Företagsmodellering i UML

Relevanta dokument
Inkapsling (encapsulation)

OCTOPUS utvecklingsmetod samt relaterade frågeställningar och diagram

Processinriktning i ISO 9001:2015

Analys och design. Objekt. Klass. med hjälp av CRC. Klassdiagram

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Lektion 11 Användare, uppgifter och krav del

Objektorientering Användning

UML 1(5) Introduktion till Unified Modeling Language. 1 Bakgrund och historik

Objektorienterad Systemutveckling 1 (7,5 hp)

Objektorientering. Grunderna i OO

SPF/MiRiaM Manual avancerad sökning

Avrop från ramavtal E-förvaltningsstödjande tjänster

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

SIS HB 333 Processer

CREATING VALUE BY SHARING KNOWLEDGE

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Bilaga 1 Beslutsförslag Policy för Region Skånes varumärken

Objektorienterad konstruktion

Konceptuell modellering. Formalisering, automatisering och effektivisering

Databasdesign. E-R-modellen

Begreppsmodellering i UML

(Data)Modellering. nikos dimitrakas rum 2423

Begreppsmodellering i UML

INFORMATIONSMODELLERING

Lösningsförslag Tentamen, 25 april 03

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

UML. Tomas Czarnecki Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi,FIN Åbo, Finland url:

Bilaga 4 a: Prioriteringsmatris

DIVE. describe, interpret, valuate, enable. Vad är DIVE? När kan DIVE användas? Vad är en DIVE-analys?

Nulägesanalys. Ok, från en punkt till huvudprocesser och stödprocesser som vi måste ha koll på. Sedan kollade vi hur vi ligger till.

Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning. Kapitel 3-4 i Stone et al.

Artikel 2. Business relationships alignment: on the commensurability of value capture and mutuality in buyer and supplier exchange (Cox, 2004)

Fö 2: Designprocessen. Projektet. Design är... Forts. projektet

Riktlinjer för. INFORMATIONSMODELLER I Sparx EA 1.0

Skolverket O

Användning av modeller för system/produktutveckling

Objekt-orienterad programmering. Klassbegreppet och C++ UML. UMLs fördelar

Konceptuell modellering

Programmering = modellering

Objektorientering Klasser

Hur studera ledning? Systemteori Ledningsprocesser Designlogik

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Idag. Modellering. Varför modellera? Konceptuell modell Modelleringsverktyg Objektklasser Sambandsklasser Knepiga attribut Modelleringsprocessen

Föreläsning 2. Objektorienterad analys och design. Analys: att modellera världen. Design: att strukturera program.

Observer Pattern och MVC. Objekt-orienterad programmering och design (DIT953) Niklas Broberg, 2018

Copyright Syntell AB 1

Programutvecklingsprojekt Projektgrupp Elvin. Detailed Design Document

DATORER OCH PROGRAM. Datorn är en symbolmaskin

Arbetsdokument: Effektivisera dina möten

Manual. Business Monitor

Introduktion till objektorientering. Vad är objektorientering egentligen? Hur relaterar det till datatyper? Hur relaterar det till verkligheten?

Vad utmärker ett bra användargränssnitt?

Outlook Web App 2013

Introduktion till objektorientering. Vad är objektorientering egentligen? Hur relaterar det till datatyper? Hur relaterar det till verkligheten?

Arkitektur Michael Åhs

Preliminära resultat samt uppföljning och utvärdering av modell

Idag. Modellering. Varför modellera? Konceptuell modell Modelleringsverktyg Objektklasser Sambandsklasser Knepiga attribut Modelleringsprocessen

Föreläsning 11 Tisdag 6/6 2000

Plus500CY Ltd. Policyförklaring om intressekonflikter

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur

Användningsfalls- mönster

Design och underhåll av databaser

Röd. Namn :... Klass:... Datum:... Skala 1:1. Ritning vy framifrån (huvudvy) Ritnings vy från vänster, vy höger och övre vyn är ofullständiga.

Felträdsanalys FTA

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Delprov A Muntligt delprov

729G75: Programmering och algoritmiskt tänkande. Tema 1, föreläsning 1 Jody Foo

DATORER OCH PROGRAM. Programmerade maskiner Program beteendeplan och beteendegenerator Generalitet och portabilitet Datorn är en symbolmaskin

Resultat av remiss för begrepp inom området uppmärksamhetsinformation

I dokumentet beskrivs hur man i medlemsregistret (MiRiaM) utför en så kallad avancerad sökning.

Process för terminologiarbete

Idag. Varför modellera? Modellering. Modelleringsverktygets egenskaper. Modelleringsverktyget

Idag. Varför modellera? Modellering. Modelleringsverktygets egenskaper. Modelleringsverktyget

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

TIPS OCH TRIX MED ENTERPRISE GUIDE JESPER ARNFLO NORDIN BI-KONSULT, SAS XPERIENCE

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Att utveckla taluppfattning genom att dela upp tal är mycket vanligt i de

729G75: Programmering och algoritmiskt tänkande. Tema 1. Föreläsning 1 Jody Foo

TEKNISKA SYSTEM. Undervisning av tekniska system utmaningar och möjligheter

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

UML: Exempel. Ett modelleringsspråk. UML: Ansvar. UML: tre huvudanvändningar. Exempel: En klass position storlek. UML Unified Modelling Language

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Bedömning: Bryt ner kunskapskraven i mindre delar - infoga i Itslearning

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Mer OOP. Variation i typ. Medlen repetition. Generiska klasser. Gränssnitt - Interface. Mer om klasser Några exempel UML

Att formulera bevarandemål

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

hypernet - Stöd för lärande Lärare

Planering av flygplatser

Logisk Access I MicroWeb

Arbetsuppgifter till delkursen i matematik Naturvetenskaplig problemlösning termin 1, 2001

STATISTISK PROCESSTYRNING

Hur effektiviserar man sektorsövergripande arbete mellan förvaltningarna inom kommun, genom att arbeta med förändringsteori

Pedagogiskt café. Problemlösning

Se till att du har inloggning till din lagsida, kontakta kansliet. Gå till din lagsida och logga in via hänglåset uppe i högra hörnet.

Leverans-API för nedladdning av geodata v1.0 - teknisk beskrivning

Visio och SharePoint 2010 Better together. Staffan Söderholm Specialist MS Visio Train IT Stockholm AB

Verktyg för ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete vid GF

Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema.

Transkript:

Företagsmodellering i UML En kort-kort introduktion av Ambjörn Naeve http://kmr.nada.kth.se

Modellering En modell är en förenklad beskrivning av ett komplext område En modell är motiverad av mål (= har ett syfte) t.ex. utforskningsverktyg, specifikationsverktyg,...

Begrepp som används i företagsmodeller Resurser: Objekten inom företaget, som t.ex. människor, material, information och produkter, som används eller produceras i företaget. Processer: De aktiviteter som utförs inom företaget under vilka tillståndet hos företagsresurserna förändras. Mål: Syftet med förtaget, eller det övergripande resultat som företaget som helhet försöker åstadkomma. Regler: representerar kunskap om företaget som definierar eller begränsar olika aspekter av företaget.

Företagsmodellering-1 Ett företag är ett pågående projekt som använder sig av resurser och som har ett eller flera mål. En företagsmodell är en förenklad beskrivning av hur ett företag fungerar. En företagsmodell: utgör utgångspunkt för: kommunikation. förbättringar och innovationer. fungerar som: en plan för utförande av företagets processer. definierar: kraven på informationssystemen i företaget

Företagsmodellering-2 En företagsmodell består av: vyer (= abstraktioner från specifika utgångspunkter) diagram (= visualiseringar av vyerna) objekt (= sakerna i företaget) processer (= funktionerna i företaget)

Argument för att skapa företagsmodeller Att förbättra förståelsen av nyckelmekanismer i ett existerande företag. Att fungera som utgångspunkt för att skapa lämpliga informationssystem som stödjer företaget. Att fungera som utgångspunkt för förbättringar av den nuvarande strukturen och processerna i företaget. Att visa strukturen av förbättringar i företaget. Att experimentera med nya begrepp, eller att kopiera och studera ett begrepp som används av en konkurrent. Att identifiera möjligheter för outsourcing.

Företags-meta-modell

Olika typer av företagsregler

TOWS matris

Företags-vyer Vision: De övergripande målen med företaget. Denna vy beskriver en målstruktur hos företaget och illustrerar problem som måste lösas för att kunna uppnå dessa mål. Process: Denna vy representerar aktiviteterna och de värden som skapas i företaget. Den illustrerar växelverkan mellan processerna och resurserna i syfte att uppnå målen of hos varje process. Struktur: Strukturen hos företagets resurser så som företagets organisation och de skapade produkterna. Uppförande: Det enskilda uppförandet hos varje viktig resurs och process i företagsmodellen

Företagets visions-vy Viktiga faktorer att betrakta: mission målsättningar möjligheter svagheter hotbilder kritiska faktorer strategier kärnkompetenser personroller organisationsenheter nyckelprocesser

Företagets process-vy Vilka aktiviteter behövs? När utförs dessa aktiviteter och i vilken ordning? Varför utförs dessa aktiviteter - vilka är målen? Vem eller vad är inblandat i utförandet av aktiviteterna? Vad konsumeras och/eller produceras? Hur måste aktiviteterna utföras? Vem kontrollerar de olika processerna? Hur är processerna relaterade till organisationen? Hur är processerna relaterade till andra processer?

Målobjekt och Resursobjekt Målobjekt: Varje process har ett målobjekt (från ett mål/problem diagram) som har tilldelats den. Inputobjekt: Resursobjekt som antingen konsumeras eller förädlas av processen. Outputobjekt: Resursobjekt som produceras av processen eller som är resultaten av förädling av ett eller flera inputobjekt. Stödobjekt: Resursobjekt som deltar i processen utan att förädlas eller konsumeras. Kontrollobjekt: Resursobjekt som kontrollerar eller styr processen.

Mål/problem modellering En mål/problem modell beskriver målen hos företaget. problemen som hindrar uppnåelse av dessa mål. olika sätt att lösa upp konflikter mellan de olika målen. olika sätt att att förbättra företaget. Mål/problem-modellen uttrycks med hjälp av ett antal mål/problem diagram.

Mål-objekt Kvantitativa mål Kvalitativa goal Båda dessa typer av mål har en mål-beskrivning som ett attribut Ett kvantitativt mål har även ett mål-värde. Ett konkret mål I företaget beskrivs som ett objekt av en mål-klass. Relationstyperna mellan olika mål är beroenden och associationer.

Beroenden mellan mål Ett beroende representeras som en streckad linje från det större (beroende) målet till det mindre (del)målet och avslutas med en öppen pil. Beroendet ska tolkas så att uppfyllandet av det mindre (del)målet bidrar till uppfyllandet av det större (beroende) målet.

Uppdelning (nedbrytning) av mål - 1 Om ett större mål kan delas upp totalt i mindre (del)mål så ritas en streckad linje över beroende-pilarna och en begränsning (constraint) skrivs bredvid linjen på följande form: {fullständigt}. Om det större målet inte kan delas upp totalt i delmål, så skriver man istället {ofullständig} (detta är även default om inget är utskrivet).

Uppdelning (nedbrytning) av mål - 2 Ett större mål som har blivit fullständigt uppdelat i delmål indikerar att det större målet automatiskt blir uppfyllt så fort som alla delmålen är uppfyllda. Detta kan betraktas som ett logiskt OCH villkor mellan delmålen.

Motstridiga mål Stereotypen <<motstridiga>> används för att beteckna ömsesidigt uteslutande mål. Ett typiskt exempel på motstridiga mål är hög kvalitet och låg kostnad. Motstridiga mål kan normalt inte uppfyllas samtidigt, men måste trots detta beaktas samtidigt.

Problem - 1 Det andra nyckelbegreppet i ett mål/problem diagram är problem. Ett problem är något som hindrar uppfyllelsen av ett mål. Genom att hitta problemet, kan man upptäcka nya mål eller delmål som syftar till att eliminera problemet. Ett problem är därför alltid länkat till ett mål.

Problem - 2 Ett problem beskrivs informellt i en not med stereotypen <<problem>> som är länkad till sitt motsvarande mål-objekt. Ett problem kan vara ett temporärt (tillfälligt) problem som kan lösas en gång för alla, eller ett kontinuerligt problem som kräver ständiga åtgärder för att förhindra att problemet återuppstår.

Åtgärder Problem elimineras löses - genom åtgärder (actions). Med utgångspunkt från mål/problem-modellen kan man formulera en åtgärdsplan (action plan) där de temporära problemen elimineras så snart som möjligt, och målen som är länkade till de kontinuerliga problemen tilldelas till processerna i företaget.

Åtgärdsplan - 1 Åtgärdsplanen innehåller en lista över problemen. orsaken/orsakerna till varje problem. en adekvat åtgärd för varje problem. lämpliga förutsättningar för varje åtgärd. den process som är ansvarig för att lösa problemet.

Åtgärdsplan - 2 Detta kan visas i mål/problem diagrammet genom stereotypade noter. Stereotyperna <<problem>>, <<orsak>>, <<åtgärd>>, <<förutsättning>> anger syftet med noten. Alla dessa begrepp definieras genom informella noter, eftersom de normalt beskrivs i vanlig text och inte defineras formellt. Problem-noten länkas till mål-objektet, orsaks-noten till problem-noten osv.

Varför-frågan och Hur-frågan till ett mål En teknik för att identifiera mål är att ställa följande frågor: Varför ska vi uppfylla detta mål? Hur ska vi uppfylla detta mål? Svaren på varför-frågan identifierar högre mål (mål för vilka det fokuserade målet är ett delmål). Svaren på hur-frågan identifierar delmål.

Primära mål Alla primära mål i företaget kan sammanfattas i ett eget diagram, där eventuella konflikter mellan de olika målen görs synliga. Varje enskilt primär-mål kan sedan beskrivas I ett eget diagram, tillsammans med sina motsvarande delmål.

Kommentar Det är viktigt att betona att ett mål/problem diagram inte bör över-formaliseras eller beskrivas i alltför kvantitativa termer. Syftet med ett mål/problem diagram är att identifiera och strukturera de olika målen i företaget och att bryta ner målbeskrivningarna till en nivå där de motsvarande delmålen kan tilldelas till individuella processer.

Generiskt mål/problem diagram

Specifikt mål/problem diagram-1

Specifikt mål/problem diagram-2

Olika typer av företagsresurser

Företagets struktur-vy visar strukturen hos resurserna och produkterna, eller tjänsterna, och informationen i företaget, inklusive organisationen av företaget. betraktas som komplementär till process-vyn och avbildar information som inte kan visas i process-diagram, men som är vital för företagets funktion. modelleras parallellt med process-vyn. består av en: resursmodell. informationsmodell. organisationsmodell.

Vad är en företagsprocess? Definition: En företagsprocess är en samling aktiviteter som tar en eller flera olika sorters input och som skapar en output som är av värde för någon typ av kund. En företagsprocess har ett mål och påverkas av händelser som inträffar i den omgivande världen eller i andra processer.

Företagsprocessens allmänna struktur

En företagsprocess har ett mål. har en specifik input. har en specifik output. använder resurser. har ett antal aktiviteter som utförs i en viss ordning. påverkar mer än en organisationsenhet. skapar värde för någon typ av kund.

(Företags)processens symbol

Företagsprocessens horisontella natur

Process - delprocess - aktivitet

Den generiska processens representation

Process-diagram med swimlanes

Generiskt assembly-line process diagram

Specifikt assembly-line process diagram

Assembly-line diagram ger användningsfall

En företags-händelse (business event) är en händelse i den verkliga världen som kräver vissa handlingar [Gale-Eldred 1998] representerar en dokumenterad förändring i företaget vid en viss tidpunkt [OMG BOCA Proposal 1998] kan initiera utförandet av en företagsprocess. kan påverka uppförandet och exekverandet av processen. kan avsluta en process genom att generera en händelse.

Företagshändelser i Eriksson-Penker notation representeras som klasser (händelsetyper) och objekt (instanser av händelsetyper). händelseklasserna stereotypas som <<företagshändelse>>. mottagarsymbolen (konkav femhörning) och sändarsymbolen (konvex femhörning) används i processdiagrammen för att illustrera mottagande och sändande av händelser. dessa händelsesymboler kan kopplas till ett objekt genom en beroende-pil, som visar vilket objekt som sänder eller mottar händelsen. en händelsesymbol kan kopplas till sin motsatta symbol i en annan process för att visa hur processerna kommunicerar.

Användningsfallsmodellering

Identifiera systemet och dess gränser Innefattar: identifiera aktörer. identifiera användningsfall. beskriva aktörer och användningsfall. hantera tidsvillkor. identifiera potentiella gränsyteproblem. bestäm begränsningarna (scopet) av projektet.

Identifiera aktörer Innefattar besvarandet av frågor som: vem använder systemet? vem installerar systemet? vem underhåller systemet? vem stänger ner systemet? vilka andra system använder detta system? vem får information från systemet? vem tillhandahåller information till systemet? vad händer automatiskt?

Modellera systemets omgivningar Innefattar besvarandet av frågor som : Hur interagerar de olika aktörerna? Vilka aktiviteter är del av deras arbetsuppgifter? Vilka är de övergripande målen för deras arbete? Vilka andra personer, system eller resurser är inblandade som inte är aktörer i detta speciella system? Vilka regler styr deras aktiviteter och strukturer? Finns det metoder som effektiviserar aktörernas uppgifter?

Identifiera användningsfall Det kompletta användningsfallet innehåller: före- och eftervillkor. händelseflöde. primära händelsekedjor (scenarier). alternativa händelsekedjor. andra typer av krav.