA Nb = k LA LA N bla = b s c LA LA b c bla K A c GA KA k LA 1 k GA

Gas-Vätske Reaktorer Reaktion med ändlig hastighet i vätskefilmen Kemiska reaktioner i vätskefilmen Reaktion i vätskefilmen b N GA N bla Ingen reaktion i gasfilmen b s N GA = N GA = N sla K A= s c GA c bla D LA d 2 c LA dz Transportekvationen 2 r A =0

Reaktion med ändlig hastighet i vätskefilmen Transportekvationen kan lösas analytiskt för vissa specialfall vätskefilmen är isotermisk nollte, första och andra ordningens kinetik

Reaktion med ändlig hastighet i vätskefilmen Nollte ordningens kinetik d 2 c LA dz N sla = 2 νa k = D LA b c bla K A c GA M 1 KA k LA M = 1 k GA ν A kd LA 2 k 2LA c bla

Påskyndningsfaktorn Förhållandet mellan den kemiska absorptionshastigheten och den rent fysikaliska absorptionshastigheten E A= N b c GA K K k s LA EA är alltid 1 A LA A cb LA 1 k GA

Reaktion med ändlig hastighet i vätskefilmen Första ordningens kinetik d 2 c LA dz N sla = 2 D LA b K A c GA c bla cosh M tanh M K A 1 M k LA k GA M = = ν A kc LA ν A kd LA k 2LA Hattas tal Ha=

Reaktion med ändlig hastighet i vätskefilmen Andra ordningens kinetik man kan ej få exakta analytiska lösningar Pseudoförsta ordningens kinetik r A = kc A c B koncentrationen av vätskefas-komponenten B är så hög att dess konsumption i vätskefilmen är försumbar Ekvationerna för första ordningens kinetik kan tillämpas

Reaktion med ändlig hastighet i vätskefilmen Approximativa lösningar för reell andra ordningens kinetik komponent A konsumeras helt i vätskefilmen, cbla=0 M E A= tanh M E i E A E i 1 Ei=1 E i E A E A k LA k GA b ν B D LA c GA E i 1 EA bestäms iterativt N sla = b c GA KA E A k LA ν A D LB c blb K A 1 k GA Approximativa ekvationer i tabell 6.4 (för att undvika iterationen)

Snabba reaktioner Specialfall av reaktioner med ändlig hastighet Gasfaskomponenten konsumeras helt i vätskefilmen och dess bulkfaskoncentration = 0 Samma uttryck som för reaktioner med ändlig hastighet kan användas men cbla=0

Oändligt snabba reaktioner Komponenterna reagerar fullständigt i vätskefilmen D d c =0 dz Reaktionsplan där reaktionen sker, Figur 6.20 2 LA LA 2 νb δl z '= reaktionsplanets koordinat D LB c LB νa D LA c sla νb D LB c slb

Vätskefilmkoefficienten k LA = D LA δ k LB = D LB δ D = diffusionskoefficient D LB = vätskefilmtjocklek k LB = D k LA LA

Oändligt snabb reaktion Flödet b c GA N sla = ν A D LB ν B D LA KA k LA K A c blb 1 k GA Absorptionshastigheten av A bestäms endast av A:s och B:s koncentrationsnivåer och deras diffusionskoefficienter Om flera reaktioner sker samtidigt kan det förekomma flera reaktionsplan

Ämnesflöden i reaktorbalanserna Ämnesflödesuttryckena sätts in i ämnesmängdbalanserna för de ideala reaktortyperna (sats-, kolv- och återblandningsreaktor) b s N Gi = N Gi = N sli N bla = N sla För mycket långsamma och långsamma reaktioner (ingen reaktion i vätskefilmen)

Ämnesflöden i reaktorbalanserna För andra typer av reaktioner (med reaktion i vätskefilmen) fås flödet N bli = D Li dc Li dz z=δ L

Lösning av massbalanserna Numeriskt algebraiska ekvationer Newton-Raphson differentialekvationer Backward difference Runge-Kutta randvärdesproblem ortogonal kollokation

Lösning av massbalanserna antal ekvationer N st. i vätskefasen N st. i gasfasen Om reaktionen i vätskefilmen skall lösas, N st. Energibalansen 1 st i gasfasen 1 st i vätskefasen Totalt 3N+2 ekvationer N = antal komponenter

Antalet ekvationer En kemisk reaktion ν A A ν B B Pr odukter Med reaktionsomfattningen ξ= n LA nga n0 LA n0 GA νa = n LB ngb n0 BA n0 GB νb kan utnyttjas istället för balans-ekvationerna för A (L), A(G), B(L) och B(G), om vätskefaskomponenten B:s flyktighet är låg kan systemet lösas med balansekvationerna för A(L) och A(G)

Volymströmmarna i gas-vätske reaktorer Vätskans volymström kan antas vara konstant V L V 0 L V G= RT ngi P gasens volymström förändras med temperaturen, trycket, stökiometrin, lösligheten och massöverföringsegenskaperna

Gas-Vätskefilm koefficienter Ämnesflödet genom gasfilmen b s b s N GA = N GA =k GA c GA c GA Me d partialtryck b s N GA = N GA =k ' GA p A p sa Idealgaslagen ger sambandet k GA =k ' GA RT

Gas-Vätske jämvikten Definition c sla För gaser med låg löslighet med Henrys konstan He A = K A= s c GA p sa He ' A = c sla Sambandet K A= p sa x sla He A RT KA kan uppskattas med termo-dynamiska teorier ofta är dock Henrys konstant tillräcklig

Gas-Vätske reaktor Klorering av p-cresol P-kresol + Cl2 -> monoklorparakresol monoklorparakresol + Cl2 -> diklorparakresol Återblandningsreaktor Newton-Raphson Gas-Vätske filmen Ortogonal kollokation

Klorering av parakresol