UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2017 Presentation Av Attityd i Karlstad AB på uppdrag av Karlstad kommun
BAKGRUND LUPP genomförs nationellt av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Syftet med LUPP är att: Enkelt kunna följa upp hur ungas situation ser ut lokalt. Se hur ungas situation förändras över tid. Kunna utveckla en effektiv ungdomspolitik där flera sektorer samverkar och samarbetar. Karlstads LUPP Karlstad kommun har för fjärde omgången genomfört den så kallade LUPP-enkäten. Syftet är att ge Karlstads kommun ett lättöverskådligt material om hur ungdomar som lever och rör sig Karlstads kommun har det, och vad de tycker är viktigt. 2018 Attityd i Karlstads uppdrag har varit att: Bearbeta insamlad data. Sammanställa resultatrapport. Genomföra en sektorsövergripande workshop. Sammanställa en analysrapport.
MÅLGRUPP & SVARSFREKVENS Målgrupp för Karlstads LUPP är: Årskurs 8 på högstadiet Årskurs 2 på gymnasiet SKOLA Högstadiet ELEVER SOM SVARAT SVARSFREKVENS I årets LUPP har 1 455 ungdomar deltagit! En svarsfrekvens på 66 procent, och anses som representativt för målgruppen 67% 70% 63% 76% Frödingskolan 43 84 Hultsbergsskolan 37 71 Ilandaskolan 126 88 Mariebergsskolan 47 45 Norrstrandsskolan 106 62 Nyeds skola 29 85 Rudsskolan 121 82 Vålbergsskolan 37 90 Internationella Engelska skolan 128 85 Totalt 674 75 Gymnasiet Svarsfrekvens 2017 2014 2011 2008 När vi bryter ner svarsfrekvensen per skola ser vi att Vålbergskolan (90%) och Sundstagymnasiet (79%) är något överrepresenterade. Mariebergsskolan (45%) och Nobelgymnasiet (33%) är underrepresenterade. Nobelgymnasiet 121 33 Sundstagymnasiet 215 79 Tingvallagymnasiet 135 63 Älvkullegymnasiet 237 72 Thorén Business School 73 62 Totalt 781 60 TOTALT 1 455 66
GENOMFÖRANDE Enkäten är uppdelad i sju temaområden. Fritid Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF, tidigare Ungdomsstyrelsen) har utvecklat en modell för uppföljning och utveckling av en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik som bygger på en så kallad LUPPenkät (lokal uppföljning av ungdomspolitiken). MUCF står för all teknik och programvara som behövs för datainsamlingen. Attityd i Karlstad AB har tagit fram totalresultat där resultatet också har ställts i relation till utvalda bakgrundsvariabler: kön, årskurs och undersökningsår. Skola Trygghet Politik, samhälle och inflytande! Viktigt avvägande resultatet baseras på alla ungdomar som lever och rör sig i Karlstads kommun. Resultatet från tidigare mätning har justerats med hänsyn till detta och presenteras på totalnivå, inkluderande elever oberoende var de bor. Arbete Hälsa I LUPP 2017 ingår Resultatrapport, Analysrapport och Workshopsammanställning. Rekommenderar att ta del av hela resultatet och analys då denna presentation visar utdrag ur det totala resultatet. Framtid
BAKGRUND BLAND RESPENDENTERNA 2% Kön Årskurs 50% 48% 54% 46% Tjej Kille Annan könstillhörighet/identitet ÅRSKURS HÖGSTADIET GYMNASIET Högstadiet Gymnasiet Tjej 47 53 Kille 51 46 Annan könstillhörighet/identitet 2 1 Summa procent 100 100! I resultatrapporten finns fler bakgrundsfrågor om ungdomarna, dessa frågor visar ungas oro för pengar, deras ursprung, sexuella läggning/uttryck, deras föräldrars ursprung, sysselsättning m.m. Summa antal 675 782
H U R N Ö J D Ä R D U I S T Ö R S T A A L L M Ä N H E T M E D D I T T L I V N Ä R D E T H A N D L A R O M F Ö L J A N D E? Detta ger en övergripande bild över ungdomarnas inställning, och nöjdhet till olika områden. Som visas i diagrammet är nästan alla mycket eller ganska nöjda med olika saker i sitt liv. Mest nöjda är ungdomarna med skolan och kompisarna. Nöjdheten sjunker något gällande pengar, och där är det främst gymnasieelever som är mycket missnöjda. Skolan 28% 54% 14% 4% *Utbildningen 30% 58% 3% Kompisar 61% 31% 5% 2% Familj 69% 24% 5% 2% Dina pengar 40% 40% 14% 6% Fritiden 47% 47% 8% 2% Livet i sin helhet 39% 47% 4% 0% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% n=779-1456 Mycket nöjd Ganska nöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd * = Endast gymnasiet
Syftet är att få information för att kunna utveckla fritidsverksamheten för unga i kommunen. Vad gör de på sin fritid? Vad vill de ha ut av sin fritid? Föreningslivet, hur är det med det? Fritid Skola Politik, samhälle och inflytande Trygghet Hälsa Arbete Framtid
S A K E R A T T G Ö R A P Å F R I T I D E N Att ungdomar upplever att det finns saker att göra på fritiden är viktigt sett till att de har en meningsfull fritid och meningsfullt liv, och på så vis kan bli etablerade i samhällslivet. T O P 3 A T T G Ö R A V A R J E D A G : H U R M Y C K E T F I N N S D E T A T T G Ö R A P Å F R I T I D E N? Det finns väldigt mycket att göra Det finns ganska mycket att göra Det finns ganska lite att göra Det finns väldigt lite/ingenting att göra 2017: n=1456 2014: n=1423 2011: n=1347 2008: n=1331 3% 4% 5% 3% 27% 26% 25% 24% 22% 22% 19% 48% 51% 51% 54% Högre grad nöjda ungdomar i Karlstad jämfört med rikssnittet. 2017 2014 2011 2008 0% 40% 60% 80% 100% 1. Träna/idrotta 63% 2. Spela TV-spel, 42% onlinespel eller dataspel 3. Vara ute i naturen 26% Det är fler killar än tjejer som spelar tvspel, onlinespel eller dataspel varje dag, 70% jämfört med 13% av tjejerna. Det fler tjejer än killar som läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar eller liknande, 28% jämfört med 18% samt håller på med foto, film, målning och pyssel, 19% jämfört med 7%. Aktiviteter som att gå på konsert, teater, musikal eller museum är något som ungdomarna gör någon gång per år.
2 6 % U N G D O M A R U P P L E V E R A T T D E S A K N A R F R I T I D S A K T I V I T E T E R D Ä R D E B O R! 49% av killarna svarar att de inte saknar någon fritidsaktiviteter där de bor, jämfört med 35% av tjejerna. Det är 39% av tjejerna som svarar vet ej på frågan och motsvarande bland killarna är 26%. S A K E R A T T G Ö R A P Å F R I T I D E N, M E N...inget intresserar mig 6% 51% 43%...min familj säger nej 2% 14% 84%...jag kan inte ta mig dit 5% 29% 67% det kostar för mycket 8% 32% 60% 0% 40% 60% 80% 100% Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte alls
S A K E R A T T G Ö R A P Å F R I T I D E N, M E N De ungdomar som saknar aktiviteter där de bor är främsta anledningen att det kostar för mycket och att de inte kan ta sig dit. 15% 5% 0% Det finns saker att göra men det kostar för mycket 15% Ja 5% Nej Det saknas aktiviteter där jag bor 8% 6% 4% 2% 0% Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit 9% Ja 2% Nej Det saknas aktiviteter där jag bor Detta visar att det inte behöver vara typen eller mängden av aktiviteter som är problemet utan att det behövs: Bättre kommunikationer för ungdomen att kunna ta del av utbud - att resa själv. Fler aktiviteter som blir möjliga utanför centrala Karlstad En mobil fritidsgård? Jag bor på Hammarö och där är inte utbudet särskilt stort. Jag kan självklart åka in till Karlstad, men brukar inte ha tid då bussar tar lång tid och studierna gör att jag slutar sent. Det finns många aktiviteter i Karlstad, med eftersom jag bor i Molkom finns det inte lika mycket. T.ex. en skateboardramp skulle gör allt lite roligare.
F Ö R E N I N G S L I V F Ö R Ä N D R A T E N G A G E M A N G? Till exempel religiös förening eller församling, kultur- eller idrottsförening, politiskt ungdomsförbund, frilufts-, data- eller spelförening m.m. Ä R D U M E D L E M I N Å G O N F Ö R E N I N G? Saker för oss som inte är gillar sport, "kultur" eller pyssel. försöker ofta gå på öppna föreläsningar men händer tyvärr inte så ofta som jag vill. 100% 80% 60% 79% 78% 65% 61% F Ö R Ä N D R A D E N G A G E M A N G S T Ä L L E R K R A V P Å H U R S A M H Ä L L E T K A N E R B J U D A E N M E N I N G S F U L L F R I T I D : 40% 0% 2017: n=1451 2014: n=1426 2011: n=1359 2008: n=1335 34% 21% 22% Ja **Nej 2008 2011 2014 2017 39% Hur kan kommunen skapa aktiviteter för de som inte vill vara en del av föreningslivet? Var i Karlstad kan mötesplatser arrangeras, och fånga upp engagemang och den vilja som finns att delta i sociala sammanhang, som inte är kopplat till något föreningsliv? Vad kan kommunen styra över för att erbjuda alla ungdomar i Karlstad en meningsfull och aktiv fritid?
Fritid Syftet är att skapa en bild av hur elever tycker att det fungerar och är i skolan. Trivs ungdomarna i skolan? Behandlas alla lika i skolan? Hur mycket vill och får de vara med och bestämma? Skola Politik, samhälle och inflytande Trygghet Hälsa Arbete Framtid
H U R T Y C K E R D U A T T D E T Ä R I D I N S K O L A? Jag trivs med stämningen i min skola 35% 45% 15% 3% 2% Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola 32% 39% 19% 5% 4% Mina lärare behandlar killar och tjejer lika 36% 25% 19% 9% Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar dem på allvar 28% 25% 18% 7% 21% **Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd 25% 26% 21% 15% 13% Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i skolan 24% 26% 19% 9% 22% Min skola agerar om en lärare kränker en elev 29% 19% 11% 9% 32% n=663-1453 Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev 22% 22% 16% 7% 33% 0% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Vet inte Svårt att följa skillnader över åren pga. ändrad svarsskala, men vi kan ändra så vissa förskjutningar gällande stämning och att bemötas med respekt. Gällande stämning på skolan och om elever och lärare bemöter varandra med respekt ser vi att ungdomarna mindre nöjda 2017, jämfört med tidigare år. Jag trivs med stämningen på min skola, över tid: Elever och lärare bemöter varandra med respekt på min skola, över tid:
H U R Ä R D E T P Å S K O L A N? F ö r d j u p n i n g a v p å s t å e n d e t M i n a l ä r a r e b e h a n d l a r t j e j e r o c h k i l l a r l i k a Det är fler på högstadiet som inte tycker att killar och tjejer behandlas lika 15% 5% Mina lärare behandlar killar och tjejer lika 36% 25% 19% 9% 0% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Vet inte 32% tycker inte att killar och tjejer behandlas lika i skolan! Varför upplever killar att de inte har samma möjligheter som tjejer? Hur kan skolan utvecklas för att både killar och tjejer ska uppleva en likabehandling av sina lärare?
H U R Ä R D E T P Å S K O L A N? F ö r d j u p n i n g a v u n g d o m a r s u p p f a t t n i n g a v m e d b e s t ä m m a n d e i s k o l a n Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar dem på allvar 28% 25% 18% 7% 21% **Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd 25% 26% 21% 15% 13% Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i skolan 24% 26% 19% 9% 22% 0% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls Vet inte A n d e l e n u n g a s o m s v a r a t a t t d e V I L L r e s p e k t i v e F Å R v a r a m e d o c h b e s t ä m m a g ä l l a n d e : Ett tydligt glapp mellan elevernas vilja att Schemat 73% bestämma, samt vad de upplever att de får 74% vara med och bestämma. Skolmaten Läxorna Proven Vad du får lära dig Hur ni ska arbeta Skolmiljön inne Reglerna i skolan Skolmiljön ute 22% 28% 30% 30% 28% 26% 26% 44% 53% 61% 59% 68% 75% 74% 80% 0% 40% 60% 80% 100% Vill bestämma Får bestämma Vilja att bestämma över olika saker i skolan ligger något konstant över undersökningsåren men vi kan se att uppfattningen över vad man får vara med och bestämma har sjunkit. 2008 uppfattade 25% att de fick bestämma över schemat, 34% över skolmaten och 40% över läxorna. Hur kan skolan arbeta för att öka inflytande och delaktighet, och ge möjligheter till medbestämmande i skolan?
V A D T Y C K E R D U O M F Ö L J A N D E P Å D I N S K O L A? Skolmiljön Skolbiblioteket Skolmaten **Undervisningen Möjligheten att få extra hjälp och stöd om du 19% 32% 13% 28% 40% 37% 60% 49% 29% 59% 43% 14% 6% 13% 6% 21% 3% 13% 4% Störst missnöje visas gällande skolmaten, vilket är ett område som är återkommande trots insatser! **Elevhälsan 35% 50% 11% 4% **Tillgången till datorer 54% 27% 11% 8% **Lärarna 30% 55% 4% 0% 40% 60% 80% 100% Mycket bra Ganska bra Mindre bra Inte alls bra bra matvanor har betydelse för inlärning och koncentration [och] bidrar också till god hälsa och välbefinnande genom hela livet. Inställning till skolmaten, över tid: Inställning till skolmaten varierar mellan skolorna kan man lära av varandra? Vad är det eleverna innefattar i begreppet skolmat, och handlar det i så fall om mer än själva maten? Hur skulle elevernas lösningar för bättre skolmat se ut?
Fritid Skola Syftet är att ge en bild av ungdomars politiska intresse och engagemang Hur politiskt aktiva är ungdomar? Hur ser de på sitt inflytande i samhället? Politik, samhälle och inflytande Trygghet Hälsa Arbete Framtid
P O L I T I K O C H S A M H Ä L L E H U R I N T R E S S E R A D Ä R D U A V F Ö L J A N D E? Politik 9% 24% 34% 32% Samhällsfrågor 14% 33% 31% 22% Vad som händer i andra länder 18% 46% 24% 12% 0% 40% 60% 80% 100% Mycket intresserad Ganska intresserad Inte särskilt intreserad Inte alls intresserad Politik Samhällsfrågor Vad som händer i andra länder 22% 26% 34% 36% 38% 48% 45% 42% 64% 62% 63% 63% 2017 2014 2011 2008 0% 40% 60% 80% 100% Generellt kan vi se att intresse för samhällsfrågor högre än vad det är för politik. Ungdomar likställer inte samhällsintresse med politik Fortsatt högt intresse för politik, och håller sig på 2014 års nivå trots ökningen med valåret 2014 Gymnasieelever är något mer intresserade än högstadieelever
P O L I T I K O C H S A M H Ä L L E V I L L D U V A R A M E D O C H P Å V E R K A I F R Å G O R S O M R Ö R D E N K O M M U N D Ä R D U B O R? 50% 47% Högt intresse för att vara med och påverka där man bor 45% 40% 35% 30% 25% 15% 41% 37% 41% 42% 52% De 53% som inte är intresserades anledningar till att inte påverka: Jag är inte intresserad 62% Jag kan för lite 31% Jag har inte tid 24% Jag tror inte att det spelar något roll 23% 5% 0% Ja 2008 2011 2014 2017
P O L I T I K O C H S A M H Ä L L E H A R D U U N D E R D E T S E N A S T E Å R E T G J O R T N Å G O T A V F Ö L J A N D E? Ta kontakt med någon politiker 2017 7% 11% 82% Lämna medborgarförslag till kommunen 2014 2017 2014 2% 12% 3% 38% 39% 86% 59% 51% Högt intresse för att påverka men minskat intresse för de konventionella formerna för att göra sin röst hörd. Delta i demonstrationer Diskuterat samhällsfrågor/politi k på forum eller bloggar på internet Gillat/delat inlägg om samhällsfrågor/politi k på internet 2017 2014 2017 2014 2017 8% 11% 81% 9% 39% 52% 15% 75% 33% 57% 29% 11% 60% 0% 40% 60% 80% 100% Det är betydligt fler unga som inte kan tänka sig att ta kontakt med någon politiker, lämna in medborgarförslag eller delta i demonstrationer. Även att diskutera samhällsfrågor på internet har minskat i intresse. Ja Nej, men kan tänka mig att göra det Nej
P O L I T I K O C H S A M H Ä L L E A t t v a r a m e d o c h p å v e r k a d ä r m a n b o r Högt intresse för politik och samhällsfrågor, samt intresse för att påverka Lågt intresse för konventionella påverkansformer + + 47% vet inte om de har möjlighet att föra fram sina åsikter till de som bestämmer Att skapa en nya strukturer och infrastruktur för demokrati, där samhället tar vara på ungas kompetens och engagemang Hur kan Karlstad ta det ungdomliga engagemanget på allvar? Hur kan Karlstads kommun skapa mötesplatser, fysiskt och/eller digitalt, där ungdomar kan diskutera politik och samhällsfrågor, och lära sig hur man kan påverka i lokalpolitiken? Och hur kan kommunen skapa nya vägar för hur ungdomars kompetens och engagemang tas tillvara?
P O L I T I K O C H S A M H Ä L L E H U R S T O R T F Ö R T R O E N D E H A R D U F Ö R? 70% 60% 50% 40% 42% 60% 37% Betydligt högre förtroende för vuxna i allmänhet än för politiker 72% har mycket eller ganska stort förtroende för vuxna i allmänhet medan motsvarande siffra för politiker är 48%. Låg tilltro till politiker visas också nationellt 30% 6% 12% 22% 16% 6% Unga i politiken är underrepresenterade Hur kan detta vändas? Politik i skolan Politiker möter unga 0% Mycket stort förtoende Ganska stort förtroende Ganska litet förtroende Mycket litet förtroende Den som unga främst vänder sig till för att fråga hur man påverkar i sin kommun är till någon de redan känner. Politiker Vuxna i allmänhet
P O L I T I K O C H S A M H Ä L L E H U R O C H V A D G Ö R A N D R A K O M M U N E R? Koncept: UNIK i Västerås En sorts kommundialog oavsett engagemangsnivå, där unga tar del av och kan påverka olika politiska frågor. Stand-by Jag tycker saker är intressant, fast bara ibland (46%) Desillusionerad Hur kan jag lita på politiker, när politiker inte litar på mig? (27%) Politiskt aktiv Jag är med och förändrar det samhälle du och jag lever i (6%) Oengagerad Politik är trist, det finns andra som kan engagera sig (21%) Ett sätt att nå alla, gnom sms-panel, genomförande av olika workshops eller paneler. Dialog kan lägga grund till politiskt engagemang Etablera relation och brygga mellan ungdomarna och politiken att sänka trösklarna Hur kan Karlstads Ungdomsfullmäktige inspireras av UNIK eller liknande koncept?
Fritid Skola Politik, samhälle och inflytande Syftet är att ge en bild av ungdomars upplevda trygghet. Var känner sig ungdomarna otrygga? Hur många känner sig mobbade och/eller utfrysta? Trygghet Hälsa Arbete Framtid
O T R Y G G H E T O C H B R O T T O M D U T Ä N K E R T I L L B A K A P Å D E T S E N A S T E H A L V Å R E T, H A R N Å G O T A V D E T T A H Ä N T D I G? A n d e l e n s o m s v a r a t Ja. 18% 12% Någon har stulit från mig Någon har hotat mig Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Jag har blivit utsatt för misshandel 2% 2% 2% 3% 3% 3% 5% 7% 7% 7% 8% 9% 12% 12% 15% 22% 18% 4% 18% 6% 4% 2017: n=1435-1442 2014: n=1419 2011: n=1353 2008: n=1335 0% 5% 15% 25% 2017 2014 2011 2008
O T R Y G G H E T O C H B R O T T Karlstads siffror vad gäller brott och otrygghet är inte unika. När vi jämför siffrorna med andra kommuner som 2017 genomfört LUPP visas samma höga siffror, endast vad gäller sexuellt våld/utnyttjande ligger Karlstad något högre (nio procent jämfört med sex procent nationellt). 25% 15% Utsatthet för brott Jämförelse Nationellt - Karlstad 14% 15% 9% Otryggheten konsekvenser kan bli att man undviker vissa vägar och att därmed inte kunna röra sig fritt i samhället. Livskvaliteten blir påverkad. 5% 0% Utsatt för hot Utsatt för stöld Utsatt för misshandel Utsatt för sexuellt våld/utnyttjande 5% 5% 6% Nationellt Karlstad Men var är det otryggt i Karlstad?
K Ä N N E R D U D I G T R Y G G P Å F Ö L J A N D E S T Ä L L E N? I hemmet 88% 1% Ändrad svarsskala och årsjämförelser blir svårt. I mitt bostadsområde På väg till eller från skolan 64% 60% 32% 34% 3% 2% 4% 2% På stan och På buss, tåg eller liknande har störst förändring i jämförelse med tidigare LUPPmätningar. I skolan På träning/annan organiserad fritidsaktivitet På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande 21% 53% 58% 13% 3% 4% 39% 18% 3% 2% 59% 5% 2% 18% När det gäller otrygghet kopplat till olika platser står sig Karlstad något bättre till jämfört med det nationella LUPP-resultatet På stan eller i centrum På buss, tåg eller liknande På nätet 29% 36% 45% 56% 52% 45% 12% 3% 2% 8% 2% Möjliga insatser för ökad trygghet lyfts Värdegrundsarbete och ökad kunskap bland flera aktörer i samhället. Arbete för ökad upplevd trygghet sker hemma, i skolan, bland yrkespersoner på stan osv. 0% 40% 60% 80% 100% Alltid Oftast Sällan Aldrig Ej aktuellt n=1428-1442
M O B B N I N G O C H U T S A T T H E T H A R D U B L I V I T M O B B A D, T R A K A S S E R A D E L L E R U T F R Y S T D E T S E N A S T E H A L V Å R E T? 30% 25% 27 procent motsvarar ca 600 elever på de LUPPdeltagande skolornas åttondeklasser och gymnasietvåor. 27% 18% 30% Ja, under en längre period 5,3 % 15% 9% 9% 12% Ja, enstaka gånger 21,4 % 5% 0% Ja 2008 2011 2014 2017 I årets LUPP har det skett en förändring av svarsalternativen, därav verkar mobbning ökat explosionsartat. Det som årets mätning lyckas visa är skillnaden mellan att vara utsatt under en längre period jämfört med enstaka gånger. Karlstads LUPP-resultat vad gäller mobbning stämmer överens med det nationella LUPP-resultatet.
V A R B L E V D U M O B B A D / U T F R Y S T? I skolan 73% 2017: n=378 2014: n=162 2011: n=115 2008: n=101 På internet/mobilen Ute på stan eller i centrum På träningen/annan organiserad fritidsaktivitet På buss, tåg eller liknande På väg till eller från skolan Hemma I någon annans hem I mitt bostadsområde På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande Annat 12% 16% 13% 8% 9% 15% 7% 4% 11% 12% 4% 14% 12% 4% 8% 12% 12% 3% 8% 13% 7% 3% 31% 32% 28% 36% 2% 4% 15% 9% 12% 19% 24% 28% 2017 2014 2011 2008 0% 40% 60% 80% Av de som uppgett att de blivit utsatta har fått svara på frågan var de blev utsatta/mobbade. 73% svarar i skolan och 31 % svarar på internet/i mobilen. Adderande detta 55% känner sig otrygga på nätet Sedan 2005 har ungas aktivitet på internet fördubblats vilket gett förändrade sätt att kommunicera Viktigt att integrera ungdomarnas liv på internet som en del av vardagen, samt som en del i skolan
Fritid Skola Politik, samhälle och inflytande Trygghet Syftet är att ge en bild av hur ungdomar mår och hur de ser på sin hälsa. Hur ofta har ungdomar ont i magen? Äter de frukost? Hur vanligt är de att de dricker starkalkohol? Hälsa Arbete Framtid
S J Ä L V U P P S K A T T A D H Ä L S A U N D E R D E S E N A S T E S E X M Å N A D E R N A, H U R B E D Ö M E R D U D I N H Ä L S A, H U R D U M Å R E L L E R K Ä N N E R D I G? 43% 22% 2017 2014 33% 29% 37% 43% 18% 8% 2% 8% 2% Det är färre ungdomar som bedömer sin hälsa som mycket eller ganska bra, jämfört med tidigare LUPP-mätningar. 70% 2017 jämfört med 72% 2014, 77% 2011 och 78% 2008. Det är däremot fler ungdomar som 2017 bedömer sin hälsa som mycket bra jämfört med 2014. 2011 37% 40% 17% 4% 2% Det är fler killar än tjejer som bedömer sitt hälsotillstånd som mycket bra, 43% jämfört med 22%. 2008 38% 40% 16% 4% 2% 0% 40% 60% 80% 100% Det är fler högstadieelever än gymnasieelever som bedömer sin hälsa som mycket bra, 43% jämfört med 23%. Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt
S J Ä L V U P P S K A T T A D H Ä L S A H U R O F T A H A R D U H A F T F Ö L J A N D E B E S V Ä R U N D E R D E T S E N A S T E H A L V Å R E T? Huvudvärk Ont i magen Känt dig stressad Svårt att somna Sovit dåligt på natten Känt dig nerstämd 29% 33% 14% 21% 32% 35% 27% 38% 39% 19% 23% 26% 26% 26% 16% 15% 18% 17% 13% 17% 11% 5% 5% 21% 13% 15% 18% 11% Stress ökar kraftigt. Andelen som känner stress varje dag har ökat från 13% 2008 till 21% 2017. Andelen som känner stress varje vecka har ökat från 58% 2008 till 66% 2017. Ny fråga för 2017 var om ungdomarna under de senaste sex månaderna känt sig nedstämda, och det är 47 procent av alla ungdomar som uppger att de känt sig nedstämda minst en gång i veckan. Av dessa har elva procent känt sig nedstämda varje dag. Det är fler tjejer än killar som uppger att de känt sig nedstämda, samt fler gymnasieelever än högstadieelever. 0% 40% 60% 80% 100% Mer sällan eller aldrig Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag Andra besvär, så som huvudvärk och ont i magen har minskat något. Generellt kan vi se att killar bedömer sin hälsa som bättre än tjejer.
S J Ä L V U P P S K A T T A D H Ä L S A P S Y K I S K H Ä L S A / O H Ä L S A B L A N D U T S A T T A / M O B B A D E U N G D O M A R 80% 70% 60% 50% 40% 39% 38% Utsatta ungdomars hälsobesvär 72% 72% 65% 47% 40% 48% 47% 42% 34% Vi ser att ungdomar som långvarigt blir utsatta för mobbning, trakasserier eller blir utfrysta, och även de som blivit utsatta enstaka gånger, mår betydligt sämre än de som inte är utsatta. 30% 0% 25% 25% 12% Huvudvärk Ont i magen Känt dig stressad Känt dig nedstämd Svårt att somna Sovit dåligt på natten 24% Utsatta under en längre period Utsatta enstaka gånger Inte utsatta Mobbning kan få avsevärda konsekvenser då psykisk ohälsa är mer förkommande bland utsatta barn och ungdomar, samt att de har större benägenhet att få sämre skolresultat och att hoppa av skolan.
M A T O C H T R Ä N I N G S V A N O R H U R O F T A H Ä N D E R F Ö L J A N D E? Att du hoppar över frukosten Att du hoppar över lunchen *Att du hoppar över middag/ kvällsmat Träna så att du blir andfådd eller svettas 2017: n=1423-1436 2014: n=1373-1386 2011: n=1322-1332 2008: n=1326-1328 2017 2014 2011 2008 2017 2014 2011 2008 2017 2014 51% 50% 48% 51% 59% 53% 54% 61% 73% 70% 11% 12% 14% 11% 9% 14% 21% 11% 18% 14% 15% 16% 16% 13% 11% 15% 13% 12% 6% 8% 8% 15% 12% 12% 12% 9% 3% 11% 6% 2% 3% 6% 4% 5% 2% 0% 40% 60% 80% 100% Mer sällan eller aldrig Någon gång i månaden En gång i veckan 2017 2014 2011 2008 6% 6% 7% 6% 12% 8% 16% 19% 18% 19% 44% 50% 50% 53% 22% 15% 15% 14% 0% 40% 60% 80% 100% Mer sällan eller aldrig Någon gång i månaden En gång i veckan Vi ser en tendens till att fler ungdomar varje dag hoppar över någon måltid. 15% hoppar varje dag över frukosten, jämfört med 12% och 6% hoppar varje dag över lunchen, jämfört med 2 3%. Det är också allt fler ungdomar som uppger att de tränar så att de blir andfådda eller svettiga varje dag, 22% jämfört med 14 15%. Det är fler killar än tjejer som tränar varje dag, 29% jämfört med 16%.
A L K O H O L O C H D R O G E R H U R O F T A B R U K A R D U? A n d e l e n s o m s v a r a t N å g o n e l l e r n å g r a g å n g i m å n a d e n e l l e r o f t a r e Dricka starköl/starkcider/alkoläsk/vin/sprit 31% 28% 34% 33% Andelen ungdomar som röker, snusar och dricker alkohol fortsätter att minska över tid. Röka cigaretter 15% 16% 21% Tydligast minskning visas i de som röker cigaretter minst någon eller några gånger i månaden, från 21% 2011 till 15% 2017. 2017: n=1431-1440 2014: n=1378-1391 2011: n=1310-1325 2008: n=1324-1329 Dricka folköl Snusa 12% 2017 2014 12% 13% 2011 2008 18% 11% 11% 0% 30% 40% Jämförelser mellan LUPP-mätningar är dock svåra då svarsskalan har ändrats inför 2017 års mätning. Att dricka starkalkohol är något vanligare bland gymnasieeleverna än bland högstadieeleverna. 92 procent av högstadieeleverna uppger att de sällan eller aldrig dricker någonting som är starkare än folköl, jämfört med 49 procent av gymnasieeleverna.
A L K O H O L O C H D R O G E R H U R F Å R D U V A N L I G E N T A G P Å A L K O H O L? Från kompisar eller kompisars syskon Från annan vuxen Tar från mina föräldrar utan att de vet om det Får från mina föräldrar Från syskon Handlar utomlands Köper själv i affären Tillverkar själv *Beställer på nätet 24% 14% 15% 16% 11% 5% 7% 8% 9% 13% 8% 8% 12% 8% 5% 2% 4% 3% 5% 2% 2% 2% 3% 4% 5% 4% 1% 0% 38% 44% 53% 62% 2017 2014 2011 2008 2017 har 1009 ungdomar inte svarat på frågan, vilket kan tolkas som att de inte konsumerar alkohol. 2017: n=457 2014: n=615 2011: n=709 2008: n=601 På annat sätt 28% 17% 23% 0% 30% 40% 50% 60% 70%
A L K O H O L O C H D R O G E R H A R D U N Å G O N G Å N G A N V Ä N T N A R K O T I K A? V I L K E N T Y P A V N A R K O T I K A H A R D U A N V Ä N T? 2% 3% 3% Marijuana (cannabis) 73% Hasch 58% 93% Sömn-/lugnande medel Spice Amfetamin Kokain Ecstacy/LSD Heroin GHB Vet inte 21% 16% 14% 12% 12% 9% 6% 5% n=1440 Ja, flera gånger Ja, en gång Ja, ett fåtal gånger Nej n=100 Flervalsfråga. 0% 40% 60% 80%
Fritid Skola Politik, samhälle och inflytande Trygghet Hälsa Syftet är att ge en bild av hur ungdomar upplever jobb. Hur många ungdomar vill ha ett extrajobb? Kan ungdomarna tänka sig att starta eget företag i framtiden? Arbete Framtid
U N G D O M A R O C H J O B B H A D E D U N Å G O T S O M M A R J O B B I S O M R A S? 60% 50% 40% 46% 51% 47% 50% 47% 39% 42% 43% 30% 7% 11% 7% 2017: n=1438 2014: n=1383 2011: n=1302 2008: n=1309 0% Ja Nej, men försökte att få ett utan att lyckas 2008 2011 2014 2017 Nej, sökte inte något Fler gymnasieelever än högstadieelever hade sommarjobb 80% 15% Kommunens insatser för sommarjobb bland unga riktar sig till gymnasiets åk 1 & 2. Olika möjlighet till arbete beroende på ålder
U N G D O M A R O C H J O B B Olika möjlighet till arbete beroende på ålder Vilka kan konsekvenserna bli? Högstadieelever får förlita sig på informella nätverk för att få sommarjobb De som saknar dessa nätverk blir utan och kan skapa skillnader mellan grupper Studie från MUCF visar att etablering är svårast för nyanlända, kortutbildade, personer med psykisk och fysisk funktionsnedsättning, samt NEET-gruppen (unga som inte är under utbildning, har arbete eller praktik). MUCFs studie visar att det krävs: tidiga insatser, som visar övergång från skola och arbetsliv, måste ske för att minska andelen NEET och underlätta etablering för alla. arbetsplatsförlagd utbildning och/eller sommarjobb, i tidig ålder. När och hur får Karlstads högstadieelever kontakt med arbetslivet? Vilka högstadieelever får praktik och hur fördelas de? Hur kan skolan stödja elever som saknar nätverk för att komma in på arbetsmarknaden via praktik och/eller sommarjobb?
U N G D O M A R O C H J O B B H A R D U N Å G O T E X T R A J O B B J U S T N U? 60% 50% 16% 23% 35% 28% 49% 40% 30% 31% 2017 2017: n=1436 0% Ja Nej, men jag vill ha ett extrajobb Nej, jag vill inte ha något extrajobb 70% 60% 65% 63% 62% 50% 40% 30% 19% 17% 18% 16% 19% 2008 2011 2014 2014: n=1382 2011: n=1321 2008: n=1319 0% Ja Nej, men har försökt utan att lyckas Nej, har inte försökt/vill inte ha
U N G D O M A R O C H E G E T F Ö R E T A G A N D E S K U L L E D U K U N N A T Ä N K A D I G A T T S T A R T A E G E T F Ö R E T A G I F R A M T I D E N? 60% 50% 40% 30% 56% 54% 51% 51% 39% 35% 37% 28% 7% 9% 14% 2017: n=773 2014: n=1093 2011: n=1005 2008: n=1320 0% *Jag har redan startat ett företag Ja Nej Vet inte 2008 2011 2014 2017 Intresset för eget företagande ligger på samma nivå som för allmänheten i stort. Värmlands intresse på 50% och 47% för landet. Ligger något lägre än gruppen 18-30 år, 66%. Att intresset är högt kan anses positivt en viktig kraft för Värmland och Karlstad.
U N G D O M A R O C H E G E T F Ö R E T A G A N D E Hur hänger intresset för egenföretagande samman med satsningar vad gäller Ung Företagsamhets utbildningskoncept UF-företagande? 47% av de som haft möjlighet har under 2017 drivit UF-företag i Värmland. Totalt har 1 418 elever under läsåret 2017/18 tagit chansen att under ett år bedriva UF-företag. Intresset för att driva UF-företag har under de senaste åtta åren ökat, och det är i Karlstads gymnasieskolor som intresset ökat mest. Positiva effekter: Lättare etablering på arbetsmarknaden Fler startade företag med bättre lönsamhet 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 673 279 839 394 439 400 Antal elever som drivit UF-företag Värmland Värmland Karlstad Utanför Karlstad 598 310 288 1088 991 661 622 427 924 556 1096 369 368 372 1224 724 744 1418 923 480 495 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 Hur kan ytterligare insatser göras för att öka intresse för entreprenörskap och egenföretagande? Hur kan fler få möjligheten att genomgå exempelvis UF-utbildning?
Fritid Skola Politik, samhälle och inflytande Trygghet Hälsa Arbete Syftet är att ge en bild av hur ungdomar ser på sin framtid. Vad vill ungdomar göra efter 9:an? Kommer de bo kvar i sin uppväxtort? Om de vill flytta, varför vill de det? Framtid
Ö V E R G R I P A N D E P O S I T I V A T I L L F R A M T I D E N H U R S E R D U A L L M Ä N T P Å F R A M T I D E N F Ö R D I N E G E N D E L? 2017 44% 48% 6% 2% 2017: n=1434 0% 40% 60% 80% 100% Mycket positiv Ganska positiv Ganska negativ Mycket negativ Svarsskalan har förändrats jämfört med tidigare mätningar. Det är främst högstadieelever som ser mycket positivt på sin framtid, 48% jämfört med 41% av gymnasieeleverna. Det är också fler killar än tjejer som är mycket positiva till sin framtid, 49% jämfört med 39%. 2014 32% 32% 11% 3% 1% 2% 2011 37% 34% 13% 11% 1% 2% 2% 2008 43% 32% 12% 9% 2% 2% 2014: n=1370 2011: n=1282 2008: n=1293 0% 40% 60% 80% 100% Är mycket positiv 6 5 Varken eller 3 2 Är mycket negativ
H Ö G S T A D I E E L E V E R O M F R A M T I D E N V A D S K U L L E D U H E L S T V I L J A G Ö R A D I R E K T E F T E R G R U N D S K O L A N? Gå en gymnasieutbildning i den kommun som jag bor i 59% 56% 45% 51% 52% 67% Gå en gymnasieutbildning i en annan kommun 18% 22% 22% 21% 15% Börja jobba Vet inte Annat 5% 7% 15% 11% 11% 15% 13% 4% 5% 3% 5% 2017 2014 2011 2008 Totalt vill 85% läsa på gymnasiet. 44% är osäkra på inriktning 2017: n=670 2014: n=610 2011: n=502 2008: n=706 0% 30% 40% 50% 60% 70%
G Y M N A S I E E L E V E R O M F R A M T I D E N V A D S K U L L E D U H E L S T V I L J A G Ö R A O C H V A D T R O R D U A T T D U K O M M E R G Ö R A D I R E K T E F T E R G Y M N A S I E T? A n d e l e n s o m s v a r a t J a p å f ö l j a n d e a l t e r n a t i v. Jobba här i kommunen eller i en kommun i närheten 15% 30% Åka ut och resa Studera på högskola eller universitet i Sverige Jobba någon annanstans i Sverige Jobba utomlands Studera utomlands 13% 7% 11% 12% 9% 7% 5% 18% 22% 26% Totalt vill 63% läsa på vidare efter gymnasiet. 57% 68% Helst: n=772 Tror: n=770 Studera på folkhögskola Studera på Komvux Annat Vet inte 2% 3% 0% 1% 2% 8% Helst 9% Tror 0% 0% 5% 15% 25% 30% 35%
M A T C H N I N G S K O L A - A R B E T S L I V Att unga vill studera är positivt, men det måste motsvara kompetensbehoven! Högstadiet: Totalt vill 85% läsa på gymnasiet. Gymnasiet: Totalt vill 63% läsa på vidare efter gymnasiet. Nationellt står sig ungdomsarbetslösheten på samma nivå, trots konjunktursvängningar. Höga ingångslöner Turordningsregler Ökade utbildningskrav Matchningsproblem mellan skola och arbetsliv Samverkansformer måste till för att minska glapp mellan skola och arbetsliv. Exempel på detta är Handelskammaren Värmlands Arbetsmarknadskunskap samt Region Värmlands projekt Regionala kompetensplattformar. Vad kan Karlstad kommun göra för att minska glappet mellan skola och arbetsliv? Vad kan Karlstads kommun göra för att underlätta matchningsarbetet och underlätta för att framtida generationers arbetskraft inte bara utbildar sig utan också får rätt utbildning, inom branscher där det finns arbete?
A L L T F L E R V I L L F L Y T T A, M E N O C K S Å S T A N N A T R O R D U A T T D U K O M M E R A T T F L Y T T A F R Å N K O M M U N E N D Ä R D U B O R? 60% 50% 40% 30% 55% 56% 52% 48% 25% 14% 11% 11% 38% 37% 34% 19% Främsta anledning till flytt är Studier och Arbete Längtan efter en större stad samt bättre möjligheter till att utöva olika fritidsintressen lockar också. Kompisar och partners betydelse för flytt har minskat 0% 2017: n=1442 2014: n=1379 2011: n=1312 2008: n=1313 Ja Nej *Har inte tänkt på det 2008 2011 2014 2017 Att unga flyttar från landsbygden för att studera eller arbeta behöver inte i sig vara ett problem. Problemen uppstår när de sedan väljer att inte flytta tillbaka. Frågan framåt blir, hur gör man Karlstad med Värmland till en attraktiv plats, där ungdomarna vill leva sina liv? *= Var tidigare Vet ej.
D E T B Ä S T A M E D K A R L S T A D O C H V A D S O M K A N B L I B Ä T T R E N Ä R D U T Ä N K E R P Å H U R D E T Ä R A T T B O I D I N K O M M U N, M A R K E R A D E T E L L E R D E A L T E R N A T I V S O M D U T Y C K E R Ä R D E T B Ä S T A M E D A T T B O I D I N K O M M U N? Familj och släkt 21% Kompisar eller flickvän/pojkvän/partner 19% Mina fritidsintressen 13% Bra miljö för barn att växa upp i Möjligheten till fortsatta studier 9% Tjejerna svarar i större utsträckning att kompisar och partner är det bästa. Närhet till naturen Möjligheten till arbete 8% 7% 2017 Killarna svarar möjlighet till arbete och att utöva sina fritidsintressen. Närheten till större ort eller stad 4% Här kan jag vara den jag är 3% 2017: n=1400 Vet inte 5% 0% 5% 15% 25%
D E T B Ä S T A M E D K A R L S T A D O C H V A D S O M K A N B L I B Ä T T R E U T Ö V E R D E F R Å G O R D U N U H A R S V A R A T P Å, F I N N S D E T N Å G O T M E R D I N K O M M U N B O R D E V E T A F Ö R A T T K U N N A G Ö R A K O M M U N E N B Ä T T R E F Ö R U N G A? Fler aktiviteter för de som vill utöva en sport de inte har någon som helst erfarenhet av. Tror att många ungdomar väljer att inte börja i ngn sport för att de känner sig obekväma för att de inte kan, men får de vara med andra nybörjare blir det bra. Mer möjligheter till extrajobb för elever! Kanske skicka hem olika jobberbjudande! Typ mera prov-jobb genom skolan kanske, då lär man ju sig att jobba osv Jag tycker att vi här borde tänka till om Drottninggatan. Ibland när jag åker buss går jag av där. Oftast brukar det vara lite läskiga personer där men då brukar jag ringa mamma eller pappa men ändå Satsa på skolan. Det är det stället som gör att de allra flesta unga mår dåligt. Det är alldeles för hög press och oinspirerande lektioner/lärare idag. Lärarna och personal på skolor måste inse att vi elever är människor som har svårt att räcka till.
A V S L U T A N D E K O M M E N T A R E R F ö r u t v e c k l i n g a v u n g d o m s p o l i t i k e n g ä l l e r d e t a t t b l i c k a f r a m å t o c h s e v i l k a i n s a t s e r K a r l s t a d s k o m m u n ä r i b e h o v a v g ä l l a n d e u n g d o m s f r å g o r, f ö r a t t g ö r a k o m m u n e n b ä t t r e f ö r u n g d o m a r n a. MOBBNING & PSYKISKT MÅENDE Vi ser en utmaning för framtiden i hur Karlstads kommun och dess skolor på ett mer effektivt sätt ska och kan motverka mobbning. Vi ser det som extra viktigt att fortsätta undersöka mobbningens konsekvenser och se vad som händer om och när inte skolan lyckas vara en trygg miljö för alla. OTRYGGHET Ökningen av upplevd otrygghet i årets LUPP, som också visas nationellt, ser vi som extra viktigt att ta på allvar och i ett nästa steg ta reda på: Vad det är som upplevs som otryggt på Karlstads offentliga platser? Hur påverkar den upplevda otryggheten ungdomarnas vardag? MATCHNING SKOLA-ARBETE Idag är det allt fler unga som inte fullföljer sin grund- och/eller gymnasieutbildning vilket får stora samhälleliga konsekvenser i och med att de blir svårmatchade in på den lokala arbetsmarknaden. Vi ser att matchning mellan skola och arbetsliv kräver insatser för att främja och underbygga för framtiden. POLITIK OCH UNGDOMSDIALOG Vi ser att nya former för att ta vara på ungdomars engagemang måste komma till stånd, och då krävs det nytänkande och inte endast se befintliga samhälleliga system och strukturer. Viktiga frågor att ställa sig inför framtiden blir: Hur kan kommunen integrera fler ungdomar än de som redan är politiskt intresserade, och möjligtvis inspireras av andra kommuners ungdomsdialogsprojekt? Hur kan Karlstads kommun skapa mötesplatser, fysiskt och/eller digitalt, där ungdomar kan diskutera politik och samhällsfrågor, och lära sig hur man kan påverka i lokalpolitiken?
UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2017 Presentation Av Attityd i Karlstad AB på uppdrag av Karlstad kommun Projektledare för Karlstad kommun: Ina Jacobsen Projektledare för Attityd i Karlstad: Anna Staake