Mätningsanvisningar. Geometrisk representation vid utbyte. Version GEODATASPECIFIKATION. Markanvändning och Marktäcke. Vatten.

Transkript

1 GEODATASPECIFIKATION Geometrisk representation vid utbyte Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

2 Styrgruppen 2 (108) UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Lantmäteriet DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING /3035 VERSION FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN Slutversion från projektet. Remiss Vidareutveckling av textinnehållet med tonvikt på att förtydliga 3D-hanteringen. Förtydliganden i inledande text, relativ höjd som attribut, flytt av geometrimodell till eget dokument, vidareutveckling av Byggnad. I denna version ingår Markdetaljer och Byggnad. Test Kompletteringar efter remiss. Markanvändning och Marktäcke har lagts till. Kompletteringar efter remiss och anpassningar till förändringar i Geodataspecifikationer. Uppdragsledare: Olov Johansson (Metria AB) Arbetsgrupp: Jerry Sandin (Borås stad) Jan Wingstedt (Lantmäteriet) Maria Andersson (Lantmäteriet) Thomas Lithén (Lantmäteriet) Kerstin Johansson (Lantmäteriet) Helen Eriksson (Lantmäteriet) Gunhild Lönnberg (Lantmäteriet) Lena Morén (Lantmäteriet) Marie Malmberg (Falu kommun) Ebba Löndahl Åkerman (Södertälje kommun) Sonja Johansson (Göteborgs stad) Jerry Sandin (Borås stad) Jan Wingstedt (Lantmäteriet) Thomas Lithén (Lantmäteriet) Maria Andersson (Lantmäteriet) Jerry Sandin (Borås stad) Jan Wingstedt (Lantmäteriet) Thomas Lithén (Lantmäteriet) Maria Andersson (Lantmäteriet) Jerry Sandin (Borås stad) Jan Wingstedt (Lantmäteriet) Thomas Lithén (Lantmäteriet) Erik Nilsson (Lantmäteriet) Projektet avslutades juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna.

3 Styrgruppen 3 (108) Bakgrund Målet med är att enkelt kunna utbyta geodata mellan olika aktörer oavsett administrativa gränser. Enhetliga geodata bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för exempelvis planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. I utarbetas geodataspecifikationer och utbytesformat för nio utvalda grundläggande geodatateman: Geodetiska stompunkter Bild Höjd Vatten (Hydrografi) Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Byggnad Adress Väg och Järnväg Arbetet i baseras på nationella och internationella standarder och system: Geodataspecifikationerna bygger på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder, UML enligt ISO med mera. Specifikationerna är i möjligaste mån överensstämmande med Inspire:s dataspecifikationer för respektive tema. Utbytesformat i form av XML scheman (XML/GML) bygger på standarden ISO 19136:2007 GML med mera och konstrueras ur UML:er i geodataspecifikationerna. na är ett komplement till geodataspecifikationer och XML/GML scheman som riktar sig främst till insamlare och användare av geodata. na beskriver geometrisk representation vid utbyte för tre (i dagsläget) av nio aktuella geodatateman: Markdetaljer Byggnad Markanvändning och marktäcke na är bland annat baserade på befintliga mätningsanvisningar och karthandböcker från följande organisationer: Stockholms stad Göteborgs stad Värnamo kommun Lantmäteriet Handbok i mät- och kartfrågor, HMK Samordnet Opplegg for Stedfestet Informasjon, SOSI, Kartverket, Norge Utformning och förvaltning av geodataspecifikationer, och mätningsanvisningar och XML/GMLscheman bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för respektive tema andra berörda myndigheter. För tema Väg och Järnväg har inte en regelrätt geodataspecifikation tagits fram. Istället har ett förslag på förändringar av NVDB (Nationell Vägdatabas), som hålls av Trafikverket, tagits fram. En enkel modell för motionsspår och liknande företeelser som inte lagras och tillhandahållas via NVDB har också tagits fram. na är tillgängliga som ett dokument (.pdf) på hemsida:

4 Styrgruppen 4 (108) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GENERELL INFORMATION Allmänt om och mätningsanvisningarna Ansvar För vem Geografiska teman Några grundläggande begrepp HMK-standardnivå Geodatakvalitet Skala och detaljeringsnivå Redovisningslägen och geometrier i 3D (och 2D) Insamling Geometrimetadata D-visualisering Hantering av geometri Inmätning och bearbetning vid utbyte Generella dokumentationsregler 11 2 LÄSANVISNINGAR 14 3 MARKDETALJER Hantering av geometri Allmänt om markdetaljer och 3D Dokumentationsregler för markdetaljer Byggnadsanläggning Däck Pelare Pylon Pergola Skorsten Terrängtrappa Torn (taklöst) Park- och fritidsanläggning Fast målställning Häck Idrottssarg Kantstöd Lekredskap Linbana Minnessten Motionsredskap Parkbord Parkbänk Skidlift Utomhusdusch Utomhuskonstverk 38

5 Styrgruppen 5 (108) Vattenområdesavgränsare Hamnanläggning Avbärare Avkörningsskydd Brygga Dykdalb Kaj Landsjömärke Ledverk Pir Natur Buskage Stenblock Träd Dunge Teknik- och miljöanläggning Avloppsanläggning Bassängkant Brunnslock Eluttag utomhus Flaggstång Fontän Fundament Färskvattenbrunn Informationstavla Kopplingsskåp Luftledning Markbunden solenergianläggning Mast Maststag Mur Plank Räcke Rörledning ovan mark Simbassängkant Slänt Stolpe Stängsel Stängsel/Grind Stängsel/Staket Stödmur Underjordisk ledning Återvinningsstation Trafik Cykelställ Farthinder Fordonsramp Ljusramp Perrong Pollare Vägbom 87

6 Styrgruppen 6 (108) Trumma Väghinder Marklinjer 90 4 BYGGNAD OCH BYGGNADSTILLBEHÖR 92 5 MARKANVÄNDNING OCH MARKTÄCKE Hantering av geometri Allmänt om marktäcke/markanvändning och 3D Dokumentationsregler för marktäcke/markanvändning Kodlista för Marktäcke 96 6 REFERENSER BILAGA 1 - EXEMPEL PÅ EFTERBEARBETNING FÖR 3D-REDOVISNING AV BYGGNADER I OLIKA LOD Geodetisk detaljmätning för LOD och 3 Geodetisk detaljmätning för LOD0 och LOD Geodetisk detaljmätning och punktmoln för LOD0 och LOD och 6 Fotogrammetrisk detaljmätning och DTM för LOD0 och LOD och 8 Fotogrammetrisk detaljmätning, punktmoln och DTM för LOD0 och LOD Fotogrammetrisk detaljmätning och DTM för LOD0, LOD1 och LOD Geodetisk detaljmätning, punktmoln och DTM för LOD0, LOD1 och LOD Geodetisk och fotogrammetrisk detaljmätning samt DTM för LOD0, LOD1 och LOD CAD/BIM-modell för LOD0, LOD1 och LOD2 108

7 7 (108) Styrgruppen 1 Generell information 1.1 Allmänt om och mätningsanvisningarna Ansvar ansvarar för utveckling och förvaltning av geodataspecifikationer, mätningsanvisningar och XML-scheman (XML/GML) för datautbyte. Dataägaren ansvarar för datalagring samt att kunna leverera och ta emot geodata enligt specifikationer (Figur 1.1.1). ställer inte krav på hur data lagras eller att bara utbytesmodell ska användas vid utbyte. ställer inte heller direkta krav på hur insamlingen utförs eller på vilka metoder som ska användas. ställer, via mätningsanvisningarna, krav på geometrisk representation vid utbyte samt krav på vilka attribut som ska eller bör beskriva geometrin och krav på attributens värdemängder. Dessa attribut kan bland annat behandla HMK-standardnivå, höjd- och planläge, insamlingsmetod, lägesosäkerhet med mera. Figur förvaltar och utvecklar geodataspecifikationer, XML/GML-scheman och mätningsanvisningar för datautbyte. Dataägaren ansvarar för datalagring samt att kunna leverera och ta emot geodata enligt specifikationer. ställer inte direkta krav på hur data samlas in och lagras. Det ställs inte heller krav på att bara utbytesmodell ska användas vid utbyte och tillhandahållande av vektordata För vem geodataspecifikationer och XML/GML-scheman riktar sig i första hand till systemutvecklare/-förvaltare och personer som behöver jobba med gränssnitt för att antingen ta emot data eller leverera data. na riktar sig främst till användare och producenter av geodata. För att mätningsanvisningarna ska fungera någorlunda fristående har viss information från geodataspecifikationerna och basmodellen även lagts i detta dokument.

8 Styrgruppen 8 (108) Geografiska teman na omfattar följande teman: Markdetaljer - avser fysisk företeelse ovan mark och i vissa fall under mark som påverkar processer inom samhällsbyggnadsområdet, t.ex. detaljplanering, bygglov och fastighetsbildning. Markdetaljer kan förekomma naturligt eller vara anlagda. på markdetaljer är stödmur, mast och brygga. Även marklinjer av olika typer ingår, t ex markanvändningsgräns, vägområde, torg. Byggnader - avser byggnaden som helhet eller i byggnadsdelar. Även byggnadstillbehör som trappor, altaner med mera ingår Marktäcke - avser markens fysiska och biofysiska egenskaper. I Marktäcke ingår även vattenytor såsom sjöar, vattendrag och hav. Marktäcke är en ytmässigt sett heltäckande datamängd. Markanvändning - avser befintlig markanvändning och inte markanvändning enligt plan. I Markanvändning ingår även vägars och järnvägars utbredning och uppdelning. Markanvändning behöver inte vara heltäckande och kan ha överlappande objekt. Viss anpassning till detaljplanestandarden (SS637040:2016) har dock gjorts för att möjliggöra uppföljning av markanvändning. teman för Höjd, Vatten (Hydrografi), Väg och Järnväg, Adress, Geodetiska stompunkter samt Bild omfattas inte av mätningsanvisningarna för närvarande. Ytor som representerar Vatten ingår också i Marktäcke. 1.2 Några grundläggande begrepp HMK-standardnivå Syftet med HMK-standardnivå är att stödja geodatainsamling för några olika principiella användningsområden (HMK-Geodatakvalitet, avsnitt 2.6). I mätningsanvisningarna används HMKstandardnivåer för att skilja på om en företeelsetyp representeras geometriskt på olika sätt beroende på användningsområde samt för att beskriva för vilka användningsområden företeelsen förekommer. Följande HMK- standardnivåer hanteras 1. Nationell/regional mätning och kartläggning (meternivå) 2. Mätning och kartläggning av tätort (decimeternivå) 3. Projektinriktad mätning och kartläggning (centimeternivå) För närvarande avser mätningsanvisningarna HMK-standardnivå 1 och 2 med undantag för byggnad som även förekommer i HMK-standardnivå 3. Plats har dock reserverats i tabellerna för HMKstandardnivå 3 för framtida behov. Observera att de olika nivåerna för lägesosäkerhet inom parantes ovan är riktlinjer för val av metod vid genomförande. Vid faktiskt genomförande sätts den använda metodens lägesosäkerhet för väldefinierade objekt oavsett HMK-standardnivå. För diffusa objekt anpassas lägesosäkerheten efter objektets förutsättningar Geodatakvalitet I används HMK:s kvalitetsteman för geodatakvalitet, dessa är fullständighet, logisk konsistens, lägesosäkerhet, tematisk osäkerhet, temporal osäkerhet samt användbarhet. (HMK-Geodatakvalitet 2015, avsnitt 2.7). Detta följer ISO sånär som på att i HMK används termen osäkerhet i stället för ISO-standardens noggrannhet (HMK-Ordlista, senaste version, kapitel 1). Termen osäkerhet kommer från standarden GUM (HMK-TR 2015:1, kap 2.8).

9 9 (108) Styrgruppen Skala och detaljeringsnivå Skala och detaljeringsnivå (Level of detail eller bara LOD) är inte synonymer men överlappar varandra (HMK-TR 2016:4, kap 3.5): - Skalbegreppet avser, i detta sammanhang, att vid dokumentation anpassa ett objekts detaljrikedom till en specifik presentationsskala. - LOD (HMK-TR 2016:4, kap 3.3) avser att dokumentera ett objekt enligt specifika detaljeringsnivåer, dvs. med standardiserad detaljrikedom. För närvarande används LOD endast för byggnader, se avsnitt 4.1. Detaljeringsnivå ska inte förväxlas med: - HMK-standardnivåer; flera olika detaljeringsnivåer kan vara aktuella för varje HMKstandardnivå, behoven styr. - Kvalitet och då särskilt kvalitetstemat lägesosäkerhet; till exempel kan en byggnad i 2D (LOD0) vara inmätt geodetiskt på centimeternivå medan annan byggnad i 3D (LOD1 eller LOD2) kan vara inmätt med fotogrammetri på decimeternivå Redovisningslägen och geometrier i 3D (och 2D) Redovisningsläge avser de brytpunkter som ingår i en geometri vid utbyte. En geometri i kan vara i 3D i form av 3D-punkt, 3D-linje, 3D-yta eller 3D-volym (kropp). Den kan också vara i 2D i form av 2D-punkt, 2D-linje eller 2D-yta. (HMK-TR 2016:4, kap 3.2). Förutom att representera ytor med informationsbärande polygoner kan ytor representeras av slutna linjeobjekt tillsammans med en informationsbärande centroidpunkt. ( geodataspecifikation Basmodell version, avsnitt ) Insamling Insamling av redovisningslägena i en geometri kan göras både genom direkt mätning eller genom indirekt förfarande, några exempel är: Direkt inmätning av redovisningsläge, t ex genom geodetisk detaljmätning vid källan eller fotogrammetrisk detaljmätning i flygbilder. Automatisk eller manuell tolkning av redovisningslägen, t ex ur ett punktmoln från laserskanning eller fotogrammetri. Härledning ur en BIM- eller CAD-modell. Vid sådant förfarande måste modellen lokala koordinatsystem anpassas till aktuell geodetisk referenssystem i plan och höjd. Det förkommer också blandformer, till exempel att Redovisningsläget för en byggnads fasad kommer från geodetisk detaljmätning och att takets läge tolkats från laserpunkmoln. Att en befintlig geometri i 2D kompletterats till 3D med hjälp av en mark- och ytmodell. Markmodell används för att få höjdvärde på marknivå för ett objekt, exempelvis staket med redovisningsläge på överkant. Ytmodell för att få höjdvärde på överdelen av ett objekt, exempelvis en byggnads tak. I bilaga 1 framgår några ytterligare exempel på olika förfarande att samla in byggnadsgeometrier och hur de kan nyttjas för att skapa 3D-objekt.

10 10 (108) Styrgruppen Geometrimetadata Geometrimetadata anger uppgifter om ett objekts geometriska representation vid insamling med mera, dvs. en slags varudeklaration. ( geodataspecifikation Basmodell version, avsnitt ). Följande uppgifter är obligatoriska: Om mätningsanvisningar följts (ja eller nej) Enligt vilken HMK-standardnivå geometrin samlats in (1, 2 eller 3) Aktualitet (datum när geometrin senast befanns vara korrekt) Följande uppgifter rekommenderas att ge: Insamlingsmetod för plankoordinat respektive höjdvärde (t ex fotogrammetrisk detaljmätning - stereokartering) Beroende på insamlingsmetod ges även information för datakällan o o o Vid fotogrammetrisk mätning i digital lodbild (stereokartering) eller digitalt ortofoto ges geometrisk upplösning (t ex 0,08 m) Flyghöjd över marknivån vid flygfotografering av lodbild om insamlingsmetoden fotogrammetrisk mätning använts (t ex 1200 m) Underlagets skala om digitalisering gjorts av papperskarta (t ex 400, avser skala 1:400) Lägesosäkerhet för plankoordinat respektive höjd (t ex insamlingsmetodens lägesosäkerhet för väldefinierade objekt) Datum och tidpunkt för inmätning (t ex vid geodetisk inmätning inmätning) Ansvarig organisation avser organisation ansvarig för geometrin (t ex Lantmäteriet eller en kommun för en byggnad) Utförande organisation avser organisation som samlat in geometrin (t ex en konsult som mätt in byggnaden) Eventuellt osäkert läge inklusive anledning (ja eller nej respektive exempelvis delvis skymt av vegetation om ja) D-visualisering Geometrisk representation enligt mätningsanvisningar hanterar i de flesta fall inte färdiga 3D-objekt. 3D-objekt kan tas fram av användaren med hjälp av information som ingår i objektet enligt mätningsanvisningar, ofta i kombination med en markmodell. Vissa objekt har dessutom attribut som kan nyttjas för att göra 3D-visualisering, exempelvis planoch höjdläge, relativ höjd, bredd och variant.

11 11 (108) Styrgruppen 1.3 Hantering av geometri Inmätning och bearbetning vid utbyte När utbytesmodell används rekommenderas att den geometriska representationen följer mätningsanvisningar. Det hindrar inte att man mäter in eller lagrar geometrierna på annat sätt. Det kan dock innebära att viss bearbetning kan behöva utföras för att anpassa data till egen modell vid mottagning (före lagring) eller till modell vid leverans. vis ska en skorsten representeras med höjdläge i marknivå samt en relativ höjd enligt mätningsanvisningarna. En insamlare som använder fotogrammetriska metoder mäter vanligen en skorstens toppläge i absoluta koordinater och höjder (Figur 1.3.1). Vid leverans enligt utbytesmodell kan en markmodell användas för att beräkna fram skorstenens höjd i marknivå samt relativa höjd. Om datalagret i sin tur använder absoluta höjder på skorstenens toppläge kan detta beräknas fram ur markläget och relativa höjden innan lagring sker. Figur Vid terrester mätning mäter man in plan- och höjdläget i marknivå samt skorstenens relativa höjd. Vid fotogrammetrisk mätning av skorstenens topp kan relativ höjd över marken beräknas med hjälp av markmodell (DTM). Skorstenens planläge i toppen projiceras på markmodellen (DTM) för att erhålla en höjd i marknivå. Det är möjligt att utbyta annan geometrisk representation än den som rekommenderas i Svensk geoprocess mätningsanvisningar men då ska det anges i geometrimetadata att mätningsanvisningar inte följts samt vad som gäller istället, exempelvis annat planläge eller annat höjdläge Generella dokumentationsregler Geometrisk representation inklusive plan- och höjdläge är tema- och objekttypsspecifik. Den beskrivs både för varje tema och objekttyp i denna mätningsanvisning. Även användningen av attributen relativ höjd, dvs. höjdskillnaden relativt markytan eller vattenytan samt attributen bredd och variant (egen fritextkomplettering) är tema- och objekttypsspecifik. För att följa mätningsanvisningar ska dokumentation göras enligt följande: Vid registrering av linjer ska avståndet mellan registreringarna anpassas så att objektets verkliga form återges både i plan och i höjd vid 3D (bara i plan vid 2D) med utgångspunkt från vald HMK-standardnivå eller lägesosäkerheten för diffusa objekt. Maximalt tillåten avvikelse, mellan den registrerade linjen och motsvarande verkliga läge, anges i form av pilhöjd som inte får vara större än två gånger den önskade standardosäkerheten (Figur 1.3.2). Överdriven punkttäthet accepteras inte.

12 Styrgruppen 12 (108) Figur på pilhöjd vid registrering av linjeobjekt. I geometrimetadata till varje geometri ska det anges om mätningsanvisningarna följts, aktuell HMK-standardnivå och aktualitet (se avsnitt 1.2.6). För angivande av att mätningsanvisningarna följts ska planvärde finnas i planposition enligt mätningsanvisningarna oavsett om det är 2D eller 3D. För 3D gäller dessutom, beroende på tema och objekt, att värde ska finnas på redovisningslägets höjddel enligt mätningsanvisningarnas höjdposition och/eller att attributet för relativ höjd ska ha ett värde enligt mätningsanvisningarnas höjdposition. I geometrimetadata till varje geometri rekommenderas att följande anges (se även avsnitt 1.2.6): o Insamlingsmetod för plan respektive höjd (tabell 1.3.2a) samt - beroende på insamlingsmetod - information om geometrisk upplösning, flyghöjd och underlagets skala. o o o o Lägesosäkerhet i plan respektive höjd; för väldefinierade objekt sätts den använda metodens lägesosäkerhet oavsett HMK-standardnivå. För diffusa objekt exempelvis strandlinje, åkerkant - bör lägesosäkerheten anpassas efter förutsättningarna (tabell 1.3.2b). Vid konstruktion ur BIM/CAD-modell sätts lägesosäkerhet från inpassning mellan inmätta passpunkter i geodetiskt referenssystem och motsvarande punkter i BIM/CAD-modellen. Datum och tidpunkt för inmätning; som utgångspunkt anges aktuell inmätningstidpunkt vid geodetisk detaljmätning, tidpunkt för flygfotografering eller laserskanning vid fotogrammetrisk detaljmätning respektive tolkning ur laserpunktmoln, tidpunkt för upprättande av papperskarta vid digitalisering, aktualitet för BIM/CAD-modell vid konstruktion ur sådan. Ansvarig och utförande organisation avseende dokumentation av geometri. Eventuellt osäkert läge samt anledning; till exempel skymd av vegetation.

13 Styrgruppen 13 (108) Tabell 1.3.2a Kodlista för insamlingsmetod ( geodataspecifikation Basmodell Version, avsnitt ) Objekt Gruskant, väg Åkerkant Strandkant Lägesosäkerhet 0,2 m 1 m 0,2-5 m Tabell 1.3.2b på lägesosäkerhet för diffusa objekt. Om använd mätmetod har sämre lägesosäkerhet än tabellens värden ges metodens lägesosäkerhet istället.

14 Styrgruppen 14 (108) 2 Läsanvisningar De objekttyper som avgränsats i specifikationer beskrivs i detta dokument i var sitt kapitel utifrån den ordning de behandlas i specifikationerna med hjälp av: bilder text tabeller med mera utifrån behov För närvarande avser mätningsanvisningarna HMK-standardnivå 1 och 2 med undantag för byggnad som även förekommer i HMK-standardnivå 3. Plats har dock reserverats i tabellerna för HMKstandardnivå 3 för framtida behov. I de fall bilder har hämtats från andras mätningsanvisningar framgår källan under rubriken Bild. För mer information om objekttyperna se respektive specifikation. Tabell 2.0 på mätningsanvisning Objekttyp. Vald HMK-standardnivå anges i geometrimetadata. För de flesta objekt ges endast ett plan- och höjdläge. Planläge och höjdläge för byggnad kan dock ha flera olika värden. Dessa anges i geometrimetadata. Geometrityp Punkt Linje Planläge Mitt Kant Höjdläge Överkant Överkant Attribut, relativ höjd Höjdskillnad relativt marknivån Höjdskillnad relativt marknivån Bild Källa för bild/foto/illustration som används. Hämtad från geodataspecifikation er om inmätningen som kompletterar både beskrivningen och tabellen ovan. Eventuella exempel

15 Styrgruppen 15 (108) 3 Markdetaljer 3.1 Hantering av geometri Allmänt om markdetaljer och 3D Geometrisk representation för markdetaljer enligt mätningsanvisningar hanterar inte färdiga 3D-objekt. 3D-objekt kan tas fram av användaren med hjälp av information som ingår i objektet markdetaljer enligt mätningsanvisningar; geometrier med plan- och höjdvärden på redovisningslägena samt attributen relativ höjd, bredd och variant i förekommande fall. Attributet variant avser fritext som kan nyttjas för egen beskrivning (figur 3.1.1a och b). Några olika typfall kan urskiljas som bygger på mätningsanvisningar: 3D-punkt eller 3D-yta i marknivå med attribut för relativ höjd, t ex stolpe respektive parkbänk (figur 3.1.1a). 3D-punkt eller 3D-linje i marknivå med attribut för relativ höjd och bredd, t ex träd (figur 3.1.1b) respektive kantstöd. 3D-linjer med absolut höjd på brytpunkterna, t ex staket eller luftledning (figur 3.1.1c) Vid visualisering i 3D kan exempelvis 3D-symboler användas och/eller att vertikala linjer och ytor konstrueras med hjälp av en markmodell. Figur 3.1.1a på parkbänk visualiserad med 3D-symbol. Symbolens utbredning tas från redovisad polygon och höjden från attributet relativ höjd. Attributet variant kan nyttjas för att exempelvis ange typ av bänk i fritext och därmed styra symbolen utseende. (3D-symbolen till höger är hämtad från

16 Styrgruppen 16 (108) Figur 3.1.1b på träd visualiserad med 3D-symbol. Symbolens position tas från redovisad punkt samt att trädets höjd och kronvidd tas från attributen relativ höjd och bredd. Attributet variant kan nyttjas för att exempelvis ange trädslag i fritext och därmed styra symbolen utseende. (3D-visualiseringen är hämtad frän 3Ddemonstratorn) Figur 3.1.1c på kraftledning visualiserad genom längsgående och vertikala linjer. Den längsgående linjen konstrueras mellan redovisade brytpunkter och de vertikala linjerna konstrueras mellan brytpunkt och en markmodell, till exempel nationella höjdmodellen. Även 3D-symboler kan användas. Attributet variant kan nyttjas för att exempelvis ange typ av luftledningsstolpe i fritext och därmed styra symbolen utseende. (3Dvisualiseringen är hämtad frän 3D-demonstratorn)

17 17 (108) Styrgruppen Dokumentationsregler för markdetaljer Generella dokumentationsregler framgår av avsnitt För markdetaljer gäller att objekt som inte sticker upp över ytan redovisas med plan- och höjdvärde i marknivå. För markdetaljer som sticker upp från markytan gäller att: Mindre objekt dokumenterade i form av punkter eller mindre ytor i marknivå hanteras med ett attribut med en relativ höjd för hela objektet. Detta gäller för bland annat parkbänk, pergola, lekredskap och dylikt. Långsträckta objekt dokumenterade i form av linjer hanteras med absoluthöjder på brytpunkterna på objektets överkant. Detta på grund av att höjden över marken kan variera längs objektets utsträckning. Detta gäller för bland annat staket, plank, kraftledningar och dylikt. Ett undantag för denna regel är att häckar mäts in i marknivå med attribut med relativ höjd eftersom vegetationens höjd är föränderlig över tiden. Geometrisk representation för markdetaljer inklusive plan- och höjdläge samt attribut för relativ höjd och bredd är objekttypsspecifik och beskrivs för varje objekttyp i detta avsnitt, dvs. kapitel 3. För markdetaljer finns även attributet variant som kan nyttjas för egen fritext beskrivning, till exempel för att skilja olika typer av en stolpe, parkbänk, träd. Om annan hantering av plan- eller höjdläge samt attribut för relativ höjd görs dokumenteras detta i geometrimetadata genom att ange att svensk geoprocess mätningsanvisningar inte följs (avsnitt 1.3.2) samt att man sätter använt plan- eller höjdläge för aktuell markdetalj (tabell 3.1.2). Om bara 2D-data utbyts och planläget följer mätanvisningar anges att Svensk geoprocess mätanvisningar följs. Observera att det då är viktigt att redovisningslägena enbart är i 2D och inget värde getts på attributet relativ höjd. Tabell Kodlista för plan- och höjdlägen avseende markdetaljer ( geodataspecifikation Markdetaljer version, avsnitt 5.4 alternativt Bilaga B)

18 Styrgruppen 18 (108) 3.2 Byggnadsanläggning Däck Geometrityp Yta Planläge Kant Höjdläge Högsta nivå Attribut, relativ höjd -

19 19 (108) Styrgruppen Golvliknande byggnadsverk som ej ligger i anslutning till byggnad. Permanent konstruktion vanligen i trä, friliggande. Däck/altan/plattläggning i marknivå karteras inte på mindre tomter, ex. i radhusområde. Om däck innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter. Redovisas i höjd med kantens nivå. Trädäck för restauranger eller inom hamnområde

20 Styrgruppen 20 (108) Pelare Geometrityp Planläge Höjdläge Punkt/yta D<=1 m alt l eller b <= 1 m Centrum eller kant Marknivå Attribut, relativ höjd Höjdskillnad topp - marknivå Fristående, vertikalt stöd Attribut, relativ höjd.

21 Styrgruppen 21 (108) Pylon Geometrityp Planläge Höjdläge Punkt/yta D<=1 m alt l eller b <= 1 m Centrum eller kant Marknivå Attribut, relativ höjd Höjdskillnad topp - marknivå Bild Fristående, vertikalt stöd med bärande linor

22 22 (108) Styrgruppen Pergola Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Dubbla rader av fristående stöd övervuxet av klängväxter. Attribut, relativ höjd. Ben på varje sida förbinds med linje. Vid flygburen registrering av pergolan kan E och N koordinater fångas på överkant men registreras med H vid marknivå.

23 23 (108) Styrgruppen Skorsten Geometrityp Punkt Punkt/yta D<=1 m alt l eller b <= 1 m Planläge Centrum Centrum eller kant Höjdläge Marknivå Marknivå Attribut, relativ höjd Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Vertikal fristående rörformad konstruktion för att leda bort rökgaser. Standardnivå 2. Vid diameter större än 1 meter redovisas alltid ytan vid basen. Högsta höjd relativt markytan. Skorsten finns även som byggnadstillbehör.

24 Styrgruppen 24 (108) Terrängtrappa Geometrityp Yta Planläge Kant Höjdläge Marknivå per avsats Attribut, relativ höjd - Konstruktion ämnad att underlätta passage mellan två skilda höjdnivåer, ej kopplad till byggnad. Trappil/Symboler ingår ej i utbytesmodellen. Avsatser och viloplan ingår i trappan. Trappa finns även under byggnadstillbehör.

25 25 (108) Styrgruppen Torn (taklöst) Geometrityp Punkt Yta Planläge Centrum Kant Höjdläge Marknivå Marknivå Attribut, relativ höjd Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Hög byggnadskonstruktion utan tak. Standardnivå 1: Samtliga i landskapsbilden markanta torn. Standardnivå 2: För torn med lodräta väggar registreras ytterkant i marknivå. Tornet anges med relativ höjd från marken som attribut. Torn för fågelskådning, brandtorn eller utkikstorn.

26 Styrgruppen 26 (108) 3.3 Park- och fritidsanläggning Fast målställning Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Mitt Marknivå Höjdskillnad ribbans överkant markytans nivå Bild Stockholms Stad Fast förankrad målställning avsedd för idrott. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

27 Styrgruppen 27 (108) Häck Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje/yta b <= 1m Mitt <= 1 m annars kant Marknivå Häckens höjd över marknivå Rad av plantor, vanligtvis av samma sort, som inramar eller avdelar en trädgård, park etc. Häckar redovisas med mittlinje då rot/stam är svår att se. Bredare häckar dokumenteras som yta.

28 Styrgruppen 28 (108) Idrottssarg Geometrityp Linje Planläge Mitt Höjdläge Högsta nivå Attribut, relativ höjd - Förhöjd kant runt bandyplan, ishockeyrink eller dylikt. Ishockeyrink och bandybana finns som markanvändning och redovisas då som yta. Redovisas i höjd med sargens ovankant.

29 Styrgruppen 29 (108) Kantstöd Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Attribut, bredd Attribut, variant Linje Kant Marknivå Höjdskillnad objektets lägsta punkt - överkant Möjlighet att lägga till kantstödets bredd Möjlighet till fri text, kan t ex användas för typ av kantstöd Stöd av sten, betong, plåt, trä eller dylikt. Kantstöd redovisas i underkant. Kantstöds höjd anges som relativ höjd. Kring rabatter, gångar, tomtgräns mot gata.

30 Styrgruppen 30 (108) Lekredskap Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Redskapets höjd Redskap avsett för lek utomhus. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

31 31 (108) Styrgruppen Linbana Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt Höjdläge - Högsta nivå Attribut, relativ höjd - Bild Erik Håkansson Kjellman Anläggning för luftburen transport av människor eller gods i exempelvis gondoler eller öppna stolar. Standardnivå1. Redovisas om den är i drift och minst ca 200 m lång. Standardnivå 2. Linje konstrueras mellan stolpar oavsett längd och om i drift eller ej. Stolparnas fundament redovisas som fundament. Redovisas i höjd med linornas nivå vid stödhjulen. Linbana avser t.ex. kabinbana, stollift, zipline eller gondolbana. Ej skidlift

32 Styrgruppen 32 (108) Minnessten Geometrityp Punkt Punkt/yta D<=1 m alt l eller b <= 1 m Planläge Centrum Centrum/kant Höjdläge - Marknivå Attribut, relativ höjd - Stenens höjd Sten med syfte att erinra om person, inträffad händelse eller historisk verksamhet Stenen redovisas i marknivå.

33 Styrgruppen 33 (108) Motionsredskap Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt/linje/yta D<=1 m, l>=1m och b<1 m, alt l och b >= 1 m Centrum/mitt/kant Marknivå Höjdskillnad redskapets högsta höjd - markytans nivå Redskap avsett för motion. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå. Redovisas som punkt, linje eller yta beroende på storlek I parker, i anslutning till motionsslinga eller idrottsanläggning

34 Styrgruppen 34 (108) Parkbord Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Fasta bord utomhus i anslutning till park eller annat rekreationsområde. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå. Bordets höjd anges som relativ höjd.

35 Styrgruppen 35 (108) Parkbänk HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Fast bänk utomhus i anslutning till park eller annat rekreationsområde. Parkbänkens ytterkontur redovisas i plan. Soffans höjd anges som relativ höjd

36 36 (108) Styrgruppen Skidlift Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt/kant Höjdläge - Högsta nivå Attribut, relativ höjd - Anläggning för transport av skidåkare uppför backe Ej linbana Standardnivå 2: Linje konstrueras mellan stolpar oavsett längd. Stolparnas fundament redovisas som fundament. Redovisas i höjd med linornas nivå vid stödhjulen. Skidlift kan underindelas i (nivå 2): - släplift (en typ av skidlift som drar passagerare på backen, t.ex. ankarlift, knapplift eller replift). - Sittlift

37 Styrgruppen 37 (108) Utomhusdusch Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt/yta D<=1 m alt l eller b <= 1 m Centrum/kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Stockholms stad (vänster), Jerry Sandin (höger) Konstruktion för tvagning med strilande vatten utomhus. Duschens centrumpunkt eller väggar redovisas i plan- och höjd. Redovisas som punkt om utsträckningen är mindre än 1 meter Dusch i parker eller i anslutning till badplats.

38 Styrgruppen 38 (108) Utomhuskonstverk Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Punkt/yta D<=1 m alt l eller b <= 1 m Centrum/kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Produkt av konstnärlig verksamhet. Konstverkets piedestal redovisas i marknivå. Konstverk utomhus t.ex. staty eller skulptur.

39 Styrgruppen 39 (108) Vattenområdesavgränsare Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd - Linje Mitt Vattennivå normalt vattenstånd Bojar eller linor i vattnet för avgränsning av aktivitet, t.ex. bad eller båttrafik. Höjden avser normalvattenstånd. Redovisas som rät linje mellan förankringspunkter.

40 40 (108) Styrgruppen 3.4 Hamnanläggning Avbärare Geometrityp Linje Linje/yta b<1 m, alt b >= 1 m Planläge Mitt Mitt Höjdläge Högsta nivå Högsta nivå Attribut, relativ höjd En för fartyg skyddande och stötdämpande konstruktion vid kaj. Standardnivå 1. Redovisas endast inom område med Nationell strandlinje. Avbärare längre än 8 m redovisas. Ansluts mot strandlinjen. Strandlinjen delas ej. Avbärare skär varandra inbördes. Standardnivå 2. Redovisas oavsett storlek. Avbärare med mindre bredd än 1 meter redovisas som mittlinje

41 Styrgruppen 41 (108) Avkörningsskydd Geometrityp Linje/yta b<1 m, alt b >= 1 m Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Mitt/kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Stockholms stad Skydd på t.ex. kaj för att förhindra nedstörtning. Avspärrning för trafik etc.

42 Styrgruppen 42 (108) Brygga Geometrityp Linje Yta Planläge Mitt Kant Höjdläge Högsta nivå Högsta nivå Attribut, relativ höjd - -

43 43 (108) Styrgruppen Bild Lantmäteriet (överst), SOSI (nederst) Varaktig konstruktion som sträcker sig ut över vattnet. Standardnivå 1: Redovisas fullständigt, minimimått för redovisning är 20 m räknat från strandlinjen. Bryggor som följer strandlinjen skall ej redovisas. Inom område med Nationell strandlinje: Minimimått för redovisning är 10 m räknat från strandlinjen. Bryggor som följer strandlinjen skall redovisas. Brygga skär varandra inbördes. Standardnivå 2: Strandlinje redovisas under bryggan. Alla fasta bryggor redovisas. Redovisas i höjd med kantens nivå. Brygga kan underindelas i (nivå 2): - Fast brygga (brygga fast förankrad i t.ex. pålar eller stenkista) - Flytbrygga (brygga som vilar på pontoner, flytblock eller andra flytande föremål) Förtöja och betjäna båtar vid t.ex. lastning och lossning, bad etc.

44 44 (108) Styrgruppen Dykdalb Geometrityp Punkt/Yta Punkt/yta D<=1 m alt l eller b <= 1 m Planläge Centrum/Ytterkant Centrum/kant Höjdläge Högsta nivå Högsta nivå Attribut, relativ höjd - - Bild Södertälje kommun Bottenfast anordning för att förtöja eller bära av fartyg. En dykdalb består av en grupp pålar sammanfästa till ett fundament. Numera utförs dykdalber oftast i betong eller stålrör. Redovisas i höjd med kantens nivå. Standardnivå 1: Redovisas endast inom område med Nationell strandlinje. Dykdalb vars yta är mindre än 12 kvm redovisas med punkt. Dykdalb vars yta är minst 12 kvm redovisas med linje. Standardnivå 2: Redovisas som punkt eller som yta utan begränsning av storlek.

45 45 (108) Styrgruppen Kaj Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt eller ytterkant Kant Höjdläge Högsta nivå Högsta nivå Attribut, relativ höjd - - Bild Lantmäteriet (vänster), SOSI (höger) En till strandlinjen anslutande konstruktion med lodrät sida mot djupt vatten, av betong, sten eller trä, vilken används för förtöjning av båtar. Kantlinje för kaj redovisas med en linje som sammanfaller med strandlinjen. Lagras dubbelt med strandlinjen. Strandlinjen delas i ändpunkterna. Redovisas i höjd med kantens nivå. Standardnivå 1: Redovisas om den är minst 6 m bred. Utskjutande kaj smalare än 6m, redovisas med mittlinje. Redovisas endast inom område med Nationell strandlinje. Standardnivå 2: Om kajen innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter, se figur vid Brygga. Alla kajer redovisas.

46 Styrgruppen 46 (108) Landsjömärke Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt/yta D<=1 m alt l eller b <= 1 m Centrum/kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Sjömärke på land som markerar farled eller hinder och är avsett för navigering till sjöss. Båk, kummel, stångmärke eller tavla.

47 Styrgruppen 47 (108) Ledverk Geometrityp Linje linje/yta b<1 m, alt b >= 1 m Planläge Mitt Mitt/kant Höjdläge Högsta nivå Högsta nivå Attribut, relativ höjd - -

48 48 (108) Styrgruppen Standardnivå 1: Skyddande och stötdämpande konstruktion under broar. Ledverken skyddar bropelarna från passerande fartyg. Redovisas endast inom område med Nationell strandlinje. Ledverk längre än 8 m redovisas. Redovisas sammanhängande under broar. Standardnivå 2. Redovisas oavsett längd. Redovisas i höjd med kantens nivå.

49 49 (108) Styrgruppen Pir Namn objekttyp Referens/länk/Id Pir /Markdetaljer/3.10 Geometrityp Linje Yta Planläge Mitt/Kant Kant Höjdläge Överkant Högsta nivå Attribut, relativ höjd Långsträckt bottenfast konstruktion som går från stranden ut i vattnet vars syfte är att skydda hamn och ankringsområde från vågor. Standardnivå 1: Mittlinje, Samtliga vågbrytare/pir smalare än 6 m och längre än 20 m räknat från strandlinjen redovisas. Inom område med Nationell strandlinje, längre än 10 m. Bredare företeelser än 6m återges med yta, kantlinje som skall sammanfalla med strandlinje. Standardnivå 2: Planläge redovisas vid ytterkant vid normalt vattenstånd. Höjdläge redovisas som pirens högsta nivå. Alla pirer redovisas.

50 Styrgruppen 50 (108) 3.5 Natur Buskage Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Stockholms stad Samling tätt växande buskar. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

51 Styrgruppen 51 (108) Stenblock Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Större, utmärkande sten. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå. Stenens höjd anges som relativ höjd. Flyttblock som blivit transporterat av inlandsisen.

52 52 (108) Styrgruppen Träd Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Attribut, bredd Attribut, variant Punkt Centrum Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Möjlighet att lägga till kronvidd för träd i form av diameter Möjlighet till fri text, kan t ex användas för trädslag Vedväxt som har en huvudstam och som vanligen når en höjd av minst 5 m. Träd kan vid kodning underindelas (nivå 2) i: - barrträd (nakenfröigt träd med barr och vanligen kottar) - lövträd (träd med löv)

53 Styrgruppen 53 (108) Dunge Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Samling av träd som ligger på öppen mark

54 Styrgruppen 54 (108) 3.6 Teknik- och miljöanläggning Avloppsanläggning Geometrityp Yta Planläge Kant Höjdläge Marknivå Attribut, relativ höjd - Anläggning för rening av avloppsvatten. T.ex. infiltrationsanläggning, markbädd eller stenkista.

55 55 (108) Styrgruppen Bassängkant Geometrityp Linje Linje Planläge Kant Kant Höjdläge Överkant Högsta nivå Attribut, relativ höjd - Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Sargen eller kanten på större öppen vattenbehållare som inte är avsedd för simning. Bassängens hörn eller kant redovisas i plan och höjd vid yttre överkant. Standardnivå 1: Minimimått för redovisning är 500 m 2. Standardnivå 2: Inga minimimått. Kanten redovisas som ytterkant.

56 56 (108) Styrgruppen Brunnslock Geometrityp Planläge Höjdläge Punkt/yta D<=1 m alt l eller b <= 1 m Centrum/kant Marknivå Attribut, relativ höjd - Lock på grävd eller borrat hål i marken Kan underindelas i (nivå 3) - teknikbrunnslock (brunnslock på teknikbrunn t ex kopplingsbrunn, slingbrunn, kabelbrunn eller ledningsbrunn) - va-brunnslock (brunnslock på vatten- eller avloppsbrunn) Större lock t.ex. täckande teknikanläggningar redovisas som yta.

57 Styrgruppen 57 (108) Eluttag utomhus Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt Centrum Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Eluttag på stolpe för utomhusbruk t.ex. i parker eller på parkeringar. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

58 Styrgruppen 58 (108) Flaggstång Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt Centrum Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Stockholms stad Stång avsedd för att hissa flagga eller vimpel. Flaggstångens centrumpunkt redovisas i plan och höjd i marknivå.

59 Styrgruppen 59 (108) Fontän Geometrityp Yta Planläge Kant Höjdläge Högsta nivå Attribut, relativ höjd - Anläggning där vatten i olika former och genom olika rörelser utnyttjas i konstnärligt och dekorativt syfte. Plan- och höjdläge redovisas i överkant.

60 60 (108) Styrgruppen Fundament Geometrityp Planläge Höjdläge Yta Kant Högsta nivå Attribut, relativ höjd - Konstruktion av sten, betong eller dylikt, vars syfte är att montera annan utrustning på. Redovisas i höjd med kantens nivå. Kan underindelas i (nivå 3) - hopptorn/trampolin (torn eller sviktande bräda avsett för simhopp) - högspänningsledningsfundament (fundament som bär upp högspänningsledningsstolpe)

61 Styrgruppen 61 (108) Färskvattenbrunn Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt/yta D<=1 m alt l eller b <= 1 m Centrum/kant Högsta nivå Borrad eller grävd brunn för uttag av dricksvatten

62 Styrgruppen 62 (108) Informationstavla Geometrityp Punkt Linje Planläge Centrum Mitt Höjdläge - Marknivå Attribut, relativ höjd Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Offentlig anslagstavla för att sprida information. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

63 Styrgruppen 63 (108) Kopplingsskåp Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd punkt/linje/yta D<=1 m, l>=1m och b<1 m, alt l och b >= 1 m Centrum/ mitt/kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Skåp för koppling av kablar. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå. Dataskåp, kabelskåp, elplint, elstolpstation, elskåp, kopplingspåle, optoskåp, teleskåp eller trafikljusskåp.

64 64 (108) Styrgruppen Luftledning Namn objekttyp Referens/länk/Id Luftledning /Markdetaljer/5.10 Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt Höjdläge - Högsta nivå Attribut, relativ höjd Elektrisk ledning upphängd i stolpar för överföring av el eller signaler. Standardnivå 1: Geometrisk nätverksstruktur ingår i kraftledningsnätverket för regionledningar. Mittlinjen redovisas med en rak linje från brytpunkt till brytpunkt. Det får inte förekomma brytpunkter mellan ledningsstolparna. Kraftledningar som sitter i samma stolpe ovanför varandra med gemensam sträckning, kan redovisas med enkel eller dubbel geometri. Standardnivå 2. Stolpfundament redovisas som fundament. Linje konstrueras centrerad mellan fundament eller rakt över enkelt fundament. Kabelns höjd redovisas vid infästning mot isolator. Luftledning kan underindelas (nivå 2) i - El (ledning för el) - Tele (ledning för tele)

65 Styrgruppen 65 (108) Markbunden solenergianläggning Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Högsta höjd Bild Solenergianläggning på mark

66 66 (108) Styrgruppen Mast Geometrityp Punkt Punkt Planläge Centrum Centrum Höjdläge Mastens bas Marknivå Attribut, relativ höjd Höjdskillnad topp bas Höjdskillnad topp bas Vertikal stående konstruktion, ofta stagad med vajrar. Standard nivå 1. Tele-, radio- och TV-master som är minst ca 20 m höga. Mätning sker av fundament, samt mittpunkt för masten. Standardnivå 2. Kommunikationsmaster och master på arenor, parkeringar etc. Redovisning sker av fundament samt mittpunkt för masten.

67 Styrgruppen 67 (108) Maststag Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Infästningar Infästningar För förankring av mast Staget redovisas som rät linje mellan infästning i fundament och infästning i mast.

68 Styrgruppen 68 (108) Mur Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje/yta b < 0,2 m alt b >= 0,2 m Mitt/kant Högsta nivå Anläggning byggd av sten eller betong och som används som avgränsning för ett område. Mur bredare än 0,2 m redovisas med ytterkant, annars mittlinje. Redovisas i höjd med kantens nivå

69 Styrgruppen 69 (108) Plank Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Mitt Högsta nivå Fristående trävägg. Plank används som ett grövre alternativ till stängsel för att skydda mot passage, insyn, bullerskydd eller som vindskydd. Om planket innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter.

70 Styrgruppen 70 (108) Räcke Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Mitt Högsta nivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Stockholms stad Upprättstående långsträckt skyddskonstruktion. Brytpunkter i plan och höjd redovisas i överkant för räckets mitt. Vajerräcke, skyddsräcke eller körfältsavskiljare.

71 Styrgruppen 71 (108) Rörledning ovan mark Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt Höjdläge - Högsta nivå Attribut, relativ höjd Attribut, bredd Ledningens diameter Ledning ovan mark för transport av gas eller vätska. Redovisas fullständigt. Generalisering kan förekomma inom industri- och hamnområden.

72 72 (108) Styrgruppen Simbassängkant Geometrityp Linje Linje Planläge Kant Kant Höjdläge Överkant Högsta nivå Attribut, relativ höjd - Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Sargen eller kanten på större öppen vattenbehållare som är avsedd för bad och simning. Bassängens hörn eller kant redovisas i plan och höjd vid yttre överkant. Standardnivå 1: Minimimått för redovisning är 500 m 2. Standardnivå 2: Inga minimimått. Kanten redovisas som ytterkant.

73 73 (108) Styrgruppen Slänt Namn objekttyp Referens/länk/Id Slänt /Markdetaljer/5.18 Geometrityp Linje Yta Planläge Ytterkant Kant Höjdläge - Marknivå Attribut, relativ höjd - - Bild Göteborg stad Anlagd bank eller skärning. Standardnivå1: Skärningslinje vid väg, järnväg, dagbrott eller dylikt. Redovisas om skärningen är minst 5 m i höjd och 200 m i längd. Minsta radie i cirkulära skärningar är 50 m. Standardnivå 2: Vid anlagda banker/skärningar skall lutningen vara större än 0,3 m per meter. Brytpunkter i plan och höjd redovisas. Släntfot respektive släntkrön hanteras som kantlinjeegenskap enligt geometrimodellen. Slänt kan underindelas i - Släntfot (begränsningslinje för underkant av slänt) - Släntkrön (begränsningslinje för överkant av slänt) Dikesslänt, banvall eller bullervall.

74 74 (108) Styrgruppen Stolpe Namn objekttyp Referens/länk/Id Stolpe /Markdetaljer/5.19 Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt Centrum Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Stockholms stad Lodrätt, smalt byggnadselement som ofta har en bärande funktion. Stolpe kan underindelas (nivå 3) i: - Belysningsstolpe (stolpe avsedd för vägbelysning, trafiksignaler eller dylikt) - Milstolpe (vägmärke som vid gamla landsvägar anger hel-, halv- eller kvartsmil. Även benämnd milsten.) - Staketstolpe (stolpe för att bära upp staket eller grind) - Teknikstolpe (stolpe för tekniska anordningar T.ex. elstolpe, fackverksstolpe, trafikskyltsstolpe, kontaktledningsstolpe, högspänningsledningsstolpe, ledningsstolpe, skyltstolpe eller telestolpe.) Stolpens plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

75 Styrgruppen 75 (108) Stängsel Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt Höjdläge - Högsta nivå Attribut, relativ höjd Anordning som hindrar passage. Stängsel skiljer sig från mur eller plank genom att vara ihåligt. Om stängslet innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter. Standardnivå 1: Renstängsel i fjällregionen redovisas. Hägnad, viltstängsel eller renstängsel.

76 Styrgruppen 76 (108) Stängsel/Grind Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Mitt Högsta nivå anordning i stängsel, mur eller plank som går att öppna och stänga

77 Styrgruppen 77 (108) Stängsel/Staket Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt Höjdläge - Högsta nivå Attribut, relativ höjd Lågt stängsel vanligen använt för att markera en gräns eller avgränsa ett område Om staketet innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter. Om det är svårt att registrera överkant av staketet kan staketfoten mätas istället.

78 Styrgruppen 78 (108) Stödmur Geometrityp Linje Planläge Kant Höjdläge Högsta nivå Attribut, relativ höjd - Anordning för att stödja jordmassor. Stödmur används ofta för att stoppa jordmassor, ras eller ersätta slänt. Stödmurens brytpunkter i plan och höjd redovisas för stödmurens yttre överkant. Vid mätning av stödmurar, skall som regel endast en sida av muren mätas. Om stödmur lutar inåt lodas mätpunkten från underkant upp till nivå med överkant, om stödmur lutar utåt flyttas mätpunkten ut se fig.

79 79 (108) Styrgruppen Underjordisk ledning Geometrityp Planläge Höjdläge Linje Mitt Högsta nivå Attribut, relativ höjd Attribut, bredd Ledningens diameter Bild Kabel under mark för värme, vatten, el eller kommunikation Underjordisk ledning kan underindelas (nivå 3) i: - El - Fjärrvärme - Opto - Tele - va

80 Styrgruppen 80 (108) Återvinningsstation Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Stationär container för insamling av material för återvinning Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

81 Styrgruppen 81 (108) 3.7 Trafik Cykelställ Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Mitt Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Ställ avsett för parkering av cyklar. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

82 Styrgruppen 82 (108) Farthinder Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Bild Göteborgs stad Anordning för att sänka trafikens hastighet. Hela vägbulan redovisas för ytterkant, där upphöjningen börjar. Fartgupp i gatan, slalomsväng mellan hinder eller förträngningar.

83 Styrgruppen 83 (108) Fordonsramp Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Högsta nivå Ramp för fordon för att köra på och av fartyg eller olika typer av byggnader och anläggningar Höjd redovisas i körbanans nivå Invid industribyggnader, stall, lador, bilhallar och perronger

84 Styrgruppen 84 (108) Ljusramp Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Mitt Marknivå Högsta höjd Bild Flertalet ljuskällor placerade i formation Ljusramp på flygplats för att underlätta vid start och landning.

85 Styrgruppen 85 (108) Perrong Geometrityp Linje Planläge Kant Höjdläge Högsta nivå Attribut, relativ höjd - Upphöjd anläggning för att underlätta vid av- och påstigning på spårfordon. Redovisas i ytterkant mot spårområdet.

86 86 (108) Styrgruppen Pollare Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt Centrum Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Upprättstående järn- eller träkonstruktion avsedd för att förtöja fartyg vid en kaj eller som ett fysiskt väghinder. Pollares plan- och höjdläge redovisas i marknivå. Pollare kan underindelas (nivå 3) i - pollare gata (pollare som fysiskt väghinder) - pollare hamn (pollare för fartygsförtöjning)

87 Styrgruppen 87 (108) Vägbom Geometrityp Punkt Linje Planläge Centrum Mitt Höjdläge - Marknivå Attribut, relativ höjd Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Anordning för att hindra biltrafik att ta sig in på en väg eller vid färjelägen och järnvägsövergångar. Standardnivå 1: Redovisas fullständigt för bilväg och sämre bilväg. Undantag för väg kortare än 250 m och vägar inom bebyggelse-områden. Grindar vid viltstängsel ska inte redovisas. Ansluts till vägnätverket och riktas vinkelrätt över vägen.

88 Styrgruppen 88 (108) Trumma Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Attribut, bredd Linje Mitt Högsta nivå Trummans diameter Konstruktion som läggs under väg eller järnväg för att tillåta en mindre å, bäck eller ett dike att passera under.

89 Styrgruppen 89 (108) Väghinder Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Fysiskt hinder placerat i vägen för att förhindra trafik

90 Styrgruppen 90 (108) 3.8 Marklinjer Marklinje representerar avgränsningen av olika markslag med avseende på markanvändning, marktäcke eller annan aspekt. Här förekommer både kantlinjer, mittlinjer och ev. övriga linjer vilket styrs av attribut, se tabell 3.8.c. Med attribut anges även andra egenskaper hos linjen t.ex. om den är en kantsten, om linjen är en tätningslinje eller en skymd linje, se tabell 3.8.b. Därför finns inte tätningslinje i denna kodlista. Information om respektive linjeobjekt kan utbytas på önskad detaljnivå, Nivå 1, Nivå 2 eller Nivå 3. Tabell 3.8.a Kodlista för marklinjer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 vattenlinje strandlinje kanal dike täckdike Linje för att avgränsa vatten mot andra ytor, eller för att redovisa ett långsträckt vattenobjekt. Linje för strand. Linje för kanal. Linje för dike. Linje för täckdike. transportlinje Linje för att avgränsa olika områden för transport mot andra ytor. vägområde spårvägsområde flygområde vägbana illustration väg gång- och cykelbana parkering järnväg flygbana Linje för vägområde. Linje för vägbana. Illustrationslinje då ingen "fysisk" markdetalj finns för vägavgränsning (t.ex. för att markera körbana på en parkeringsplats.) Linje för cykel- och eller gångbana, gågata, gångfartsområde eller trottoar. Linje för parkering. Linje för spårvägsområde. Linje för järnväg. (Koden motsvaras inte av yta i Markanvändning.) Linje för flygområde. Linje för flygbana. helikopterplats Linje för helikopterplats. bebyggelselinje övrig marklinje hamnområde torg Linje för hamnområde. Linje för att avgränsa bebyggelseområden. Linje för torg. Linje för andra ändamål, t.ex. att avgränsa områden av viss mark mot andra områden, tätningslinjer eller andra odefinierade linjer.

91 Styrgruppen 91 (108) markanvändningsgräns marktäckegräns Kantlinje för att avgränsa område med viss markanvändning mot omgivningen. Kantlinje för att avgränsa område med visst marktäcke mot ett område med annat marktäcke. Tabell 3.6.b Marklinjeattribut Marklinjeattribut Värden lagetyp kant, mitt, centrum, botten, annat läge redovisningsläge i plan tatninglinje Ja/Nej anger om linjen används för att stänga ytor utan att avgränsa olika typer av mark bro Ja/Nej anger om linjen ligger på en bro tunnel Ja/Nej anger om linjen ligger i en tunnel skymdlinje Ja/Nej anger om linjen är skymd kantsten Ja/Nej anger om linjen har kantsten Tabell 3.6.c Lista över möjliga värden för planreferenser Planreferenser kant en företeelses yttre begränsning. mitt vid en företeelses mitt (linje). centrum vid en företeelses centrum (punkt) representerar en företeelses lägsta nivå. Används t ex i fåror såsom dikesbotten. botten läge som ej representerar en företeelses kant, mitt, centrum eller botten. Ex annat läge en fiktiv linje, såsom en paddelled. Tabell 3.6.d Lista över möjliga värden för höjdreferenser Höjdreferenser marknivå i marknivå bottennivå på botten av fåra eller grop högsta nivå på företeelsens högsta punkt vattennivå när vattennivå ej kan bedömas vattennivå normalt vattenstånd när vattennivån bedöms ligga nära det normala. vattennivå - högvatten när vattennivån bedöms vara över normalvattenstånd Vattennivå - lågvatten när vattennivån bedöms vara under normalvattenstånd.

92 Styrgruppen 92 (108) 4 Byggnad och byggnadstillbehör Geodataspecifikationen för Byggnad finns i skrivande stund inte i version. När den specifikationen är klar kommer en ny version av na att släppas. Fram till dess hänvisas till version Test 1 av Geodataspecifkationen Byggnad samt na.

93 93 (108) Styrgruppen 5 Markanvändning och marktäcke 5.1 Hantering av geometri Allmänt om marktäcke/markanvändning och 3D 3D beskrivningar av de flesta ingående delytorna i marktäcke och markanvändning görs i andra teman, till exempel markytans form i en markmodell (DTM) och skogens form i en skogsytmodell, vattens rinnriktning i vatten, byggnaders utformning i byggnader, enskilda träd i markdetaljer etcetera. Markanvändning och marktäcke kan efterbearbetas till en yttäckande 3D-redovisning under förutsättning att användaren har tillgång till en markmodell. (Figur 5.1.1a). Om översiktlig redovisning önskas av skog behövs även en ytmodell (Figur 5.1.1b). Figur 5.1.1a Den vänstra bilden visar en terrängskuggad markmodell (DTM), dvs en 3D-yta. Den högra bilden visar marktäcket draperat på markmodellen. Andra uppstickande objekt/företeelser beskrivs i andra skikt.

94 Styrgruppen 94 (108) Figur 5.1.1b Träd/skog kan beskrivas på som enskilda träd eller ytmodell (DSM) eller volym (ytmodell minus markmodell) beroende på syfte i bilden ovan är skogen en färgsatt ytmodell som svävar ovan markmodellen. I tätortstillämpningar kan man använda vissa marktäcket som brytlinjer i markmodellen, t ex strandlinjer, vägens ytterkanter, bottenplattan för hus osv för att få skarpa kanter i markmodellen. (Figur 5.1.1c) Genom ett sådant förfarande kan marktäcket bättre kombineras med markmodellen utan att defekter i markmodellen framträder i marktäcket. (Figur 5.1.1d) Figur 5.1.1c Triangelbildning för en markmodell ur ett mark-, väg- och vattenklassat laserpunktmoln. De vita punkterna används i markmodellen, övriga punkter ligger på plana ytor och har klassats bort. Trianglarna bryts vid brytlinjerna för strandlinje och vägkant. (Bild från Kadaster, Nederländerna)

95 95 (108) Styrgruppen Figur 5.1.1d Bilden visar vad som händer om man inte använder brytlinjer för strandkanten. Då kommer det finnas trianglar som startar på markytan och fortsätter ut på vattenytan Dokumentationsregler för marktäcke/markanvändning Generella dokumentationsregler framgår av avsnitt Markanvändning och marktäcke dokumenteras på mark- och vattennivå för ingående brytpunkter. I många kommunala verksamheter används inte ytor (polygoner) för att representera företeelser med ytutbredning i verkligheten utan istället används linjer, till exempel begränsningslinje eller kantlinje. En linje kan vara: Kantlinje, en linje som används för att beskriva ytterkant på en företeelse. Till exempel kan ett dike representeras av två kantlinjer. Mittlinje, en linje som representerar en utsträckt företeelses mitt. Till exempel så kan ett dike i tillägg till två kantlinjer även ha en mittlinje. Annan linje, alla övriga typer av linjer. Till exempel kan man låta en linje representera ett mindre vattendrag i en småskalig presentation oavsett om den avser vattendragets mitt eller kant. Då man inte hanterar ytor utan linjer som geometrisk representation för ytutbredda företeelser i verkligheten så förekommer kantlinjer ofta tillsammans med en centroidpunkt och topologier för att avgränsa en företeelses utbredning. Centroidpunkten tillsammans med kantlinjer kan användas för att konstruera en yta vid behov. Utbytesmodellerna för Markanvändning och Marktäcke innehåller därför objekttyper för ytor samt för kantlinjer och centroidpunkter. Kantlinjer kan utbytas tillsammans med andra lösa linjer i utbytesmodellen för Markdetaljer. Kantlinjerna finns som två olika typer; ordinär kantlinje och tätningslinje. Tätningslinje kan vara ytterkant på markområde eller linje som delar upp markområden i delar såsom indexrutor. Kantlinjerna kan användas såväl till Markanvändning och till Marktäcke. Det finns möjlighet för geodataägaren att specificera egna typer av kantlinjer. Kodlistorna för Markanvändning och Marktäcke redovisas i Bilaga D1 och D2 i specifikationen för Markanvändning och Marktäcke.