Tillsyn avseende Banken D:s handläggningsrutiner i samband med kunds byte av juridiskt kön

Relevanta dokument
Tillsyn avseende Banken B:s handläggningsrutiner i samband med byte av juridiskt kön

Tillsyn avseende Banken A handläggningsrutiner i samband med kunds byte av juridiskt kön

Tillsyn avseende Banken C:s handläggningsrutiner i samband med kunds byte av juridiskt kön

Tillsyn avseende diskrimineringsförbudet vid tillhandahållande av tjänst

Tillsyn avseende arbetsgivares uniformspolicy samt arbete med aktiva åtgärder

Tillsyn avseende diskrimineringsförbudet för utbildningsanordnare

Tillsyn avseende näringsidkares anordnande av offentlig tillställning

Tillsyn avseende rekrytering av behandlingsassistent

Tillsyn avseende risker för diskriminering samt utbildningsanordnarens arbete med aktiva åtgärder

Tillsyn avseende rekrytering av integrationshandledare

Tillsyn avseende diskriminering i samband med låneansökan

Tillsyn avseende Härnösands kommuns arbete med aktiva åtgärder

Tillsyn avseende Stockholms läns sjukvårdsområdes datajournalsystem

Tillsyn avseende arbetsgivares klädpolicy. DO:s beslut. Om ärendet

Tillsyn avseende bristande tillgänglighet vid besök på köpcentrum

Tillsyn avseende språkanvändning i grundskolan

Tillsyn avseende Kramfors kommuns arbete med aktiva åtgärder

Tillsyn avseende anmälan om diskriminering vid kontakt med socialtjänsten

Tillsyn avseende anordnande av festival. DO:s beslut. Om ärendet

Tillsyn avseende utbildningsanordnares utrednings- och åtgärdsskyldighet

Tillsyn avseende åldersgräns för tilldelning av stipendier

Tillsyn avseende bristande tillgänglighet och bemötande

Tillsyn avseende Bankens hantering av kunder med skattemässig anknytning till USA

Tillsyn av åldersdiskriminering vid rekryteringsförfarande

Tillsyn avseende anmälan om diskriminering vid kontakt med socialtjänsten

Tillsyn avseende tillgänglighet inom utbildningsområdet

Tillsyn avseende bristande tillgänglighet på utbildningsområdet

Kärande: Diskrimineringsombudsmannen, Box STOCKHOLM

Diskrimineringslagstiftning

Att förstå diskrimineringslagen

DOM Stockholm

Tillsyn avseende tillgänglighet vid färdtjänstresa med ledarhund

Den nya diskrimineringslagen

DO bedömer att utredningen inte ger stöd för att bolaget har överträtt förbudet mot repressalier i 2 kap. 18 DL.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har granskat om Tågbolaget har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet.

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås

Diskriminering Diskrimineringslagen

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Diskriminering Diskrimineringslagen

Västra Skaraborg. Presentation: Eli Abadji Källa: DO Informationsmaterial. sid 1

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

Tillsyn avseende könsseparerade öppettider i sim- och idrottshallar

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Solvallens förskola läsåret

S:ta Birgittas folkhögskolas likabehandlingsplan

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

Diskrimineringsombudsmannen DO

DOM Stockholm

Statistik Främjande artiklar om DO 830 samtal från journalister inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker.

2017 års riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Enhet. Ledningsstaben. Handläggningsordning för utredning av diskriminerings- och trakasseriärenden vid Luleå tekniska universitet

Diskrimineringspolicy

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2016

LANDSTINGSREVISIONEN. Vård av äldre. Rapport nr 12/2016

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

Anmälan om att en arbetsgivare brister i arbetet med aktiva åtgärder

Diskrimineringsersättning 5/ Sabina Hellborg doktorand i civilrätt

Svensk författningssamling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018

Anmälan om att en utbildningsanordnare brister i arbetet med aktiva åtgärder

Stockholm Kongliga Bergssektionens. jämställdhetsplan

DOM Stockholm

Rutiner vid förekomst av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svensk författningssamling

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan för förebyggande av diskriminering och kränkande behandling. Åsle förskola. Läsåret 2018/2019

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

Komvux plan mot diskriminering, trakasserier och kra nkande behandling 2018

Tillsyn avseende anmäld diskriminering i samband med allmän sammankomst och vid bemötande

Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Likabehandlingsplan. Likabehandlingsplan

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2018, arbetsmaterial

Likabehandlingsplan 2014 Augustendals förskola. Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Bilaga 1 Redovisning regeringsuppdrag Sida 1 (8) Diarienummer LED 2018/142 handling 20. Telefon Fax

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kvidinge skola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÄRE MONTESSORISKOLA

Mångfald och likabehandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Handlingsplan mot trakasserier. Beslutad av kommunstyrelsen 5 mars 2018, 54. Dnr KS

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvidinge skola

Transkript:

Beslut 2018-06-07 Sida 1 (7) Ärende GRA 2017/111 handling 17 Handläggare Cecilia Asklöf och Linnea Sigeman Bankens namn och adressuppgifter bortredigerade. Tillsyn avseende Banken D:s handläggningsrutiner i samband med kunds byte av juridiskt kön Diskrimineringsombudsmannen (DO) har granskat Svenska Handelsbanken AB:s (banken) handläggningsrutiner beträffande ett antal angivna banktjänster. Granskningen har bland annat avsett att klargöra vilken sorts legitimation som banken godtar avseende personer som genomgår byte av juridiskt kön. Granskningen har även avsett att klargöra om, och i så fall i vilken utsträckning, bankens handläggningstider avseende de granskade banktjänsterna påverkas av en kunds byte av juridiskt kön. DO:s beslut DO bedömer att utredningen inte ger stöd för att bankens handläggningsrutiner innebär en öveträdelse av förbudet mot diskriminering som gäller vid tillhandahållande av varor och tjänster, 2 kap. 12 diskrimineringslagen (2008:567), DL. Om ärendet Bakgrund till DO:s beslut att inleda tillsyn En organisation har gjort DO uppmärksam på att personer som byter juridiskt kön ofta stöter på svårigheter då de ska legitimera sig i samband med bankbesök eller då de ska uträtta andra bankärenden. Denna svårighet uppstår under den period då personen i fråga får sina behörighetshandlingar uppdaterade med nytt namn och nytt personnummer. Denna uppdatering kan ta fyra till fem veckor. Under denna period kan personer som byter juridiskt kön legitimera sig med sin tidigare legitimation i kombination med ett dokument från Skatteverket, av vilket både det tidigare och det nya personnumret framgår. Enligt organisationen har det vid flera tillfällen hänt att kunder har nekats att legitimera sig på detta sätt. Mot denna bakgrund beslutade DO att inleda en tillsyn av bland andra Svenska Handelsbanken AB. Utredningen i ärendet DO har begärt ett yttrande från banken i syfte att granska vilken sorts legitimation som banken godtar från personer som byter juridiskt kön, hur lång Box 4057 E-post do@do.se Telefon 08-120 20 700 Organisationsnummer 202100-6073 169 04 Solna Webb www.do.se Fax 08-120 20 800 Besök Råsundavägen 18, Solna

tid det tar för banken att öppna eller ändra bankkonton med tillhörande bankkort för dessa kunder, hur lång handläggningstiden är för att få ett nytt Bank ID för dessa samma kunder samt möjligheten till överflyttning av autogiromedgivanden från ett gammalt bankkonto till ett nytt. Banken har bland annat uppgett följande. Det finns ingen lagstiftning som reglerar vilka id-kort som kan godkännas som legitimation. Bankerna har genom Svenska Bankföreningen gemensamt tagit fram ett underlag för hur de kan kontrollera kunders identitet. Vidare ställer lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism höga krav på att banken har god kännedom om kunderna. Enligt bankens rutin för kundnummerbyte ska banken acceptera kundens tidigare legitimation i kombination med ett dokument från Skatteverket i vilket både det gamla och det nya personnumret framgår. Legitimering med dessa handlingar ska ske fram till dess att kunden har fått en ordinarie id-handling. Banken har redan haft interna instruktioner beträffande frågan om vilken legitimation som banken godtar under den period en person byter juridiskt kön. Banken har nu förtydligat sina interna instruktioner på så vis att det framgår att personnummerbyte exempelvis kan förekomma i samband med byte av juridiskt kön. I de interna instruktionerna beskrivs också hur den kund som bytt juridiskt kön inledningsvis kan legitimera sig. Då kunden byter personnummer följer befintliga kontonummer med. Om kunden byter namn måste det kort som är kopplat till kontot bytas ut. Handläggningstiden för att skapa ett nytt konto för en ny kund i allmänhet uppskattas till 1-2 veckor och förutsätter att kunden har en godkänd idhandling. Handläggningstiden för att skapa ett konto till en person som genomgår byte av juridiskt kön och som är ny kund i banken är densammma. Handläggningen av en person som byter juridiskt kön och som är befintlig kund i banken sker i flera steg. Det nya personnumret ska registreras i bankens system. Kontoret skickar därefter information till en centralavdelning som flyttar lönekontot. All historik följer med. Uppdateringen sker varje vecka. Ett nytt kort måste därefter beställas. Leveransen av ett nytt kort tar högst en vecka. Banken vill särskilt framhålla att det är exakt samma rutiner som tillämpas vid alla byten av personnummer och att dessa är helt oberoende av skälet till personnummerbytet. Ett Bank ID är en elektronisk id-handling som är jämförbar med pass, körkort och andra fysiska legitimationshandlingar. Bank ID kan därför av säkerhetsskäl endast ges ut till kunder som kan identifiera sig med en id-handling som är godkänd i enlighet med vad bankerna inom Svenska Bankföreningen gemensamt har kommit överens om. Autogiro är en betallösning som har funnits under en lång tid och som används för att reglera en fordran som ett företag har mot en kund, baserat på någon form av avtal. Utöver autogiromedgivandet finns det alltså ett underliggande 2 (7)

avtal om köp av en produkt eller tjänst. Detta avtal är banken inte part i. Banken kan därför inte flytta över ett autogiromedgivande från ett personnummer till ett annat. Det saknas dessutom funktioner i systemet för att flytta ett medgivande mellan olika personnummer. Rättslig reglering på området Enligt 1 kap. 4 1 diskrimineringslagen (2008:567), DL, avses med direkt diskriminering att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Enligt 1 kap. 4 2 DL avses med indirekt diskriminering att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt med som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Enligt 2 kap. 12 DL är diskriminering förbjuden för den som 1. utanför privat- och familjelivet tillhandahåller varor, tjänster och bostäder till allmänheten, eller 2. anordnar en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning. Den som i förhållande till allmänheten företräder den som avses i första stycket ska likställas med denne. DO:s bedömning Av utredningen har framkommit att det förekommer längre handläggningstider när banken hanterar ärenden som gäller kunder som byter juridiskt kön än när banken hanterar ärenden för andra kunder. DO ska ta ställning till om bankens tillvägagångssätt kan innebära diskriminering som har samband med kön. Kan bankens agerande utgöra direkt diskriminering? Direkt diskriminering är när någon behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och missgynnandet har samband med en skyddad diskrimineringsgrund. Kön är en skyddad diskrimineringsgrund. DO bedömer inledningsvis frågan huruvida de längre handläggningstider som uppstår för personer som bytt juridiskt kön haft samband diskrimineringsgrunden kön. Banken har uppgett att bankens handläggningstider är samma för alla kunder som byter personnummer, oavsett anledningen till personnummerbytet. Den längre handläggningstid som kan förekomma för kunder som bytt 3 (7)

personnummer drabbar alltså enligt banken inte enbart kunder som byter juridiskt kön. I ärendet har inte heller framkommit någon omständighet som ger anledning att anta att banken vid utformningen av sina rutiner fäst avseende vid det förhållandet att ett skäl till byte av personnummer varit just byte av juridiskt kön, eller att handläggningstiden för personer som tillhör denna grupp varit längre än för personer som bytt personnummer av någon annan anledning. Även om bankens handläggningstider är desamma för alla kunder som byter personnummer, kan det fortfarande finnas ett samband mellan längre handläggningstider och diskrimineringsgrunden kön. Av EU-domstolens dom i målet P mot S och Cornwall County Council 1 följer att diskriminering som har sitt ursprung i en persons könsbyte är att betrakta som diskriminering som har samband med kön. Personer som byter juridiskt kön måste, utan undantag, byta personnummer. Ett orsakssamband kan därigenom sägas föreligga mellan bytet av juridiskt kön och den förlängda handläggningstiden. Det förhållandet att även personer som byter personnummer av andra skäl drabbas av en längre handläggningstid gör inte orsakssambandet svagare, se i detta avseende Svea hovrätts avgörande RH 2014:9. Starka skäl kan mot denna bakgrund anses tala för att den förlängda handläggningstiden i denna typ av situation har samband med kön i diskrimineringslagens mening. Mot bakgrund av de bedömningar som görs nedan är det emellertid inte nödvändigt för DO att slutligt ta ställning till denna fråga. DO konstaterar att en lång handläggningstid i ett bankärende kan medföra betydande negativa konsekvenser för en kund. För att ett handlande som i och för sig kan anses ha medfört någon typ av negativa konsekvenser ska utgöra diskriminering krävs dock (utöver förekomsten av ett orsakssamband) att handlandet inneburit ett missgynnande genom att någon behandlats sämre än någon annan i en jämförbar situation. För att kunna göra en rättvisande jämförelse krävs att personerna som jämförs befinner sig i situationer där det är rimligt eller naturligt att jämföra dem med varandra. Kriteriet jämförbar situation kan således ha olika innebörd beroende på i vilken situation diskrimineringen påstås ha skett. I vissa fall är utgångspunkten att i princip alla befinner sig i en jämförbar situation i den meningen att alla har rätt att inte bli bemötta på ett diskriminerande sätt vid restaurangbesök, för kunder i butiker och för den som söker olika typer av samhällelig service (se förarbetena till DL prop. 2007/08:95 s. 487 f.) I andra fall ska jämförelsen ske med en avgränsad men mycket bred grupp, se till exempel avgörandet RH 2014:9 från Svea hovrätt. Målet handlade om diskriminering vid tillhandahållande av försäkringstjänster. Hovrätten bedömde att den relevanta jämförelsegruppen, i förhållande till en grupp personer som 1 Se EU-domstolens dom av den 30 april 1996 i mål C-13/94, REG 1996 s. I-02143, EU:C:1996:206. 4 (7)

nekats försäkring, var den mycket stora del av allmänheten som uppfyller de grundläggande kraven för att prövas som försäkringstagare. När det gäller den nu aktuella situationen måste utgångspunkten enligt DO:s uppfattning vara alla kunders berättigade förväntan på en rimlig servicenivå. Jämförelsen ska alltså inte ske med andra kunder som byter personnummer och som får vänta lika länge (se för ett liknande resonemang även i denna del RH 2014:9). Frågan huruvida de aktuella väntetiderna inneburit att personer som bytt juridiskt kön missgynnats genom att behandlas sämre än andra personer i en jämförbar situation ska istället besvaras med utgångspunkt i samtliga kunders berättigade förväntan på en service som beroende på omständigheterna framstår som rimlig. Vid en bedömning av om en avvikelse från denna servicenivå har skett och om avvikelsen ska kvalificeras som ett missgynnande, måste enligt DO hänsyn tas till samtliga omständigheter av betydelse, och då särskilt i vad mån bankerna har vidtagit skäliga åtgärder för att upprätthålla en rimlig servicenivå. DO har i sin utredning ställt frågor till banken om anledningen till den ur ett kundperspektiv långa handläggningstiden. Banken har uppgett att handläggningstiden för en ny kund att öppna ett konto uppskattas till 1-2 veckor. Denna tid är densamma för samtliga kunder och förutsätter att kunden har en godkänd id-handling. När det gäller handläggningstiden vid ändring av konton för en befintlig kund i samband med att kunden ifråga byter juridiskt kön har banken uppgett att det nya personnumret ska registreras i bankens system. Kontoret skickar därefter information till en centralavdelning som flyttar lönekontot. All betalningshistorik följer då med. Uppdateringen sker varje vecka. Ett nytt kort måste därefter beställas. Leveransen av ett nytt kort tar högst en vecka. DO konstaterar att den sammanlagda handläggningstiden enligt banken därvid skulle uppgå till högst två veckor. Banken har emellertid i ett annat sammanhang i sitt yttrande uppgett att vid namnändring måste kunden även identifiera sig på kontoret. Officiella namnändringar hämtas av bankens kundregister från Statens Personadressregister (SPAR) och uppdateras maskinellt. Bankens maskinella uppdateringar sker en gång i veckan. Såvitt gäller vilken legitimation som banken godtar har banken också förklarat att den nu förtydligat sina interna instruktioner på så vis att det framgår att personnummerbyte exempelvis kan förekomma i samband med byte av juridiskt kön. I de interna instruktionerna beskrivs också hur den kund som bytt juridiskt kön inledningsvis kan legitimera sig. Banken har vidare uppgett att Bank ID är jämförbart med ett pass eller ett körkort. Bank ID kan därför av säkerhetsskäl endast ges ut till kunder som kan identifiera sig med en id-handling som är godkänd i enlighet med vad som överenskommits inom Svenska Bankföreningen.Banken har slutligen uppgett 5 (7)

att autogiro bygger på ett avtal i vilket banken inte är part. Banken kan därför inte flytta ett autogiromedgivande från ett personnummer till ett annat. Det saknas dessutom funktioner i systemet för att utföra en sådan överföring. Mot bakgrund av vad banken uppgett om sina handläggningsrutiner och skälen till de handläggningstider som uppkommit ger utredningen inte stöd för att banken underlåtit att vidta de åtgärder som skäligen kunnat krävas för att upprätthålla vad som med hänsyn till omständigheterna får anses utgöra en rimlig servicenivå. Utredningen ger därför inte stöd för att personer som bytt personnummer på grund av att de bytt juridiskt kön i detta avseende har missgynnats i förhållande till övriga kunder. DO gör i denna del således bedömningen att utredningen i ärendet inte ger stöd för att de handläggningsrutiner som banken tillämpat utgjort direkt diskriminering. Kan bankens agerande utgöra indirekt diskriminering? Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som särskilt kan komma att missgynna personer som tillhör en skyddad grupp, till exempel personer med ett visst kön. En sådan bestämmelse eller ett sådant kriterium kan dock vara tillåtet om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. För att bedöma om en missgynnande effekt uppstått vid tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt ska en jämförelse göras med en annan grupp. Jämförelsen kan beroende på omständigheterna ske antingen kvantitativt eller kvalitativt om det redan utan en kvantitativ jämförelse framstår som uppenbart att en viss grupp kan komma att missgynnas vid tillämpningen av bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet. 2 Som DO konstaterat ovan ger utredningen i ärendet inte stöd för att de förfaringssätt som banken tillämpat inneburit att personer som bytt personnummer på grund av att de bytt juridiskt kön missgynnats i förhållande till övriga kunder. Utredningen ger således inte stöd för att bankens agerande utgjort indirekt diskriminering. För att undvika risken att enskilda utsätts för diskriminering kan det dock finnas anledning för banken att fortsatt se över sina handläggningsrutiner för att säkerställa att fördröjningen i handläggningstiderna som kan uppstå med anledning av att en person bytt personnummer inte går utöver vad som kan anses nödvändigt. Med dessa synpunkter avslutar DO ärendet. Beslut i detta ärende har fattats av Agneta Broberg efter förslag från utredarna Cecilia Asklöf och Linnea Sigeman. I den slutgiltiga handläggningen har även chefsjuristen Mattias Falk och enhetschefen Martin Mörk deltagit. 2 Se EU domstolens dom av den 23 maj 1996 i mål C-237/94, O Flynn, REG 1996, s. I-2617, EU:C:1996:170; se även Schieck m.fl. Cases, Materials and Text on National, Supranational and International Non-Discrimination Law, Hart Publishing, Oxford 2007 s. 423-435. 6 (7)

Detta beslut går inte att överklaga. De bedömningar som DO gör i beslut är inte juridiskt bindande och beslutet påverkar inte enskildas möjligheter att själva väcka talan om diskrimineringsersättning i tingsrätt. Agneta Broberg Diskrimineringsombudsman 7 (7)