Mätningsanvisningar. Geometrisk representation vid utbyte. Version GEODATASPECIFIKATION. Markanvändning och Marktäcke. Vatten.

Transkript

1 GEODATASPECIFIKATION Geometrisk representation vid utbyte Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

2 2 (165) Styrgruppen UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Lantmäteriet DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING /3035 VERSION FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN Slutversion från projektet Svensk geoprocess. 3.0 Remiss Vidareutveckling av textinnehållet med tonvikt på att förtydliga 3Dhanteringen. Förtydliganden i inledande text, relativ höjd som attribut, flytt av geometrimodell till eget dokument, vidareutveckling av Byggnad. I denna version ingår Markdetaljer och Byggnad. 3.0 Test Kompletteringar efter remiss. Markanvändning och Marktäcke har lagts till Kompletteringar efter remiss och anpassningar till förändringar i Geodataspecifikationer. Kompletteringar rörande byggnader efter remiss och uppdatering av Byggnadsspecifikationen. Uppdragsledare: Olov Johansson (Metria AB) Arbetsgrupp: Jerry Sandin (Borås stad) Jan Wingstedt (Lantmäteriet) Maria Andersson (Lantmäteriet) Thomas Lithén (Lantmäteriet) Kerstin Johansson (Lantmäteriet) Helen Eriksson (Lantmäteriet) Gunhild Lönnberg (Lantmäteriet) Lena Morén (Lantmäteriet) Marie Malmberg (Falu kommun) Ebba Löndahl Åkerman (Södertälje kommun) Sonja Johansson (Göteborgs stad) Jerry Sandin (Borås stad) Jan Wingstedt (Lantmäteriet) Thomas Lithén (Lantmäteriet) Maria Andersson (Lantmäteriet) Jerry Sandin (Borås stad) Jan Wingstedt (Lantmäteriet) Thomas Lithén (Lantmäteriet) Maria Andersson (Lantmäteriet) Jerry Sandin (Borås stad) Jan Wingstedt (Lantmäteriet) Thomas Lithén (Lantmäteriet) Erik Nilsson (Lantmäteriet) Jerry Sandin (Borås stad) Jan Wingstedt (Lantmäteriet) Thomas Lithén (Lantmäteriet) Erik Nilsson (Lantmäteriet)

3 3 (165) Styrgruppen Bakgrund Målet med är att enkelt kunna utbyta geodata mellan olika aktörer oavsett administrativa gränser. Enhetliga geodata bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för exempelvis planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljöoch krisarbete samt infrastrukturbyggande. I utarbetas geodataspecifikationer och utbytesformat för nio utvalda grundläggande geodatateman: Geodetiska stompunkter Bild Höjd Vatten (Hydrografi) Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Byggnad Adress Väg och Järnväg Arbetet i baseras på nationella och internationella standarder och system: Geodataspecifikationerna bygger på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder, UML enligt ISO med mera. Specifikationerna är i möjligaste mån överensstämmande med Inspire:s dataspecifikationer för respektive tema. Utbytesformat i form av XML scheman (XML/GML) bygger på standarden ISO 19136:2007 GML med mera och konstrueras ur UML:er i geodataspecifikationerna. na är ett komplement till geodataspecifikationer och XML/GML scheman som riktar sig främst till insamlare och användare av geodata. na beskriver geometrisk representation vid utbyte för tre (i dagsläget) av nio aktuella geodatateman: Markdetaljer (inkusive marklinjer) Byggnad Markanvändning och marktäcke na är bland annat baserade på befintliga mätningsanvisningar och karthandböcker från följande organisationer: Stockholms stad Göteborgs stad Värnamo kommun Lantmäteriet Handbok i mät- och kartfrågor, HMK Samordnet Opplegg for Stedfestet Informasjon, SOSI, Kartverket, Norge Utformning och förvaltning av geodataspecifikationer, och mätningsanvisningar och XML/GML-scheman bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för respektive tema andra berörda myndigheter. För tema Väg och Järnväg har inte en regelrätt geodataspecifikation tagits fram. Istället har ett förslag på förändringar av NVDB (Nationell Vägdatabas), som hålls av Trafikverket, tagits fram. En enkel modell för motionsspår och liknande företeelser som inte lagras och tillhandahållas via NVDB har också tagits fram. na är tillgängliga som ett dokument (.pdf) på hemsida:

4 4 (165) Styrgruppen Innehållsförteckning 1 GENERELL INFORMATION Allmänt om, mätningsanvisningarna och HMK 9 Ansvar 9 För vem 9 Geografiska teman Några grundläggande begrepp 10 HMK-standardnivå 10 Geodatakvalitet 10 Skala och detaljeringsnivå 11 Redovisningslägen och geometrier i 3D (och 2D) 11 Insamling 11 Geometrimetadata 12 3D-visualisering Hantering av geometri 13 Inmätning och bearbetning vid utbyte 13 Generella dokumentationsregler 13 2 LÄSANVISNINGAR 16 3 MARKDETALJER 17 Hantering av geometri 17 Allmänt om markdetaljer Markdetaljer och marklinjer Hantering av 3D för markdetaljer 17 Dokumentationsregler för markdetaljer Generaliseringsregler Obligatoriska attributet Följer mätningsanvisningar Kodlista för markdetaljer Byggnadsanläggning 20 Däck 20 Pelare 22 Pylon 23 Pergola 24 Skorsten 25 Terrängtrappa 26 Torn (taklöst) Park- och fritidsanläggning 28 Fast målställning 28 Häck 29 Idrottssarg 30 Kantstöd 31 Lekredskap 32 Linbana 33 Minnessten 34 Motionsredskap 35 Parkbord 36

5 5 (165) Styrgruppen Parkbänk 37 Skidlift 38 Utomhusdusch 39 Utomhuskonstverk 40 Vattenområdesavgränsare Hamnanläggning 42 Avbärare 42 Avkörningsskydd 43 Brygga 44 Dykdalb 46 Kaj 47 Landsjömärke 48 Ledverk 49 Pir Natur 52 Buskage 52 Stenblock 53 Träd 54 Dunge Teknik- och miljöanläggning 56 Avloppsanläggning 56 Bassängkant 57 Brunnslock 58 Eluttag utomhus 59 Flaggstång 60 Fontän 61 Fundament 62 Färskvattenbrunn 63 Informationstavla 64 Kopplingsskåp 65 Luftledning 66 Markbunden solenergianläggning 67 Mast 68 Maststag 69 Mur 70 Plank 71 Räcke 72 Rörledning ovan mark 73 Simbassängkant 74 Slänt 75 Stolpe 76 Stängsel 77 Stängsel/Grind 78 Stängsel/Staket 79 Stödmur 80 Underjordisk ledning 81 Återvinningsstation Trafik 83 Cykelställ 83 Farthinder 84 Fordonsramp 85 Ljusramp 86

6 6 (165) Styrgruppen Perrong 87 Pollare 88 Vägbom 89 Trumma 90 Väghinder Marklinjer 92 Dokumentationsregler för marklinjer Generaliseringsregler Obligatoriska attributet Följer mätningsanvisningar Kodlista för marklinjer 94 4 BYGGNAD OCH BYGGNADSTILLBEHÖR Hantering av geometri 95 Allmänt om byggnad Hantering av detaljeringsnivåer (LOD) och 3D Användningsområden Detaljeringsnivå kontra HMK-standardnivå Insamlingsmetoder Råd avseende 3D-hantering 98 Dokumentationsregler för byggnad och tillbehör Generaliseringsregler Obligatorisk kodning av geometridatatyper Obligatorisk kodning av byggnadsändamål (Översiktlig nivå) Obligatorisk kodning av byggnadstillbehör Obligatoriska attributet Följer mätningsanvisningar Frivilliga höjdattribut Frivilliga beskrivande attribut LOD0, mätningsanvisningar 104 Inmätning av bottenyta och/eller taknivå, LOD Färdigt golv, sockelhöjd, husgrund med mera En byggnad eller flera byggnadsdelar, LOD0 107 Komplementbyggnad, LOD Carport, skärmtak med mera Carport med nock Förbindelsegång Uterum 111 Byggnadstillbehör, LOD Altan Lastbrygga Trappa (inklusive ramp) Brandvägg Balkong 116 Byggnad och fysisk byggnad (exempel radhus), LOD0 117 Aggregerad byggnad (slutet kvarter), LOD LOD1, mätningsanvisningar 119 Inmätning av bottenyta och taknivå, LOD En byggnad eller flera byggnadsdelar, LOD Generell takhöjd Olika nivåer för att bilda LOD1- kuber 123 Komplementbyggnad, LOD1 124 Byggnadstillbehör 124

7 7 (165) Styrgruppen Byggnad och fysisk byggnad (exempel radhus), LOD1 124 Aggregerad byggnad (slutet kvarter), LOD LOD2, mätningsanvisningar 126 Inmätning av bottenyta och takkonstruktion, LOD Flera byggnadsdelar, LOD Takfot (skärning fasad och tak) samt generell takfot, LOD Byggnad med olika takkantshöjder, LOD Exempel på detaljer som registreras för LOD2 133 Komplementbyggnad, LOD Carport, Skärmtak etc. LOD Carport med nock, LOD Uterum, LOD2 136 Byggnadstillbehör 137 Byggnad och fysisk byggnad (exempel radhus), LOD2 137 Aggregerad byggnad (slutet kvarter), LOD LOD3, mätningsanvisningar 139 Inmätning av bottenyta, takkonstruktion och takdetaljer, LOD Låg bebyggelse, LOD Hög bebyggelse, LOD3 140 Komplementbyggnad, LOD Förbindelsegång Carport, skärmtak med mera 142 Byggnadstillbehör LOD Altan Balkong Brandvägg Lastbrygga Mast Skorsten Takfönster Takkupa Trappa (inklusive ramp) MARKANVÄNDNING OCH MARKTÄCKE Hantering av geometri 152 Allmänt om marktäcke/markanvändning Marktäcke kontra markanvändning Hantering av 3D Hantering av ytor med marklinjer och centroider 155 Dokumentationsregler för marktäcke/markanvändning Generaliseringsregler Obligatoriska attributet Följer mätningsanvisningar Kodlista för markanvändning (Nivå 1) Kodlista för marktäcke (Nivå 1) REFERENSER BILAGA 1 - EXEMPEL PÅ EFTERBEARBETNING FÖR 3D- REDOVISNING AV BYGGNADER I OLIKA LOD Exempel 1 Geodetisk detaljmätning för LOD0 159

8 8 (165) Styrgruppen 7.2 Exempel 2 och 3 Geodetisk detaljmätning för LOD0 och LOD Exempel 4 Geodetisk detaljmätning och punktmoln för LOD0 och LOD Exempel 5 och 6 Fotogrammetrisk detaljmätning och DTM för LOD0 och LOD Exempel 7 och 8 Fotogrammetrisk detaljmätning, punktmoln och DTM för LOD0 och LOD Exempel 9 Fotogrammetrisk detaljmätning och DTM för LOD0, LOD1 och LOD Exempel 10 Geodetisk detaljmätning, punktmoln och DTM för LOD0, LOD1 och LOD Exempel 11 Geodetisk och fotogrammetrisk detaljmätning samt DTM för LOD0, LOD1 och LOD Exempel 12 CAD/BIM-modell för LOD0, LOD1 och LOD2 165

9 9 (165) Styrgruppen 1 Generell information 1.1 Allmänt om, mätningsanvisningarna och HMK Ansvar ansvarar för utveckling och förvaltning av geodataspecifikationer, mätningsanvisningar och XML-scheman (XML/GML) för datautbyte. Dataägaren (informationsägaren) ansvarar för datalagring samt att kunna leverera och ta emot geodata enligt specifikationer (Figur 1.1.1). ställer inte krav på hur data lagras eller att bara utbytesmodell ska användas vid utbyte. ställer inte direkta krav på vilka data som ska samlas in, hur insamlingen utförs eller på vilka metoder som ska användas. ställer, via mätningsanvisningarna, krav på geometrisk representation vid utbyte samt krav på vilka attribut som ska eller bör beskriva geometrin och krav på attributens värdemängder. Dessa attribut kan bland annat behandla HMK-standardnivå, höjd- och planläge, insamlingsmetod, lägesosäkerhet, aktualitet med mera. na har koordinerats med Handbok i mät- och kartfrågor, HMK. Av HMK framgår bland annat viss terminologi, grunderna i geodatakvalitet och hur man praktiskt mäter eller beställer mätning med olika tekniker samt hur leveranser kontrolleras och dokumenteras. Figur förvaltar och utvecklar geodataspecifikationer, XML/GML-scheman och mätningsanvisningar för datautbyte. Dataägaren (informationsägaren) ansvarar för datalagring samt att kunna leverera och ta emot geodata enligt specifikationer. ställer inte direkta krav på vilka data som ska samlas in, hur data samlas in och lagras eller på datas detaljeringsgrad och kvalitet. Detta är ansvar för informationsägaren. Däremot kan aktuell detaljeringsgrad och geodatakvalitet beskrivas i utbytesmodell. För vem geodataspecifikationer och XML/GML-scheman riktar sig i första hand till systemutvecklare/-förvaltare och personer som behöver jobba med gränssnitt för att antingen ta emot data eller leverera data. na riktar sig främst till producenter och användare av geodata. För att mätningsanvisningarna ska fungera någorlunda fristående har viss information från Svensk geoprocess geodataspecifikationer och basmodell samt HMK även lagts i detta dokument.

10 10 (165) Styrgruppen Geografiska teman na omfattar följande teman: Markdetaljer - avser fysisk företeelse ovan mark och i vissa fall under mark som påverkar processer inom samhällsbyggnadsområdet, t.ex. detaljplanering, bygglov och fastighetsbildning. Markdetaljer kan förekomma naturligt eller vara anlagda. Exempel på markdetaljer är stödmur, mast och brygga. Även marklinjer av olika typer ingår, t ex markanvändningsgräns, vägområde, torg. Byggnader - avser byggnaden som helhet eller i byggnadsdelar. Även byggnadstillbehör som trappor, altaner med mera ingår Marktäcke - avser markens fysiska och biofysiska egenskaper. I Marktäcke ingår även vattenytor såsom sjöar, vattendrag och hav. Marktäcke är en ytmässigt sett heltäckande datamängd. Markanvändning - avser befintlig markanvändning och inte markanvändning enligt plan. I Markanvändning ingår även vägars och järnvägars utbredning och uppdelning. Markanvändning behöver inte vara heltäckande och kan ha överlappande objekt. Viss anpassning till detaljplanestandarden (SS637040:2016) har dock gjorts för att möjliggöra uppföljning av markanvändning. teman för Höjd, Vatten (Hydrografi), Väg och Järnväg, Adress och Geodetiska stompunkter omfattas inte av mätningsanvisningarna för närvarande. Ytor som representerar Vatten ingår också i Marktäcke. 1.2 Några grundläggande begrepp HMK-standardnivå Syftet med HMK-standardnivå är att stödja geodatainsamling för några olika principiella användningsområden (HMK-Geodatakvalitet 2017, avsnitt 2.6). I mätningsanvisningarna används HMK-standardnivåer för att skilja på om en företeelsetyp representeras geometriskt på olika sätt beroende på användningsområde samt för att beskriva för vilka användningsområden företeelsen förekommer. Följande HMK- standardnivåer hanteras Nationell/regional mätning och kartläggning (meternivå) 1. Mätning och kartläggning av tätort (decimeternivå) 2. Projektinriktad mätning och kartläggning (centimeternivå) För närvarande avser mätningsanvisningarna HMK-standardnivå 1 och 2 med undantag för byggnad som även förekommer i HMK-standardnivå 3. Plats har dock reserverats i tabellerna för HMK-standardnivå 3 för framtida behov. Observera att de olika nivåerna för lägesosäkerhet inom parantes ovan är riktlinjer för val av metod vid genomförande. Vid faktiskt genomförande sätts den använda metodens lägesosäkerhet för väldefinierade objekt oavsett HMK-standardnivå. För diffusa objekt anpassas lägesosäkerheten efter objektets förutsättningar. Geodatakvalitet I används HMK:s kvalitetsteman för geodatakvalitet, dessa är fullständighet, logisk konsistens, lägesosäkerhet, tematisk osäkerhet, temporal osäkerhet samt användbarhet. (HMK-Geodatakvalitet 2017, avsnitt 2.7). Detta följer ISO sånär som på att i HMK används termen osäkerhet i stället för ISO-standardens noggrannhet (HMK- Ordlista, senaste version, kapitel 1). Termen osäkerhet kommer från standarden GUM (HMK-TR 2015:1, kap 2.8).

11 11 (165) Styrgruppen Skala och detaljeringsnivå Skala och detaljeringsnivå (Level of detail eller bara LOD) är inte synonymer men överlappar varandra (HMK-TR 2016:4, kap 3.5): Skalbegreppet avser, i detta sammanhang, att vid dokumentation anpassa ett objekts detaljrikedom till en specifik presentationsskala. LOD (HMK-TR 2016:4, kap 3.3) avser att dokumentera ett objekt enligt specifika detaljeringsnivåer, dvs. med standardiserad detaljrikedom. För närvarande används LOD endast för byggnader, se avsnitt 4.1. Detaljeringsnivå ska inte förväxlas med: HMK-standardnivåer; flera olika detaljeringsnivåer kan vara aktuella för varje HMKstandardnivå, behoven styr. Kvalitet och då särskilt kvalitetstemat lägesosäkerhet; till exempel kan en byggnad i 2D (LOD0) vara inmätt geodetiskt på centimeternivå medan annan byggnad i 3D (LOD1 eller LOD2) kan vara inmätt med fotogrammetri på decimeternivå. Redovisningslägen och geometrier i 3D (och 2D) Redovisningsläge avser de brytpunkter som ingår i en geometri vid utbyte. En geometri i kan vara i 3D i form av 3D-punkt, 3D-linje, 3D-yta eller 3D-volym (kropp). Den kan också vara i 2D i form av 2D-punkt, 2D-linje eller 2D-yta. (HMK-TR 2016:4, kap 3.2). Förutom att representera ytor med informationsbärande polygoner kan ytor representeras av slutna linjeobjekt tillsammans med en informationsbärande centroidpunkt. ( geodataspecifikation Basmodell version 3.0, avsnitt 5.0) Insamling Insamling av redovisningslägena i en geometri kan göras både genom direkt mätning eller genom indirekt förfarande, några exempel är: Direkt inmätning av redovisningsläge, t ex genom geodetisk detaljmätning vid källan eller fotogrammetrisk detaljmätning i flygbilder. Automatisk eller manuell tolkning av redovisningslägen, t ex ur ett punktmoln från laserskanning eller fotogrammetri. Härledning ur en BIM- eller CAD-modell. Vid sådant förfarande måste modellen lokala koordinatsystem anpassas till aktuell geodetisk referenssystem i plan och höjd. Det förkommer också blandformer, till exempel att Redovisningsläget för en byggnads fasad kommer från geodetisk detaljmätning och att takets läge tolkats från laserpunkmoln. Att en befintlig geometri i 2D kompletterats till 3D med hjälp av en mark- och ytmodell. Markmodell används för att få höjdvärde på marknivå för ett objekt, exempelvis staket med redovisningsläge på överkant. Ytmodell för att få höjdvärde på överdelen av ett objekt, exempelvis en byggnads tak. I bilaga 1 framgår några ytterligare exempel på olika förfarande att samla in byggnadsgeometrier och hur de kan nyttjas för att skapa 3D-objekt. Hur man praktiskt mäter in eller beställer inmätning av detaljer med olika mättekniker, inklusive erforderlig kontroll och dokumentation, framgår av HMK:s dokument om detaljmätning.

12 12 (165) Styrgruppen Geometrimetadata Geometrimetadata anger uppgifter om ett objekts geometriska representation vid insamling med mera, dvs. en slags varudeklaration. ( geodataspecifikation Basmodell version 3.0, avsnitt ). Följande uppgifter är obligatoriska: Om mätningsanvisningar följts (ja eller nej) Enligt vilken HMK-standardnivå geometrin samlats in (1, 2 eller 3) Följande uppgifter rekommenderas att ge: Insamlingsmetod för plankoordinat respektive höjdvärde (t ex fotogrammetrisk detaljmätning - stereokartering) Beroende på insamlingsmetod kan även information för datakällan ges o o o Vid fotogrammetrisk mätning i digital lodbild (stereokartering) eller digitalt ortofoto ges geometrisk upplösning (t ex 0,08 m) Flyghöjd över marknivån vid flygfotografering av lodbild om insamlingsmetoden fotogrammetrisk mätning använts (t ex 1200 m) Underlagets skala om digitalisering gjorts av papperskarta (t ex 400, avser skala 1:400) Lägesosäkerhet för plankoordinat respektive höjd (t ex insamlingsmetodens lägesosäkerhet för väldefinierade objekt) Datum och tidpunkt för inmätning (t ex vid geodetisk inmätning) Aktualitet (datum när geometrin senast befanns vara korrekt) Ansvarig organisation avser organisation ansvarig för geometrin (t ex Lantmäteriet eller en kommun för en byggnad) Utförande organisation avser organisation som samlat in geometrin (t ex en konsult som mätt in byggnaden) Eventuellt osäkert läge inklusive anledning (ja eller nej respektive exempelvis delvis skymt av vegetation om ja) 3D-visualisering Geometrisk representation enligt mätningsanvisningar hanterar i de flesta fall inte färdiga 3D-objekt. 3D-objekt kan tas fram av användaren med hjälp av information som ingår i objektet enligt mätningsanvisningar, ofta i kombination med en markmodell. Vissa objekt har dessutom attribut som kan nyttjas för att göra 3D-visualisering, exempelvis plan- och höjdläge, relativ höjd, bredd och variant.

13 13 (165) Styrgruppen 1.3 Hantering av geometri Inmätning och bearbetning vid utbyte När utbytesmodell används rekommenderas att den geometriska representationen följer mätningsanvisningar. Anledningen är att detta förenklar för framtida användare då ett objekt levereras på samma sätt oavsett mätmetod. Det hindrar inte att man mäter in eller lagrar geometrierna på annat sätt. Det kan dock innebära att viss bearbetning kan behöva utföras för att anpassa data till egen modell vid mottagning (före lagring) eller till modell vid leverans. Exempelvis ska en skorsten representeras med höjdläge i marknivå samt en relativ höjd enligt mätningsanvisningarna. En insamlare som använder fotogrammetriska metoder mäter vanligen en skorstens toppläge i absoluta koordinater och höjder (Figur 1.). Vid leverans enligt utbytesmodell kan en markmodell användas för att beräkna fram skorstenens höjd i marknivå samt relativa höjd. Om datalagret i sin tur använder absoluta höjder på skorstenens toppläge kan detta beräknas fram ur markläget och relativa höjden innan lagring sker. Figur 1. Vid terrester mätning mäter man in plan- och höjdläget i marknivå samt skorstenens relativa höjd. Vid fotogrammetrisk mätning av skorstenens topp kan relativ höjd över marken beräknas med hjälp av markmodell (DTM). Skorstenens planläge i toppen projiceras på markmodellen (DTM) för att erhålla en höjd i marknivå. Det är möjligt att utbyta annan geometrisk representation än den som rekommenderas i mätningsanvisningar men då ska det anges i geometrimetadata att mätningsanvisningar inte följts samt vad som gäller istället, exempelvis annat planläge eller annat höjdläge. Detta kan användas t ex vid beställning av inmätning till ett datalager som har annan lagring av t ex höjdläge än utbytesmodell. Generella dokumentationsregler Geometrisk representation inklusive plan- och höjdläge är tema- och objekttypsspecifik. Den beskrivs både för varje tema och objekttyp i denna mätningsanvisning. Även användningen av attributen relativ höjd, dvs. höjdskillnaden relativt markytan eller vattenytan samt attributen bredd och variant (egen fritextkomplettering) är tema- och objekttypsspecifik. För att följa mätningsanvisningar ska dokumentation göras enligt följande: Vid registrering av linjer ska avståndet mellan registreringarna anpassas så att objektets verkliga form återges både i plan och i höjd vid 3D (bara i plan vid 2D) med utgångspunkt från vald HMK-standardnivå eller lägesosäkerheten för diffusa objekt. Maximalt tillåten avvikelse, mellan den registrerade linjen och motsvarande verkliga

14 14 (165) Styrgruppen läge, anges i form av pilhöjd som inte får vara större än två gånger den önskade standardosäkerheten (Figur 1.3.2). Överdriven punkttäthet accepteras inte. Figur Exempel på pilhöjd vid registrering av linjeobjekt. Vid utbyte av ytor via GML skall koordinaterna för de yttre begränsningslinjerna anges i motsols (moturs/counterclockwise) riktning om man betraktar ytan uppifrån (eller utifrån om man betraktar en vertikal yta). För eventuella hål inuti ytor anges koordinaterna i medsols (medurs/clockwise) riktning. (Observera också att olika typer av system och lagringsformat hanterar detta olika. Oracle Spatial lagrar tex enligt ovan medan ESRI:s shapefiler lagrar de yttre begränsningslinjerna medsols och hål motsols.) Vid utbyte av linjer via GML där riktningen är viktig ska koordinaterna anges så att från-punkten kommer först och till-punkten sist i utbytet. För vissa objekt finns ytterligare regler som framgår för respektive objekt t ex stödmur och slänt. I geometrimetadata (avsnitt 1.2.6) till varje geometri ska det anges om mätningsanvisningarna följts; för angivande av att mätningsanvisningarna följts ska planvärde finnas i planposition enligt mätningsanvisningarna oavsett om det är 2D eller 3D. För 3D gäller dessutom, beroende på tema och objekt, att värde ska finnas på redovisningslägets höjddel enligt mätningsanvisningarnas höjdposition och/eller att attributet för relativ höjd ska ha ett värde enligt mätningsanvisningarnas höjdposition. aktuell HMK-standardnivå aktualitet I geometrimetadata till varje geometri rekommenderas att följande anges (se även avsnitt 1.2.6): Insamlingsmetod för plan respektive höjd (tabell 1.3.2a) samt - beroende på insamlingsmetod - information om geometrisk upplösning, flyghöjd och underlagets skala. Lägesosäkerhet i plan respektive höjd; för väldefinierade objekt sätts den använda metodens lägesosäkerhet oavsett HMK-standardnivå. För diffusa objekt exempelvis strandlinje, åkerkant - bör lägesosäkerheten anpassas efter förutsättningarna (tabell 1.3.2b). Vid konstruktion ur BIM/CAD-modell sätts lägesosäkerhet från inpassning mellan inmätta passpunkter i geodetiskt referenssystem och motsvarande punkter i BIM/CAD-modellen. Datum och tidpunkt för inmätning; som utgångspunkt anges aktuell inmätningstidpunkt vid geodetisk detaljmätning, tidpunkt för flygfotografering eller laserskanning vid fotogrammetrisk detaljmätning respektive tolkning ur laserpunktmoln, tidpunkt för upprättande av papperskarta vid digitalisering, aktualitet för BIM/CAD-modell vid konstruktion ur sådan. Ansvarig och utförande organisation avseende dokumentation av geometri. Eventuellt osäkert läge samt anledning; till exempel skymd av vegetation.

15 15 (165) Styrgruppen Tabell 1.3.2a Kodlista för insamlingsmetod ( geodataspecifikation Basmodell, Version 3.0, avsnitt 5.0.4) Objekt Gruskant, väg Åkerkant Strandkant Lägesosäkerhet 0,2 m 1 m 0,2-5 m Tabell 1.3.2b Exempel på lägesosäkerhet för diffusa objekt. Om använd mätmetod har sämre lägesosäkerhet än tabellens värden ges metodens lägesosäkerhet istället.

16 16 (165) Styrgruppen 2 Läsanvisningar De objekttyper som avgränsats i specifikationer beskrivs i detta dokument i var sitt kapitel utifrån den ordning de behandlas i specifikationerna med hjälp av: bilder text tabeller med mera utifrån behov För närvarande avser mätningsanvisningarna HMK-standardnivå 1 och 2 med undantag för byggnad som även förekommer i HMK-standardnivå 3. Plats har dock reserverats i tabellerna för HMK-standardnivå 3 för framtida behov. I de fall bilder har hämtats från andras mätningsanvisningar framgår källan under rubriken Bild. För mer information om objekttyperna se respektive specifikation. Tabell 2.0 Exempel på mätningsanvisning för en objekttyp. Vald HMK-standardnivå anges i geometrimetadata. För de flesta objekt ges endast ett plan- och höjdläge. Planläge och höjdläge för byggnad kan dock ha flera olika värden. HMK Standardnivå Geometrityp Punkt Linje Planläge Centrum Kant Höjdläge Överkant Överkant Attribut, relativ höjd Höjdskillnad relativt marknivån Höjdskillnad relativt marknivån Bild Beskrivning Exempel Källa för bild/foto/illustration som används. Hämtad från geodataspecifikation er om inmätningen som kompletterar både beskrivningen och tabellen ovan. Eventuella exempel

17 17 (165) Styrgruppen 3 Markdetaljer Markdetaljer avser fysisk företeelse ovan mark och i vissa fall under mark som påverkar processer inom samhällsbyggnadsområdet, t.ex. detaljplanering, bygglov och fastighetsbildning. Markdetaljer kan förekomma naturligt eller vara anlagda. Även marklinjer av olika typer ingår, t ex markanvändningsgräns, vägområde, torg. Marklinjer beskrivs i avsnitt 3.8. Hantering av geometri Allmänt om markdetaljer.1.1 Markdetaljer och marklinjer Markdetaljer avser fysisk företeelse ovan mark och i vissa fall under mark som påverkar processer inom samhällsbyggnadsområdet, t.ex. detaljplanering, bygglov och fastighetsbildning. Markdetaljer kan förekomma naturligt eller vara anlagda. Även marklinjer av olika typer ingår, t ex markanvändningsgräns, vägområde, torg. Marklinjer beskrivs i avsnitt Hantering av 3D för markdetaljer Geometrisk representation för markdetaljer enligt mätningsanvisningar hanterar inte färdiga 3D-objekt. 3D-objekt kan tas fram av användaren med hjälp av information som ingår i objektet markdetaljer enligt mätningsanvisningar; geometrier med plan- och höjdvärden på redovisningslägena samt attributen relativ höjd, bredd och variant i förekommande fall. Attributet variant avser fritext som kan nyttjas för egen beskrivning (figur.1a och b). Några olika typfall kan urskiljas som bygger på mätningsanvisningar: 3D-punkt eller 3D-yta i marknivå med attribut för relativ höjd, t ex stolpe respektive parkbänk (figur.1a). 3D-punkt eller 3D-linje i marknivå med attribut för relativ höjd och bredd, t ex träd (figur.1b) respektive kantstöd. 3D-linjer med absolut höjd på brytpunkterna, t ex staket eller luftledning (figur.1c) Vid visualisering i 3D kan exempelvis 3D-symboler användas och/eller att vertikala linjer och ytor konstrueras med hjälp av en markmodell. Figur.1a Exempel på parkbänk visualiserad med 3D-symbol. Symbolens utbredning tas från redovisad polygon och höjden från attributet relativ höjd. Attributet variant kan nyttjas för att exempelvis ange typ av bänk i fritext och därmed styra symbolen utseende. (3D-symbolen till höger är hämtad från

18 18 (165) Styrgruppen Figur.1b Exempel på träd visualiserad med 3D-symbol. Symbolens position tas från redovisad punkt samt att trädets höjd och kronvidd tas från attributen relativ höjd och bredd. Attributet variant kan nyttjas för att exempelvis ange trädslag i fritext och därmed styra symbolen utseende. (3D-visualiseringen är hämtad frän 3D-demonstratorn) Figur.1c Exempel på kraftledning visualiserad genom längsgående och vertikala linjer. Den längsgående linjen konstrueras mellan redovisade brytpunkter och de vertikala linjerna konstrueras mellan brytpunkt och en markmodell, till exempel nationella höjdmodellen. Även 3Dsymboler kan användas. Attributet variant kan nyttjas för att exempelvis ange typ av luftledningsstolpe i fritext och därmed styra symbolen utseende. (3D-visualiseringen är hämtad frän 3D-demonstratorn)

19 19 (165) Styrgruppen Dokumentationsregler för markdetaljer Generella dokumentationsregler framgår av avsnitt För markdetaljer gäller att objekt som inte sticker upp över ytan redovisas med plan- och höjdvärde i marknivå. För markdetaljer som sticker upp från markytan gäller att: Mindre objekt dokumenterade i form av punkter eller mindre ytor i marknivå hanteras med ett attribut med en relativ höjd för hela objektet. Detta gäller för bland annat parkbänk, pergola, lekredskap och dylikt. Långsträckta objekt dokumenterade i form av linjer hanteras med absoluthöjder på brytpunkterna på objektets överkant. Detta på grund av att höjden över marken kan variera längs objektets utsträckning. Detta gäller för bland annat staket, plank, kraftledningar och dylikt. Ett undantag för denna regel är att häckar mäts in i marknivå med attribut med relativ höjd eftersom vegetationens höjd är föränderlig över tiden. Geometrisk representation för markdetaljer inklusive generaliseringsregler, plan- och höjdläge samt attribut för relativ höjd och bredd är objekttypsspecifik och beskrivs för varje objekttyp i detta avsnitt, dvs. kapitel För markdetaljer finns även attributet variant som kan nyttjas för egen fritext beskrivning, till exempel för att skilja olika typer av en stolpe, parkbänk, träd..2.1 Generaliseringsregler Observera att generaliseringsregler sätts av informationsägaren utifrån sina behov. De värden som framgår för vissa objekt, t ex när linje eller yta används, avser rekommenderade högsta gränser för respektive HMK-standardnivå..2.2 Obligatoriska attributet Följer mätningsanvisningar Om annan hantering av plan- eller höjdläge samt attribut för relativ höjd än det som står i mätningsanvisningarna görs dokumenteras detta i geometrimetadata genom att ange att svensk geoprocess mätningsanvisningar inte följs (avsnitt 1.3.2) samt att man sätter använt plan- eller höjdläge för aktuell markdetalj (tabell.2.2). Om bara 2D-data utbyts och planläget följer mätningsanvisningar anges att mätningsanvisningar följs. Tabell.2.2. Kodlista för plan- och höjdlägen avseende markdetaljer ( geodataspecifikation Markdetaljer, senaste version, Bilaga B).2.3 Kodlista för markdetaljer Fullständig kodlista framgår av geodataspecifikation Markdetaljer, senaste version Bilaga D.1.

20 20 (165) Styrgruppen 3.2 Byggnadsanläggning Däck HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Högsta nivå -

21 21 (165) Styrgruppen Beskrivning Exempel Golvliknande byggnadsverk som ej ligger i anslutning till byggnad. Permanent konstruktion vanligen i trä, friliggande. Däck/altan/plattläggning i marknivå karteras inte på mindre tomter, ex. i radhusområde. Om däck innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter. Redovisas i höjd med kantens nivå. Trädäck för restauranger eller inom hamnområde

22 22 (165) Styrgruppen Pelare HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt/yta D<=1 m alt l eller b <= 1 m Centrum eller kant Marknivå Höjdskillnad topp - marknivå Beskrivning Fristående, vertikalt stöd Attribut, relativ höjd. Exempel

23 23 (165) Styrgruppen Pylon HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt/yta D<=1 m alt l eller b <= 1 m Centrum eller kant Marknivå Höjdskillnad topp - marknivå Bild Beskrivning Exempel Fristående, vertikalt stöd med bärande linor

24 24 (165) Styrgruppen Pergola HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Beskrivning Dubbla rader av fristående stöd övervuxet av klängväxter. Attribut, relativ höjd. Ben på varje sida förbinds med linje. Vid flygburen registrering av pergolan kan E och N koordinater fångas på överkant men registreras med H vid marknivå. Exempel

25 25 (165) Styrgruppen Skorsten HMK Standardnivå Geometrityp Punkt Punkt/yta D<=1 m alt l eller b <= 1 m Planläge Centrum Centrum eller kant Höjdläge Marknivå Marknivå Attribut, relativ höjd Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Beskrivning Vertikal fristående rörformad konstruktion för att leda bort rökgaser. Standardnivå 2. Vid diameter större än 1 meter redovisas alltid ytan vid basen. Högsta höjd relativt markytan. Skorsten finns även som byggnadstillbehör. Exempel

26 26 (165) Styrgruppen Terrängtrappa HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå per avsats - Beskrivning Exempel Konstruktion ämnad att underlätta passage mellan två skilda höjdnivåer, ej kopplad till byggnad. Trappil/Symboler ingår ej i utbytesmodellen. Avsatser och viloplan ingår i trappan. Trappa finns även under byggnadstillbehör.

27 27 (165) Styrgruppen Torn (taklöst) HMK Standardnivå Geometrityp Punkt Yta Planläge Centrum Kant Höjdläge Marknivå Marknivå Attribut, relativ höjd Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Beskrivning Hög byggnadskonstruktion utan tak. Standardnivå 1: Samtliga i landskapsbilden markanta torn. Standardnivå 2: För torn med lodräta väggar registreras ytterkant i marknivå. Tornet anges med relativ höjd från marken som attribut. Exempel Torn för fågelskådning, brandtorn eller utkikstorn.

28 28 (165) Styrgruppen 3.3 Park- och fritidsanläggning Fast målställning HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Mitt Marknivå Höjdskillnad ribbans överkant markytans nivå Bild Beskrivning Exempel Stockholms Stad Fast förankrad målställning avsedd för idrott. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

29 29 (165) Styrgruppen Häck HMK Standardnivå Geometrityp Linje/yta b <= 1m Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Mitt <= 1 m annars kant Marknivå Häckens höjd över marknivå Beskrivning Exempel Rad av plantor, vanligtvis av samma sort, som inramar eller avdelar en trädgård, park etc. Häckar redovisas med mittlinje då rot/stam är svår att se. Bredare häckar dokumenteras som yta.

30 30 (165) Styrgruppen Idrottssarg HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Mitt Högsta nivå - Beskrivning Exempel Förhöjd kant runt bandyplan, ishockeyrink eller dylikt. Ishockeyrink och bandybana finns som markanvändning och redovisas då som yta. Redovisas i höjd med sargens ovankant.

31 31 (165) Styrgruppen Kantstöd HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Attribut, bredd Attribut, variant Linje Kant Marknivå Höjdskillnad objektets lägsta punkt - överkant Möjlighet att lägga till kantstödets bredd Möjlighet till fri text, kan t ex användas för typ av kantstöd Beskrivning Exempel Stöd av sten, betong, plåt, trä eller dylikt. Kantstöd redovisas i underkant. Kantstöds höjd anges som relativ höjd. Kring rabatter, gångar, tomtgräns mot gata.

32 32 (165) Styrgruppen Lekredskap HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Redskapets höjd Beskrivning Exempel Redskap avsett för lek utomhus. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

33 33 (165) Styrgruppen Linbana HMK Standardnivå Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt Höjdläge - Högsta nivå Attribut, relativ höjd - Bild Beskrivning Exempel Erik Håkansson Kjellman Anläggning för luftburen transport av människor eller gods i exempelvis gondoler eller öppna stolar. Standardnivå1. Redovisas om den är i drift och minst ca 200 m lång. Standardnivå 2. Linje konstrueras mellan stolpar oavsett längd och om i drift eller ej. Stolparnas fundament redovisas som fundament. Redovisas i höjd med linornas nivå vid stödhjulen. Linbana avser t.ex. kabinbana, stollift, zipline eller gondolbana. Ej skidlift

34 34 (165) Styrgruppen Minnessten HMK Standardnivå Geometrityp Punkt Punkt/yta D<=1 m alt l eller b <= 1 m Planläge Centrum Centrum/kant Höjdläge - Marknivå Attribut, relativ höjd - Stenens höjd Beskrivning Sten med syfte att erinra om person, inträffad händelse eller historisk verksamhet Exempel Stenen redovisas i marknivå.

35 35 (165) Styrgruppen Motionsredskap HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt/linje/yta D<=1 m, l>=1m och b<1 m, alt l och b >= 1 m Centrum/mitt/kant Marknivå Höjdskillnad redskapets högsta höjd - markytans nivå Beskrivning Exempel Redskap avsett för motion. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå. Redovisas som punkt, linje eller yta beroende på storlek I parker, i anslutning till motionsslinga eller idrottsanläggning

36 36 (165) Styrgruppen Parkbord HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Beskrivning Exempel Fasta bord utomhus i anslutning till park eller annat rekreationsområde. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå. Bordets höjd anges som relativ höjd.

37 37 (165) Styrgruppen Parkbänk HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Beskrivning Exempel Fast bänk utomhus i anslutning till park eller annat rekreationsområde. Parkbänkens ytterkontur redovisas i plan. Soffans höjd anges som relativ höjd

38 38 (165) Styrgruppen Skidlift HMK Standardnivå Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt/kant Höjdläge - Högsta nivå Attribut, relativ höjd - Beskrivning Anläggning för transport av skidåkare uppför backe Ej linbana Standardnivå 2: Linje konstrueras mellan stolpar oavsett längd. Stolparnas fundament redovisas som fundament. Redovisas i höjd med linornas nivå vid stödhjulen. Skidlift kan underindelas i (nivå 2): släplift (en typ av skidlift som drar passagerare på backen, t.ex. ankarlift, knapplift eller replift). Sittlift Exempel

39 39 (165) Styrgruppen Utomhusdusch HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt/yta D<=1 m alt l eller b <= 1 m Centrum/kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Exempel Stockholms stad (vänster), Jerry Sandin (höger) Konstruktion för tvagning med strilande vatten utomhus. Duschens centrumpunkt eller väggar redovisas i plan- och höjd. Redovisas som punkt om utsträckningen är mindre än 1 meter Dusch i parker eller i anslutning till badplats.

40 40 (165) Styrgruppen Utomhuskonstverk HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Höjdattribut Punkt/yta D<=1 m alt l eller b <= 1 m Centrum/kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Beskrivning Exempel Produkt av konstnärlig verksamhet. Konstverkets piedestal redovisas i marknivå. Konstverk utomhus t.ex. staty eller skulptur.

41 41 (165) Styrgruppen Vattenområdesavgränsare HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Linje Mitt Höjdläge Vattennivå normalt vattenstånd Attribut, relativ höjd - Beskrivning Exempel Bojar eller linor i vattnet för avgränsning av aktivitet, t.ex. bad eller båttrafik. Höjden avser normalvattenstånd. Redovisas som rät linje mellan förankringspunkter.

42 42 (165) Styrgruppen 3.4 Hamnanläggning Avbärare HMK Standardnivå Geometrityp Linje Linje/yta b<1 m, alt b >= 1 m Planläge Mitt Mitt Höjdläge Högsta nivå Högsta nivå Attribut, relativ höjd Beskrivning En för fartyg skyddande och stötdämpande konstruktion vid kaj. Exempel Standardnivå 1. Redovisas endast inom område med Nationell strandlinje. Avbärare längre än 8 m redovisas. Ansluts mot strandlinjen. Strandlinjen delas ej. Avbärare skär varandra inbördes. Standardnivå 2. Redovisas oavsett storlek. Avbärare med mindre bredd än 1 meter redovisas som mittlinje

43 43 (165) Styrgruppen Avkörningsskydd HMK Standardnivå Geometrityp Linje/yta b<1 m, alt b >= 1 m Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Mitt/kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Exempel Stockholms stad Skydd på t.ex. kaj för att förhindra nedstörtning. Avspärrning för trafik etc.

44 44 (165) Styrgruppen Brygga HMK Standardnivå Geometrityp Linje Yta Planläge Mitt Kant Höjdläge Högsta nivå Högsta nivå Attribut, relativ höjd - -

45 45 (165) Styrgruppen Bild Lantmäteriet (överst), SOSI (nederst) Beskrivning Exempel Varaktig konstruktion som sträcker sig ut över vattnet. Standardnivå 1: Redovisas fullständigt, minimimått för redovisning är 20 m räknat från strandlinjen. Bryggor som följer strandlinjen skall ej redovisas. Inom område med Nationell strandlinje: Minimimått för redovisning är 10 m räknat från strandlinjen. Bryggor som följer strandlinjen skall redovisas. Brygga skär varandra inbördes. Standardnivå 2: Strandlinje redovisas under bryggan. Alla fasta bryggor redovisas. Redovisas i höjd med kantens nivå. Brygga kan underindelas i (nivå 2): - Fast brygga (brygga fast förankrad i t.ex. pålar eller stenkista) - Flytbrygga (brygga som vilar på pontoner, flytblock eller andra flytande föremål) Förtöja och betjäna båtar vid t.ex. lastning och lossning, bad etc.

46 46 (165) Styrgruppen Dykdalb Geometrityp Punkt/Yta Punkt/yta D<=1 m alt l eller b <= 1 m Planläge HMK Standardnivå Centrum/Ytterkant Centrum/kant Höjdläge Högsta nivå Högsta nivå Attribut, relativ höjd - - Bild Beskrivning Södertälje kommun Bottenfast anordning för att förtöja eller bära av fartyg. En dykdalb består av en grupp pålar sammanfästa till ett fundament. Numera utförs dykdalber oftast i betong eller stålrör. Redovisas i höjd med kantens nivå. Standardnivå 1: Redovisas endast inom område med Nationell strandlinje. Dykdalb vars yta är mindre än 12 kvm redovisas med punkt. Dykdalb vars yta är minst 12 kvm redovisas med linje. Standardnivå 2: Redovisas som punkt eller som yta utan begränsning av storlek. Exempel

47 47 (165) Styrgruppen Kaj HMK Standardnivå Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt eller ytterkant Kant Höjdläge Högsta nivå Högsta nivå Attribut, relativ höjd - - Bild Beskrivning Lantmäteriet (vänster), SOSI (höger) En till strandlinjen anslutande konstruktion med lodrät sida mot djupt vatten, av betong, sten eller trä, vilken används för förtöjning av båtar. Kantlinje för kaj redovisas med en linje som sammanfaller med strandlinjen. Lagras dubbelt med strandlinjen. Strandlinjen delas i ändpunkterna. Redovisas i höjd med kantens nivå. Standardnivå 1: Redovisas om den är minst 6 m bred. Utskjutande kaj smalare än 6m, redovisas med mittlinje. Redovisas endast inom område med Nationell strandlinje. Standardnivå 2: Om kajen innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter, se figur vid Brygga. Alla kajer redovisas. Exempel

48 48 (165) Styrgruppen Landsjömärke HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt/yta D<=1 m alt l eller b <= 1 m Centrum/kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Beskrivning Exempel Sjömärke på land som markerar farled eller hinder och är avsett för navigering till sjöss. Båk, kummel, stångmärke eller tavla.

49 49 (165) Styrgruppen Ledverk HMK Standardnivå Geometrityp Linje linje/yta b<1 m, alt b >= 1 m Planläge Mitt Mitt/kant Höjdläge Högsta nivå Högsta nivå Attribut, relativ höjd - -

50 50 (165) Styrgruppen Beskrivning Standardnivå 1: Exempel Skyddande och stötdämpande konstruktion under broar. Ledverken skyddar bropelarna från passerande fartyg. Redovisas endast inom område med Nationell strandlinje. Ledverk längre än 8 m redovisas. Redovisas sammanhängande under broar. Standardnivå 2. Redovisas oavsett längd. Redovisas i höjd med kantens nivå.

51 51 (165) Styrgruppen Pir Namn objekttyp Pir HMK Standardnivå Referens/länk/Id /Markdetaljer/ Geometrityp Linje Yta Planläge Mitt/Kant Kant Höjdläge Överkant Högsta nivå Attribut, relativ höjd Beskrivning Långsträckt bottenfast konstruktion som går från stranden ut i vattnet vars syfte är att skydda hamn och ankringsområde från vågor. Standardnivå 1: Exempel Mittlinje, Samtliga vågbrytare/pir smalare än 6 m och längre än 20 m räknat från strandlinjen redovisas. Inom område med Nationell strandlinje, längre än 10 m. Bredare företeelser än 6m återges med yta, kantlinje som skall sammanfalla med strandlinje. Standardnivå 2: Planläge redovisas vid ytterkant vid normalt vattenstånd. Höjdläge redovisas som pirens högsta nivå. Alla pirer redovisas.

52 52 (165) Styrgruppen 3.5 Natur Buskage HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Exempel Stockholms stad Samling tätt växande buskar. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

53 53 (165) Styrgruppen Stenblock HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Beskrivning Exempel Större, utmärkande sten. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå. Stenens höjd anges som relativ höjd. Flyttblock som blivit transporterat av inlandsisen.

54 54 (165) Styrgruppen Träd HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Attribut, bredd Attribut, variant Punkt Centrum Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Möjlighet att lägga till kronvidd för träd i form av diameter Möjlighet till fri text, kan t ex användas för trädslag Beskrivning Vedväxt som har en huvudstam och som vanligen når en höjd av minst 5 m. Träd kan vid kodning underindelas (nivå 2) i: - barrträd (nakenfröigt träd med barr och vanligen kottar) - lövträd (träd med löv) Exempel

55 55 (165) Styrgruppen Dunge HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Beskrivning Samling av träd som ligger på öppen mark Exempel

56 56 (165) Styrgruppen 3.6 Teknik- och miljöanläggning Avloppsanläggning HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå - Beskrivning Exempel Anläggning för rening av avloppsvatten. T.ex. infiltrationsanläggning, markbädd eller stenkista.

57 57 (165) Styrgruppen Bassängkant HMK Standardnivå Geometrityp Linje Linje Planläge Kant Kant Höjdläge Överkant Högsta nivå Attribut, relativ höjd - Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Beskrivning Sargen eller kanten på större öppen vattenbehållare som inte är avsedd för simning. Bassängens hörn eller kant redovisas i plan och höjd vid yttre överkant. Standardnivå 1: Minimimått för redovisning är 500 m 2. Standardnivå 2: Inga minimimått. Kanten redovisas som ytterkant. Linjens riktning ska vara så att bassängkantens marksida är till höger. Exempel

58 58 (165) Styrgruppen Brunnslock HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt/yta D<=1 m alt l eller b <= 1 m Centrum/kant Marknivå - Beskrivning Lock på grävd eller borrat hål i marken Kan underindelas i (nivå 3) - teknikbrunnslock (brunnslock på teknikbrunn t ex kopplingsbrunn, slingbrunn, kabelbrunn eller ledningsbrunn) - va-brunnslock (brunnslock på vatten- eller avloppsbrunn) Exempel Större lock t.ex. täckande teknikanläggningar redovisas som yta.

59 59 (165) Styrgruppen Eluttag utomhus HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt Centrum Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Beskrivning Exempel Eluttag på stolpe för utomhusbruk t.ex. i parker eller på parkeringar. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

60 60 (165) Styrgruppen Flaggstång HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt Centrum Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Exempel Stockholms stad Stång avsedd för att hissa flagga eller vimpel. Flaggstångens centrumpunkt redovisas i plan och höjd i marknivå.

61 61 (165) Styrgruppen Fontän HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Högsta nivå - Beskrivning Exempel Anläggning där vatten i olika former och genom olika rörelser utnyttjas i konstnärligt och dekorativt syfte. Plan- och höjdläge redovisas i överkant.

62 62 (165) Styrgruppen Fundament HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Högsta nivå - Beskrivning Exempel Konstruktion av sten, betong eller dylikt, vars syfte är att montera annan utrustning på. Redovisas i höjd med kantens nivå. Kan underindelas i (nivå 3) - hopptorn/trampolin (torn eller sviktande bräda avsett för simhopp) - högspänningsledningsfundament (fundament som bär upp högspänningsledningsstolpe)

63 63 (165) Styrgruppen Färskvattenbrunn HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt/yta D<=1 m alt l eller b <= 1 m Centrum/kant Högsta nivå Beskrivning Borrad eller grävd brunn för uttag av dricksvatten Exempel

64 64 (165) Styrgruppen Informationstavla HMK Standardnivå Geometrityp Punkt Linje Planläge Centrum Mitt Höjdläge - Marknivå Attribut, relativ höjd Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Beskrivning Exempel Offentlig anslagstavla för att sprida information. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

65 65 (165) Styrgruppen Kopplingsskåp HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd punkt/linje/yta D<=1 m, l>=1m och b<1 m, alt l och b >= 1 m Centrum/ mitt/kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Beskrivning Exempel Skåp för koppling av kablar. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå. Dataskåp, kabelskåp, elplint, elstolpstation, elskåp, kopplingspåle, optoskåp, teleskåp eller trafikljusskåp.

66 66 (165) Styrgruppen Luftledning Namn objekttyp Referens/länk/Id Luftledning HMK Standardnivå /Markdetaljer/ Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt Höjdläge - Högsta nivå Attribut, relativ höjd Beskrivning Elektrisk ledning upphängd i stolpar för överföring av el eller signaler. Standardnivå 1: Geometrisk nätverksstruktur ingår i kraftledningsnätverket för regionledningar. Mittlinjen redovisas med en rak linje från brytpunkt till brytpunkt. Det får inte förekomma brytpunkter mellan ledningsstolparna. Kraftledningar som sitter i samma stolpe ovanför varandra med gemensam sträckning, kan redovisas med enkel eller dubbel geometri. Standardnivå 2. Stolpfundament redovisas som fundament. Linje konstrueras centrerad mellan fundament eller rakt över enkelt fundament. Kabelns höjd redovisas vid infästning mot isolator. Luftledning kan underindelas (nivå 2) i - El (ledning för el) - Tele (ledning för tele)

67 67 (165) Styrgruppen Markbunden solenergianläggning Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Högsta höjd Bild Beskrivning HMK Standardnivå Exempel Solenergianläggning på mark

68 68 (165) Styrgruppen Mast HMK Standardnivå Geometrityp Punkt Punkt Planläge Centrum Centrum Höjdläge Mastens bas Marknivå Attribut, relativ höjd Höjdskillnad topp bas Höjdskillnad topp bas Beskrivning Vertikal stående konstruktion, ofta stagad med vajrar. Standard nivå 1. Tele-, radio- och TV-master som är minst ca 20 m höga. Mätning sker av fundament, samt mittpunkt för masten. Standardnivå 2. Kommunikationsmaster och master på arenor, parkeringar etc. Redovisning sker av fundament samt mittpunkt för masten. Exempel

69 69 (165) Styrgruppen Maststag HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Infästningar Infästningar Beskrivning Exempel För förankring av mast Staget redovisas som rät linje mellan infästning i fundament och infästning i mast.

70 70 (165) Styrgruppen Mur HMK Standardnivå Geometrityp Linje/yta b < 0,2 m alt b >= 0,2 m Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Mitt/kant Högsta nivå Beskrivning Exempel Anläggning byggd av sten eller betong och som används som avgränsning för ett område. Mur bredare än 0,2 m redovisas med ytterkant, annars mittlinje. Redovisas i höjd med kantens nivå

71 71 (165) Styrgruppen Plank HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Mitt Högsta nivå Beskrivning Exempel Fristående trävägg. Plank används som ett grövre alternativ till stängsel för att skydda mot passage, insyn, bullerskydd eller som vindskydd. Om planket innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter.

72 72 (165) Styrgruppen Räcke HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Mitt Högsta nivå Bild Beskrivning Exempel Stockholms stad Upprättstående långsträckt skyddskonstruktion. Brytpunkter i plan och höjd redovisas i överkant för räckets mitt. Vajerräcke, skyddsräcke eller körfältsavskiljare.

73 73 (165) Styrgruppen Rörledning ovan mark HMK Standardnivå Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt Höjdläge - Högsta nivå Attribut, relativ höjd Attribut, bredd Ledningens diameter Beskrivning Exempel Ledning ovan mark för transport av gas eller vätska. Redovisas fullständigt. Generalisering kan förekomma inom industri- och hamnområden.

74 74 (165) Styrgruppen Simbassängkant HMK Standardnivå Geometrityp Linje Linje Planläge Kant Kant Höjdläge Överkant Högsta nivå Attribut, relativ höjd - Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Beskrivning Sargen eller kanten på större öppen vattenbehållare som är avsedd för bad och simning. Bassängens hörn eller kant redovisas i plan och höjd vid yttre överkant. Standardnivå 1: Minimimått för redovisning är 500 m 2. Standardnivå 2: Inga minimimått. Kanten redovisas som ytterkant. Linjens riktning ska vara så att bassängkantens marksida är till höger. Exempel

75 75 (165) Styrgruppen Slänt Namn objekttyp Slänt HMK Standardnivå Referens/länk/Id /Markdetaljer/ Geometrityp Linje Yta Planläge Ytterkant Kant Höjdläge - Marknivå Attribut, relativ höjd - - Bild Beskrivning Göteborg stad Anlagd bank eller skärning. Standardnivå1: Skärningslinje vid väg, järnväg, dagbrott eller dylikt. Redovisas om skärningen är minst 5 m i höjd och 200 m i längd. Minsta radie i cirkulära skärningar är 50 m. Standardnivå 2: Vid anlagda banker/skärningar skall lutningen vara större än 0,3 m per meter. Brytpunkter i plan och höjd redovisas. Släntfot respektive släntkrön hanteras som kantlinjeegenskap enligt geometrimodellen. Slänt kan underindelas i - Släntfot (begränsningslinje för underkant av slänt). - Släntkrön (begränsningslinje för överkant av slänt), Linjens riktning ska vara så att släntfotens respektive släntkrönets högre sida är till höger. Exempel Dikesslänt, banvall eller bullervall.

76 76 (165) Styrgruppen Stolpe Namn objekttyp Stolpe HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Referens/länk/Id /Markdetaljer/ Punkt Centrum Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Bild Beskrivning Stockholms stad Lodrätt, smalt byggnadselement som ofta har en bärande funktion. Stolpe kan underindelas (nivå 3) i: - Belysningsstolpe (stolpe avsedd för vägbelysning, trafiksignaler eller dylikt) - Milstolpe (vägmärke som vid gamla landsvägar anger hel-, halv- eller kvartsmil. Även benämnd milsten.) - Staketstolpe (stolpe för att bära upp staket eller grind) - Teknikstolpe (stolpe för tekniska anordningar T.ex. elstolpe, fackverksstolpe, trafikskyltsstolpe, kontaktledningsstolpe, högspänningsledningsstolpe, ledningsstolpe, skyltstolpe eller telestolpe.) Stolpens plan- och höjdläge redovisas i marknivå. Exempel

77 77 (165) Styrgruppen Stängsel HMK Standardnivå Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt Höjdläge - Högsta nivå Attribut, relativ höjd Beskrivning Anordning som hindrar passage. Stängsel skiljer sig från mur eller plank genom att vara ihåligt. Om stängslet innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter. Standardnivå 1: Renstängsel i fjällregionen redovisas. Exempel Hägnad, viltstängsel eller renstängsel.

78 78 (165) Styrgruppen Stängsel/Grind HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Mitt Högsta nivå Beskrivning Exempel anordning i stängsel, mur eller plank som går att öppna och stänga

79 79 (165) Styrgruppen Stängsel/Staket HMK Standardnivå Geometrityp Linje Linje Planläge Mitt Mitt Höjdläge - Högsta nivå Attribut, relativ höjd Beskrivning Lågt stängsel vanligen använt för att markera en gräns eller avgränsa ett område Om staketet innehåller höjdskillnader (språng) större än 0,5 m registreras dubbla nodpunkter. Om det är svårt att registrera överkant av staketet kan staketfoten mätas istället. Exempel

80 80 (165) Styrgruppen Stödmur HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Kant Högsta nivå - Beskrivning Anordning för att stödja jordmassor. Stödmur används ofta för att stoppa jordmassor, ras eller ersätta slänt. Stödmurens brytpunkter i plan och höjd redovisas för stödmurens yttre överkant. Vid mätning av stödmurar, skall som regel endast en sida av muren mätas. Om stödmur lutar inåt lodas mätpunkten från underkant upp till nivå med överkant, om stödmur lutar utåt flyttas mätpunkten ut se fig. Linjens riktning ska vara så att stödmurens högre sida är till höger om linjen. Exempel

81 81 (165) Styrgruppen Underjordisk ledning HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Linje Mitt Högsta nivå Attribut, relativ höjd Attribut, bredd Ledningens diameter Bild Beskrivning Kabel under mark för värme, vatten, el eller kommunikation Underjordisk ledning kan underindelas (nivå 3) i: Exempel - El - Fjärrvärme - Opto - Tele - va

82 82 (165) Styrgruppen Återvinningsstation HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Beskrivning Exempel Stationär container för insamling av material för återvinning Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

83 83 (165) Styrgruppen 3.7 Trafik Cykelställ HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Mitt Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Beskrivning Exempel Ställ avsett för parkering av cyklar. Plan- och höjdläge redovisas i marknivå.

84 84 (165) Styrgruppen Farthinder HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Bild Beskrivning Exempel Göteborgs stad Anordning för att sänka trafikens hastighet. Hela vägbulan redovisas för ytterkant, där upphöjningen börjar. Fartgupp i gatan, slalomsväng mellan hinder eller förträngningar.

85 85 (165) Styrgruppen Fordonsramp HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Högsta nivå Beskrivning Exempel Ramp för fordon för att köra på och av fartyg eller olika typer av byggnader och anläggningar Höjd redovisas i körbanans nivå Invid industribyggnader, stall, lador, bilhallar och perronger

86 86 (165) Styrgruppen Ljusramp HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Mitt Marknivå Högsta höjd Bild Beskrivning Exempel Flertalet ljuskällor placerade i formation Ljusramp på flygplats för att underlätta vid start och landning.

87 87 (165) Styrgruppen Perrong HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Linje Kant Högsta nivå - Beskrivning Upphöjd anläggning för att underlätta vid av- och påstigning på spårfordon. Redovisas i ytterkant mot spårområdet. Linjens riktning ska vara så att perrongens högre sida är till höger. Exempel

88 88 (165) Styrgruppen Pollare HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Punkt Centrum Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Beskrivning Exempel Upprättstående järn- eller träkonstruktion avsedd för att förtöja fartyg vid en kaj eller som ett fysiskt väghinder. Pollares plan- och höjdläge redovisas i marknivå. Pollare kan underindelas (nivå 3) i - pollare gata (pollare som fysiskt väghinder) - pollare hamn (pollare för fartygsförtöjning)

89 89 (165) Styrgruppen Vägbom HMK Standardnivå Geometrityp Punkt Linje Planläge Centrum Mitt Höjdläge - Marknivå Attribut, relativ höjd Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Beskrivning Exempel Anordning för att hindra biltrafik att ta sig in på en väg eller vid färjelägen och järnvägsövergångar. Standardnivå 1: Redovisas fullständigt för bilväg och sämre bilväg. Undantag för väg kortare än 250 m och vägar inom bebyggelse-områden. Grindar vid viltstängsel ska inte redovisas. Ansluts till vägnätverket och riktas vinkelrätt över vägen.

90 90 (165) Styrgruppen Trumma HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Attribut, bredd Linje Mitt Högsta nivå Trummans diameter Beskrivning Exempel Konstruktion som läggs under väg eller järnväg för att tillåta en mindre å, bäck eller ett dike att passera under.

91 91 (165) Styrgruppen Väghinder HMK Standardnivå Geometrityp Planläge Höjdläge Attribut, relativ höjd Yta Kant Marknivå Höjdskillnad objektets högsta punkt - markytans nivå Beskrivning Exempel Fysiskt hinder placerat i vägen för att förhindra trafik

92 92 (165) Styrgruppen 3.8 Marklinjer Marklinje representerar avgränsningen av olika markslag med avseende på markanvändning, marktäcke eller annan aspekt. För hantering av ytor med hjälp av marklinjer och centroider, se avsnitt Dokumentationsregler för marklinjer Generella dokumentationsregler framgår av avsnitt För närvarande ges inga detaljerade beskrivningar av redovisningslägen i utan de sätts av informationsägaren. Viss hjälp angående lämpliga redovisningslägen för HMK-standardnivå 2 framgår av HMK-Fotogrammetrisk detaljmätning 2017, Bilaga D (ej publicerad, HMK-FoDet 2015, Bilaga C gäller tillsvidare) Med attribut anges egenskaper hos linjen t.ex. om den är en kantsten, om linjen är en tätningslinje eller en skymd linje, se avsnitt a. För marklinjer förekommer både kantlinjer, mittlinjer och ev. övriga linjer, se tabell b. Höjdreferenser för marklinjerna framgår av Tabell c. Respektive marklinje kan utbytas på önskad detaljnivå, Nivå 1, Nivå 2 eller Nivå 3, enligt kodlistan i avsnitt Tabell a Marklinjeattribut ( geodataspecifikation Markdetaljer, senaste version Bilaga B) Marklinjeattribut Värden Beskrivning planlagetyp Se tabell b redovisningsläge i plan hojdlagetyp Se tabell b redovisningsläge i höd tatninglinje Ja/Nej anger om linjen används för att stänga ytor utan att avgränsa olika typer av mark bro Ja/Nej anger om linjen ligger på en bro tunnel Ja/Nej anger om linjen ligger i en tunnel skymdlinje Ja/Nej anger om linjen är skymd kantsten Ja/Nej anger om linjen har kantsten Tabell b Lista över möjliga värden för redovisningsläge i plan ( geodataspecifikation Markdetaljer, version Bilaga B) Planreferenser Beskrivning kant en företeelses yttre begränsning. mitt vid en företeelses mitt (linje). centrum vid en företeelses centrum (punkt) representerar en företeelses lägsta nivå. Används t ex i fåror såsom dikesbotten. botten läge som ej representerar en företeelses kant, mitt, centrum eller botten. annat läge Exempelvis en fiktiv linje, såsom en paddelled.

93 93 (165) Styrgruppen Tabell c Lista över möjliga värden för redovisningsläge i höjd ( geodataspecifikation Markdetaljer, version Bilaga B) Höjdreferenser Beskrivning marknivå i marknivå bottennivå på botten av fåra eller grop högsta nivå på företeelsens högsta punkt vattennivå när vattennivå ej kan bedömas vattennivå normalt vattenstånd när vattennivån bedöms ligga nära det normala. vattennivå - högvatten när vattennivån bedöms vara över normalvattenstånd vattennivå - lågvatten när vattennivån bedöms vara under normalvattenstånd Generaliseringsregler Generaliseringsregler sätts av informationsägaren utifrån sina behov. För närvarande ges inga rekommendationer i Obligatoriska attributet Följer mätningsanvisningar Oavsett om utbyte avser 2D- eller 3D-data sätts att mätningsanvisningar följs eller inte följs.

94 Linje fö r spå rvägsom råde. L A N T M Ä T E R I E T 94 (165) Styrgruppen Kodlista för marklinjer Kodlista nedan framgår av geodataspecifikation Markdetaljer, version Bilaga D.2. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Beskrivning vattenlinje Linje för att avgränsa vatten mot andra ytor, eller för att redovisa ett långsträckt vattenobjekt. strandlinje kanal dike Linje för strand. Linje för kanal. Linje för dike. täckdike Linje för täckdike. transportlinje Linje för att avgränsa olika områden för transport mot andra ytor. vägområde Linje för vägområde. vägbana illustration väg gång- och cykelbana parkering Linje för vägbana. Illustrationslinje då ingen "fysisk" markdetalj finns för vägavgränsning (t.ex. för att markera körbana på en parkeringsplats.) Linje för cykel- och eller gångbana, gågata, gångfartsområde eller trottoar. Linje för parkering. spårvägsområde flygområde järnväg flygbana helikopterplats Linje för järnväg. (Koden motsvaras inte av yta i Markanvändning.) Linje för flygområde. Linje för flygbana. Linje för helikopterplats. hamnområde Linje för hamnområde. bebyggelselinje övrig marklinje torg markanvändningsgräns marktäckegräns Linje för att avgränsa bebyggelseområden. Linje för torg. Linje för andra ändamål, t.ex. att avgränsa områden av viss mark mot andra områden, tätningslinjer eller andra odefinierade linjer. Kantlinje för att avgränsa område med viss markanvändning mot omgivningen. Kantlinje för att avgränsa område med visst marktäcke mot ett område med annat marktäcke.

95 95 (165) Styrgruppen 4 Byggnad och byggnadstillbehör 4.1 Hantering av geometri Allmänt om byggnad I framtagandet av mätningsanvisningar för Byggnad har fått input från bland andra: ABT-avtal; nuvarande modell mellan Lantmäteriet och kommuner samt Lantmäteriets utredningar och kommunal erfarenhet kring 3D Inspire; tekniska guidelines för bl a byggnader framtagna med EU-direktivet Inspire som grund CityGML ver 2.0; en datautbytesstandard för 3D-modeller över städer framtagen av standardiseringsorganisationen OGC För mer information se geodataspecifikation Byggnad, version, avsnitt Hantering av detaljeringsnivåer (LOD) och 3D Strukturen på mätningsanvisningarna för Byggnad utgår från standardiserade LOD-nivåer enligt CityGML 2.0 med vissa tillägg från Inspire och nationella behov. LOD står för Level of Detail och handlar om hur man kan beskriva en byggnad i detaljeringsnivåer, se figur a och Tabell Det finns även möjlighet till att utbyta de två specialfallen lutande takkontur och fristående LOD2-tak (figur b) även om de inte följer LOD-begreppet enligt CityGML 2.0. Dessutom finns möjlighet att ge en byggnads absoluta och relativa höjd som attribut till byggnadsobjektet. Figur a Schematisk bild av de olika LOD-nivåerna i CityGML 2.0. (Bild: Filip Biljecki, TU, Delft)

96 96 (165) Styrgruppen Figur b Två tillåtna specialfall i som inte följer LOD-begreppet enligt CityGML 2.0. Röd linje i vänstra bilden avser 3D-yta för Lutande takkontur och utbyts som LOD0 med särskilt värd för attributet höjdläge. Röd linje i den högra bilden avser 3D-ytor som Fristående LOD2-tak för utbyte av takkonstruktion i 3D utan väggar. LOD0 LOD1 LOD2 LOD3 LOD4 Byggnaden är avbildad som en yta, dvs. som i en traditionell 2D-karta. Byggnaden kan vara en 2D-yta eller som en horisontell 3D-yta (yta med samma höjdvärde i alla brytpunkter) på marknivå och/eller taknivå. Den horisontella takytan kan avse olika höjder, från byggnadens högsta punkt till lägsta takkant, beroende på ändamål. Ytans planläge kan avse verklig fasads läge, takkantens läge projicerad på markytan med mera. 3D-data (volym) i form av en låda med horisontella och vertikala ytor. Den horisontella takytan kan avse olika höjder, från byggnadens högsta punkt till lägsta takkant, beroende på ändamål. De vertikala ytornas läge kan avse verklig fasads läge eller takkantens läge projicerad på markytan. 3D-data med förenklad tak- och fasadrepresentation. Taköverhäng och byggnadstillbehör på fasad och tak som dörr, fönster, balkong, takkupor, skorsten redovisas inte. Mindre byggnadsdelar kan generaliseras bort. De vertikala ytornas läge kan avse verklig fasads läge eller takkantens läge projicerad på markytan. 3D-data med detaljerad tak- och fasadrepresentation. Detaljerad beskrivning av exteriör t.ex. skorstenar, takkupor, fönster och dörrar är möjlig om så önskas. Taköverhäng redovisas. De vertikala ytornas läge avser verklig fasads läge. På sikt kan även textur komma att ingå 3D-data som även beskriver byggnaden invändigt. Behandlas inte av. Tabell Tabell som kort beskriver LOD enligt. Tabellen från geodataspecifikation Byggnad, version, avsnitt

97 97 (165) Styrgruppen Användningsområden Figur Exempel på nyttor med byggnader i 3D. För mer information se geodataspecifikation Byggnad, version, avsnitt (Bild från Filip Biljecki, TU Delft) Detaljeringsnivå kontra HMK-standardnivå Detaljeringsnivå ska inte förväxlas med HMK-standardnivåer. Flera olika detaljeringsnivåer kan vara aktuella för varje HMK-standardnivå, behoven styr. En grov riktlinje är: LOD0 och LOD1 för HMK-standardnivå 1 LOD0, LOD1 och LOD2 för HMK-standardnivå 2 LOD0 och LOD3 för HMK-standardnivå 3 Denna riktlinje kan förändras över tiden, t ex kan LOD2 bli vanligare för HMK-standardnivå 1 i takt med att de nationella baserna bygger på utbyte med kommuner som jobbar med 3D-byggnader. Gissningsvis kommer LOD3 att bli vanligare för HMK-standardnivå 2 i takt med att kommuner kommer att utbyta data med arkitekter och byggherrar som hanterar byggnader i BIM/CAD Insamlingsmetoder Dokumentet mätningsanvisningar visar hur geometrisk representation för byggnad ska se ut vid utbyte. Inmätning av byggnader kan göras enligt redovisningslägen. Alternativt kan redovisningslägena konstrueras fram ur mätningar av andra punkter. Det förekommer att olika mätmetoder blandas när en 3D-byggnad tas fram. Till exempel att fasadläge kommer från geodetisk detaljmätning och tak kommer från fotogrammetrisk detaljmätning eller laserskanning. Nedan några exempel på inmätning och konstruktion: LOD0; Fasadläge mäts vanligen in geodetiskt men kan även konstrueras ur ett punktmoln från t ex terrester eller fordonsburen laserskanning. Takkantsläge kan mätas in fotogrammetriskt i lodbilder alternativt konstrueras ur ett punktmoln från flygburen laserskanning eller flygfotografering. Byggnader kan mätas in som flera byggnadsdelar baserat på olika takhöjd om så önskas. Det kan vara aktuellt om man indirekt vill visa att taken hos de olika byggnadsdelarna ligger på olika höjd.

98 98 (165) Styrgruppen LOD1 kan tas fram genom att komplettera en LoD0 modell med ett höjdvärde för det horisontella taket. Vid geodetisk inmätning av fasad kan ett allmänt höjdvärde för takkant mätas separat. Vid fotogrammetrisk mätning av takkant kan höjdvärdet härledas ur den skapade 3D-ytan eller mätas separat. Höjdvärdet kan också beräknas ur ett punkmoln från flygburen laserskanning eller flygbilder Bottenytans höjd tas vanligen fram som en fiktiv bottenyta genom att ur en markmodell (DTM) interpolera fram fotavtryckets lägsta markhöjd Även fiktiv höjd under markyta förekommer för att säkerställa att bottenytan ligger under markytan vi visualisering. LOD2; Fasadläge kan tas fram med geodetiskt inmätning. Innanför fotavtrycket kan tak rekonstrueras med hjälp av punktmoln från laser eller fotogrammetri och programvara med standardiserade takkonstruktioner. Sedan kan väggytor konstrueras lodrätt upp från markmodell (DTM) till taket. Alternativt kan takets utformning mätas och konstrueras genom fotogrammetrisk detaljmätning. Fotavtryck och väggytor kan sedan konstrueras lodrät från takkanten ner till markmodellen (DTM). LOD3; Härleds oftast fram ur befintliga arkitekturritningar, BIM- eller CAD-modeller. Bottenytans höjdläge avser då faktiskt läge. Kan även mätas in, genom att t ex kombinera markburen- och flygburen laserskanning. Förfarandet är dyrbart och görs vanligen endast för enstaka signaturbyggnader i stadsmiljö. Vid egen inmätning med geodetisk och fotogrammetrisk detaljmätning görs vanligen generaliseringar, till exempel att minimistorlek för takkupor, balkonger, skorstenars höjd tillämpas. Se även Bilaga 1 för ett urval av exempel på hur 3D-byggnader enligt mätningsanvisningar kan konstrueras ur olika mätningar och mätmetoder Råd avseende 3D-hantering Vid produktion av nytt kartmaterial eller ajourhållning, i egen regi eller upphandling, kan det på sikt vara lönsamt att ta med viss information kring höjder på tak även om man i nuläget redovisar resultatet i 2D. Lämpligt är att utföra en takkartering som möjliggör användning för LOD2 efter bearbetning, detta kan dokumenteras som fristående LOD2-tak och dokumenteras som 3D-ytor (figur 4.1.1b, högra bilden). Detta även om man inte för dagen tänker gå längre än detaljeringsnivå LOD0. Men även att spara inmätning av lutande takkontur för byggnad eller byggnadsdelar för att möjliggöra framtida 3D-redovisning i LOD1 liksom att spara relativ höjd i ett attribut till byggnadsobjektet. När det gäller byggnadsdelar är det bra att fundera på vilka delar man i framtiden skulle vilja redovisa med olika höjd då separata byggnadsdelar är viktiga. (Figur ). Möjligheten finns att skapa fysisk byggnad d.v.s. att slå samman byggnader (registerbyggnader) inom ett kvarter eller över fastighetsgränser. Detta kan vara användbart vid visualisering och för 3D-skrivare. Figur Genom att spara Lutande takkontur för byggnad eller byggnadsdelar samt relativ höjd för byggnaden/byggnadsdelarna kan framtida redovisning göras i LOD1. Den högra modellen är att föredra vid stora höjdskillnader mellan byggnadsdelar om man vill ha en mer realistisk 3D visualisering av till exempel en kyrka med kyrktorn.

99 99 (165) Styrgruppen Dokumentationsregler för byggnad och tillbehör Generella dokumentationsregler framgår av avsnitt Observera särskilt om reglerna om dokumentationsriktning. Geometrisk representation för byggnader och byggnadstillbehör är olika för olika detaljeringsnivåer (LOD) och beskrivs för varje detaljeringsnivå i kapitel Generaliseringsregler Generaliseringsregler sätts av informationsägaren utifrån sina behov. Följande rekommenderade värden avser högsta gränser för nationell respektive kommunal dokumentation. Informationen hämtad från geodataspecifikation Byggnad, version, avsnitt HMK-standardnivå 1, rekommenderade gränsvärden: Följande värden rekommenderas för LOD0, LOD1 och LOD2 utanför tätort. Innanför tätort rekommenderas samma värden som för HMK-standardnivå 2: Storlek på byggnadsdel, >15 m² Höjdskillnad på tak för att dela in i byggnadsdelar, >5 m HMK-standardnivå 2, rekommenderade gränsvärden: Följande värden rekommenderas för LOD0, LOD1 och LOD2: Storlek på byggnadsdel, >4 m bred eller 10 m² Höjdskillnad på tak för att dela in i byggnadsdelar,>2 m Följande värden rekommenderas vid egen inmätning av byggnadstillbehör i LOD3. Storlek på taköverhäng, >0,2 m Storlek på takkupa eller liknande, >2 m bred eller 2 m² Höjd på skorsten över tak, >1 m Storlek på takfönster och fönster, >1 m bred eller 1 m² Storlek på balkong, >0,2 m ut från fasad eller 1 m² Fönstersmyg, >0,2 m in från fasad Vid nedskalning av CAD/BIM-modell blir det ofta mer detaljerat. Arbete pågår i ibland annat Smart Built Environment, eventuella gränsvärden kan komma senare. HMK-standardnivå 3, rekommenderade gränsvärden: Under arbete i ibland annat Smart Built Environment, eventuella gränsvärden kan komma senare.

100 100 (165) Styrgruppen Obligatorisk kodning av geometridatatyper Följandet attributet är obligatoriska på objektet byggnad beroende på detaljeringsnivå (LOD): Planläge; avser planreferens för redovisningslägena för LOD0, LOD1 och LOD2. Möjliga referenslägen ges av kodlistan i Tabell a. Flera geometrier kan ges med olika planlägen. Höjdläge; avser höjdreferens för redovisningslägena för LOD0. Möjliga referensnivåer ges av kodlistan i Tabell b. Flera höjdlägen kan ges utom om specialfallet Lutande takkontur används. Höjdläge inte obligatoriskt om 2D-data utbyts. Höjdläge för topp; avser höjdreferens för den övre horisontella ytan vid LOD1 redovisning. Möjliga referensnivåer ges av kodlistan i Tabell b. Flera höjdlägen kan ges. Lutande takkontur bör undvikas då den inte följer mätanvisningar. Höjdläge för botten; avser höjdreferens för den understa horisontella ytan vid LOD1-, LOD2- och LOD3-redovisning. Möjliga referensnivåer ges av kodlistan i Tabell b. Flera höjdlägen kan ges. Tabell a. Kodlista för planlägen avseende byggnader. ( geodataspecifikation Byggnad, senaste version, Bilaga B kodlistan- och avsnitt 5.4.7)

101 101 (165) Styrgruppen Tabell b. Kodlista och illustration för höjdlägen avseende byggnader. Specialfallet Lutande takkontur kan endast användas som attribut till geometridatatyper och då när det avser LOD0-geometri. Lutande takkontur kan inte användas för frivilliga höjdattributen absolut höjd och relativ höjd. ( geodataspecifikation Byggnad, senaste version, Bilaga B kodlistan- och avsnitt illustrationen) Obligatorisk kodning av byggnadsändamål (Översiktlig nivå) Nedan kodlista för byggnadsändamål, översiktlig nivå. Fullständig kodlista med detaljerad nivå framgår av geodataspecifikation Byggnad, senaste version, Bilaga B Obligatorisk kodning av byggnadstillbehör Byggnadstillbehör kan både avse delar i anslutning till byggnad och på byggnad. Tillbehör i anslutning till byggnad som kan dokumenteras med LOD0- eller LOD3-geometri, dvs altan, balkong, brandvägg, lastbrygga, trappa. Tillbehör på byggnad som kan dokumenteras i LOD3; mast, skorsten, takfönster, takkupa. Observera att fristående trappor, master och skorstenar dokumenteras som markdetaljer. Carport dokumenteras som byggnad med attributet byggnadsändamål satt som komplementbyggnad.

102 102 (165) Styrgruppen Tabell Kodlista för byggnadstillbehör, byggnad ( geodataspecifikation Byggnad, senaste version, Bilaga B) Obligatoriska attributet Följer mätningsanvisningar Obligatorisk del av geometrimetadata, se avsnitt Exempel på geometrier som följer mätningsanvisningar avseende byggnad framgår av tabell Uppfylller Exempel Ja - Om bara 2D-data utbyts i LOD0 och planläget följer mätningsanvisningar anges att mätningsanvisningar följs. - Om specialfallet lutande takkontur (Figur 4.1.1b, vänstra bilden) dokumenteras som LOD0 med höjdläge lutande takkontur anges att mätningsanvisningar följs. - Om specialfallet fristående LOD2-tak (Figur 4.1.1b, högra bilden) dokumenteras som LOD2 men utan väggar. Nej - Om en byggnad dokumenteras som LOD1 med höjdläge lutande takkontur anges att mätningsanvisningar inte följs. LOD1 kräver horisontell takyta för att följa mätningsanvisningar. Tabell Exempel på när attributet Följer mätningsanvisningar uppfylls och inte Frivilliga höjdattribut Det finns möjlighet att ange följande frivilliga attribut på objektet byggnad: Absolut höjd; avser höjd i RH2000 på en referensnivå på varje byggnadsdel. Möjliga referensnivåer ges av kodlistan i Tabell b Relativ höjd; avser relativ höjd mellan två referensnivåer på varje byggnadsdel. Möjliga referensnivåer ges av kodlistan i Tabell b Byggnad helt under mark (Ja/Nej)

103 103 (165) Styrgruppen Figur Illustration från geodataspecifikation Byggnad, version 3,1, avsnitt Frivilliga beskrivande attribut Följandet attribut är frivilligt på objektet byggnad: Taktyp; Tabell , vänstra bilden Byggnadskaraktär; Tabell 4.1.7, mittersta bilden Anmärkning Byggnad; Tabell , högra bilden Tabell Kodlista för taktyp, byggnadskaraktär och anmärkning, byggnad ( geodataspecifikation Byggnad, senaste version, Bilaga B)

104 104 (165) Styrgruppen 4.2 LOD0, mätningsanvisningar Inmätning av bottenyta och/eller taknivå, LOD0 Geodetisk detaljmätning Bottenytan redovisas med lägsta markhöjd enligt blå linje, alternativt kan fiktiv höjd under marknivå eller markens medelhöjd användas. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Byggnadens takkant enligt röd linje. Registrering av höjder är inte obligatoriskt for LOD0. Frivilliga höjdattributet absoluthöjd kan nyttjas för att sätta ett höjdvärde som avser olika horisontella ytor, se nästa avsnitt för exempel.

105 105 (165) Styrgruppen Redovisning av byggnad med fasadens läge, Redovisning av byggnad med takkontur, dvs takets ytterkant. Döljer eventuella företeelser under takutsprång. Planritning

106 106 (165) Styrgruppen Färdigt golv, sockelhöjd, husgrund med mera Förutom byggnadens bottenyta enligt avsnitt kan byggnaden dokumenteras: vid utstakning; då sätts planläge till fasad och höjdläge till färdigt golv (FG) eller sockelhöjd (SH) beroende på vad som beskrivits i bygglovet. när gjuten platta (vänster bild ovan) eller krypgrund anlagts; då sätts planläge till husgrund och höjdläge till husgrund efter byggnation; strävar man efter mätning av fasad som planläge och färdigt golv som höjdläge. Färdigt golv i befintlig byggnad kan exempelvis mätas på entrédörrens insteg. alternativt mäts höjdläge entrénivå; då mäts höjden på entrén utanför dörren. alternativt mäts där fasad och grund möts och då sätts höjdläge sockelhöjd (blå linje i höger bild ovan). Höjdläge lägsta våning över mark vid överhäng används för byggnad på plintar eller byggnadsdelar som hänger i luften (blå pil i bild nedan).

107 107 (165) Styrgruppen En byggnad eller flera byggnadsdelar, LOD0 Bilderna visar en byggnad inmätt som tre byggnadsdelar istället för som en byggnad. Genom att mäta och dokumentera dessa som separata delar ges en möjlighet att skapa byggnader i 3D i LOD1 och LOD2 med skilda byggnadshöjder för varje byggnadsdel.

108 108 (165) Styrgruppen Komplementbyggnad, LOD0 Några exempel på dokumentation av byggnader med byggnadsändamål komplementbyggnad. Fullständig kodlista med översiktlig och detaljerad nivå framgår av geodataspecifikation Byggnad, Bilaga B Carport, skärmtak med mera Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd redovisas/mäts på sådant sätt att mätdata blir användbart för samtliga LOD-nivåer. Stolpes yttre hörn eller väggs yttersida mäts. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant redovisas/mäts enligt röd linje Registrering av höjder är inte obligatoriskt for LOD0. Frivilliga höjdattributet absoluthöjd kan nyttjas för att sätta ett höjdvärde som avser olika horisontella ytor.

109 109 (165) Styrgruppen Carport med nock Takytor kan redovisas för senare behov.

110 110 (165) Styrgruppen Förbindelsegång Geodetisk detaljmätning Angöringen till byggnad mäts/redovisas på gångytas överkant. Vid redovisning av objekten skall dessa ansluta till byggnaden. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Taket redovisas (röd linje). Vid öppen gång redovisas överkant samt räcke. Förbindelsegång redovisas som yta. Vid dokumentationen av objekten skall dessa ansluta till byggnaden. Registrering av höjder är inte obligatoriskt for LOD0. Frivilliga höjdattributet absoluthöjd kan nyttjas för att sätta ett höjdvärde som avser olika horisontella ytor.

111 111 (165) Styrgruppen Uterum Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts/redovisas på sådant sätt att mätdata blir användbart för samtliga LOD-nivåer. Väggens yttre hörn mäts/redovisas. Vid dokumentation ansluts taket mot byggnadens vägg. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/redovisas enligt röd linje. Registrering av höjder är inte obligatoriskt for LOD0. Frivilliga höjdattributet absoluthöjd kan nyttjas för att sätta ett höjdvärde som avser olika horisontella ytor.

112 112 (165) Styrgruppen Byggnadstillbehör, LOD Altan Geodetisk detaljmätning Angöringen till byggnad mäts/redovisas på altanens överkant. Vid redovisning av objekten skall dessa ansluta till byggnaden. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Altanen redovisas på gångytas överkant. Vid redovisning av altanen skall denna ansluta till byggnaden. Registrering av höjder är inte obligatoriskt for LOD0. Frivilliga höjdattributet absoluthöjd kan nyttjas för att sätta ett höjdvärde som avser olika horisontella ytor.

113 113 (165) Styrgruppen Lastbrygga Geodetisk detaljmätning Lastbryggas nedre trappsteg redovisas i marknivå. Angöringen till byggnad mäts i överkant. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Lastbryggas nedre trappsteg redovisas i markläge. Angöringen till byggnad mäts/redovisas i överkant. Registrering av höjder är inte obligatoriskt for LOD0. Frivilliga höjdattributet absoluthöjd kan nyttjas för att sätta ett höjdvärde som avser olika horisontella ytor.

114 114 (165) Styrgruppen Trappa (inklusive ramp) Geodetisk detaljmätning Nedre trappsteget redovisas i nederkant, ramps nedre del. Angöringen till byggnad mäts i överkant. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Nedre trappsteget redovisas i markläge. Angöringen till byggnad mäts/redovisas i överkant. Geodetisk detaljmätning Ramps nedre del redovisas. Angöringen till byggnad mäts i överkant. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Ramps nedre del redovisas. Angöringen till byggnad mäts/redovisas i överkant. Registrering av höjder är inte obligatoriskt for LOD 0.

115 115 (165) Styrgruppen Brandvägg Geodetisk detaljmätning Mäts/registreras vid lägsta och högsta punkter för att konstruktion av brandmuren skall kunna ske. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Mät/registreras på synlig överkant av brandmuren. Brandmur kan inte i alla fall kopplas mot byggnaden då osäkerhet till vilken byggnad brandmuren hör. I många fall klyvs denna av en fastighetsgräns. Registrering av höjder är inte obligatoriskt for LOD 0. Frivilliga höjdattributet absoluthöjd kan nyttjas för att sätta horisontell höjd på ytor.

116 116 (165) Styrgruppen Balkong Geodetisk detaljmätning Balkongens plan redovisas i överkant. Som alternativ kan balkongens övre kant redovisas (streckad linje). Vid redovisning av objekten skall dessa ansluta till byggnaden. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Balkongens plan redovisas i överkant. Som alternativ kan balkongens övre kant redovisas (streckad linje). Vid redovisning av objekten skall dessa ansluta till byggnaden. Registrering av höjder är inte obligatoriskt for LOD 0. Frivilliga höjdattributet absoluthöjd kan nyttjas för att sätta horisontell höjd på ytor.

117 117 (165) Styrgruppen Byggnad och fysisk byggnad (exempel radhus), LOD0 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts/registreras vid fasaden alternativt används bottenplattan. Takets högsta punkt registreras (Prismalös mätning exempelvis om detta är möjligt). Bottenytan mäts/registreras enligt blå linje (marknivå). Vid dokumentation av ytan skall dokumentationsriktning anges. Byggnad delas i fastighetsgräns. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/registreras enligt röd linje. Höjddata för kantlinje samt taknock Registrering av höjder är inte obligatoriskt for LOD 0. Frivilliga höjdattributet absoluthöjd kan nyttjas för att sätta en enhetlig horisontell höjd på varje yta. Byggnaden kan utbytas som Fysisk byggnad, dvs utan uppdelning i fastighetsgräns.

118 118 (165) Styrgruppen Aggregerad byggnad (slutet kvarter), LOD0 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts/registreras vid fasad, alternativt används bottenplatta. Takets högsta punkt kan registreras för framtida behov (Prismalös mätning exempelvis). Bottenytan mäts/registreras enligt blå linje (marknivå). Byggnad delas i fastighetsgräns eller där annan byggnadsdel har avvikande höjd. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/registreras enligt röd linje. Höjddata för kantlinje samt taknock registreras för framtida behov. Registrering av höjder är inte obligatoriskt for LOD 0.

119 119 (165) Styrgruppen Frivilliga höjdattributet absoluthöjd kan nyttjas för att sätta en enhetlig horisontell höjd på varje yta. 4.3 LOD1, mätningsanvisningar Inmätning av bottenyta och taknivå, LOD1 Geodetisk detaljmätning Bottenytan redovisas med lägsta markhöjd enligt blå linje, alternativt kan fiktiv höjd under marknivå eller markens medelhöjd användas. Takets högsta punkt registreras där detta är möjligt (Prismalös mätning exempelvis). Skärning mellan takfots undre kant och fasad registreras. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/registreras. Vid höjdbestämning av tak där automatisk generering av höjdläge sker registreras höjden vanligast på takets höjd. Konstruktion av byggnadskuber kan ske med korrekt fasadläge där botten ytan är mätt geodetiskt eller med fiktivt läge för fasaden genom Fotogrammetrisk detaljmätning av takkant.

120 120 (165) Styrgruppen 4..1 En byggnad eller flera byggnadsdelar, LOD1 Bilderna visar tre byggnadsdelar. Genom att mäta och dokumentera dessa som separata delar, ges möjligheten att skapa byggnader i 3D i LOD 1 och 2 med skilda byggnadshöjder för varje byggnadsdel.

121 121 (165) Styrgruppen Yttre streckad linje redovisar takets utbredning Redovisning av byggnad mätt på marknivå längs fasaden samt registrerad takhöjd från geodesi, fotogrammetri alt. laser. Även mätt taknock, takkant etc kan ge denna redovisning. Redovisning av byggnad från flygburen mätning (takkontur) och neddragen mot markytan (DTM).

122 122 (165) Styrgruppen 4..2 Generell takhöjd Generell takhöjd (GTH i bilden) genereras med automatik ur punktmoln från flygbild eller laserdata. Höjden sätts på ungefär halva taket. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

123 123 (165) Styrgruppen 4..3 Olika nivåer för att bilda LOD1- kuber Förkortning i bilden BHP THP GTH HTF LTF GTF HTK LTK GTK Kod Byggnads högsta punkt Takets högsta punkt Generell takhöjd Högsta takfot Lägsta takfot Generell takfot Högsta takkant Lägsta takkant Generell takkant Kan vara skorsten, hiss-, ventilationstrumma, eller annan installation som inte är byggnadsdel Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

124 124 (165) Styrgruppen Komplementbyggnad, LOD1 Några exempel på dokumentation av byggnader med byggnadsändamål komplementbyggnad. Fullständig kodlista med översiktlig och detaljerad nivå framgår av geodataspecifikation Byggnad, Bilaga B. Byggnadstillbehör Hanteras som LOD0 (avsnitt 4.2.2) Byggnad och fysisk byggnad (exempel radhus), LOD1 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts vid fasad, alternativt används bottenplatta. Takets högsta punkt registreras (Prismalös mätning exempelvis). Bottenytan mäts enligt blå linje (marknivå). Skärning mellan takfots undre kant och fasad registreras. Byggnad delas i fastighetsgräns. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/registreras. Höjddata för kantlinje samt taknock. Vid flygburen fångst kan alternativt standardiserade taktyper användas i 3D-redovisning. Se Geodataspecifikation. Konstruktion av byggnadskuber kan ske med korrekt fasadläge där bottenytan eller verklig markhöjd samt takfots undre kant är mätt geodetiskt. Alternativt med fiktivt läge för fasaden genom fotogrammetrisk detaljmätning av takkant eller takkonstruktion mot höjdmodell från DTM. Byggnad delas i fastighetsgräns. Byggnaden kan utbytas som Fysisk byggnad, dvs utan uppdelning i fastighetsgräns. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

125 125 (165) Styrgruppen Aggregerad byggnad (slutet kvarter), LOD1 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts/registreras vid fasad, alternativt används bottenplatta. Takets högsta punkt registreras (Prismalös mätning ex.vis). Bottenytan mäts/registreras i marknivå. Byggnad delas i fastighetsgräns eller där annan byggnadsdel har avvikande höjd. Del av byggnad som har avvikande höjd registreras som byggnadsdel. Byggnaden kan även utöver registerbyggnad utbytas som Fysisk byggnad utan uppdelning. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/registreras enligt röd linje. Höjddata för kantlinje samt taknock. Vid flygburen fångst kan alternativt standardiserade taktyper användas i 3D-redovisning. Konstruktion av byggnadskuber kan ske med korrekt fasadläge där bottenytan eller verklig markhöjd samt takfots undre kant är mätt geodetiskt. Alternativt med fiktivt läge för fasaden genom fotogrammetrisk detaljmätning av takkant eller takkonstruktion mot höjdmodell från DTM. Byggnaden kan även utöver registerbyggnad utbytas som Fysisk byggnad utan uppdelning.

126 126 (165) Styrgruppen 4.4 LOD2, mätningsanvisningar Inmätning av bottenyta och takkonstruktion, LOD2

127 127 (165) Styrgruppen Geodetisk detaljmätning Översta bilden, föregående sida Bottenytan redovisas med lägsta markhöjd, alternativt kan fiktiv höjd under marknivå eller markens medelhöjd användas. Skärning mellan takfots undre kant och fasad registreras. Takets kan registreras med prismalös mätning. Fotogrammetrisk detaljmätning, flygburen laserskanning etc Undre bilden, föregående sida Taket mäts/registreras. Vid flygburen fångst kan alternativt standardiserade taktyper användas i 3D-redovisning. Vid fotogrammetrisk mätning anges ett fiktivt läge för fasaden från takkant till bottenytan. Konstruktion av LOD2-modeller kan ske med korrekt fasadläge som mäts geodetiskt.

128 128 (165) Styrgruppen Redovisning av byggnad med mätt fasad på marknivå samt registrerat flygande tak från fotogrammetri alt. laser. Genom att använda fotavtrycket och låta fasaden skära genom taket erhålles en korrekt fasadredovisning. Redovisning av byggnad från flygburen mätning (takkontur) och neddragen mot markytan (DTM). Denna redovisning döljer objekt som ligger under det utskjutande taket. Metoden ger en fiktiv redovisning av fasaden.

129 129 (165) Styrgruppen Flera byggnadsdelar, LOD2 Byggnadsdelar Bilden ovan visar tre byggnadsdelar. Genom att mäta och registrera dessa som separata delar ges möjligheten att redovisa byggnaden med höjdskillnader på varje byggnadsdel. Utöver markhöjd registreras takkant (golvyta eller taknock) för varje byggnadsdel. Om bottenplattan används för generering av 3D-byggnad kan överarbetning av byggnadsdel behövas, detta om olika höjd på byggnadsdelarna önskas. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

130 130 (165) Styrgruppen Bilderna visar tre byggnadsdelar. Genom att mäta och registrera dessa som separata delar, ges möjligheten att skapa 3D. I LOD 2 med skilda byggnadshöjder för varje byggnadsdel. I LOD2 redovisas även takkonstruktionen utan detaljer som skorstenar. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

131 131 (165) Styrgruppen Takfot (skärning fasad och tak) samt generell takfot, LOD2 Geodetisk detaljmätning Genom mätning av takfots olika höjder, exempelvis på olika sidor om byggnaden kan fasader med rätta ytorna redovisas, detta kan vara bra vid bullermätningar mm. Högsta takfot (HTF) eller lägsta takfot (LTF) i bild 1. Generell takfotshöjd (GTF i bild 2) kan genereras från en mätt punkt och tillämpas där takfotshöjden är samma för hela byggnaden. Denna mätning ger korrekta fasader. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

132 132 (165) Styrgruppen Byggnad med olika takkantshöjder, LOD2 Fotogrammetrisk detaljmätning alternativt geodetisk detaljmätning Genom mätning av takkants olika höjder, exempelvis på olika sidor om byggnaden kan fasader med rätta ytorna redovisas, detta kan vara bra vid bullermätningar mm. Lägsta takkant (LTK) och högsta takkant (HTK) framgår av bilden. Generell takkantshöjd kan genereras från en mätt punkt och tillämpas där takkantshöjden är samma för hela byggnaden. Denna mätning ger fiktiva fasader. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

133 133 (165) Styrgruppen Exempel på detaljer som registreras för LOD2 Alternativ för vilka registrerade punkter som används är beroende på vilken typ av fasadredovisning som motsvarar behovet, korrekt eller fiktivt. Förkortning i bilden THP GTH HTF LTF GTF HTK LTK Kod Takets högsta punkt Generell takhöjd Högsta takfot Lägsta takfot Generell takfot Högsta takkant Lägsta takkant GTK Generell takkant VMH Markens medelhöjd Alternativt används lägsta markhöjd, kan tas från markmodell Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

134 134 (165) Styrgruppen Komplementbyggnad, LOD2 Några exempel på dokumentation av byggnader med byggnadsändamål komplementbyggnad. Fullständig kodlista med översiktlig och detaljerad nivå framgår av Svensk geoprocess geodataspecifikation Byggnad, Bilaga B Carport, Skärmtak etc. LOD2 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts på sådant sätt att mätdata blir användbart för samtliga LODnivåer. Stolpes yttre hörn eller väggs yttersida mäts. Stolpe/balks yttre skärning mot takfots undre kant samt undre kant på takfot mot fasad mäts. Blå markering. Nästa bild. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts enligt röd linje. Takkant förlängs mot fasad om sådan är mätt i korrekt läge. Taket registreras som yta. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

135 135 (165) Styrgruppen Carport med nock, LOD2 Se föregående bild. Även taknock skall mätas på denna typ av carport. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

136 136 (165) Styrgruppen Uterum, LOD2 Uterum registreras på samma sätt som carport och blir då en byggnadsdel. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

137 137 (165) Styrgruppen Byggnadstillbehör Hanteras som LOD0 (avsnitt 4.2.2) Byggnad och fysisk byggnad (exempel radhus), LOD2 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts vid fasad, alternativt används bottenplatta. Takets högsta punkt registreras (Prismalös mätning exempelvis). Bottenytan mäts enligt blå linje (marknivå). Skärning mellan takfots undre kant och fasad registreras. Byggnad delas i fastighetsgräns. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/registreras. Höjddata för kantlinje samt taknock. Vid flygburen fångst kan alternativt standardiserade taktyper användas i 3D-redovisning. Konstruktion av byggnadskuber kan ske med korrekt fasadläge där bottenytan eller verklig markhöjd samt takfots undre kant är mätt geodetiskt. Alternativt med fiktivt läge för fasaden genom fotogrammetrisk detaljmätning av takkant eller takkonstruktion mot höjdmodell från DTM. Byggnad delas i fastighetsgräns. Byggnaden kan utbytas som Fysisk byggnad, dvs utan uppdelning i fastighetsgräns. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

138 138 (165) Styrgruppen Aggregerad byggnad (slutet kvarter), LOD2 Geodetisk detaljmätning Verklig markhöjd mäts vid fasad, alternativt används bottenplatta. Takets högsta punkt registreras (Prismalös mätning exempelvis). Bottenytan mäts enligt blå linje (marknivå). Byggnad delas i fastighetsgräns eller där annan byggnadsdel har avvikande höjd. Byggnaden kan även utbytas som Fysisk byggnad utan uppdelning vilket kräver att taket mäts med höjdskillnader. Standardtyper av tak torde inte kunna användas. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkant mäts/registreras. Höjddata för kantlinje samt taknock. Vid flygburen fångst kan alternativt standardiserade taktyper användas i 3D-redovisning. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

139 139 (165) Styrgruppen 4.5 LOD3, mätningsanvisningar Inmätning av bottenyta, takkonstruktion och takdetaljer, LOD Låg bebyggelse, LOD3 X=Indragen balkong redovisas genom att extra golv mäts. (Balkonggolv) För att konstruera byggnader i LOD3 krävs att samtliga brytpunkter registreras. Detta kan ske genom bla användning av marklaser eller konstruktion från byggnadsritningar. LOD3 kräver korrekta fasadmått. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

140 140 (165) Styrgruppen Hög bebyggelse, LOD3 För att konstruera byggnader i LOD3 krävs att samtliga brytpunkter registreras. Detta kan ske genom bla användning av marklaser eller konstruktion från byggnadsritningar. LOD3 kräver korrekta fasadmått. Olika metoder kommer att utredas i projektet "Smart Built Environment". Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

141 141 (165) Styrgruppen Komplementbyggnad, LOD3 Några exempel på dokumentation av byggnader med byggnadsändamål komplementbyggnad. Fullständig kodlista med översiktlig och detaljerad nivå framgår av Svensk geoprocess geodataspecifikation Byggnad, Bilaga B Förbindelsegång Geodetisk detaljmätning Angöringen till byggnad mäts i överkant på gångens golv. Även räcke skall redovisas (streckad linje). Vid redovisning av objekten skall dessa ansluta till byggnaden. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Taket redovisas. Vid öppen gång redovisas golvs överkant och underkant, redovisas som yta. Även räcke skall redovisas. Vid redovisning av objekten skall dessa ansluta till byggnaden. - Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

142 142 (165) Styrgruppen Carport, skärmtak med mera Skärmtak mäts/registreras på samma sätt som Carport, skärmtak med mera (avsnitt ) Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

143 143 (165) Styrgruppen Byggnadstillbehör LOD3 Några exempel på dokumentation av byggnadsändamål. Fullständig kodlista framgår av geodataspecifikation Byggnad, Bilaga B Altan Geodetisk detaljmätning Angöringen till byggnad mäts/redovisas på altanens överkant. Vid redovisning av objekten skall dessa ansluta till byggnaden. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Altanen redovisas på gångytas överkant. Vid redovisning av altanen skall denna ansluta till byggnaden - Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

144 144 (165) Styrgruppen Balkong Geodetisk detaljmätning Trappa: Nedre trappsteget mäts/registreras i överkant samt underkant, ramps nedre del, samt övre trappstegs överkant, rampens övre kant samt underkant. Angöringen till byggnad mäts i överkant. Lastbrygga enligt ovan samt i underkant. Balkongens övre kant samt räcke mäts. Vid registrering av objekten skall dessa ansluta till byggnaden. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Trappa redovisas med nedre trappstegs överkant mäts på överkant övre trappstegs överkant, ramps nedre del, samt rampens övre kant. Angöringen till byggnad mäts i överkant. Lastbrygga enligt ovan. Balkongens övre kant mäts. Vid dokumentationen av objekten skall dessa ansluta till byggnaden. Rekommenderade minsta storlek Balkong 1m² Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

145 145 (165) Styrgruppen Brandvägg Geodetisk detaljmätning Mäts/registreras vid lägsta och högsta punkter för att konstruktion av brandmuren skall kunna ske. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Mät/registreras på synlig överkant av brandmuren. Vid dokumentationen av muren skall dessa ansluta till byggnaden. Brandmur kan inte i alla fall kopplas mot byggnaden då osäkerhet till vilken byggnad brandmuren hör. I många fall klyvs denna av en fastighetsgräns. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

146 146 (165) Styrgruppen Lastbrygga Geodetisk detaljmätning Lastbryggas alla trappsteg redovisas. Angöring av lastbrygga till byggnad mäts i överkant. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Lastbryggas alla trappsteg redovisas. Angöringen av lastbryggan till byggnad mäts/redovisas i överkant. - Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

147 147 (165) Styrgruppen Mast Geodetisk detaljmätning Masttopp mäts/registreras och konstrueras mot tak. Om mastbas kan nås mäts fundament sam relativhöjd. Fotogrammetrisk detaljmätning Mastens bas mäts registreras samt relativhöjden till topp. Kommunikationsmaster etc. Redovisning sker av fundament samt mittpunkt för masten Avse mast på byggnad. Fristående mast hanteras som markdetalj. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

148 148 (165) Styrgruppen Skorsten Geodetisk detaljmätning Geodetisk detaljmätning kan genomföras men kräver konstruktionsarbete. Prismalös mätning är en möjlighet Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkupa mäts takkant plus nock samt skorsten övre kant. Rekommenderad minsta storlek och höjd: Skorsten 1m Avser skorsten på byggnad, Fristående skorsten hanteras som markdetalj. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

149 149 (165) Styrgruppen Takfönster Geodetisk detaljmätning Geodetisk detaljmätning kan genomföras med visst besvär. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takfönster mäts i överkant. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

150 150 (165) Styrgruppen Takkupa Geodetisk detaljmätning Geodetisk detaljmätning kan genomföras men kräver konstruktionsarbete. Prismalös mätning är en möjlighet Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Takkupa mäts takkant plus nock samt skorsten övre kant. Rekommenderad minsta storlek och höjd Takkupa 2m² Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

151 151 (165) Styrgruppen Trappa (inklusive ramp) Geodetisk detaljmätning Alla trappsteg redovisas. Angöringen till byggnad mäts i överkant. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Alla trappsteg redovisas. Angöringen till byggnad mäts/redovisas i överkant. Geodetisk detaljmätning Ramps nedre del redovisas. Angöringen till byggnad mäts i överkant. Fotogrammetrisk detaljmätning Fotogrammetri, Skanning, etc. Ramps nedre del redovisas. Angöringen till byggnad mäts/redovisas i överkant. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

152 152 (165) Styrgruppen 5.1 Hantering av geometri 5 Markanvändning och marktäcke Allmänt om marktäcke/markanvändning Marktäcke kontra markanvändning Marktäcke är en beskrivning av den fysiska markytan och är yttäckande. Markanvändning är en beskrivning av markytans faktiska användning för olika ändamål och behöver inte vara yttäckande. Den kan också vara övertäckande. Observera att planerad markanvändning, t ex översiktsplan och detaljplan, är ett eget geografiskt tema som inte finns i för närvarande. Skillnaden mellan markanvändning och marktäcke kan exemplifieras med golfbana. Golfbana är en markanvändning på marktäcket Öppen mark och eventuellt även Skog och Vatten (Figur ). Figur Den vänstra bilden visar ett ortfoto över en golfbana. Den högra bilden visar marktäcket i Lantmäteriets topografiska webkarta avseende bl a öppen mark i ljusgult, skog i grönt och vatten i blått. Markanvändningen golfbana framgår av streckad svart linje i samma karta Hantering av 3D 3D beskrivningar av de flesta ingående delytorna i marktäcke och markanvändning görs i andra teman, till exempel markytans form i temat Höjd genom en markmodell (DTM), byggnaders geometri i temat Byggnad, enskilda träd i temat Markdetaljer, vattens rinnriktning i temat Vatten etcetera. Marktäcke kan efterbearbetas till en yttäckande 3D-redovisning under förutsättning att användaren har tillgång till en markmodell (DTM). (Figur a). Om översiktlig redovisning önskas av skog behövs även en ytmodell (Figur b). Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

153 153 (165) Styrgruppen Figur a Den vänstra bilden visar en terrängskuggad markmodell (DTM), dvs en 3D-yta. Den högra bilden visar marktäcket draperat på markmodellen. Uppstickande objekt/företeelser som byggnader och skog beskrivs i andra teman. Figur b Träd/skog kan beskrivas som enskilda träd eller ytmodell (DSM) eller trädhöjd (ytmodell minus markmodell) beroende på syfte i bilden ovan är skogen en färgsatt ytmodell som svävar ovan markmodellen. I tätortstillämpningar kan man använda vissa marklinjer som brytlinjer i markmodellen, t ex strandlinjer, vägens ytterkanter, bottenplattan för hus osv för att få skarpa kanter i markmodellen. (Figur c) Genom ett sådant förfarande kan marktäcket bättre kombineras med markmodellen utan att defekter i markmodellen framträder i marktäcket. (Figur d) Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.

154 154 (165) Styrgruppen Figur c Triangelbildning för en markmodell ur ett mark-, väg- och vattenklassat laserpunktmoln. De vita punkterna används i markmodellen, övriga punkter ligger på plana ytor och har klassats bort. Trianglarna bryts vid brytlinjerna för strandlinje och vägkant. (Bild från Kadaster, Nederländerna) Figur d Bilden visar vad som händer om man inte använder brytlinjer för strandkanten. Då kommer det finnas trianglar som startar på markytan och fortsätter ut på vattenytan. Giltighet av detta dokument kontrolleras mot utgåvenummer i dokumentförteckningen.