HÅLLBARHETS- RESULTAT 2016

HÅLLBARHETS- RESULTAT 2016

INNEHÅLL Om universitetet 3 Forskning 4 Utbildning 5 Studentmedverkan 6 Samverkan 7 Kompetensutveckling 8 Inköp och upphandling 9 Återanvändning och avfall 10 Kemiska ämnen och miljörisker 11 Klimatpåverkan 12 Energi och byggnader 13 Resor 14 Övrig redovisning 15 Bilaga: uppfyllelse för miljö och 16 hållbar utveckling 2016. 2

OM UNIVERSITETET Göteborgs universitet är ett av de stora universiteten i norra Europa, med mer än 37 000 studenter och över 6 000 anställda. Inom universitetet finns konst, samhällsvetenskap, naturvetenskap, humaniora, utbildningsvetenskap, lärarutbildning, IT, Handelshögskola och Sahlgrenska akademin med medicin, vårdvetenskap och odontologi. Unik bredd inom utbildning och forskning erbjuder goda möjligheter till kreativ samverkan mellan vetenskaper samt med näringsliv och offentliga aktörer. Över 200 utbildningsprogram och 1 700 fristående kurser erbjöds under 2016. Miljöcertifierat sedan 2004 Göteborgs universitets miljöledningssystem är sedan 2004 certifierat enligt både den internationella miljöstandarden ISO14001 och EU:s miljöförordning EMAS. Med ett aktivt miljöarbete minskar den negativa miljöpåverkan som universitetet ger upphov till genom till exempel resursförbrukning, tjänsteresor och kemikalieanvändning. Genom att systematiskt integrera hållbar utveckling i forskning, utbildning, samverkan, studentmedverkan, kompetensutveckling samt i den dagliga verksamheten, bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling. Universitetets miljöpolicy är vägledande för verksamheten. Miljöledningssystemet möjliggör ett målinriktat och systematiskt arbetssätt för att nå ambitionerna i universitetets styrdokument Vision 2020. Göteborgs universitets betydande miljöaspekter är målsatta i universitetets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling och resultaten för dessa presenteras på de kommande sidorna. 3

FORSKNING Universitetet skall främja forskning inom hållbar utveckling i linje med Vision 2020. Under 2016 publicerade forskare vid Göteborgs universitet 326 vetenskapliga artiklar 1 inom hållbar utveckling. Detta motsvarar en ökning med en procent jämfört med 2015. Totalt publicerades 4 541 artiklar 2016. Uppföljningen görs med hjälp av ett antal nyckelord som identifierats av representanter från olika vetenskapsområden. Forskning som påverkar Agenda 2030 och FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling är globala målsättningar som innebär nya utmaningar för all verksamhet vid Göteborgs universitet. Som ett av fem universitet fick Göteborgs universitet under 2016 i uppdrag av regeringen att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030. Universitetet kartlade vilka mål i agendan som verksamheten har störst inverkan på, både nationellt och internationellt. Kartläggningen visade att universitetet bedriver forskning, utbildning och samverkan inom samtliga 17 målområden. Särskilt nämns UGOT Challenges, sex tvärvetenskapliga forskningscentra med fokus på lösningar av samtidens globala samhällsutmaningar. I kartläggningen nämns också forskarnas tradition av att delta i internationella och nationella sammanhang som rådgivare och ledamöter eller drivande i nätverk för samverkan. Att universitetet arbetar strategiskt med miljöledning och toppar Naturvårdsverkets rankning av 187 myndigheters miljöledningsarbete lyfts också fram. Forskning om hav och samhälle Centrum för hav och samhälle initierar, stimulerar och utvecklar transdisciplinär forskning och utbildning inom det marina och maritima området. Centrat ansvarar också för samverkan, dels med Chalmers maritima verksamhet, dels med Västra Götalandsregionen och andra organisationer inom ramen för det Maritima klustret. Centrat driver också en forskarskola i marin miljövetenskap med sju transdisciplinära projekt. Antal vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling 350 år 2012 2016 300 250 200 150 100 50 1 Med vetenskaplig artikel avses publikationstyperna artikel i vetenskaplig tidsskrift, artikel i övriga tidsskrifter samt forskningsöversiktsartikel. 0 2012 2013 2014 2015 2016 4

UTBILDNING utbildning Universitetet skall öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen i enlighet med Vision 2020. Universitetet synliggör graden av integrering av hållbar utveckling i utbildningen genom att hållbarhetsmärka kurser och program. Fem procent av kurserna 1 (217 av 4 030 kurser) och 14 procent av programmen (29 av 201 program) är hållbarhetsmärkta. Antalet hållbarhetsmärkta kurser har ökat från 200 till 217 och antalet hållbarhetsmärkta program har minskat från 32 till 29 jämfört med 2015. Under året påbörjades också en självvärdering av hur hållbar utveckling främjas i utbildningen inom ramen för den utvärdering som Universitetskanslerämbetet (UKÄ) genomför under 2017. Om hållbarhetsmärkningen Hållbarhetsmärkningen utgår ifrån en lista med tio kriterier som ska användas då kursansvarig/programansvarig arbetar med integrering av hållbar utveckling i utbildningen. Dessa kriterier utgör en operativ definition av begreppet hållbar utveckling i utbildning. När kursen/programmet är hållbarhetsmärkt framgår detta i kurs- eller utbildningsplanen. Märkningen kräver ett holistiskt perspektiv där social, ekonomisk och 2 Nya rutiner för hantering av kurser i utbildningsdatabasen från och med 2016 innebär att siffran för totala antalet kurser har fördubblats då även programkurser finns med i uttaget, vilket ger en mer rättvisande bild men gör jämförelse med tidigare år missvisande. ekologisk hållbarhet integreras för att studenterna senare i sitt yrkesliv ska kunna möta de mycket komplexa globala samhällsutmaningarna som samhället står inför idag. Webbaserade verktygslådor Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) arbetar på uppdrag av utbildningsnämnden vid Göteborgs universitet med att stödja lärande för hållbar utveckling vid Göteborgs universitet. Detta görs bland annat genom ett projekt för webbaserade verktygslådor som är tänkt att vara en hjälp till utbildningsplanerare och lärare i arbetet med integrering av hållbar utveckling i kurser och utbildningsprogram. Under 2016 pågick arbete med att anpassa verktyget till respektive fakultets områden. Flera möten genomfördes under året där ledningsgrupper, kursansvariga lärare och andra anställda vid fakulteter och institutioner diskuterade integrering av hållbar utveckling i utbildningen. För att en kurs eller program skall kunna hållbarhetsmärkas krävs att minst ett av kursens lärandemål tydligt visar att kursens innehåll uppfyller minst ett av 10 explicita kriterier som innehåller mångvetenskapliga och tvärvetenskapliga frågeställningar och perspektiv. 5

STUDENTMEDVERKAN Universitetet skall öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenterna. Under 2016 genomfördes 244 aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenter, vilket motsvarar en ökning med 12 procent jämfört med föregående år. Brett studentengagemang Universitetets studentföreningar inom hållbar utveckling samarbetar via Gothenburg Students for Sustainability Alliance (GSSA). Sustainability Office I augusti startade Students for Sustainability Office vid Göteborgs universitet. Två studenter, från Handelshögskolan respektive institutionen för globala studier, arbetar vid sidan av studierna bland annat med utbildningsfrågor, upphandling och att stötta universitetets studentföreningar inom hållbar utveckling. Syftet med studenternas arbete är att främja studentperspektivet i universitetets arbete med hållbar utveckling. Idén kommer från konceptet Green Office som är en internationell modell där studenter blir en aktiv del i miljö- och hållbarhetsarbetet genom att de anställs av universitetet. Tillsammans med GMV arrangerade GSSA under året två studentdagar som var öppna för alla studenter vid Göteborgs universitet och Chalmers. Höstens hållbarhetsdag gick under namnet Act Sustainable! och lockade fler än 300 deltagare. På programmet fanns bland annat en paneldiskussion om integration, en föreläsning om klädindustrin i Bangladesh och speed-dating med hållbarhetsproffs. I november arrangerade Humanisten Students for Sustainability (HuSS) ett seminarium i samarbete med institutionen för litteratur, idéhistoria och religion där författaren David Jonstad samtalade om miljön och framtiden under rubriken Ett enklare liv i kollapsens skugga. Moa Persson, Tora Wilhelmsson och Anna Simmons arbetar vid Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) med att främja studentperspektivet i Göteborgs universitets arbete med hållbar utveckling. 6

SAMVERKAN Universitetet skall stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling i linje med Vision 2020. Under 2016 genomförde Göteborgs universitet 600 aktiviteter med fokus på hållbar utveckling, vilket motsvarar en ökning med elva procent sedan 2015. Samverkan för hållbar utveckling Göteborgs universitet samverkar aktivt med andra universitet och institutioner inom miljöledning och hållbar utveckling för utbyte av erfarenheter och kunskap. Universitetet är aktivt i nätverk för hållbar utveckling på nationell, nordisk, europeisk och internationell nivå. Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) är Göteborgs universitets och Chalmers gemensamma organisation för att främja forskning, utbildning och samverkan inom miljö och hållbar utveckling. GMV initierar, driver, administrerar och stöttar mångvetenskapliga projekt och satsningar inom miljö och hållbar utveckling. i sällskap med toppforskare och ledare för svenska storföretag, deltog för att diskutera roller och potentiella samarbeten. Det huvudsakliga målet med dagarna var att tydliggöra vikten av utvecklingsmålen för regionen samt vilka intressenter som är viktiga på regional, nationell och internationell nivå. Vid invigningen debatterade forskare hur SDSN Northern Europe kan bli en motor för forskning mot Science-based transformations 2030 och bidra till att uppfylla Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling. Nätverket är relaterat till FN och sammanför kunskap, erfarenhet och kapacitet inom akademier, näringsliv och det civila samhällets aktörer och strävar efter att främja dels utveckling i norra Europa, och dels regionens insatser för en hållbar utveckling i hela världen. Seminarier i samverkan Hösten 2015 antog FN 17 globala mål för hållbar utveckling. GMV arrangerade under 2016, i samarbete med Ekocentrum och Göteborgs FN-förening, sex seminarier där forskare från Göteborgs universitet och Chalmers talade om ett av hållbarhetsmålen utifrån sin forskning. GMV är värd för Sustainable Development Solutions Network Northern Europe (SDSN Northern Europe) som i början av 2016 lanserades officiellt vid ett arrangemang under två dagar. Statsminister Stefan Löfvén, 7

KOMPETENSUTVECKLING Universitetet skall säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning. Universitetet skall verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling. Chefsutbildningar i universitetets miljöledningssystem, som har genomförts regelbundet sedan 2011, gavs fyra gånger under 2016 med sammanlagt 25 deltagare. Sedan 2011 har 177 chefer utbildats. Av universitetets anställda har 25 procent (1 400 personer) deltagit i någon form av kompetensutveckling inom hållbar utveckling under 2016, en ökning med åtta procentenheter sedan 2015. Kompetenshöjande insatser Under hösten utökades informationen om miljö och hållbar utveckling i universitetets obligatoriska introduktionsutbildning för nyanställd personal. Utbildningen ges både på svenska och engelska och totalt utbildades cirka 200 personer. Även allmänna utbildningar inom miljö och hållbar utveckling gavs under året. Dessa utbildningar riktade sig till all personal. Inom kemikalie- och miljöriskområdet genomfördes två kurser i laboratoriesäkerhet. Även utbildningar inom universitetets kemikaliehanteringssystem och risk-, incident- och avvikelsehanteringssystem har genomförts under året. Universitetets sektion för mötesservice arrangerade i november en dag på temat Hållbara möten där bland annat resfria möten stod i centrum. Exempel från fakulteterna Fakulteterna själva har också arrangerat kompetensutveckling i form av lunchseminarier, workshopar och studiebesök. Vid flera fakulteter och institutioner har temadagar och personalkonferenser ägnats åt hållbar utveckling ur olika perspektiv. Vid Humanistiska fakulteten gjorde ämneskollegiet i idé- och lärdomshistoria en studieresa till Rachel Carson Centre och utställningen Antropocene i München. Institutionen för globala studier arrangerade tio seminarier i serien Environmental Social Science Dialogue för forskare och lärare inom hela Samhällsvetenskapliga fakulteten. En rad olika utbildningsinsatser inom integrering av hållbar utveckling i utbildning, så som workshopar, presentationer och handledningar för lärare, genomfördes under året. Totalt deltog över 500 personer. 8

INKÖP OCH UPPHANDLING Universitetet skall öka andelen upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. Under 2016 ställdes sociala, etiska och miljömässiga krav i 14 procent av upphandlingarna mätt i ekonomiskt värde (110 av 813 miljoner kronor), vilket motsvarar en minskning med 27 procentenheter sedan 2015. Objektsupphandlingar (utrustning och tjänster för specifik verksamhet) där inga miljökrav har ställts, stod för 80 procent av det totala ekonomiska värdet. är många av produkterna märkta med EU-Ecolabel och Bra miljöval (Falken). Genom det gemensamma ramavtalet med Chalmers om kringutrustning till datorer kan man nu söka på miljömärkningar som TCO Certified och Energy Star gällande bildskärmar i inköpssystemet. Under året har universitetet genomfört en direktupphandling av Kapitalförvaltningstjänster som har till uppgift att förvalta universitetets investeringar utifrån de nya riktlinjerna för ansvarsfulla och hållbara investeringar. Under 2016 ställdes miljökrav och/eller miljöfrågor på produkten eller tjänsten i 10 av 17 ramavtalsupphandlingar. Miljöfrågor och/eller miljökrav ställdes på leverantörens interna miljöarbete i 12 av 17 ramavtalsupphandlingar. Hållbara upphandlingar Genom den första prioriterade upphandlingen tillsammans med Chalmers finns nu enbart ekologiskt och Fairtrade-märkt kaffe och te i inköpssystemet. Det går också enbart att välja KRAV-märkt mjölk och socker i inköpssystemet. Detta gör att universitetet nu är en del av Fairtrade City Göteborg. I det gemensamma prioriterade ramavtalet med Chalmers om lokalvårdsprodukter och mjukpapper Genom den första prioriterade upphandlingen finns nu enbart ekologiskt och Fairtrade-märkt kaffe att beställa i inköpssystemet. 9

ÅTERANVÄNDING OCH AVFALL Universitetet skall fortsatt minska den totala mängden avfall. Universitetet skall fortsatt öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras. Den totala mängden avfall uppgick till 1 135 ton 2016, en ökning med tre procent sedan 2015. Andelen avfall som materialåtervanns eller komposterades uppgick till 41 procent av det totala avfallet, vilket innebär en ökning med två procentenheter jämfört med 2015. Policy för att återvinna möbler Samhällsvetenskapliga fakulteten fastställde under året en möbelpolicy för att gå i spetsen för en hållbar, ekonomisk och rationell hantering av möbler. Möbelinköp till gemensamma utrymmen och till institutioner ska numera alltid föregås av en kontroll så att inte möbler med motsvarande funktion finns i lager. Återbruk för miljön På Sahlgrenska akademin tog miljörådet ett initiativ till ett återbruksrum där den som har fungerande utrustning, eller apparater som inte längre används, kan lämna detta för återbruk. Den som är i behov av material kan återanvända det som lämnats till återbruk. Syftet är att gemensamt hjälpa till att spara på naturens resurser. Avfallsmängd fördelat per fraktion år 2012 2016 (ton) 1200 1000 800 600 400 200 0 2012 2013 2014 2015 2016 Osorterat Deponi Elektronik Farligt avfall Kompost Materialåtervinning Energiåtervinning 10

KEMISKA ÄMNEN OCH MILJÖRISKER Universitet skall minska antalet förekomster av kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan 1. Universitetet skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av eventuella incidenter. Antal förekomster av kemiska ämnen på universitetet som finns upptagna i SIN-listan är 1 926 stycken, en minskning med en procent sedan 2015. Under året genomfördes 29 aktiviteter i syfte att minska uppkomsten av incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön, till exempel genom utfasning av farliga kemikalier och specifikt CMRämnen (cancerogena, mutagena, reproduktionsstörande). Fyra incidenter inträffade under 2016. FRAM - för säker kemikaliehanterig Ett av forskningsprojekten inom Göteborgs universitets UGOT Challenges är FRAM - Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning vid Göteborgs universitet. FRAM arbetar med att definiera säkra lokala, regionala och globala gränser för kemiska föroreningar som skyddar ekosystemtjänster mot de sammanlagda effekterna av kemikalieutsläpp och exponering. Centrumet kommer att utveckla styrmedel för en rättvis fördelning av det tillgängliga utsläppsutrymmet. FRAM kommer också undersöka hur flexibla och vetenskapligt förankrade hanteringssystem för kemikaler kan etableras i medel- och låginkomstländer. Centrumet drivs av en tvärvetenskaplig grupp av miljövetare (inom ekotoxikologi, ekologi, miljökemi, livscykel- och miljösystemanalys), miljöekonomer samt forskare inom miljö- och skatterätt. 3 SIN-listan anger ämnen som är skadliga för hälsa eller miljö och som bör fasas ut. SIN står för Substitute it Now! FRAM - Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning arbetar för att definiera säkra lokala, regionala och globala gränser för kemiska föroreningar. 11

KLIMATPÅVERKAN Universitetet skall fortsatt minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energianvändning. Universitetets totala utsläpp av koldioxid från tjänsteresor och energianvändning (inklusive båtar och fossil energi) var 6 875 ton, en ökning med fyra procent jämfört med 2015. En orsak till ökningen är att det gjorts fler flygresor. Universitetet har en överordnad målsättning om att öka internationaliseringen, vilket står i konflikt med målet om minskade utsläpp av koldioxid från tjänsteresor. Sedan 2011 har de totala koldioxidutsläppen minskat med 13 procent. Klimatfond kompenserar för utsläpp För att balansera anställdas koldioxidutsläpp från tjänsteresor med flyg klimatkompenserar universitetet i en intern klimatfond. Klimatfonden möjliggör för forskare, lärare, studenter och övriga anställda att aktivt delta i klimatarbetet genom att söka medel ur fonden för olika projekt som bidrar till att minska universitetets negativa klimatpåverkan. Under 2016 beviljades medel ur universitetets interna klimatfond bland annat för upprustning av teknik för resfria möten för ökad delaktighet och minskad klimatpåverkan. Upprustningen gällde en föreläsningssal vid Naturvetenskapliga fakulteten som har mycket geografiskt spridd verksamhet och finns lokaliserad vid fyra olika platser i Västra Götaland och dessutom på ett flertal ställen inom Göteborg. Koldioxidutsläpp år 2012 2016 (ton) Koldioxidutsläpp per utsläppskälla år 2016 (ton) 7000 6000 5000 4000 3000 Fjärrvärme, 1 309 Flyg under 50 mil, 484 El, 459 Båt, 239 Bil, buss, tåg, 174 Fossil energi, 6 2000 1000 0 2012 2013 2014 2015 2016 Flyg över 50 mil, 4 204 12

ENERGI OCH BYGGNADER Universitetet skall fortsatt minska den totala energianvändningen per kvadratmeter i verksamhetens lokaler. Den totala förbrukningen av el och värme var 207 kwh/m 2, en ökning med två procent sedan 2015. Ökningen beror främst beror på en kall start på året med ökad fjärrvärmeanvändning som följd. Sedan 2012 har den totala energianvändningen minskat med nio procent. Fler solceller på taken Universitetet har nu solceller på två byggnader, på byggnaden Pedagogen och på Handelshögskolan. Solcellerna på de båda byggnaderna producerade tillsammans nära 55 000 kwh el under 2016. energianvändningen i universitetets lokaler. Sådana system finns för två av universitetets större fastighetsägare. Universitetet köper också in energieffektiv elektronisk utrustning. Till exempel ställs det tuffa krav på energiprestanda för skärmar, datorer och copyprinters vid val av nya rekommenderade modeller i samband med avrop på befintlig upphandling. Genomsnittlig energianvändning år 2012 2016 (kwh/m 2 ) 250 200 Campusorganisationen vid universitetet har kontinuerlig kommunikation med hyresvärdar om åtgärder som spar energi och arbetar själva aktivt med olika åtgärder för energieffektivisering. Exempel på genomförda åtgärder är utbyte av armaturer till LED i flera lokaler, installation av närvarobelysning och installation av utrustning för distansundervisning i flera salar. Datorprojektorer och styrsystem i lärosalar har bytts ut till nya system med automatiskt avstängning. 150 100 50 0 2012 2013 2014 2015 2016 Webbaserade system för energiövervakning har förenklat arbetet med uppföljning och kvalitetssäkring av Fjärrvärme (normalårskorrigerad) El 13

RESOR Universitetet skall fortsatt minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energianvändning. De totala koldioxidutsläppen från tjänsteresor uppgick till 4 853 ton under 2016, vilket motsvarar en ökning med 10 procent jämfört med 2015. De totala koldioxidutsläppen från resor har ökat med 20 procent jämfört med 2008. Antal körda kilometer med egen bil minskade med sex procent sedan 2015, medan antal körda kilometer med bilpool ökade med 52 procent. Utlägg för taxi uppgick till 4,7 miljoner kr under 2016, en ökning med drygt elva procent. Resfria möten Resfria möten ses som en viktig del i universitetets arbete med att minska klimatpåverkan från resor utan att inskränka på internationaliseringsmålet i universitetets styrdokument Vision 2020. Under året registrerades nästan 200 nya användare i Jabber Video där varje anställd kan medverka i videokonferenser från dator, surfplatta eller videokonferensanläggning. Även andra system som videokonferensanläggningar och Skype används i mycket stor utsträckning av universitetets anställda. Totalt deltog universitetets anställda i cirka 10 000 resfria mötestimmar under året. Även i undervisningen satsar universitetet på digitalisering och möjligheter till distansundervisning. Under 2016 har åtta salar utrustats med teknik som möjliggör deltagande av studenter och föreläsare på distans. Resfria månader införda Vid Nationella sekretariatet för genusforskning har så kallade resfria månader utvecklats. Det innebär att personalen under januari, juni, augusti och december undviker tjänsteresor och istället fokuserar på interna aktiviteter samt uppmanar till resfria, digitala möten. Koldioxid från tjänsteresor år 2012-2016 (ton) 5000 4000 3000 2000 1000 0 2012 2013 2014 2015 2016 14

ÖVRIG REDOVISNING I Göteborgs universitets årsredovisning 2016 finns hållbarhetsredovisningen som en integrerad del. Hållbarhetsredovisningen uppfyller kraven för en EMAS-godkänd miljöredovisning. Göteborgs universitet rapporterar resultatet av miljöledningsarbetet till Utbildningsdepartementet och Naturvårdsverket i enlighet med Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och Förordning (2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader. Hållbarhetsredovisningen är årligen återkommande och resultaten presenteras så att de är jämförbara från år till år. Mätdata har sitt ursprung i egen statistik samt statistik från leverantörer och entreprenörer som universitetet anlitar. Den senaste redovisningen publicerades i februari 2016. Inga väsentliga förändringar har gjorts i redovisningen vad avser avgränsning, omfattning eller mätmetoder sedan förra redovisningsperioden. Samtliga resultat finns samlade på: www.hallbarhetsredovisning.gu.se Denna produkt är producerad av miljöledningsgruppen vid Göteborgs universitet, GMV. miljo@gu.se www.gu.se/miljo Diarienummer: V 2017/366 Fastställd av: Katarina Gårdfeldt, Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) 15

BILAGA: MÅLUPPFYLLELSE FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2016 2016 Universitetet ska främja forskningen inom hållbar utveckling i linje med Vision 2020. Universitetet ska öka integreringen av hållbar utveckling i utbildningen i enlighet med Vision 2020. Universitetet ska stärka sin samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling i linje med Vision 2020. Universitetet ska öka antalet aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenterna. Universitetet ska säkerställa att alla i ledande befattning med personalansvar har genomgått en miljöledningsutbildning. Universitetet ska verka för att personalen stärker sin kompetens inom hållbar utveckling. Universitetet ska fortsatt minska de totala utsläppen av koldioxid från tjänsteresor och energianvändning. Universitetet ska fortsatt minska den totala energianvändningen per kvadratmeter i verksamhetens lokaler. Universitetet ska öka andelen upphandlingar (mätt i ekonomiskt värde) där det ställs sociala, etiska och miljömässiga krav. Universitetet ska fortsatt minska den totala mängden avfall. Universitetet ska fortsatt öka andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras. Universitet ska minska antalet förekomster av kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan. Universitetet ska minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av eventuella incidenter. och indikator 326 vetenskapliga artiklar 1 som behandlar frågeställningar inom hållbar utveckling publicerades under 2016, en ökning med en procent jämfört med 2015. Fem procent av kurserna 2 (217 av 4 030 kurser) och 14 procent av programmen (29 av 201 program) är hållbarhetsmärkta. Antalet hållbarhetsmärkta kurser har ökat från 200 till 217 och antalet hållbarhetsmärkta program har minskat från 32 till 29 jämfört med 2015. Universitetet genomförde 600 aktiviteter med fokus på hållbar utveckling, en ökning med elva procent sedan 2015. Antal aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för stude nter var 244, en ökning med 12 procent sedan 2015. 12 procent av de anställda med ledningskompetens (25 av 216 anställda) har genomgått miljöledningsutbildning under 2016. Av deltagarna var 15 kvinnor och tio män. Sedan 2011 har 177 personer i ledande befattning genomgått miljöledningsutbildning. 25 procent (1 400 personer) av universitetets anställda har deltagit i någon form av kompetensutveckling inom hållbar utveckling under 2016, en ökning med åtta procentenheter sedan 2015. De totala utsläppen av koldioxid från energianvändning och tjänsteresor under 2016 var 6 875 ton, en ökning med fyra procent sedan 2015. Den totala förbrukningen av el och värme var 207 kwh/m 2, en ökning med två procent sedan 2015. Det ställs miljökrav i 14 procent av upphandlingarna mätt i ekonomiskt värde (110 av 813 miljoner kronor), en minskning med 27 procentenheter sedan 2015. 3 Den totala mängden avfall uppgick till 1 135 ton, en ökning med tre procent sedan 2015. Andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras är 41 procent, vilket är en ökning med två procentenheter. Antal förekomster på universitetet av kemiska produkter som finns upptagna i SIN-listan var 1 926 stycken, en minskning med en procent sedan 2015. Fyra incidenter med negativa konsekvenser för miljön har inträffat under 2016. 29 aktiviteter har genomförts med syfte att minska uppkomsten av incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön. 1. Med vetenskaplig artikel avses publikationstyperna Artikel i vetenskaplig tidskrift, Artikel i övriga tidskrifter samt Forskningsöversiktsartikel. 2. Nya rutiner för hantering av kurser i utbildningsdatabasen från och med 2016 innebär att siffran för totala antalet kurser har fördubblats då även programkurser finns med i uttaget, vilket ger en mer rättvisande bild men gör jämförelse med tidigare år missvisande. 3. Objektsupphandlingar (utrustning och tjänster för specifik verksamhet) där inga miljökrav har ställts, står för 80 procent av det totala ekonomiska värdet 2016. Positivt resultat för året. Negativt resultat för året. oförändrat/jämförelse med föregående år görs inte. 16