HMK en handbok i mät- och kartfrågor Mätanvisningar Bilaga till Fotogrammetrisk detaljmätning 2013 års arbetsdokument
Innehållsförteckning B Mätanvisningar... 3 B.1 Allmänna mätanvisningar... 3 B.2 Mätanvisningar för grundläggande objekt... 5 B.2.1 Byggnad... 5 B.2.2 Hydrografi... 10 B.2.3 Höjddata... 14 B.2.4 Kommunikation... 16 B.2.5 Markdata, vegetation... 21 B.2.6 Markdetalj... 26 B.2.7 Teknisk anläggning... 27 B.3 HMK-Fotogrammetrisk detaljmätning, samlingstabell avseende teman och objekt..30 Arbetsdokument, juli 2013 2 (29)
B Mätanvisningar I denna bilaga beskrivs allmänna mätanvisningar i avsnitt B.1 och definitioner och förslag på mätanvisningar för grundläggande teman i avsnitt B.2. Följande grundläggande teman behandlas: Tema Byggnad Hydrografi Höjddata Kommunikation Markdata, vegetation Markdetalj Teknisk anläggning Avsnitt B.2.1 B.2.2 B.2.3 B.2.4 B.2.5 B.2.6 B.2.7 Terminologin på teman och objekt bygger på KommunGML. För varje tema anges förslag på mätningsförfaranden för detaljmätning avseende standardnivå 1 och 2, övriga standardnivåer behandlas inte 1. B.1 Allmänna mätanvisningar Detaljmätningen utförs med hänsyn till hur geodatabasen ska bygggas upp och med följande utgångspunkter: - Registrering av höjd vid fotogrammetrisk detaljmätning sker i marknivå på alla objekt utom byggnad, om inget annat anges. Om uppstickande objekt ska mätas på annan höjd än marknivån, ska det anges om marknivån ska hanteras, t ex genom mätning eller interpolering ur markmodell. - Vid registrering av linjeobjekt ska avståndet mellan registreringarna anpassas så att objektets verkliga form återges i både plan och höjd. Maximalt tillåten avvikelse, mellan 1 I nya HMK finns ett koncept med fyra standardnivåer. Dessa baseras dels på kraven från beställare, användare, tillämpningar och produkter, dels på de tekniska produktionsmöjligheter som finns i dag. Nivå1 avser kartering med lägesosäkerhet mellan meter och decimeter för främst nationella och regionala ändamål. Nivå 2 avser i första hand kartering av tätort med lägesosäkerhet på ungefär decimeternivå eller bättre. Nivå 3 avser kartering med lägesosäkerhet på bättre än 5 cm och används för projekt som kräver mer detaljerade objekt, t.ex. vägbyggnad och nybyggnad. Det finns också en Nivå 0 som avser kartering för mer globala ändamål med lägesosäkerhet på sämre än metern. Arbetsdokument, juli 2013 3 (29)
den registrerade linjen och objektets verkliga läge, anges i form av pilhöjd som inte bör vara större än två gånger den önskade standardosäkerheten (medelfelet) om inget annat anges, se figur B.1. Överdriven punkttäthet accepteras inte och bör särskilt beaktas om automatisk registreringsfunktion (streamfunktion) används vid mätningen. Figur B.1. Exempel på pilhöjd vid registrering av linjeobjekt - Vissa datasystem kräver att ordningsföljden på de registrerade punkterna, det vill säga mätriktningen, följer strömriktningen vid registreringen av bäck och dike. Mätriktningen kan också vara viktig för stödmur, kaj, stup, byggnad och bassäng. - Det kan finnas en mäthierarki mellan olika objekt som ska ansluta till varandra t.ex. att slänt och dike mäts före ägoslag. - Man eftersträvar topologi, det vill säga logisk samhörighet mellan objekten. - Separata koder bör användas för objekt med osäkert läge, exempelvis då objektet är skymt av vegetation i bilderna. - Vid ajourhållning görs ommätning av tidigare mätta objekt endast om läget på befintligt objekt signifikant avviker från läget i bilderna. Om inget annat anges gäller att läget ska avvika mer än två gånger den önskade standardosäkerheten (medelfelet) för att ommätning ska göras. Arbetsdokument, juli 2013 4 (29)
B.2 Mätanvisningar för grundläggande objekt B.2.1 Byggnad Med byggnad avses en varaktig konstruktion, placerad på eller under marken. Byggnaden ska vara sammanhängande, ha en individuell takkonstruktion och vanligen även väggar och vara så stor att människor kan uppehålla sig i den samt vara avsedd för visst ändamål. Generellt om mätning (och tolkning) Vid mätning av byggnader registreras takkant för huvudbyggnader och tillbyggnader samt byggnadslinjer som förbinder de olika huskropparna. Alla byggnader/tillbyggnader ska behandlas som slutna ytor. Byggnader kan mätas direkt som ytor eller som linjer som ska kunna ytbildas. Snedbilder och gatubilder kan underlätta tolkning av byggnadsändamål om sådana krav finns. Byggnader ska, om inget annat anges, mätas i mjukvara med funktion som ger rätvinklig geometri. För bästa geometri bör man först mäta den takkantssida som ger bäst riktningsbestämning, oftast den längsta. Byggnader kan, vid fotogrammetrisk detaljmätning i lodbilder, mätas i olika detaljeringsgrader - ofta kallat Level of Detail eller LoD 2 - avseende takkonstruktion: - LoD 0: Byggnaden mäts längs takkanten men höjdinformationen lagras inte (2D) eller lagras med takkanten projicerad på markytan (2,5D). - LoD 1: Byggnaden mäts längs takkanten, en enkel byggnadsredovisning där byggnader i vissa fall redovisas som en skev skokartong, se figur B.2.1a. - LoD 2: Byggnaden mäts antingen: med takkonstruktion utan takdetaljer. Byggnaden kan redovisas som en realistisk 3D-modell men utan balkonger, takkupor med mera. eller med takkonstruktion med takdetaljer som balkonger, takkupor m.m. Byggnaden som helhet kan redovisas som LoD2 men med taket i LoD3. Om hela 2 LoD begreppet kommer ursprungligen från informationsmodellen CityGML - en standard framtagen av Open Geospatial Consortium (OGC). CityGML har fem Levels of Detail där LoD 0 är vad som brukar kallas 2.5D, LoD 1 är byggnader i form av lådor med platt tak, och LoD2 är byggnader med takkonstruktion och rena fasader. Vid LoD 3 tillkommer detaljer på både tak och fasader som taksprång, dörrar och fönster, och vid LoD4 modelleras även byggnadens insida. Arbetsdokument, juli 2013 5 (29)
byggnaden skall redovisas i LoD3 krävs komplettering via andra datakällor för att få detaljer på fasaderna. LoD 1 används av det stora flertalet kommuner liksom av Lantmäteriet. LoD 2 och LoD3 används i flera större tätorter och städer där särskilda behov föreligger, t ex 3D-visualisering vid detaljplanering. LoD 0 rekommenderas inte för uppbyggnad och ajourhållning av databaser även om data endast ska presenteras som 2D-karta. Utelämnad höjdinformation försvårar framtida fotogrammetrisk ajourhållning. Figur B.2.1a. Översta raden visar olika varianter av fotogrammetrisk mätning av tak. De följande två raderna visar hur dessa kan användas för presentation i form av karta i 2D respektive 3D-modell. (Källa: SOSI/FKB) Standardnivå 1 Vid detaljmätning för standardnivå 1 används ofta LoD1. Mindre byggnader, som till exempel friggebodar, kan vara svåra att skilja från föremål i liknande storlek, som husvagnar. Vidare kan altantak och skärmtak vara svåra att särskilja från husets tak. För att undvika många småbyggnader kan man sätta ett minimimått, till exempel 15 kvadratmeter. Detta minimimått undantas dock om byggnaden utgör en karakteristisk detalj i landskapet. Består en byggnad av flera delar kan den mätas som en enda byggnadsgeometri om delarna har samma ändamål. Skärmtak skall redovisas som separat objekt. Eftersom det är svårt att särskilja altantak, skärmtak, ändamål med mera i bildmaterial så är indelningen i praktiken flytande. Arbetsdokument, juli 2013 6 (29)
Figur B.2.1b. Exempel på en variant av mätning enligt LoD1. Standardnivå 2 Kommunal mätning av byggnad skiljer sig i dagsläget mellan olika kommuner. - Byggnad med en eller flera geometrier mäts på två olika sätt i LoD 1. Det är viktigt att mätningen görs konsekvent på ett sätt. Mätmetoderna nedan är förenliga med ABTavtalen som Lantmäteriet har med kommunerna. - Byggnaden mäts som en hel geometri. Se figur B.2.1b. - Byggnaden mäts med utbyggnader som egna geometrier. Se figur B.2.1c. Figur B.2.1c. I vänstra bilden mäts byggnaden som en geometri, i högra bilden mäts utbyggnaderna som egna geometrier. - För LoD 2 finns flera mätförfaranden beroende på programstöd och databasstruktur. - Ett vanligt förfarande är att mäta takets ytterkontur antingen som ett objekt, eller som huvudkropp med utbyggnad, om det är stor höjdskillnad mellan taken. Taknocken mäts som ett eget linjeobjekt. Utifrån denna mätning kan man sedan 3D-ytbilda taken i enlighet med Figur B.2.1d. Om så önskas kan takdetaljer läggas till. - I Malmö kommun har ett alternativt och effektivt mätförfarande utvecklats som med hjälp av stödprogram kan konstruera 3D-modeller i LoD 2 för en stor andel av stadens byggnader, se figur B.2.1e. - En del kommuner använder en variant av den norska standarden SOSI/FKB som är framtagen för att hantera byggnader i olika detaljnivåer, se Figur B.2.1f. Arbetsdokument, juli 2013 7 (29)
Figur B.2.1d. Exempel på mätning av tak Figur B.2.1e. Översta bilden visar ett vanligt sätt att mäta tak, med olika linjer för taknock och takkant. Den undre bilden visar hur Malmö karterar samma byggnader med bara en enkel linje som sedan, genom särskild programvara, genereras till LoD2-byggnader. Arbetsdokument, juli 2013 8 (29)
Figur B.2.1f. Exempel på registrering av byggnad enligt norsk FKB-A standard vilket gör det möjligt att senare generera takkonstruktioner i LoD 3 och fasader i LoD 2. Mätning sker hierarkiskt med början av yttre takkant (röd linje) som sedan sluts med inre takkant (blå linje) osv. (Källa: SOSI/FKB) Byggnadstillbehör som uthus, skärmtak och altan bör inte mätas som linjeobjekt, eftersom de ska kunna ytbildas. Undantaget om programvaran enkelt kan skapa ytor av linjer. Se figur B.2.1g och B.2.1h. Figur B.2.1g. Vänstra bilden visar geometrier som är karterade som slutna figurer och därmed enkelt kan ytbildas. Högra bilden visar linjer som kan vara svåra att ytbilda. Arbetsdokument, juli 2013 9 (29)
Figur B.2.1h. Exempel på byggnadstillbehör. B.2.2 Hydrografi Hydrografi innehåller uppgifter om ytvattenförekomster bland annat i form av hav, sjö, vattendrag, bassäng och damm. Avsnittet beskriver även objekt som finns i anslutning till vatten, till exempel brygga, kaj, dammbyggnad och färskvattenbrunn. Generellt om mätning För sjöar och större vattendrag mäts strandlinjen i form av en kantlinje. Kantlinjen ska vara sluten så att vatten kan ytbildas utifrån strandlinjen. Vatten karteras genomgående under broar, bryggor och liknande. Figur B.2.2a. Exempel på sluten strandlinje Arbetsdokument, juli 2013 10 (29)
Dessutom gäller följande: - För mindre vattendrag mäts mittlinje. - Vid mätning av vattendrag, som kantlinje eller mittlinje, redovisas strömriktningen ibland som ett attribut på linjen eller med en pilsymbol. - Vattendrag under markytan redovisas på korta sträckor där de ingår i ett avrinningssystem. - Vid mätning av mittlinje bör observeras att vissa datasystem kräver att ordningsföljden på de registrerade punkterna följer strömriktningen. Figur B.2.2b. Exempel på vattendrag med strömriktningspil vid kantlinje respektive mittlinje. Standardnivå 1 Bäckar och diken mäts som mittlinje eller, om bredden överstiger 6 meter, som kantlinje i form av strandlinje. Öar större än 20 kvadratmeter mäts som strandlinje. Minimimåtten kan variera. Dammbyggnad mäts som mittlinje. Se figur B.2.2c. Arbetsdokument, juli 2013 11 (29)
Figur B.2.2c. Exempel på dammbyggnad. Slussport mäts som punkt, Se figur B.2.2d. Vattentub eller Vattenränna mäts som mittlinje ovan markytan. Se figur B.2.2e. I vattendrag mäts vattenfall som kantlinje. I smala vattendrag redovisas endast markanta vattenfall. Fors mäts som mittlinje. Figur B.2.2d. Exempel på slussport. Arbetsdokument, juli 2013 12 (29)
Figur B.2.2e. Exempel på vattentub/vattenränna. Standardnivå 2 Bäckar och diken smalare än 2 meter mäts som mittlinje, annars mäts kantlinje. Diken utmed vägar och kring åkermark mäts vanligtvis som mittlinje, se figur B.2.2f. Öar mäts med strandlinje och ska vara större än 10 kvm. Vanligtvis förkommer ett attribut på strandlinje och vattendrag som anger skymd geometri. Färskvattenbrunn mäts som punktsymbol, se figur B.2.2g. Figur B.2.2f. Exempel på dike längs med väg. Arbetsdokument, juli 2013 13 (29)
Figur B.2.2g. Exempel på färskvattenbrunn. Brygga karteras som kantlinje och kan gå över strandlinjen. Se Figur B.2.2h. Figur B.2.2h. Exempel på brygga. B.2.3 Höjddata I geografiska databaser lagras markmodeller som Grid eller TIN. I traditionella kartor i 2D återges terrängens höjdförhållanden i form av nivåkurvor och punkthöjder. Hus, vägar och övriga hårdgjorda ytor hålls oftast fria från nivåkurvor. Punkthöjd mäts för att tydliggöra höjdförhållanden på vägar och hårdgjorda ytor, såsom parkeringsplatser och andra plana ytor. De kan även mätas som hög- och lågpunkter i terrängen. Arbetsdokument, juli 2013 14 (29)
Figur B.2.3a. Exempel på markmodell i form av TIN, ortofoto draperat på markmodell, nivåkurvor med 0.5 m ekvidistans samt punkthöjder på vägar och på hårdgjorda ytor. Generellt om mätning Markmodeller kan skapas ur laserpunktmoln, matchning av flygbilder eller genom mätning av brytlinjer och punkter. Nivåkurvor och punkthöjder kan antingen genereras ur markmodeller eller mätas direkt. Följande avsnitt beskriver fotogrammetrisk detaljmätning av kurvor eller mätning av brytlinjer och punkthöjder för att skapa, först en markmodell och sedan kurvor. Manuell uppdatering i stereoinstrument av markmodell och/eller nivåkurvor lämpar sig bäst för ajourhållning över mindre ytor, exempelvis på nybyggda tomter, utfyllnadsområden eller nya vägar, där man enkelt kan ta bort felaktigheter. Standardnivå 1 och 2 Ny nivåkurva mäts genom att rätt ekvidistans ställs in och höjdvärdet låses, nivåkurvan mäts och ansluts mot befintlig nivåkurva. Arbetsdokument, juli 2013 15 (29)
Nivåkurvor mäts med manuell registrering av varje punkt eller med streaming, där man ställer in parametrar för att uppnå bästa punkttäthet i linjeobjektet. Manuell punktvis registrering ger bäst mätresultat. Man bör undvika mätning under rörelse för att inte få problem med Fertsch-effekten, som uppstår när bilderna i stereoparet är olika starkt belysta. Vid rörelse i basriktningen upplevs att mätmärket sänks eller höjs, vilket kan ge felaktiga höjdvärden. Alternativt uppdateras befintlig markmodell först genom mätning i stereoinstrument av brytlinjer vid kanter i terrängen och ett antal väl valda punkter. Punkterna placeras tätare där terrängens lutning ändras, se Figur B.2.3b. Med lämplig programvara kan sedan markmodellen uppdateras och höjdkurvor framställas ur markmodellen. Figur B.2.3b. Exempel på mätning för markmodell. Bildens övre del visar en tvärsektion och den undre delen visar motsvarande ovanifrån. B.2.4 Kommunikation Med kommunikation avses bland annat vägar och trafikspår. Vägar består av bilvägar inklusive över- och underfarter, broar och tunnlar samt traktorväg, cykelväg, gångväg och stig. Med trafikspår avses järnväg, tunnelbana och spårväg. Arbetsdokument, juli 2013 16 (29)
Generellt om mätning För underfarter av vägar och trafikspår kan en ungefärlig linje med högre lägesosäkerhet mätas. Se figur B.2.4a. Figur B.2.4a. Exempel på ungefärlig sträckning av gångväg under väg. Standardnivå 1 Alla vägar som är till för motorfordon mäts som körbana med mittlinje, se Figur B.2.4b, enligt den definition som finns i Trafikverkets Nationella vägdatabas (NVDB). Där vägarna har fysiska hinder mellan körbanorna, t.ex. vid motorväg, mäts två mittlinjer. Arbetsdokument, juli 2013 17 (29)
Figur B.2.4b. Exempel på körbana. Traktorväg och gångstig kan vara svåra att särskilja och att mäta fullständigt. Järnväg mäts som mittlinje, både vid dubbel- och enkelspår. Se figur B.2.4c. Cykelväg och parkväg mäts som mittlinje. Figur B.2.4c. Exempel på järnväg mittlinje. Arbetsdokument, juli 2013 18 (29)
Standardnivå 2 Vägar och gator mäts som kantlinje för vägbana alternativt som kantsten, och normalt utan att specificera vägklass, se Figur B.2.4d. 1 = Gång-/cykelbanekant, tillika vägområdesgräns 2 = Kantsten 3 = Vägbanekant 4 = Dikesmitt 5 = Släntkrön, tillika vägområdesgräns 6 = Dikeskant, tillika vägområdesgräns 7 = Vägbanekant, tillika dikeskant 8 = Vägbanekant, tillika släntkrön 9 = Släntfot, tillika vägområdesgräns 10 = Vägmitt (mäts inte utan genereras och ska stämma med NVDB) 11 = Körbanekant (ofta definierad av målade linjer, mäts inte) Figur B.2.4d. Anvisning för mätning av vägbana i anslutning till dike, slänt/skärning och gång-/cykelbana. Bildens övre del visar en tvärsektion och den undre delen visar motsvarande ovanifrån. Vägbanekant avslutas och påbörjas vid infarter till fastighet, i rak linje. Väg på gårdsplan ska mätas ut till huvudväg, om avståndet mellan huvudväg och fastighetsgräns inte överstiger 5 meter. Väglinje kan i detta fall sammanbindas med en linje med separat kod om så önskas. Vid längre avstånd mäts huvudväg fram till fastighetsgräns. Detta möjliggör att vägar på tomtmark enkelt kan utelämnas vid behov. En stopplinje kan mätas vid infart till tomt för att ej få glapp i vägnätet och för att enklare kunna ytbilda vägarna, se Figur B.2.4.e. Alternativt kan vägbanekant, om beställaren anger det, mätas fram till fastighetsgräns, oavsett avstånd till huvudväg. Arbetsdokument, juli 2013 19 (29)
Figur B.2.4e. Mätning av vägkant och infarter på gårdsplan, om avståndet mellan huvudväg och fastighetsgräns inte överstiger 5 meter. Även farthinder mäts som linjeobjekt eller sluten figur, i enlighet med figur B.2.4f. Flyttbara farthinder karteras inte. Figur B.2.4f. Mätning av farthinder som linjeobjekt respektive sluten figur. För trafikspår mäts rälsläget in med en sådan punkttäthet att en bra höjdredovisning och en jämn linjeföljning uppnås, se Figur B.2.4g. Stigar mäts som mittlinje, gång- och cykelväg som kantlinje. Arbetsdokument, juli 2013 20 (29)
Figur B.2.4g. Trafikspår på banvall respektive i gatumark. B.2.5 Markdata, vegetation Markdata består av flera olika kategorier, vanliga är: - Marktäcke, som är en beskrivning av den fysiska markytan i olika klasser och i sin enklaste form består av vatten, vegetation, naturliga ytor utan vegetation samt ytor skapade av människan. - Markanvändning, som är en beskrivning av markytans faktiska användning för olika ändamål, t.ex. industri, jordbruk, rekreation etc. Anläggningsområden, som är en del av markanvändningen och kan beskrivas som en yta på vilken huvudsakligen industriaktiviteter eller aktiviteter med anknytning till sport, fritid eller kultur bedrivs. Anläggningsområden karteras inte entydigt och olika benämningar förekommer, t.ex. specialområden. Figur B.2.5b. Text till anläggningsområden läggs som attribut eller lös textinformation. Ägoslagsgräns är en begränsningslinje som avskiljer olika markslag, t.ex. skog, berg i dagen och odlad mark. Generellt om mätning Generella synpunkter beträffande markdata: - Markdata består av ytor eller av linjer som kan ytbildas. - Markdata har ofta lägre krav på lägesosäkerhet och mäts med mindre punkttäthet än t.ex. vägar. Det förekommer Arbetsdokument, juli 2013 21 (29)
att mätningar görs i ortofoto. Önskas höjder kan dessa interpoleras ur höjdmodell. - Marktäcke är vanligtvis heltäckande medan markanvändning oftast inte är det. Standardnivå 1 Markdata kan mätas med kantlinjer. Innanför kantlinjerna sätts då en ID-punkt som anger markslag, se figur B.2.5a. Linjerna kan ha olika koder beroende på vilken typ av mark de avgränsar, i dessa fall bör linjerna ha en hierarkisk ordning, som exemplet nedan. 1 Strandlinje eller Strandlinje diffus 2 Bebyggelseområde 3 Odlad mark 4 Öppen mark 5 Skogsmark Markdata kan även mätas med enbart ytor. Minimimått för redovisning av ytor varierar. Figur B.2.5a. Exempel på linjer och ID-punkter som avgränsar skogsmark, öppen mark och åker. Arbetsdokument, juli 2013 22 (29)
Anläggningsområden kan mätas som yta, med tillhörande text och namn. Exempel på anläggningsområden är, campingplats, idrottsplats, golfbana och koloniområde. Se figur B.2.5b. Figur B.2.5b. Exempel på anläggning, campingplats, för översiktlig kartering. Standardnivå 2 Markanvändning kan indelas i ändamål som parkeringsyta, plantering och åkermark. Parkering beskrivs som en hårdgjord plan yta och mäts som linje. Parkeringsytan kan vara uppdelad av synliga avgränsningar, som häck, staket och kantstöd, inom samma parkeringsområde, se Figur B.2.5c. Figur B.2.5c. Parkering. Arbetsdokument, juli 2013 23 (29)
Marktäcke kan indelas i t.ex. berg i dagen, asfalt, grus och stenläggning, se Figur B.2.5d. Häck redovisas vanligen som mittlinje på marknivå om inte beställaren anger annat. Alla större häckar mäts, med undantag för de som ligger inne på tomtmark. Se figur B.2.5e. Alternativt kan häck mätas som mittlinje på toppen om beställaren anger det. Figur B.2.5d. Berg i dagen. Figur B.2.5e. Grön linje visar häck och gul linje staket i tomtgräns. Arbetsdokument, juli 2013 24 (29)
Enstaka träd mäts på offentliga ytor, utmed vägar och övrig kommunal mark där de står så glest att man kan urskilja varje träd med en godtagbar säkerhet, träden mäts på stammen i marknivå, se Figur B.2.5f. Alternativt kan träd mätas i toppen och en allé i toppen av varje träd som en rak linje om beställaren anger det, se Figur B.2.5.g respektive Figur B.2.5h. Figur B.2.5f. Enstaka träd utmed väg. Figur B.2.5g. Alternativt sätt att mäta träd. Till höger en illustration på hur man mäter ett träd, mitten på trädet och toppen på kronan. (Källa SOSI/FKB) Figur B.2.5h. Exempel på alternativt sätt att mäta allé. (Källa SOSI/FKB) Arbetsdokument, juli 2013 25 (29)
B.2.6 Markdetalj Markdetaljer är fasta objekt av bestående karaktär. Objekt som ingår är slänt, staket, plank, trappa, stolpe, fundament, perrong, mast, stödmur och mur. Standardnivå 1 Vid översiktlig kartering mäts endast master som utgör karaktäristiska inslag i terrängen, se figur B.2.6a. Figur B.2.6a. Exempel på mast Standardnivå 2 För slänt, se Figur B.2.6b, mäts begränsningslinjer vid över- respektive underkant. Begränsningslinjerna kan utgöras av andra objekt såsom vägbanekant, dike osv, se Figur B.2.4d under avsnitt B.2.4 Kommunikation. En släntbeteckning kan automatgenereras i vissa program genom att ange släntkrön samt släntfot. Figur B.2.6b. Exempel på slänt. Arbetsdokument, juli 2013 26 (29)
Alla större plank och staket redovisas vanligen som mittlinje på marknivå, om inte beställaren anger annat. Mur mäts i överkant som mittlinje eller kantlinje, beroende på bredd i förhållande till normal presentationsskala. Stödmur mäts i överkant, se Figur B.2.6c. Trappor mäts om de är av betydande storlek och utgör kommunikation mellan gångvägar. De mäts med ytterbegränsning. Stegen redovisas symboliskt och automatgenereras om möjligt. Överlag gäller att alla detaljer som staket, plank och mur inte mäts på tomtmark, se Figur B.2.5e under avsnitt B.2.5 Markdata, vegetation. Mast mäts som mittpunkt i marknivå. Fundamentet mäts i ytterkant, se även avsnitt B.2.7 Teknisk anläggning. Figur B.2.6c. Exempel på hur mur mäts, punkten visar höjden. B.2.7 Teknisk anläggning Exempel på objekt som hör till teknisk anläggning: - Luftledning, ledning som används för transport av elektrisk kraft med mera. - Transformatorområde är en yta på marken inom vilket anläggningar för omkoppling eller transformering av elektrisk kraft är belägna. Området är normalt inhägnat med stängsel, se Figur B.2.7a. - Stolpe, till exempel teknikstolpe eller belysningsstolpe. - Rörledning, långsmal oftast cylindrisk rörkonstruktion som används för transport av vätska eller gas. Arbetsdokument, juli 2013 27 (29)
Figur B.2.7a. Transformatorområde. Standardnivå 1 Vid översiktlig kartering redovisas rörledning som mittlinje. Standardnivå 2 Teknikstolpe, belysningsstolpe och luftledningsstolpe mäts som punktobjekt, i möjligaste mån i centrum av stolpen och i marknivå, om inte beställaren anger annat. Se Figur B.2.7b och B.2.7c. Vid större luftledningar mäts fundamentet i form av kantlinje, samt trådar och tvärbalkar, se Figur B.2.7d. Vid större ledningsgator mäts de yttersta trådarna som raka linjer på trådarnas nivå. Det får inte förekomma brytpunkter på en rak linje. På en smal luftledning där trådarna sitter på samma stolpe mäts mittentråden, se Figur B.2.7c Figur B.2.7b. Exempel på registrering av stolpe vid marknivå. (Källa SOSI/FKB) Arbetsdokument, juli 2013 28 (29)
Figur B.2.7c. Exempel på alternativ mätning på toppen av en smal kraftledning (Källa SOSI/FKB). Figur.B.2.7d. Mätning av ytterkant av stolpens fundament (Källa SOSI/FKB). Brunnar av olika slag samt el- och teleskåp mäts i överenskommen omfattning och lagras som punktobjekt. För el- och teleskåp registreras normalt även skåpets riktning. Rörledning mäts oftast som kantlinje, om bredden är mindre än 0,5 meter mäts mittlinje. Arbetsdokument, juli 2013 29 (29)
B.3 HMK-fotogrammetrisk detaljmätning, samlingstabell avseende teman och objekt Förklaring till tabellen : Teman och objekt baseras på kommungml. Röd text i kommentarsfältet avser förändringar eller tillägg jämfört med kommun-gml. Förekomst i k:n databas= Om temat/objektet finns i kommunal databas Standardnivå G=Grundläggande tema/objekt som normalt finns i kommunal databas 1=Nationell och regional översiktlig kartläggning (t ex fastighetskartan & kommunal översiktskartor) X=Tema/objekt som kan förekomma i kommunal databas 2= Kommunal kartläggning av tätort (t ex primärkarteverk) Blå text på tema och objekt indikerar att de mäts fotogrammetriskt. F= Objektet kan mätas Fotogrammetriskt Tema Objekt Geometri Förekomst i Standardnivå k:n databas G X 1 2 Kommentar Adress Belägenhetsadress Punkt X Byggnad Byggnadsobjekt Linje, polygon G F F Bostadsbyggnad enligt ABT-avtal. Alla övriga byggnader inkl friggebodar, regnskydd mm taggas som Ospecificerat Byggnadstillbehör Linje G F Byggnadstillbehör objekt som hör till byggnad som t.ex. trappa, utrymmninstrappa, frihängande balkonger, altan, entrétak, skåp mm. Avser offentliga ytor och allmän platsmark Planerad byggnad Linje polygon G Alla beviljade bygglov enligt Plan- och bygglagen (PBL) Byggnadsillustration Linje, polygon G Byggnadsillustration objekt som redovisar skymda byggnadsdelar, olika stora byggnadskroppar i olika plan m m Detaljplan Planområdesgräns Polygon X Användningsgräns Linje X Egenskapsgräns Linje X Fastighet Fastighetsindelning Linje G Fastighetsyta Polygon X 3D-fastighetsyta Polygon X Fastighetbeteckning Punkt G Kvarters-/traktnamn Punkt G Gränspunkt Punkt X Hydrografi Strandlinje Linje, Polygon G F F Avser begränsningslinje mellan vattenyta och markyta, kan även innefatta bassäng, damm Brygga Linje, polygon G F F En konstruktion av varaktig beskaffenhet som sträcker sig ut i vattnet. Brygga ingår i temat markdetalj i kommungml Kaj Linje G F F En till strandlinjen anslutande konstruktion med lodrät sida mot djupt vatten. Kaj ingår i temat markdetalj i kommungml Dammbyggnad Linje F Objekt dammbyggnad förekommer inte i kommungml Slussport Punkt F Objekt slussport förekommer inte i kommungml Vattendrag Linje, Polygon G F F Dike, bäck. Avser begränsningslinje eller mittlinje beroende på minimimått för övergång till mittlinje. Vattenfall Linje F Objekt vattenfall finns inte i kommungml Fors Linje F Objekt fors finns inte i kommungml Vattentub, Vattenränna Linje F Objekt vattentub, vattenränna finns inte i kommungml Färskvattenbrunn Punkt G F Höjddata Höjdkurva Linje G F F Höjddata benämns Höjdinformation i kommun-gml. Höjdpunkt Punkt G F F Kommunikation Kantlinje Linje G F Avser begränsningslinje mellan väg, parkering och annan hårdgjord yta mot annan markyta. Gäller även begränsningslinje mellan hårdgjord yta, t.ex. refug, kantsten. Kan även finnas på tomtmark. Mittlinje Linje X F F Används i för all kommunikation i standardnivå 1. För standardnivå 2 används detta då begränsningslinje inte nyttjas enligt raden ovan, t ex gångväg, gångstig Trafikspår Linje G F Avser rälsläge för spårbunden trafik. Attribut Insamlingsäge anger räls resp mellan räls, Om attribut Insamlingsläge = mellan räls skall spårvidd i meter anges. Markdata, Vegetetation Träd Punkt G F Temat kallas enbart vegetation i kommungml Häck Linje G F Plantering Polygon G F Vegetation ospecificerat Linje, Polygon, Punkt G F Ägoslagsgräns Linje G F Exempelvis naturmark,ängsmark, skogsmark,hygge, hagmark,åkermark, betesmark, fjäll med mera Markanvändning Polygon F Objektet Markanvändning förekommer inte i kommungml. Marktäcke Polygon F Objektet Marktäcke förekommer inte i kommungml. Markdetalj Slänt Linje G F Linjer som beskriver skarp marksluttning, se beskrivning i HMK Mur Linje, polygon G F Linjer eller polygon som beskriver murutbredning se exempel i HMK Stödmur Linje G F Linje som beskriver begränsning mellan ett högre och lägre markområde. Kräver riktning på linje, högre markområde på höger sida om linje Plank Linje G F Innefattar också bullerskydd Staket Linje G F Innefattar också hägn, räcke Stolpe Punkt G F Innefattar alla typer av stolpar utom teknikstolpe som ligger under Tema Teknisk anläggning Trappa Linje, Polygon G F Fundament Linje, Polygon G F Mast Punkt G F F Hög, upprättstående, byggnadskonstruktion med stödjande eller bärande funktion uppförd på liten markyta. För standardnivå 1 behövs oftast hjälp av redaktionellt material för att tolka mast Perrong Linje, Polygon G F Ospecificerad detalj Linje, Polygon, Punkt G F Innefattar andra typer av detaljer som kan åskådliggöras i baskarta med geografisk utbredning, t.ex. linbana, skidlift, konstverk m m Ortnamn Bebyggelsenamn Linje, Polygon, Punkt X Bebyggelsenamn är namn på ett område där byggnaderna i först hand är avsedda för bostad eller kontor. T.ex. namn på stadsdel och by Naturnamn Linje, Polygon, Punkt X Naturnamn är namn på vatten, natur- eller terrängföreteelse Platsnamn Linje, Polygon, Punkt X Platsnamn är namn på intressanta platser (point of interest) finns i första hand inom tätort. T.ex. namn på torg, park, friluftsområde, öppen plats eller rondell som är beslutade av kommunen Gatunamn Linje, Punkt X Gatunamn är namn på gator och vägar avsedd för att användas vid adressering (NVDB) Rättigheter Officialservitut Linje, Polygon, Punkt X Officialnyttjanderätter Linje, Polygon, Punkt X Ledningsrätt Linje, Polygon, Punkt X Gemensamhetsanläggning Linje, Polygon, Punkt X Stomnät Plan-/höjdfixpunkt Punkt G Stompunkt med x- och y-koordinater och/eller stompunkt med x-, y- och h-koordinater. Objektet höjdfixpunkt kallas höjdpunkt i kommun-gml Höjdfixpunkt Punkt G Domän med markeringstyper. Objektet höjdfixpunkt kallas höjdpunkt i kommun-gml Teknisk anläggning Luftledning Linje G F F För standardnivå 1 behövs oftast hjälp av redaktionellt material för att tolka luftledning Kopplingsskåp Polygon, Punkt X F Belysningsstolpe Punkt X F Ledningsbrunn Polygon, Punkt X F Teknikstolpe Punkt X F T ex ledningsstolpe, trafikljusstolpe m m Transformatorområde Polygon X F F Objekt transformatorområde förekommer inte i kommungml Rörledning Linje X F F Objekt rörledning förekommer inte i kommungml