1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2015 Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Rättsstaten, 45 högskolepoäng Rule of Law, 45 Credits Kurskod: RV4140 Utbildningsområde: Juridiska området Huvudområde: Rättsvetenskap Högskolepoäng: 45 Ämnesgrupp (SCB): Juridik och rättsvetenskap Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G2F Inrättad: 2007-09-25 Senast ändrad: 2012-10-01 Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2013 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Den studerande skall efter avslutad kurs kunna uppvisa grundläggande kunskaper i förvaltningsrätt, processrätt och straffrätt. Den studerande skall genom studierna ha tillägnat sig god kunskap och förståelse inom ämnesområdena samt förmåga att använda juridisk metod för att kunna definiera, analysera och förklara problem inom respektive ämnesområde. Den studerande skall vidare efter särskilda övningar kunna uppvisa färdigheter i föredragnings- och argumentationsteknik. Delkurs 1- Förvaltningsrätt Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om, förståelse för samt förmåga att analysera frågor som rör allmän förvaltningsrätt avseende: - regler om handläggning, utredning och beslutsfattande - besvärprocessen med viss förvaltningsprocess samt - offentlighet och sekretess. Studenten skall ha förvärvat goda kunskaper om det nära inbördes sammanhanget mellan den allmänna och den speciella förvaltningsrätten samt kunskap ha grundläggande närmare kunskaper om ett eller två områden inom den speciella förvaltningsrätten. Studenten skall också ha förvärvat kunskaper och förståelse för samt förmåga att analysera frågor inom kommunalrätt avseende: - kommuners organisation
2(6) - kommunala verksamhetsformer - kommunal kompetens - kontroll över kommuner Delkurs 2 - Processrätt Efter avslutad kurs ska studenten med utgångspunkt i civil- och straffprocessrättens regelverk, metoder för lagtolkning och rättstillämpningen inom områdena ha förvärvat grundläggande kunskaper om, förståelse för samt förmåga att analysera frågor avseende: - processuella begrepp och principer, - processuella grundfrågor om såvl straffprocess och civilprocess samt privat rättskipning och alternativ rättskipning, - centrala processuella institut i civilprocessrätten och straffprocessrätten. Delkurs 3 Straffrätt Studenten skall efter avslutad kurs ha förvärvat goda kunskaper i: a) straffrättens allmänna del (dvs. exempelvis uppsåts-, medverkans- och försöksregleringarna inom jurisdiktionsregleringen), b) straffrättens speciella del (de specifika brotten) samt c) det straffrättsliga påföljdssystemet Studenten skall vidare ha grundläggande kunskaper vad avser relevant kriminologisk forskning och aktuella kriminalpolitiska diskussioner av betydelse för straffrätten. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen bryts ned i följande delkurser: Delkurs 1 - Förvaltningsrätt 15 hp Delkurs 2 - Processrätt 15 hp Delkurs 3 - Straffrätt 15 hp Gemensamt för kursen är att särskilt fokus läggs på begreppen rättsstat och rättssäkerhet samt hur dessa begrepp tolkas inom olika delar av den offentliga rätten i bred bemärkelse. Målsättningen är även att studera gällande rätt ur ett historiskt och kritiskt perspektiv samt att sätta in den nationella rätten i ett internationellt sammanhang. Tyngd läggs dessutom vid processuella frågor i vilka retoriska moment ingår. Delkurs 1 - Förvaltningsrätt 15 hp (Administrative Law, 15 higher education credits) Delkursen börjar med att behandla den allmänna förvaltningsrättens grunder där regler om beslutsförfarandet och förvaltningsprocess behandlas liksom besvärsprocessen samt extraordinära besvärsmedel. Därefter studeras offentlighet och sekretess samt myndigheters ansvar och kontroll av myndigheter. Ett eller två områden inom den speciella förvaltningsrätten behandlas som exempel på förhållandet mellan den allmänna och den speciella förvaltningsrätten. Inom ramen för kommunalrätten behandlas kommuners organisation, verksamhetsformer, kommuners kompetens samt kontroll över kommunerna. Delkurs 2 - Processrätt 15 hp (Procedure Law 15 higher education credits) Delkursen omfattar både civil- och straffprocessen i sin helhet. Civil- och straffprocessrättens utmärkande processprinciper, särdrag och grundläggande rättigheter behandlas. Därutöver studeras domarens roll samt de olika rättssubjekten och deras roll inom civil- och straffprocessen. Till sist behandlas huvudförhandlingen i under- och överrätt inklusive rättsmedlen vid prövning av civil- och straffrättsliga frågor samt bevisföring och bevisvärdering. Därtill studeras alternativ tvistelösning med förlikning omfattande både civil- och straffmål. Delkurs 3 - Straffrätt 15 hp (Criminal Law, 15 higher education credits) Straffrätten inleds med en redogörelse för grundläggande begrepp och principer samt en straffrättshistorisk översikt. Därefter behandlas straffrättens allmänna del och straffrättens speciella del och då främst de specifika brotten. Rörande den speciella delen behandlas både den centrala straffrätten i Brottsbalken och vissa delar av den s.k. speciella straffrätten (straffrättsliga författningar utanför Brottsbalken). Därefter behandlas det straffrättsliga påföljdssystemet och aktuella kriminalpolitiska och andra diskussioner av betydelse för straffrätten. Studieformer Undervisningen bedrivs genom föreläsningar, seminarier, processpel och casemetodik med rollspel samt feedback av inlämnade uppgifter. Delar av undervisningen är obligatorisk. Under förvaltningsrätten bedrivs undervisningen genom föreläsningar, seminarier och ett processpel. Möjlighet till feedback på inlämnade uppgifter fiins.
3(6) Under processrätten äger seminarier rum. Till dem ska studenterna förbereda tilldelade uppgifter. Studenterna ska även individuellt författa en obligatorisk PM på vilken feedback ges. Obligatoriska rättegångsspel äger också rum. Arbetet med detta sker både individuellt och i grupp. Under straffrätten ska studenterna skrive en obligatorisk PM. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Förvaltningsrätt, 15 högskolepoäng. (Provkod: 0110) Skriftlig salstentamen Processrätt, 15 högskolepoäng. (Provkod: 0510) Skriftlig salstentamen Obligatoriskt moment 1, Processrätt (Provkod: 0610) Inlämning av obligatoriska uppgifter Obligatoriskt moment 2, Processrätt (Provkod: 0810) Obligatoriskt deltagande i rättegångsspel. Straffrätt, 15 högskolepoäng. (Provkod: 0910) Skriftlig salstentamen Obligatoriskt moment, Straffrätt (Provkod: 1010) Inlämnanden av obligatoriska uppgifter För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB). Förvaltningsrätt Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB). Processrätt Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB). Obligatoriskt moment 1, Processrätt Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Obligatoriskt moment 2, Processrätt Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Straffrätt Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB). Obligatoriskt moment, Straffrätt Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
4(6) Särskild behörighet och andra villkor Rättens grunder, 30 högskolepoäng och Privaträtt, 30 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Kursen ingår i Juristprogrammet och utgör utbildningens fjärde och halva femte termin. Kursen kan endast läsas som programkurs och kan således inte sökas som fristående kurs. Kursens avslutande betyg räknas fram på följande sätt. När en student klarat av de obligatoriska momenten samt erhållit godkänt (minst 50% av skrivningspoängen) på samtliga tre skriftliga tentamina, adderas erhållna poäng. Denna summa jämförs sedan med det maximala antal poäng som de tre tentamina sammanlagt kan ge. För att erhålla betyget B, krävs 50 % av sammanlagda maxpoäng. För att erhålla betyget Ba, krävs 60% och för att erhålla betyget AB, krävs 80%. Rätten till förnyat prov 1. Den som blivit underkänd har rätt till omtentamen. I normalfallet erbjuds omtentamen viss tid efter ordinarie tentamen. Omtentamen efter vårterminens sista tentamenstillfälle äger dock rum i början av påföljande hösttermin. 2. Kurs som upphört eller väsentligt förändrats till sitt innehåll eller sin omfattning kan tenteras vid tre tillfällen inom 18 månader efter det att förändringen genomförts. 3. Studerande som har underkänts i prov vid två tillfällen för viss kurs eller delkurs har rätt att hos akademichefen begära att annan examinator utses att bestämma betyg. 4. Den som fått betyget godkänd (B) på visst prov får inte tentera om för att få ett högre betyg. Dispens från tregradig betygskala enligt rektorsbeslut (148/2005). Övergångsbestämmelser. Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Ekelöf, Per Olof, Welamson, Lars, (1994)/3 uppl Rättegång VI Stockholm Norstedts, 282 sidor Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Blomberg Kristina (2011)/ 1 upplagan Värt att veta om Personuppgiftslagen Stockholm, Studentlitteratur, 218 sidor Bohlin, Alf (2010)/8 uppl Offentlighetsprincipen Stockholm, Norstedts Juridik, 266 sidor Bohlin, Alf & Warnling-Nerep, Wiweka (2007)/2 uppl. Förvaltningsrättens grunder Stockholm: Norstedts juridik, 438 sidor Bohlin Alf (2011)/ 6 upplagan Kommunalrättens grunder Stockholm, Norstedts juridik, 298 sidor
5(6) Ekroth, Jesper & Fridström, Therése (2010)/2 uppl Vad säger sekretesslagen om socialtjänsten? Stockholm: Förlagshuset Gothia AB, 50 sidor Holstad, Sigvard (2012)/ 4 upplagan Sekretess i allmän verksamet, vägledning till reglerna i grundlag och i den nya offentlighets- och sekretesslagen Stockholm, Norstedts juridik, 361 sidor Pettersson, Olof (2005)/2 uppl Rättsstaten. Frihet, rättssäkerhet och maktdelning i dagens politik Stockholm, Publica, 125 sidor Strömberg, Håkan och Lundell, Bengt (2011)/18 uppl Speciell förvaltningsrätt Malmö, Liber förlag, 230 sidor Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Aktuella författningar Ekelöf, Per Olof, Boman, Robert (1996)/8 uppl Rättegång II andra häftet Stockholm, Norstedts Juridik, 207 sidor Ekelöf, Per Olof, Bylund, Torleif, Edelstam, Henrik (2006)/ 7 uppl Rättegång III tredje häftet Stockholm, Norstedts Juridik, 381 sidor Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik (2002)/8 uppl Rättegång I första häftet Stockholm, Norstedts Juridik, 228 sidor Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik, Boman, Robert (2011)/8 uppl Rättegång V femte häftet Stockholm, Norstedts Juridik Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik, Heuman, Lars (2009)/7 uppl Rättegång IV Stockholm, Norstedts Juridik, 250 sidor Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik, Pauli, Mikael (2011)/11 Rättegång I-V Supplement Stockholm, Norstedts Juridik Lindell, Bengt 2006 (1 uppl) Alternativ rättskipning eller alternativ till rättskipning Uppsala: Iustus, 238 sidor Delkurs 2: Referenslitteratur Lindell, Bengt Civilprocessen Uppsala: Iustus Lindell Bengt, Andersson, Torbjörn, Asp, Petter & Eklund, Hans Straffprocessen Uppsala: Iustus, [Rapport] Westberg. Peter (2012) Civilrättsskipning Norstedts Juridik Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Asp, Petter 2011/1 uppl Internationell straffrätt Uppsala: Iustus Förlag, 170 sidor Asp, Petter, Friberg, Sandra, Jareborg, Nils, Ulväng, Magnus (2012)/1 uppl.
6(6) Brotten mot allmänheten och staten Uppsala, Iustus, 312 sidor Asp, Petter, Ulväng, Magnus, Jareborg, Nils (2010)/1 uppl Kriminalrättens grunder Uppsala, Iustus, 578 sidor Jareborg, Nils, Friberg, Sandra 2010/1 uppl Brotten mot person och förmögenhetsbrott Uppsala: Iustus Förlag, 330 sidor Jareborg, Nils, Zila, Josef (2010)/3 uppl Straffrättens påföljdslära Stockholm: Norstedts juridik, 192 sidor Norée, Annika (2006)/4 uppl Straffrätten: övningsmaterial Stockholm : Norstedts juridik, 2006, 189 sidor Sarnecki, Jerzy 2010/1 uppl Brottsligheten och samhället Lund: Studentlitteratur AB, 156 sidor Zila, Josef, (2006)/5 uppl Specialstraffrätten. En introduktion. Norstedts Juridik, 100 sidor Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Litteraturen läses i den senaste upplagan. Om en senare upplaga än vad som anges ovan finns, läses denna.