Kvalitetsredovisning grundskola Rösjöskolan 16/17 2.0
Innehållsförteckning 1 Rektors sammanfattande analys av skolans resultat... 3 2 Enhetens prioriterade förbättringar till kommande läsår... 4 3 Normer och värden... 5 3.1 Resultat...5 3.2 Analys...5 3.3 Förbättringar...7 4 Kunskaper... 8 4.1 Resultat...8 4.2 Analys...10 4.3 Förbättringar...11 5 Elevers ansvar och inflytande... 12 5.1 Resultat...12 5.2 Analys...13 5.3 Förbättringar...14 Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 2(14)
1 Rektors sammanfattande analys av skolans resultat Rösjöskolan är en väletablerad skola i Skarpängsområdet. Verksamheten har under många år visat god måluppfyllelse och hög trivsel bland elever såväl som bland personalen. Att upprätthålla den höga standarden är inget som går av sig självt, det är en kompetent och engagerad personalgrupp som gör det möjligt. Att verksamheten växer samtidigt som personalomsättningen blivit högre ställer krav på bra informationskanaler och ett bra mentorssystem. Att verksamheten växer har också medfört ett utökat och bra samarbete med områdets högstadieskola. Rösjöskolans sexor är fysiskt placerade på Skarpängsskolan vilket upplevs mycket positivt av de elever som har för avsikt att gå vidare till Skarpängsskolan men mindre bra av de elever som har för avsikt att gå till annan verksamhet på högstadiet som får ett extra 'skolbyte'. Rösjöskolan har välkomnat alla elever som i skolvalet sökt oss i första hand. Utbildningsnivån på pedagogerna i verksamheten är hög. Verksamheten har en välutvecklad specialpedagoggrupp samt en välfungerande elevhälsogrupp. Inom ramen för den statliga lågstadiesatsningen har lågstadiets nio klasser varit förstärkta med ytterligare 1,4 lärare. Skolans måluppfyllelse är god men vi delar alla en strävan att få samtliga elever godkända i alla ämnen och även utmana elever som kan nå högre nivåer. Under föregående läsår arbetade vi med att skapa pedagogiska planeringar för fritids. Många på fritids uttrycker att arbetet lett till en känsla av att fritidsverksamheten är lika viktigt som skolan medan andra menar att resultatet av arbetet är svårt att använda i det dagliga arbetet. Möjligen kan detta förklaras av den ojämna utbildningskvaliteten på fritids. Specialpedagogernas arbete under året har till större del än tidigare varit av handledande karaktär. Kopplade till klasser har de aktivt stöttat pedagogerna i deras strävan att öka det tillgängliga lärandet. Specialpedagogerna arbetar aktivt med att hjälpa lärarna vid bedömning av vilka elever som behöver utökat stöd och i vilken form, det är en stor fråga som också innefattar vår gemensamma syn på lärande. Specialpedagogerna har på central nivå uppdaterat kommunens screeningplan. Skolans elevhälsogrupp har träffats så gott som varje vecka under året. I gruppen finns olika professioner representerade och var och en tar aktiv och engagerad del där så behövs. Ett utvecklingsområde som utkristalliserades genom arbetet med Specialpedagogiska Skolmyndighetens enkät är att vi behöver kategorisera våra ärenden för att bättre kunna planera det förebyggande arbetet. Vi ska också arbeta med att koppla resultat till elevernas frånvaro. Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 3(14)
2 Enhetens prioriterade förbättringar till kommande läsår Inför läsåret 17/18 ser vi en rad utvecklingsområden att arbeta vidare med. En plan för dessa kommer att göras i samråd mellan skolledning, förstelärare och deltagare i Ifousprojektet i syfte att vi ska dra åt samma håll och alltid ha ökad tillgänglighet i lärmiljön som en gemensam målbild. Under arbetet med kvalitetsredovisningen har några utvecklingsområden växt fram. En mycket stor del av eleverna når kunskapsmålen vilket gör att det finns goda möjligheter för att arbeta vidare med elevinflytande och trygghet för att nå bättre måluppfyllelse. Verksamheten behöver arbeta aktivt för att alla elever, även de elever som gott och väl når målen, ska få utmaningar och förutsättningar för att utvecklas. Förstelärarna och skolledingen kommer under nästa läsår att arbeta med utökat kollegialt lärande i personalgruppen genom väl planerad konferenstid varje vecka. Fritids har under läsåret 16/17 arbetat med att utveckla verksamheten genom att jobba med de lokala pedagogiska planeringarna samt ett nytt sätt att göra utvärdering och dokumentation. Vid vårens utvärdering har genomslaget blivit bra och tydligheten i fritids uppdrag har ökat. Under kommande läsår kommer fritids att fortsätta att arbeta vidare med att få all personal delaktiga i arbetet. I det ingår också att ta del av och arbeta med de nya direktiven i läroplanens fjärde kapitel. Förskoleklass har arbetat fram pedagogiska planeringar i likhet med fritids och utmaningen är att få förskoleklasserna att utveckla sina arbetssätt i syfte att öka elevernas delaktighet. Elevhälsogruppen ska vässa sitt arbete genom att kategorisera ärenden och koppla måluppfyllelse till elevens frånvaro. Verksamhetens trygghetsgrupp ska bli mera synlig bland annat genom klassrumsbesök och samarbete med elevrådet. Trygghetsgruppen ska arbeta främjande och förebyggande. Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 4(14)
3 Normer och värden Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt Eleverna är trygga Andel elever som anger att de känner sig trygga på sin skola Enhetens indikatorvärde Utfall minst 94 % 93% 3.1 Resultat Arbetssätt Status Analys Vi tydliggör likabehandlingsplanen för eleverna och vårdnadshavarna. Detta görs genom genomgång av innehållet under första delen av terminen och sedan återkommande under läsåret. Under läsårets första veckor kommer klasserna att arbeta aktivt med det förebyggande arbetet enligt likabehandlingsplanen. Fortsatt utveckling av rastverksamheten med trivselledare och hög personaltäthet. Under läsåret 2016/2017 kommer elever i år 1-3 att arbeta aktivt med trivsellekar för att skapa gemenskap på rasterna. Skolans fadderverksamhet där äldre elever faddrar yngre ger trygghet i och med att fler elever känner varandra. Fadderverksamhet sker både under skol- och fritidstid. All personal på skolan arbetar för att alla elever är allas elever. Skola och fritids samplanerar i syfte att göra skoldagen sammanhållen och öka tryggheten. Genomfört med otillräckligt resultat 3.2 Analys Planerade och genomförda aktiviteter med avsett resultat Verksamhetens målsättning är 100 % trygga elever och har därför en fortsatt utmaning för att nå detta strävansmål. I yngre klasser ser vi att tryggheten upplevs som större (94% av eleverna i årskurs 3) än i de äldre årskurserna (89 % av eleverna i årskurs 6). Det har funnits kontinuitet vad gäller arbetssätt och personal som bidragit till att 100 % av eleverna i årskurs 3 uppger att de trivs på skolan och på fritidshemmet. Vårdnadshavarna med elever i förskoleklass uppger till 98% att eleverna känner sig trygga i skolan och 98 % kan också rekommendera skolan vilket är positivt. Rösjöskolan arbetar aktivt för att elevernas trygghet står i centrum. Ett sätt är att skapa goda kontakter med vårdnadshavarna som gynnar samsyn kring eleverna och deras trygghet. Verksamheten arbetar för att likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument. Under de första skoldagar går pedagogerna igenom den med eleverna och vid läsårets första föräldramöten får även vårdnadshavarna ta del av den. Utöver likabehandlingsplanen arbetar Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 5(14)
klasserna fram tydliga klassregler. Under höstterminen genomförs enkäten Flugan där alla eleverna i förskoleklass till årskurs 5 får svara på frågor om var otrygga ställen på skolan finns och vad som händer på skolan som inte vuxna känner till. Resultaten från enkäten har sammanställts och svaren visar siffror likvärdiga tidigare år. Ett exempel är att fler vuxna rör sig på ställen som eleverna upplever som otrygga. Till kommande läsår kommer enkäten att genomföras även under vårterminen. Kurator och skolpsykolog har vid olika tillfällen haft elevgrupper där arbetet har kretsat kring att vara en bra kamrat och värdegrund. Alla elever i årskurs 1 till 5 har rast vid samma tillfälle. Trots att det är många elever ute samtidigt har det inte blivit trångt på skolgården och det positiva är att det finns möjliget för eleverna att träffas över klassgränserna och att det är många vuxna rastvärdar ute. Rastvärdarna tid är schemalagd och många av aktiviteterna tas fram av en rastaktivitetsgrupp. Rastvärdarna bär alltid gula västar märkta med bärarens namn så eleverna lätt ska se var vuxna befinner sig och veta vem det är som de pratar med. Eleverna i förskoleklasserna har egna raster för att de ska ha mer utrymme och lära känna skolgården. Verksamheten upplever att antalet konflikter på rasterna har minskat vilket vi tror beror dels på att personaltätheten är hög och att det finns mycket för eleverna att sysselsätta sig med på rasterna. Faddring mellan äldre och yngre elever har funnits under många år. Att yngre elever får lära känna äldre skapar en ökad trygghet på skolan. Pedagogerna upplever att faddringen fungerar bäst mellan årskurs F och 3. Faddring är ett utvecklingsområde för verksamheten. Verksamheten arbetar aktivt för att pedagogerna ska se alla elever som allas elever. Sätt att göra detta på är till exempel att hälsar på alla elever och att all personal tillsammans arbetar för att lösa konflikter oavsett vilken klass eleven går i. Verksamheten arbetar aktivt för att skapa trivsel. Detta sker på olika sätt bland annat med återkommande gemensamma aktiviteter som friluftsdagar, temadagar och traditioner. Uppbyggnaden av Rösjöskolans fritidsverksamhet för årskurs 4 till 5 har fortsatt under läsåret med framgångsrikt resultat. Eleverna upplever sig delaktiga och trygga och en ökad variation av aktiviteter har erbjudits. Personalen har hittat flera olika områden som tilltalar eleverna bland annat film och samtal kring etik på nätet. Fortsatt svårighet är hur lokalerna ska användas. Lokalernas utspridda läge gör att eleverna rör sig över stora områden och personalen kan ha svårt att följa vad som händer. Här har skolan en utmaning att arbeta med. Lärarna har under flera år haft schemalagd auskultation 30 minuter per vecka då de besöker varandra för att dela varandras praktik. Det har lagt grunden till pedagogiska diskussioner om gemensamma förhållningssätt. Det har också resulterat i en större förståelse för skillnader och likheter mellan låg- och mellanstadiet. Under läsåret har fritids arbeta efter de nya fritidsplaneringarna som bland annat fokuserar på elevernas sociala utvecklig och hur trygghet skapas. Till detta har även återkommande studiedagar för fritids genomförts vilket har gett möjlighet till diskussioner i personalgruppen. Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 6(14)
Planerade och genomförda aktiviteter med otillräckligt resultat Att skapa aktiva raster för alla elever är något som verksamheten behöver arbeta ännu mer med. Under tre år har verksamheten haft samarbete med företaget Trivselledarna med syfte att skapa en meningsfull rastverksamhet för alla elever. Detta år beslutades att det var elever från årskurs 3 som skulle vara trivselledare med inriktning i första hand mot yngre elever. Till stor del har konceptet fungerat bra men både elever och vuxna upplevde att intresse varit relativt svalt. Verksamheten planerar att fortsätta med styrda rastaktiviteter men i egen regi under kommande läsår. I början av läsåret aktualiseras verksamhetens likabehandlingsplan för personal, elever och vårdnadshavare. Det behöver göras vid flera tillfällen under läsåret och ett mer aktivt arbete behöver göras med att det som står i planen följs. Verksamheten har en trygghetsgrupp bestående av rektor, lärare och personal från fritids. Trygghetsgruppen arbetar förebyggande och främjande och stöttar när incidenter händer. Om så behövs kopplas även elevhälsan och vårdnadshavare in. Verksamheten ser att antalet incidenter har minskat över tid, det beror med stor sannorlikhet på trygghetsgruppens arbete. 3.3 Förbättringar Enhetsmål Eleverna är trygga Våra förbättringar Förbättringar till läsåret 17/18: Verksamheten behöver hitta former för att fadderverksamheten ska fungera även för mellanstadiet. Ett förslag är att en klasslärartimme finns på schemat där möjlighet finns att lägga faddring och att en förslagpärm/bank med olika övningar, lekar, lektioner arbetas fram. Verksamhetens likabehandlingsplan behöver aktualisera vid flera tillfällen under läsåret och personalen behöver arbeta mer aktivt med att det som står i planen följs. Fortsatt arbete med att utveckla skolans rastaktiviteter är inplanerat till kommande läsår. För att skapa en större trygghet för eleverna kommer samtlig personal att presenteras på läsårets första dag. Fortsatt arbete med att utveckla fritidsverksamheten för årkurs 4-6. För att få en bättre insikt i hur eleverna upplever miljön kommer enkäten Flugan att genomföras vid två tillfällen under kommande läsår. Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 7(14)
4 Kunskaper Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Eleverna når högt ställda kunskapskrav Skolan har en tillgänglig lärmiljö Specialpedagogisk a Skolmyndigheten för området pedagogisk miljö Enhetens indikatorvärde minst 80 73 Utfall 4.1 Resultat Arbetssätt Status Analys Skolan ska arbeta för att utveckla det tillgängliga lärandet och få alla pedagoger att ha ett inkluderande förhållningssätt. Detta kan ske på olika sätt utifrån den fysiska, pedagogiska och sociala miljön. Målet är att skolan ska vara tillgänglig för alla. Till hjälp används SPSM s värderingsverktyg. Vid senaste utvärderingstillfället uppnådde skolan ett värde på 78 %. Elever i år 4-6 kommer från läsåret 16/17 att ha tillgång till egen Chromebook. Varje läsår har speciallärare och IKT-ansvarig i en Work-shop som är riktad till föräldrar till elever med läs-, skrivoch matematik-svårigheter. Föräldrarna får information om hjälpmedel såsom Inläsningstjänst, Talsyntes, stavningsprogram samt får tillfälle att praktiskt prova på. Speciallärarna har informationsträffar för övriga lärare gällande handlingsplaner, screeningar, hjälpmedel och nya riktlinjer från ledningen i koncernen vid ett tillfälle per termin. Syftet är att öka pedagogernas förståelse för hur speciallärarna arbetar för att få eleverna att nå förväntade kunskapsmål i större grad. Speciallärarna utför kontinuerliga diagnoser och screeningar för att säkerställa elevernas kunskapsutveckling. Från läsåret 16/17 använder skolan BRAVKOD i tillägg till screeningar. Eleverna bedöms formativt under läsåret. Vi förbereder eleverna för dagens aktiviteter genom att synliggöra mål, lokala pedagogiska planeringar samt planering av dagen. Genomfört med otillräckligt resultat Genomfört med otillräckligt resultat. Genomfört med otillräckligt resultat Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 8(14)
Arbetssätt Status Analys Tillgång till många pedagogiska verktyg i klassrummen som t ex Inläsningstjänst, talsyntes och stavningsprogram ger eleverna ökad valfrihet att arbeta individanpassat. Vi tar till vara ämneskompetensen hos pedagogerna genom att undervisa i varandras klasser och på så sätt arbeta fram ett gemensamt förhållningssätt kring lärandet. Skolan arbetar med kollegialt lärande och auskultation då lärarna får möjlighet att se varandras verksamheter samt studera sin egen praktik. Vi arbetar med röda tråden i skolans alla ämnen för att säkerställa progression i lärandet samt förhindra att eleverna får göra samma moment flera gånger. Ett formativt förhållningssätt hjälper eleverna framåt i sin kunskapsutveckling. På fritids arbetar alla pedagoger efter gemensamma pedagogiska planeringar. Skolans resurspedagoger erbjuder varje vecka fördjupningsarbete för elever på lågstadiet som behöver utmaningar i ett eller flera ämnen. Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 9(14)
4.2 Analys Planerade och genomförda aktiviteter med avsett resultat Rösjöskolan har god måluppfyllse vilket går att se både i resultaten från de nationella proven och betygen för årskurs 6. I första hand ser vi detta i kärnämnena matematik, svenska och engelska men även i övriga ämnen. En förklaring till den fina utvecklingen i matematik och engelska kan vara nya läromedel som hela skolan använder. Detta tror vi dels har givit eleverna en bra grund i ämnena men även lättare för lärarna att ta över från ett stadie till ett annat. Rösjöskolans specialpedagoger gör screeningar i enlighet med Täby kommuns modell. Behöver någon elev pedagogisk anpassning görs riktade insatser och om eleven riskerar att inte nå målen trots anpassningar skrivs åtgärdsprogram. Specialpedagogerna och lärarna har återkommande samtal och möten med vårdnadshavarna till de elever som riskerar att inte nå målen. Det kollegiala lärandet och diskussioner kring formativ bedömning leder till ökad medvetenhet som i sin tur gör att det systematiska arbetet ökar. BRAVKOD, ett koncept för att öka elevers läshastighet och läsförståelse, genomförs av specialpedagoger och resurslärare på skolan och ger tydliga resultat hos alla berörda elever. Skolan ska vara rolig och stimulerande för alla elever. Att variera undervisningen är av största vikt och Rösjöskolan har kommit en bit på väg. Ett sätt är att använda IT på olika sätt i undervisningen. Under läsåret har nya satsningar gjort i inköp av chromebooks och IPads för eleverna och lärarna arbetar aktivt för att på olika sätt få in IT på ett naturligt sätt i undervisningen. På mellanstadiet har arbetet fortsatt med att få alla pedagoger att arbeta ämnesinriktat istället för som klasslärare. Skolan ser flera vinster med detta arbetssätt. Pedagogerna förvärvar fördjupad kompetens då de har färre ämnen att arbeta med. Mindre planeringstid ger mer elevtid. Däremot känner pedagogerna att de behöver mer tid för samplanering och samtal kring eleverna. Eleverna upplever det positivt när lärare som brinner för sitt ämne får undervisa i det. Att vara flera lärare kring eleverna ses också som en fördel inte minst i arbetet med bedömning av elevernas kunskaper. Rösjöskolans pedagoger har under ett antal år arbetat fram skolans Röda tråd i samtliga ämnen. Röda tråden ger pedagogerna en samsyn om vilka moment som varje årskurs ska arbeta med för att få progression i ämnet och säkerställa att inga moment upprepas. På fritids används de nyskrivna pedagogiska planeringarna som ett gemensamt arbetsmaterial för all pedagogisk verksamhet. Skolan har tre resurspedagoger som arbetar med elever som behöver extra utmaningar, så kallade blå lektioner. Vid behov finns blå lektioner i engelska, matematik och svenska för lågoch mellanstadiet. Arbetet har resulterat i ökade kunskaper för eleverna och positiv feedback från vårdnadshavarna. Eleverna vittnar om att de känner glädje att gå till dessa lektioner och att de lär sig mycket. Under läsåret har verksamheten genomfört flera olika fortbildningsprojekt. Lärarna har arbetat med kollegialt lärande och IT under ledning av skolans förstelärare och IT-pedagog. Fortbildningen har skett genom föreläsningar, pedagogiska diskussioner och tillfällen till praktik i och med styrda uppgifter under auskultationstiden. För fritids har kommunens satsning på Fritidslyftet levt vidare med återkommande halva studiedagar då pedagogiska diskussioner förts. Arbetet har lett till utveckling av skolans fritids med mer positiv arbetsanda och större fokus på uppdraget. Detta har resulterat i att personalen på fritids känner större samhörighet och dessutom har fått bättre kontroll på vilka mål som skolan arbetar mot. Arbetet med planeringar, utvärderingar och Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 10(14)
dokumentation kan förbättras ytterligare. Under vårterminen har även förskoleklass arbetat fram egna pedagogiska planeringar i enlighet med det nya kapitlet i läroplanen som är riktad till förskoleklass. Planerade och genomförda aktiviteter med otillräckligt resultat Tillgängligt lärande har varit ett fortsatt utvecklingsområde under läsåret. Arbetet har lett till att vi lärt oss mycket men också att det finns oändligt att göra. Röda tråden och planeringarna för fritids och förskoleklass kommer att öka personalens förståelse för det tillgängliga arbetet. Eleverna i årskurs 4 till 6 har under höstterminen 2016 fått tillgång till en egen chromebook och alla elever har kommit igång med att använda dem som arbetsredskap i skolarbetet. Fördelar vi sett är bland annat att det är ett smidigt och lättanvänt verktyg och att eleven lätt får tillgång till dokument. Nackdelar är bland annat att pedagogerna upplever att elever använder sin chromebook till annat än skoluppgifter under lektioner. Under några år har tider för mentorssamtal funnits utlagda på alla lärares scheman. Tiden gör att eleverna vid återkommande tillfällen får sitta med lärare för att få gå igenom hur eleven ligger till kunskapsmässigt. Vid samtalen görs uppföljning av gamla individuella utvecklingsplaner och nya skrivs. Både elever och lärare ser mentorstiden som värdefull och det är ett bra tillfälle att förbereda sig för utvecklingssamtal med lärare, elever och vårdnadshavare. Att använda ett relevant språkbruk för elever i olika åldrar. Vi har inte arbetat aktivt med detta som ett pedagogiskt utvecklingsområde. Planerade men ej genomförda aktiviteter Den planerade workshopen riktad till vårdnadshavare till elever med läs-, skriv- och matematiksvårigheter har inte genomförts utan flyttats till höstterminen-17. 4.3 Förbättringar Enhetsmål Skolan har en tillgänglig lärmiljö Våra förbättringar Förbättringsområden till läsåret 17/18: Verksamheten behöver arbeta fram förhållningssätt som fungerar för alla på skolan. Detta gäller bland annat vad som gäller för användandet av IT under skoltid. Även gemensamma strukturer och förhållningssätt behöver arbetas fram och förankras i och med att det är flera pedagoger kring varje elevgrupp än tidigare. En gemensam struktur behövs för vad som gäller för alla pedagoger när man går in och ut i olika klasser. Ett behov finns rörande vilka förhållningssätt och rutiner som gäller för alla. Och en samsyn på hur lärmiljöerna ska se ut och vara möblerade behöver arbetas fram, både för skolan och fritids. Pedagogerna på mellanstadiet upplever att tid behövs för att kunna samplanera och delge varandra information kring elever. Tider för detta behöver läggas in på schemat. Arbetet med att förankra och förnya förskoleklassernas arbete efter den nya delen i Lpo11. Dokumentation av elevernas kunskaper görs i Vklass. Pedagogerna lägger in informationen men vårdnadshavarna tar inte alltid del av den. Skolan behöver bli bättre på att informera vårdnadshavarna om vilken typ av dokumentation som görs och var den finns att läsa. Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 11(14)
5 Elevers ansvar och inflytande Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Eleverna når högt ställda kunskapskrav Eleverna har reellt inflytande på sitt lärande Andel elever som anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker Andel elever som anger att de är med och bestämmer hur de ska arbeta med olika arbetsuppgifter Andel elever som anger att de är med och planerar sitt eget skolarbete Enhetens indikatorvärde Utfall minst 92 % 87% minst 92 % 81% minst 85 % 73% 5.1 Resultat Arbetssätt Status Analys Att medvetandegöra föräldrar och elever om vad definitionen elevmedverkan-kan/inflytande innebär. Informera om vad som står i Lgr11, att elevinflytande är en del av elevernas ansvar för sitt eget lärande. Eleverna ska i så hög grad som möjligt vara delaktiga i planeringen av nya arbetsområden och i det dagliga arbetet med hjälp av väl synliggjorda planeringar där syfte, mål och arbetssätt finns beskrivna. Varierade arbetssätt används så att eleven i förlängningen kan ta ansvar för hur han/hon lär sig på bästa sätt och då få ökad förståelse för sitt lärande. Elevens val i form av temaveckor. Individualiserade hemuppgifter. Möjlighet för eleverna i år 4-6 att få an-passad hjälp i Studierummet som är en förlängning av skoldagen med pedagog närvarande. Klassråd, elevråd, matråd och trivselledarmöte. Möjlighet för eleverna i år 4-6 att få an-passad hjälp i Studierummet som är en förlängning av skoldagen med pedagog närvarande. Genomfört med otillräckligt resultat Genomfört med otillräckligt resultat Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 12(14)
5.2 Analys Planerade och genomförda aktiviteter med avsett resultat Eleverna uppmuntras till att ta ansvar för sitt eget lärande. Eleverna får tillgång till skolans digitala plattform från och med årskurs 2 för att själva hålla reda på läxor och vad som händer i skolan. Lärarna arbetar aktivt för att låta eleverna prova olika verktyg för lärande. Under läsåret har eleverna arbetat mot att sätta egna mål för sitt kunskapsinhämtande. Detta har skett genom mentorssamtal och samtal i grupp. Genom utvärdering har eleven visat att de tagit ansvar för att de når målen och att nya mål sätts upp. Mentorsamtalen är ett viktigt forum då elev och lärare kan samtala kring hur måluppfyllelsen ska öka och på vilket sätt eleven bäst lär sig. Pedagogerna synliggör, presenterar och för diskussioner med eleverna kring olika arbetssätt vilket kan ge dem större förutsättningar att hitta ett arbetssätt som passar. Vid två tillfällen per läsår, tre dagar på hösten och tre dagar på våren, har skolan elevens val för årskurs 3 till 6. Eleverna arbetar då i blandade grupper med olika ämnesområden som de väljer mellan. Under samma veckor har eleverna i årkurs 1 och 2 temaveckor. Det upplevs som positivt och utvecklande både kunskapsmässigt och socialt. Lärarna arbetar för att göra hemuppgifter individanpassade för att alla elever ska få utmaningar och få arbeta på sin nivå. Att elever erbjuds olika svårhetsgrad på läxor eller att få digitala läxor är ett upplägg som uppskattas av både elever och vårdnadshavare. Under läsåret har verksamheten arbetat aktivt för att elevernas inflytande ska öka. Alla elever deltar vid återkommande klassråd och elevrepresentanter från årkurs 3 till 5 deltar i elevråd och matråd vilka är demokratiska processer. I elevrådet diskuterar saker som berör hela skolan. Frågor kan vara av praktisk karaktär men även beröra skolans regler och allmänna trivsel. Tillsammans med eleverna finns biträdande rektor, lärare och fritidspersonal representerade. Nytt för läsåret var prova-på"-tillfällen för elever i årskurs 1 och 2 med egna elevråd. I skolans matråd diskuteras frågor kring maten och trivseln i matsalen. Utöver representanter för klasserna i årskurs 3 till 5 finns skolans kock och personal från fritids representerade. Klasserna har klassråd minst en gång varannan vecka där eleverna själva agerar ordförande och sekreterare. På klassråden är det elevernas egna frågeställningar som tas upp till diskussion vilket ökar deras engagemang. I elevråd och matråd är elevernas frågor i fokus vilket gör att de känner att deras delaktighet är stor. Vid höstterminens start har alla klasser föräldramöten då representanter utses till skolrådet. Skolrådet träffas tre gånger per år tillsammans med rektor och biträdande rektor. Vid skolrådet informerar skolledningen om skolans verksamhet. Klassernas representanter har också möjlighet att ta upp frågor från klasserna till allmän diskussion. Verksamhetens trafikgrupp bestående av vårdnadshavare har tidigare år haft stor genomslagskraft i arbetet för en säkrare trafikmiljö kring skolan. Under detta läsår har trafikgruppen inte varit aktiv men intresse bland vårdnadshavarna har ökat. Lärarna i årskurs 4 till 6 arbetar med "Studierummet" som är extra elevtid då eleverna kan ta igen missade moment, få genomgångar repeterade, få extra stöd eller arbeta med något som de ligger efter med. Elever och lärare upplever Studierummet som något mycket positivt och ses som en viktig del i den goda måluppfyllelsen på mellanstadiet. Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 13(14)
Planerade och genomförda aktiviteter med otillräckligt resultat Resultatet från Våga Visaenkäten visar att elevernas uppfattning om sitt reella inflytande på lärandet under läsåret 16/17 har minskat. Pedagogerna upplever att många genomförda aktiviteter har gett resultat men elevernas svar visar att det finns områden att förbättra. Samtliga pedagoger behöver bli bättre på att ta med eleverna vid både lång- och kortsiktiga planeringar. Trots att verksamheten arbetar för att öka elevernas ansvar och inflytande förstår inte alltid eleverna innebörden av begrepp som delaktighet, medbestämmande och inflytande. En viktig bit är tydlighet i vad de olika begrepp innebär. Verksamheten behöver arbeta för att bli ännu mer konkret och tydlig när vi informerar vårdnadshavare och elever. Verksamheten behöver förtydliga för både vårdnadshavarna och eleverna hur och när de kan vara med och påverka. Vid utvecklingssamtalet ska en återkommande punkt vara hur eleverna kan vara med och påverka sitt eget lärande. 5.3 Förbättringar Enhetsmål Eleverna har reellt inflytande på sitt lärande Våra förbättringar Förbättringsområden till läsåret 17/18: Diskussion vid föräldramöten kring vad elevinflytande innebär kan skapa en större förståelse hos vårdnadshavarna. Även pedagogerna behöver diskutera vad elevinflytande innebär för att öka samsynen. Elevernas förslag och önskemål kring ämnen till elevens val ska tas i beaktning. Studierummet har över lag varit en mycket framgångsrik verksamhet på mellanstadiet. Eventuellt skulle en liknande verksamhet för lågstadiet i form av t.ex. läsgrupper eller mattestuga arbetas fram. Verksamheterna behöver öka elevernas delaktighet vid planeringar och utvärderingar. Rösjöskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 14(14)