Syftet med verksamheten är att producera miljövänlig och förnybar elenergi.

ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Statkraft Södra Vindkraft AB och Triventus AB avser uppföra att uppföra och driva nio vindkraftverk på fastigheterna Blädingeås 2:3, Ryamon 1:3, Äspetuna 1:2, Äspetuna 1:12 och Fållen 1:27 i Alvesta kommun. Det aktuella området är ett höglänt skogsområde, som till övervägande del består av produktionsskog. Vindkraftverken kommer att ha en maximal totalhöjd om 150 meter. Etableringen innefattar även följdverksamheter i form av till exempel vägdragning, kabeldragning och anläggning av kranplatser. Syftet med verksamheten är att producera miljövänlig och förnybar elenergi. UTFORMNING Sökanden har utarbetat tre olika layouter på huvudlokaliseringen och en layout på alternativ lokalisering. Av dessa beskrivs effekter och konsekvenser från två layouter på huvudlokaliseringen och en layout på den alternativa lokaliseringen. Dessa beskrivs utförligt i MKB kap. 2.4. B04001 Blädingeås\MKB 091222\BP

ALLMÄN PÅVERKAN Byggnation och trafik Under etableringen av vindkraftverken kommer området att påverkas då fundament samt nya tillfartsvägar etableras till varje verk. Nya kablar kommer också att förläggas i området. En liten påverkan uppkommer från utsläppen från de maskiner och fordon som används. Oljor Om verket är av den typ som har växellåda innehåller denna mellan ca 300 och ca 500 liter olja, beroende på typ av växellåda och typ av vindkraftverk. Om det skulle bli fel på maskinen och olja läcker ut samlas den upp i maskinhuset. Risken för påverkan på intilliggande mark är mycket liten. Påverkan på allmänna intressen Remiss har skickats till Försvarsmakten, Luftfartsverket, övriga statliga myndigheter, telekomoperatörer och Växjö flygplats. Ingen remissinstans har något att erinra mot verksamheten. Remissförfarandet finns beskrivet i MKB kap. 5.5. Säkerhet Risken att delar av vindkraftverk skall lossna och slungas iväg är mycket liten. I förebyggande syfte för att förhindra olyckor kommer vindkraftverken att förses med hindermarkering och åskledare. Förutsättningen för att is ska bildas på rotorbladen är att dis och dimma följs av kraftig kyla och att det blir vindstilla, vilket i sin tur följs av snabb upptining och vind. När det sedan börjar blåsa igen och rotorn börjar rotera faller isen av. B04001 Blädingeås\MKB 091222\BP

Drift, underhåll och avveckling Vindkraftverken övervakas genom fjärrövervakning, för närvarande via fast telefoni eller GSM. Vindkraftverken har planlagd service ca 1-4 gånger per år. När vindkraftverken skall avvecklas tas verken ner och det mesta av vindkraftverken återvinns. PÅVERKAN PÅ MILJÖ Ljud Vindkraftverk medför att ett susande/svischande ljud uppkommer och påverkar närområdet. Vid tidigare miljöprövningar i Miljödomstolen har Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller nattetid med ett riktvärde för maximal ljudnivå 40 db(a) vid bostäder tillämpats. Utförda beräkningar visar att detta riktvärde kommer att uppfyllas för den planerade vindkraftparken. Rörliga skuggor Vindkraftverk kan orsaka rörliga skuggfenomen på bostäder i närområdet. Det finns i praxis ett riktvärde för det förväntade värdet på maximalt 8 timmar rörlig skugga per år och bostad. Beräkningar visar att för huvudalternativet innehålls riktvärdet förutom för ett obebott ödetorp. Därmed kommer riktvärdet att uppfyllas. Naturmiljö Den lokala påverkan i form av avverkade träd, schaktning och markarbeten vid vägdragning och verkens etableringsplatser bedöms vara begränsad i omfattning. Med tagen hänsyn till områden med naturvärden bedöms inte någon fysisk påverkan på områden med dokumenterade naturvärden uppkomma. Påverkan på naturmiljön bedöms därmed bli acceptabel. Fåglar och fladdermöss Flera studier har visat att fåglar ser och hör bra vilket gör att de normalt undviker vindkraftverk genom att flyga över eller runt dem. De allra flesta studier visar på låga eller B04001 Blädingeås\MKB 091222\BP

mycket låga kollisionsrisker och med dagens nivå av vindkraft orsakas troligen endast försumbara effekter på populationsnivå. Störst kollisionsrisk tycks finnas i områden där tyngre rovfåglar (i Sverige framförallt kungsörn och havsörn) ofta uppehåller sig. En bedömning av fågellivet i området visar att det sannolikt går att bygga de planerade vindkraftverken utan större påverkan på fågellivet i området. En studie av förekomsten av rovfåglar visar att påverkan på fågellivet till följd av etableringen förväntas bli liten och att kollisionsrisken är låg. En annan djurgrupp som visats kunna kollidera med vindkraftverk är fladdermöss. Utförd studie av fladdermöss visar att det finns få fladdermöss inom det aktuella området och att den planerade utbyggnaden av en vindkraftpark kommer att ha en marginell och försumbar effekt på fladdermöss. Inom det aktuella området finns inga markanta ledlinjer, som skulle kunna utnyttjas av höstflyttande fladdermöss. Kulturmiljö Vindkraftsetableringen ligger på behörigt avstånd till riksintresse för kulturmiljövård och det finns endast ett fåtal registrerade fornlämningar i området. Påverkan på kulturmiljö bedöms vara acceptabel. Landskapsbild Landskapsbilden kommer att förändras om vindkraftverken etableras. Huruvida denna påverkan är positiv eller negativ beror på individens uppfattning om vindkraftverk. För att illustrera hur det kan se ut när vindkraftverken har etablerats redovisas ett flertal fotomontage. Friluftsliv och turism Eventuell påverkan på friluftsliv och turism i direkt anslutning till etableringsområdet men även i fjärrområdet bedöms vara mycket begränsad. B04001 Blädingeås\MKB 091222\BP

VERKSAMHETENS MILJÖKONSEKVENSER Jämförelse mellan alternativen Jämfört med nollalternativet är samtliga alternativ att föredra ur miljösynpunkt. Sammanfattningsvis bedöms huvudlayouten bäst förena kravet på en hög energieffektivitet med kravet på en godtagbar miljöpåverkan. Miljön kommer att besparas stora mängder kväveföreningar, svavelföreningar och koldioxid både regionalt och nationellt om vindkraftverken byggs. Överensstämmelse med miljömålen Vindkraftverk stämmer bra överens med många av miljömålen då de bidrar till minskade utsläpp till luft, mark och vatten. Minskade utsläpp påverkar flera miljömål positivt. Överensstämmelse med miljökvalitetsnormerna Vindkraftverk ger inte upphov till några utsläpp till luft. Miljökvalitetsnormerna påverkas därför inte negativt. Vindkraftverk bidrar till att minska utsläppen till luften så därmed påverkas miljökvalitetsnormerna positivt. B04001 Blädingeås\MKB 091222\BP

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 9 1.1. SÖKANDE... 9 1.2. KONSULT... 10 2. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 11 2.1. VERKSAMHETSUTÖVARE... 11 2.2. VERKSAMHETEN OCH DESS SYFTE... 11 2.3. OMFATTNING... 12 2.4. UTFORMNING OCH ETABLERINGSALTERNATIV... 12 2.5. DESIGN OCH TEKNIK... 18 2.6. BYGGNATION... 20 2.7. DRIFT OCH UNDERHÅLL... 27 2.8. AVVECKLING... 27 3. BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 28 3.1. VINDKRAFT OCH MILJÖ... 28 3.2. MÅL OCH RIKTLINJER FÖR VINDKRAFT... 28 4. OMGIVNINGSBESKRIVNING... 31 4.1. VINDFÖRHÅLLANDEN... 31 4.2. NATURMILJÖ... 32 4.3. KULTURMILJÖ... 37 4.4. FRILUFTSLIV OCH TURISM... 38 4.5. RIKSINTRESSEN OCH SKYDDADE OMRÅDEN... 39 5. ALLMÄN PÅVERKAN... 46 5.1. OLJOR OCH RESTPRODUKTER... 46 5.2. TRANSPORTER... 47 5.3. ANLÄGGNINGSARBETEN... 48 5.4. SÄKERHET... 49 5.5. REMISSER... 51 6. DE OLIKA ALTERNATIVENS MILJÖPÅVERKAN... 51 6.1. LJUD... 52 B04001 Blädingeås\MKB 091222\BP

6.2. RÖRLIGA SKUGGOR... 59 6.3. NATURMILJÖ... 66 6.4 FÅGLAR, FLADDERMÖSS OCH ÖVRIGT DJURLIV... 68 6.5. KULTURMILJÖ... 70 6.6. LANDSKAPSBILD... 72 6.7. FRILUFTSLIV OCH TURISM... 76 6.8. UTSLÄPP TILL LUFT... 78 6.9. RIKSINTRESSEN OCH SKYDDADE OMRÅDEN... 79 7. VERKSAMHETENS SAMMANLAGDA MILJÖKONSEKVENSER... 84 7.1. JÄMFÖRELSE MELLAN ALTERNATIVEN... 84 7.2. FÖRESPRÅKAT ALTERNATIV... 87 7.4. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖMÅLEN... 88 7.4. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖKVALITETSNORMERNA... 91 7.5. SAMHÄLLSNYTTA FÖR VALT ALTERNATIV... 91 8. REFERENSER OCH KÄLLOR... 93 BILAGOR... 95 BILAGA 1A: PRODUKTIONSBERÄKNINGSEXEMPEL HUVUDLAYOUT... 95 BILAGA 1B: PRODUKTIONSBERÄKNINGSEXEMPEL ALTERNATIV LAYOUT A... 95 BILAGA 1C: PRODUKTIONSBERÄKNINGSEXEMPEL ALTERNATIV LAYOUT B... 95 BILAGA 1D: PRODUKTIONSBERÄKNINGSEXEMPEL ALTERNATIV LOKALISERING... 95 BILAGA 2: REMISSVAR... 95 BILAGA 3A: LJUDBERÄKNINGSEXEMPEL HUVUDLAYOUT... 95 BILAGA 3B: LJUDBERÄKNINGSEXEMPEL ALTERNATIV LAYOUT A... 95 BILAGA 3C: LJUDBERÄKNINGSEXEMPEL ALTERNATIV LAYOUT B... 95 BILAGA 3D: LJUDBERÄKNINGSEXEMPEL ALTERNATIV LOKALISERING... 95 BILAGA 4A: SKUGGBERÄKNINGSEXEMPEL HUVUDLAYOUT... 95 BILAGA 4B: SKUGGBERÄKNINGSEXEMPEL ALTERNATIV LAYOUT A... 95 BILAGA 4C: SKUGGBERÄKNINGSEXEMPEL ALTERNATIV LAYOUT B... 95 BILAGA 4D: SKUGGBERÄKNINGSEXEMPEL ALTERNATIV LOKALISERING... 95 BILAGA 5A: FOTOMONTAGE HUVUDLAYOUT... 95 BILAGA 5B: FOTOMONTAGE ALTERNATIV LAYOUT... 95 BILAGA 6: NATURVÄRDESBEDÖMNING... 95 B04001 Blädingeås\MKB 091222\BP

B04001 Blädingeås\MKB 091222\BP

1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 1.1. SÖKANDE Statkraft Södra Vindkraft AB Skogsudden 351 89 VÄXJÖ Organisationsnummer: 556785-3873 Kontaktperson: Pierre Ståhl Telefon: 0470-85 987 e-post: pierre.stahl@sodra.com Hemsida: www.sodra.com, www.statkraft.se Triventus AB Box 33 311 21 FALKENBERG Organisationsnummer: 556627-3016 Telefon: 0346-71 36 60 Fax: 0346-71 36 79 Kontaktperson: Björn Jansson Telefon: 0346-71 36 80 E-post: bjorn@triventus.com Hemsida: www.triventus.com 9

1.2. KONSULT Triventus Consulting AB har fått i uppdrag av sökanden att biträda i tillståndsprocessen med framtagning av tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning. Triventus Consulting AB Box 33 311 21 FALKENBERG Telefon: 0346-71 36 60 Fax: 0346-71 36 79 Hemsida: www.triventus.com Projektledare: Johanna Ottosson Telefon: 0346-71 36 64 E-mail: johanna@triventus.com Ansvarig för MKB: Björn Persson Telefon: 0346-71 36 38 E-mail: bjorn.persson@triventus.com Ansvarig för beräkningar: Lovisa Engdahl Telefon: 0346-71 36 84 E-mail: lovisa@triventus.com 10

2. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 2.1. VERKSAMHETSUTÖVARE Statkraft Södra Vindkraft AB (SV) är ett bolag som till 90,1 % ägs av Statkraft AS (987 059 699) och till 9,9 % av Södra Skogsägarna ekonomisk förening (Södra) (729500-3789). Statkraft är störst i Europa inom förnybar energi och Sveriges fjärde största elproducent. Koncernen producerar och utvecklar vattenkraft, vindkraft, gaskraft och fjärrvärme och är en betydande aktör på de europeiska energibörserna. Statkraft utvecklar också solenergi, havsenergi, saltkraft och andra nya energilösningar. Statkraft har närmare 3 200 medarbetare i mer än 20 länder. Södrakoncernen ägs av 52 000 sydsvenska skogsägare och har 3 700 anställda. Södra bedriver handel med skogsråvara och har en omfattande industriell verksamhet med bland annat produktion av pappersmassa, konstruktionsvirke och interiörträprodukter Triventus AB är ett företag inom energi och miljö. Bolaget arbetar bl.a. med projektutveckling och ägande av vindkraftverk. Företaget förfogar över många års samlad kompetens och erfarenhet inom vindkraftsbranschen genom både medarbetare och ägare. Triventus har två dotterbolag; Triventus Consulting AB är ett konsultbolag med specialisering på vindkraft och Triventus Energiteknik AB är ett bolag som arbetar med service och underhåll av vindkraftverk. Totalt har Triventus AB med dotterbolag 55 anställda. Bolagen ägs av Holst Vessigebro AB, Slitevind AB samt Agrivind AB. 2.2. VERKSAMHETEN OCH DESS SYFTE De sökande har för avsikt att uppföra och driva högst nio (9) vindkraftverk med en samlad uteffekt om maximalt 22,5 MW och med en maximal totalhöjd på 150 meter. Etableringen planeras på fastigheterna Blädingeås 2:3, Ryamon 1:3, Äspetuna 1:2, Äspetuna 1:12 och Fållen 1:27 i Alvesta kommun. Etableringen innefattar även följdverksamheter i form av vägdragning och anläggning av kranplatser. Syftet med verksamheten är att omvandla vindenergi till miljövänlig och förnybar elenergi. 11

2.3. OMFATTNING Den tekniska utvecklingen inom vindkraftsbranschen går snabbt framåt och det är svårt att idag svårt att säga vilken kommersiell storlek som kommer att finnas på marknaden vid upphandling. Val av leverantör kommer att ske genom upphandling. Det slutliga valet av vindkraftverk är beroende av vem som blir leverantör i projektet. Storlek och effekt av enskilda verk varierar något mellan leverantörerna. 2.4. UTFORMNING OCH ETABLERINGSALTERNATIV För att ett område skall bedömas som lämpligt för etablering av vindkraftverk måste det uppfylla ett antal urvalskriterier: 1. Goda vindförhållanden. Lönsamheten i ett vindbruksprojekt är helt beroende av detta. Som hjälpmedel används här den vindkartering som Uppsala universitet tagit fram på uppdrag av Energimyndigheten. Vinddata verifieras därefter med vindmätning på eller i närheten av projektområdet. 2. Utrymme ett väl sammanhållet projektområde med ett minsta avstånd till bostadshus om 500 meter. 3. Inga eller måttliga intressen. 4. Goda möjligheter avseende vägar och el-anslutningar. Om förutsättningar finns och om markägarna är intresserade, upprättas ett arrendekontrakt för vindbruksområdet. Varje projekt knyts därmed direkt till vissa markägares fastigheter och är unikt. Som följd av denna process har vart och ett av de ca 30 projekt som drivits tidigt ställts mot andra tänkbara projekt. I denna process har drygt 500 projekt gallrats bort där förutsättningarna bedömts som sämre. I processen med att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning har följande alternativ behållits. Huvudalternativet, som består av 9 verk, redovisas både med Vestas V90 verk på 2MW och 90 meters rotordiameter samt med General Electric-verk på 2,5 MW och 100 meter rotordiameter. Som alternativa layouter har valts en layout med 14 verk och en layout med 14 12

verk fast med lägre navhöjd. En alternativ lokalisering beskrivs också som består av 14 verk ett par mil norr om området. För alternativa layouter och lokalisering används Vestas V90 verk. 2.4.1. Huvudalternativ Vindkraftsetableringen är planerad på fastigheterna Blädingeås 2:3, Ryamon 1:3, Äspetuna 1:2, Äspetuna 1:12 och Fållen 1:27 i Alvesta kommun, ca 9 km sydväst om Alvesta tätort och 8 km nordväst om Vislanda. Det aktuella området är ett höglänt skogsområde, som till övervägande del består av granskog med inslag av furu och lövträd. I området finns även en del mossområden samt blötare partier av sumpskogskaraktär. Vindkraftverken är placerade på en höjd av ca 220 meter över havet, vilket ger en totalhöjd inkl mark på maximalt 370 meter över havet. Figur 1. Översiktskarta över huvudlokaliseringen. Vindkraftverken är markerade med röda och blåa symboler inom svart ring. 13

Huvudlayout Layouten består av nio vindkraftverk som är placerade på fastigheterna Blädingeås 2:3, Ryamon 1:3, Äspetuna 1:2, Äspetuna 1:12 och Fållen 1:27. Vindkraftverken föreslås bli placerade enligt karta i Figur 2. De röda symbolerna är de verk Statkraft Södra Vindkraft AB kommer ansöka om och de blåa är Triventus AB. Figur 2. Karta över huvudlayouten. Vindkraftverken är markerade med röda och blåa symboler. Med känd karaktäristik för vindkraftverk av den aktuella storleken samt vindmätningar utförda av SMHI i Växjö beräknas elproduktionen från 9 st V90 2 MW till ca 39 893 MWh per år, avräknat en osäkerhet på 10 % jämfört med den beräknade produktionen. Parken skulle kunna försörja ca 2000 villor med elvärme och hushållsel, om dessa förbrukar 20 000 kwh per år, alternativt ca 13 300 lägenheter med hushållsel, om dessa förbrukar 3 000 kwh per år. 14

Motsvarande produktionssiffra vid uppförande av GE 2,5 MW verk är 47 266 MWh. Produktionsberäkningar för både Vestas V90 och GE 2,5 MW återfinns i bilaga 1a. Alternativ layout A En alternativ layout inom huvudlokaliseringen består av fjorton (14) verk med 105 m navhöjd inom samma område som huvudlayouten. Vindkraftverken föreslås bli placerade enligt karta i Figur 3. Figur 3. Karta över alternativ layout A för huvudlokaliseringen. Vindkraftverken är markerade med röda och blåa symboler. För Alternativ layout A beräknas elproduktionen till ca 63 137 MWh per år, avräknat en osäkerhet på 10 % jämfört med den beräknade produktionen. Parken skulle kunna försörja ca 3 146 villor med elvärme och hushållsel, om dessa förbrukar 20 000 kwh per år, alternativt ca 20 976 lägenheter med hushållsel, om dessa förbrukar 3 000 kwh per år. En produktionsberäkning för 15

Alternativ layout B För alternativ layout B, som består av 14 verk med samma placering som Alternativ layout A, fast med en navhöjd på 80 meter beräknas elproduktionen till 56 416 MWh per år, avräknat en osäkerhet på 10 % jämfört med den beräknade produktionen. Parken skulle kunna försörja ca 2 809 villor med elvärme och hushållsel, om dessa förbrukar 20 000 kwh per år, alternativt ca 18 729 lägenheter med hushållsel, om dessa förbrukar 3 000 kwh per år. 2.4.2. Alternativ lokalisering En alternativ lokalisering för projektet har tagits fram. Det föreslagna området är beläget i Värnamo och Alvesta kommuner, se figur 4. Det aktuella området är ett höglänt skogsområde, som till övervägande del består av gran. I området finns även blötare partier av sumpskogskaraktär. Figur 4. Översiktskartan med röd markering för alternativ lokalisering av vindkraftverken. 16

Föreslagen layout Layouten består av fjorton (14) vindkraftverk som är placerade enligt kartan i Figur 5. Figur 5. I den alternativa lokaliseringen är vindkraftverken placerade enligt kartan ovan. Elproduktionen beräknas till ca 59 200 MWh per år, avräknat en osäkerhet på 10 % jämfört med den beräknade produktionen. Parken skulle kunna försörja ca 2 960 villor med elvärme och hushållsel, om dessa förbrukar 20 000 kwh per år, alternativt ca 19 733 lägenheter med hushållsel, om dessa förbrukar 3 000 kwh per år. 2.4.3. Nollalternativ Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras på de berörda fastigheterna eller alternativ lokalisering. Samma mängd elkraft som vindkraftsparken kan utvinna måste då utvinnas på annat sätt. Elsystemet i Sverige är sammankopplat med elnätet i Nordeuropa. Under de perioder som det konsumeras mer el i Sverige än vad som produceras i landet får Sverige importera el från det gemensamma elnätet. Denna el kallas marginalel. Den marginalutvunna elen kommer idag främst från fossileldade kolkondenskraftverk med utsläpp 17

av växthusgaser och i övrigt försurande eller övergödande ämnen [1]. Konsekvenserna av detta beskrivs i kap. 6.8. 2.5. DESIGN OCH TEKNIK 2.5.1. Vindkraftverk Vindkraftverk har till syfte att omvandla vindenergin till elektricitet. Ett vindkraftverk består normalt av ett rörtorn i stål, betong eller en kombination av dessa. Rotorn är trebladig och är tillverkad i en kombination av främst glasfiber och kolfiber. Rotorn är monterad på ett maskinhus. I maskinhuset finns en generator, hydraulik, styrutrustning och, beroende på fabrikat och typ, en växellåda. Figur 6 visar en principskiss av ett vindkraftverk med växellåda. Rotorn och maskinhuset vrider sig efter vinden. Därutöver regleras vinkeln på de tre rotorbladen kontinuerligt för att optimera verkets funktion och produktion. Vridningen medför ökad effektivitet vid olika vindhastigheter och innebär att generatorn måste kunna rotera med variabelt varvtal. Figur 6. Principskiss av maskinhus från Vestas V90 2 MW med huvudkomponenter. 18

Möjligheten till vridningen innebär att produktionen optimeras vid exempelvis byig vind eller vid turbulenta förhållanden. Normalt driftintervall ligger mellan 3-25 m/s. Vid vindstyrkor över tillåtna värden stängs vindkraftverken av automatiskt. Rotorns varvtal är beroende av vindhastigheten och vindkraftverkets rotordiameter. Ju större rotordiameter verket har desto lägre varvtal vid samma vindhastighet. Sammantaget innebär dessa parametrar att energiproduktionen kan anpassas efter elnätet samtidigt som minimal ljudnivå erhålls. Rotorbladen förses med åskledare för avledning av eventuella blixtnedslag i verket. De vindkraftverk som inte har en traditionell växellåda har istället en direktdriven generator. Oavsett vilken konstruktion som väljs i det aktuella fallet är teknisk prestanda tämligen identisk och påverkan får anses likvärdig. Figur 7. Skiss över ett vindkraftverk Tornet består generellt av fyra till fem delar av stål som skruvas samman. Tornen kan även bestå av betonghalvor som hålls samman med vajer eller av en kombination av stål och betong. Tornen är generellt försedda med servicehiss och/eller ett stegsystem. I nedre delen av tornet kan transformator, spänningsomvandlare eller skåp för kontrollsystem placeras om denna utrustning inte är placerad i maskinhuset. Normalt är vindkraftverken färgsatta i en gråvit färg för att begränsa kontrastverkan mot bakgrunden. Det finns även fabrikat som har en grön färgsättning i basen av tornet. Vindkraftverk i kommersiell produktion har i dag en storlek på ca 2-3 MW, rotordiameter på ca 80-115 m och med en navhöjd på ca 78-110 m, se Figur 7. I Sverige finns idag flera 19

vindkraftverk i denna storlek etablerade, även i skogsmark. Val av vindkraftverk kan komma att påverka den slutliga layouten. Ett verk med större rotor kräver oftast ett större avstånd till närliggande verk för att den turbulenta luften efter verket inte ska påverka prestanda på verket nerströms alltför mycket. Då källjudsnivån skiljer mellan olika fabrikat blir ljudnivån vid bostäder olika. Detta kan medföra att placering av och antal verk ändras i de fall andra typer av vindkraftverk väljs än de som använts i layouter som presenteras i denna MKB. 2.5.2. Skuggdetektorer Vindkraftverken kan komma att behöva utrustas med skuggdetektorer så att riktvärdet för rörlig skugga (se kap. 6.2) inte överskrids för någon bostad. Skuggstyrning för ett representativt vindkraftverk på marknaden fungerar enligt följande. Vindkraftverken utrustas med ljusmätare (luxgivare) och ett programmerbart tidrelä. Utifrån värden från skuggberäkningen programmeras tidrelä med tider då parametrar som solens höjd och vädersträck kan innebära skuggbildning för aktuell bostad. Programverket tar också hänsyn till vindens riktning och aktuellt ljus. Om det föreligger risk för skuggeffekter stoppas vindkraftverket och återstartas automatiskt när någon av parametrarna inte längre är aktiv. Möjligheten att kontrollera att verket har satts i pausläge och riktvärdet därmed har uppfyllts kan göras med hjälp av loggdata från verket. Vindkraftverket fjärrövervakas och i detta program loggas alla händelser som t.ex. när verket har stannat/satts i pausläge. Dessa loggar kan sedan jämföras med de tider som skuggstyrningen är programmerat för. 2.6. BYGGNATION Innan vindkraftverken tas i drift och börjar producera elkraft anläggs vägar, kranplatser, fundament och vindkraftverk. Anläggningstiden är starkt beroende av faktorer som tillgång till vindkraftverk, anslutningsmöjligheter och tillgång till entreprenörer, varför en specificerad byggnationsperiod inte kan anges i nuläget. Den totala byggtiden bedöms vara ca ett år. 20

2.6.1. Vägar och kranplatser Sökande kommer att behöva anlägga nya vägar fram till vindkraftverken, se Figur 8. De krav som finns för vägar vid transport av vindkraftverk är bl.a. att vägbredden skall vara 4-5 m samt klara 15 tons axeltryck. Lutningen bör inte överskrida 8 grader med för ändamålet normal transportutrustning, dock kan frakter i lutningar upp till ca 14 grader företas med hjälp av specialdragare. Figur 8. Användande av vägar vid etablering och service. Befintliga vägar är markerade med rött och nya vägar. Vägarna i området kommer att dimensioneras efter den trafikbelastning som förväntas. Några grundprinciper gäller för all vägbyggnation, se nedan i Figur 9 och Figur 10. 21

Figur 9. Exempel på hur ytsektion för transportvägarna inom etableringsområdet kan vara uppbyggda. Lagertjocklekar och material i vägens överbyggnad skall optimeras efter utförda geotekniska undersökningar. De vägar som ska nyanläggas kommer i huvudsak vara belägna i skogsmark. Då avverkas skog inför byggandet och det översta lagret markjord banas av. Om marken har dålig bärighet kan det krävas grundförstärkning. Efter det utförs en terrassering vilket innebär att schaktning eller sprängning sker ner till en viss nivå. Terrassytan utgör en gräns mellan vägens Figur 10. Exempel på nyanlagd väg. överbyggnad och undergrund. I en svacka kan terrasseringen Figur 11: Nyanlagd innebära väg utfyllnad för att få en jämn nivå. Massor som schaktas ur kan även användas till områden som behöver fyllas ut. Vägbyggnationen 22

bedöms inte medföra behov av annan avvattning än eventuell anläggning av diken i vägkanten. Anläggande av trumma kan eventuellt komma att bli aktuellt. Överbyggnaden dimensioneras bl.a. utifrån belastningen från framtida transporter. Närmast terrassen läggs ett materialskiljande lager för att förhindra tjälskador och därefter ett förstärkningslager som följs av ett bärlager. Överst läggs vanligen ett slitlager. Vid anläggning av mindre grusvägar på underlag av gynnsamma bärighetsegenskaper som t.ex. morän eller berg är det endast nödvändigt med terrassering och enklare arbeten med överbyggnad. Vatten transporteras under/ igenom vägkroppen och följer terrassytans lutning. Vid korsning av vattendrag är det nödvändigt med en trumma och ibland vägdiken. Om sådant behov föreligger kommer erforderliga tillstånd att sökas. Förstärkning och breddning av befintliga vägar innebär framförallt en påbyggnad av vägbanan med ca 30-40 cm ballast. Vid breddningen behöver befintliga diken flyttas i sidled. En uppställningsplats för kranar kommer att behöva anläggas vid varje vindkraftverk. Uppställningsplatsen tar cirka 50x30 meter i anspråk och kommer att bestå av stenkross med ett bärlager av grus ovanpå. Utöver uppställningsplatsen kan ytterligare yta behöva hårdgöras där lagring av delar, uppställning av fordon mm. Vid varje vindkraftverk behövs en yta om ca 4000 m 2 där träd och större buskar behöver tas bort. Denna yta kan delvis återbeskogas efter monterring av vindkraftverket. 2.6.2. Fundament För att förankra vindkraftverken i marken krävs någon form av fundament. Typ av fundament styrs av flera parametrar såsom typ och storlek på vindkraftverk, navhöjd, geotekniska förhållanden etc. Två typer av fundament är vanligt förekommande på marknaden; gravitationsfundament och bergfundament. En geoteknisk detaljundersökning kommer att genomföras på varje etableringsplats för att optimera fundamenteringen med hänsyn tagen till bl.a. markförhållanden och grundvattennivån. Utifrån tillgänglig kunskap är det mest troligt att gravitationsfundament kommer att anläggas för samtliga vindkraftverk i området. 23

Gravitationsfundament Gravitationsfundament består av cirka 200-500 m 3 betong samt tillhörande armering, se Figur 11. Foto på gravitationsfundament. Fundamentet förläggs i marken på cirka 0,6-3 meters djup (beroende av vilket verk som byggs och de geotekniska förhållandena på platsen). Fundamentet har en storlek på cirka 16x16 meter till cirka 20x20m beroende på förläggningsdjup. Fundamentets form kan variera, vissa leverantörer använder runda fundament och andra använder kvadratiska. Överblivna schaktmassor kan delvis användas som motviktsfyllning på betongfundamenten. Detta Figur 11. Foto på gravitationsfundament görs med fördel vid fundament som ligger på den grundare nivån. Bergförankrat fundament I de fall etableringsplatsen uppvisar en lämplig berggrund och ett tunnare ytskikt till fast berg kan bergförankrat fundament vara ett alternativ till gravitationsfundamentet. I detta alternativ kan det, om det är för ojämnt på platsen där verket ska stå, krävas att lite berg plansprängs bort för att jämna till ytan där fundamentet ska stå. Därefter gjuts en klack på berget i vilken dragstag borrars ner i berget, se Figur 12. Foto på bergförankrat fundament (Foto Enercon). Ovanpå den 24 Figur 12. Foto på bergförankrat fundament (Foto Enercon).

gjutna klacken fäst en fundamentsdel. Fundamentsdelen förankras i berget med hjälp av stänger som fixeras fast i berget. Tornet fästs i fundamentsdelen. Bergförankrat fundament kan användas förutsatt att bergets hållfastighet är tillräcklig. Metoden med förankring via dragstänger används bl.a. vid brobyggnation. Bergförankrat fundament kan användas förutsatt att berggrunden uppvisar eftersträvade förutsättningar samt att leverantören godkänner detta. 2.6.3. Montering av vindkraftverk För vindkraftverk i den aktuella storleken är det troligt med en total monteringsperiod för verken på cirka en månad. Under byggtiden berörs ett större arbetsområde, maximalt ca 4000 m 2, se Figur 13. Exempel på kranplats och uppställningsplats. Området innefattar förutom kran- och uppställningsplatser även en yta bredvid kranplatsen. Denna behövs som uppläggningsplats för delarna till vindkraftverket och för delarna till den mobila lyftkran som används vid monteringen. Figur 13. Exempel på kranplats och uppställningsplats. 25

Storleken på denna yta är till stor del beroende av hur rotorbladen monteras, vilket kan ske på två sätt. Antingen kan bladen monteras på navet i markplan, och rotor med blad lyfts sedan upp och monteras på maskinhuset, eller så kan bladen monteras var för sig på redan rest vindkraftverk, se Figur 14. Lyftkranen är alltid placerad på själva uppställningsplatsen på grund av dess tyngd. Denna påverkar alltså inte marken i arbetsområdet runtomkring. 2.6.4. Transporter Transportfordonen för ett vindkraftverk av aktuell storlek består av tre lastbilar för bladen (en för vardera blad), tre till fem lastbilar för tornet, en lastbil för maskinhuset och tre för rotornav, verktyg Figur 14. Montering av vindkraftverk. och interna detaljer. En mobilkran på ca 500-600 ton samt en mindre hjälpkran krävs för uppresning av vindkraftverket. Vid den efterföljande driften servas vindkraftverken av ett serviceteam som utför schemalagd service samt därutöver felavhjälpning vid akuta problem. Antalet transporter beräknas uppgå till cirka 100 stycken/gravitationsfundament. Cirka 90 stycken av dessa transporter är betongtransporter. 2.6.5. Nätanslutning Nätägaren E.ON har tagit fram en preliminär anslutningspunkt. Från vindkraftverken kommer kabel att dras till en anslutningsstation där spänningen transformeras upp för att sedan distribueras ut på regionnätet. Ledningsdragningen inom vindkraftparken går generellt längs med befintliga skogsbilvägar samt längs med de nya planerade tillfartsvägarna fram till verken. Ledningarna förläggs på ett 26

djup av ca 1 m men när berg är nära ytan kommer grundförläggning att tillämpas i kombination med kabel i skyddsrör. 2.7. DRIFT OCH UNDERHÅLL Vid driftövertagandet utbildas ägaren till vindkraftverket av leverantörens personal om vindkraftverkets handhavande, funktion och de säkerhetsföreskrifter som finns. Driftövervakning och felavhjälpning kommer att ske via fjärrövervakning som är kopplad till fast telekommunikation, fiberkabel eller GSM. Vid mindre driftstörningar kan vindkraftverken startas om via fjärrmanövrering. Vid större störning krävs avhjälpande på plats, varefter verken startas lokalt. Planlagd service av vindkraftverken sker cirka 1-2 gånger per år av servicepersonal från leverantören. Vid eventuella driftsstopp och felavhjälpning (akuta fel) sker också viss översyn av verken då det ur säkerhetssynpunkt inte går att starta om verken med hjälp av telekommunikationen. 2.8. AVVECKLING Vid en framtida avveckling av vindkraftverken kan verken monteras ner. I princip kommer allt material (plast, metall, vätskor) förutom fundamentet att kunna återvinnas. Fundamenten kan täckas över vilket oftast innebär att en liten kulle kvarstår. 27

3. BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1. VINDKRAFT OCH MILJÖ Allvaret i jordens klimatförändringar uppmärksammas allt mer. De tecken som hittills har visat sig är bland annat att glaciärerna runt om i världen har dragit sig tillbaka, snö- och istäcken har krympt och temperaturen har stigit i havens ytvatten. Till följd av detta har det konstaterats, såväl internationellt som nationellt, att en omställning av energisystemet är en nödvändighet. Det största bidraget till klimatförändringarna, både i Sverige och i övriga världen, är förbränningen av fossila bränslen [2]. Förbränningen bidrar även med utsläpp av kväveoxid, svaveldioxid, partiklar och stoft; utsläpp som medverkar till andra allvarliga miljöproblem som till exempel försurning och övergödning. Förbränning av fossila bränslen bidrar även till att öka mängden luftföroreningar som påverkar vår hälsa (PAH, bensen, m.m.), skador på skog och jordbruksgrödor samt bidrar till surt nedfall som gör att byggnader skadas. Vindkraft producerar ren el och ger inga utsläpp. På ca 7 till 9 månader har ett vindkraftverk producerat den energimängd som det går åt för att tillverka och transportera det [3 ][4 ]. Vindkraftverk nyttjar energin i vinden och kräver därför inte att begränsade naturtillgångar exploateras. En snabb utbyggnad av vindkraften gör det möjligt för Sverige att leva upp till sina åtaganden i klimatkonventionen och att uppnå utsläppsmålen för bland annat koldioxid och kväveoxider. Vindkraften bidrar på så sätt direkt till att minska miljöbelastningen. 3.2. MÅL OCH RIKTLINJER FÖR VINDKRAFT 3.2.1. Internationella mål EU har idag ungefär 8 % förnybar energiproduktion i förhållande till slutlig energianvändning. I det nya energi- och klimatavtalet har nya förnybarhetsmål satts upp vilket innebär en ökning till 20 %. Detta motsvarar ungefär 700 TWh [5 ]. För att uppnå detta har 28

medlemsländerna fått olika beting. Sverige behöver öka sin mängd förnybar el från dagens ca 40 % till 49 %. EU-länderna har även ett åtagande om att sänka CO 2 -utsläppen med 20 % till år 2020. 3.2.2. Nationella mål Idag producerar vindkraften ca 2 TWh el i Sverige. Våren 2002 antog riksdagen ett planeringsmål som innebär att den siffran ska öka till 10 TWh fram till 2015 vilket motsvarar ca 7 % av dagens elanvändning. Enligt riksdagens beslut ska energipolitiken underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle där elförsörjningen grundas på användningen av varaktiga, helst inhemska och förnybara energikällor [6 ]. Vindkraften uppfyller de krav som ställs på energikällorna i vårt framtida energisystem. Energimyndigheten, som på uppdrag av regeringen har tagit fram ett förslag till nytt planeringsmål för vindkraft, har undersökt vad som krävs för att Sverige ska uppnå sina förnybarhetsmål. Man räknar med att det nya nationella planeringsmålet till år 2020 för vindkraft behöver vara 30 TWh varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs [5 ]. Detta planeringsmål ingår som en del i den nya energiuppgörelsen mellan regeringspartierna. För att nå detta mål behöver antalet vindkraftverk öka från drygt 1000 till 3 000-6 000 stycken beroende på effekt. En förutsättning för att Sverige ska kunna nå målet med 30 TWh vindkraft till år 2020 är en kraftig utbyggnadstakt. Elproduktionen från vindkraft måste årligen öka med knappt 28 % [5]. 3.2.3. Regionala mål Länsstyrelsen i Kronobergs län har tagit fram en klimat- och energistrategi under år 2009 som i skrivande stund är ute på remiss. Enligt den skall utsläppet av koldioxid från direkt användning av fossila bränslen i Kronobergs län till år 2010 ha minskat till 3,5 ton per år och länsinvånare: Direktutsläppet bedöms ha varit ca 4,0 ton/person i länet under 2007. Det innebär en minskning med 8 % från utsläppsnivån 4,35 ton/person för år 1990, så som den beräknats av Energikontor Sydost i Energibalans 2005. 29

Man skriver även att hälften av den totala energianvändningen i Kronobergs län kommer år 2010 från förnybara källor. 3.2.4. Kommunala mål Alvesta kommun antog en energi- och klimatplan 2007-12-13 i vilken bl.a. följande mål har ställts upp: - Att andelen lokalt/regionalt producerad el i kommunen ökar - Lämpliga områden finns utpekade i översiktsplanen för vindkraft - Policybeslut för att främja vindkraft utanför riksintresseområdena - Skyndsam hantering av yttranden och bygglov som avser vindkraft Alvesta kommun har ingen direkt koppling till vindkraft i sina miljömål antagna 2008-02-26. 3.2.5. Kommunala planförhållanden Alvesta kommun beslutade om en ny översiktsplan den 3 juni 2008. Enligt kommunens hemsida har man gett i uppdrag att ta fram ett tematiskt tillägg gällande vindkraft. I översiktsplanen finns det dock riktlinjer för vindkraftsetableringar: - Goda vindförhållanden är en naturlig förutsättning - Områden med strandskydd, höga landskapsvärden eller känslig natur bör undvikas - Befintlig infrastruktur bör användas - Höjderna bör hållas under där blinkande hinderbelysnig krävs - Vindkraftverk bör placeras i grupper (minst 3). Detta utesluter inte enstaka gårdsverk - Inom gruppen bör vindkraftverken vara av samma storlek och utseende - Grupper med ett fåtal större verk bör väljas framför flera mindre - Avståndet mellan grupper av vindkraftverk bör vara minst 2 km, så att grupperna upplevs som väl åtskilda - Verk med långsamtgående rotorer bör eftersträvas, då dessa ger ett lugnare intryck 30

- Avstånd till närmaste hus bör vara 500 meter och till planlagda områden eller samlad bebyggelse inte mindre ä 1000 meter. - Placering av vindkraftverk närmare fastighetsgräns än 250 meter ska ske i samråd med berörda grannar så att inte en fastighetsägare fråntas eller får sämre möjlighet att etablera vindkraftverk på grund av grannes placering - Etablering av enstaka gårdsverk bedöms i varje enskilt fall - Förutsatt att man i policyn med blinkande hinderbelysning avser vitt blinkande ljus uppfylls samtliga riktlinjer av den planerade vindkraftparken. - Området omfattas inte av någon detaljplan. Verksamheten medför inga begränsningar för den idag dominerande markanvändningen skogsbruk. 4. OMGIVNINGSBESKRIVNING Området där huvudalternativet planeras ligger ca 3 km väster om Blädingeås i Alvesta kommun. Närmaste större ort är Vislanda ca 8 km sydost om området. Topografin är flack till småkuperad och ligger på höjdnivåer kring 190-225 m.ö.h. Större delen av det studerade området tillhör dräneringsområdet för Helge å. Det dräneras i huvudsak av små bäckar som rinner ut i Borrasjön som angränsar den västra delen av området. Torvmarksarealen är tämligen liten inom det studerade området. Uppskattningsvis utgör den mindre än 10 % av ytan. De allra flesta torvmarkerna, utom de centrala delarna av de större mossarna, är påverkade av dikningar i större eller mindre omfattning. Berggrunden är tämligen välblottad i området genom flera mindre hällområden. I den västra delen av området har det dessutom funnits ett mindre stenbrott, se figur 7 i bilaga 6, Naturvärdesbedömning. 4.1. VINDFÖRHÅLLANDEN Det aktuella området bedöms vara lämpligt för elkraftproduktion genom vindkraft. Platsen har ett högt och öppet läge. Produktionsberäkningarna är gjorda med hjälp av tillgänglig mätdata från SMHI:s mätmaster i Växjö. Sedan sommarn 2009 genomförs vindmätningar med en vindmätningsmast på fastigheten Äspetuna 1:7. De första delrapporterna visar på god vindtillgång med en medelvind på över 7 m/s. 31

4.2. NATURMILJÖ På uppdrag av sökanden har Uno Björkman från EcoKonsult och Leif Björkman, Viscum, utfört en naturvärdesbedömning av biotoper vid de planerade vindkraftverken. De har även gjort en översiktlig inventering av rovfåglar och fladdermöss inom den planerade vindkraftparken. I detta kapitel redogörs de resultat och slutsatser man kom fram till i den rapport som naturvärdesbedömningen och inventeringen utmynnade i. 4.2.1 Skogliga naturvärden Skogsstyrelsen sammanställer i Skogens pärlor de skogsområden som har kända naturvärden. Detta är områden som är av nyckelbiotops- eller sumpskogskaraktär eller som har andra naturvärden. En nyckelbiotop är ett område som har stor eller mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. Ett naturvärdesobjekt har pekats ut för att naturvärden finns och för att området på sikt kan utvecklas till en nyckelbiotop. En sumpskog är ett blötare skogsparti. Sumpskogarna ingår även ofta i våtmarksinventeringen och är då klassade enligt dess kriterier, Tabell 1. Tabell 1. Skalan som används i våtmarksinventeringen Klass Naturvärde Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Vissa naturvärden Saknar kända naturvärden Ovan nämnda områden har inget skydd i juridisk mening, men om större ingrepp planeras inom nyckelbiotoper skall samråd hållas med Skogsstyrelsen. Om de skogliga naturvärdena bedöms som mycket höga kan staten avsätta området som naturreservat eller besluta att det omfattas av Natura 2000 eller biotopskydd. Fullständig 32

redogörelse av skyddade områden i närheten av huvudlokalisering och alternativ lokalisering finns i kapitel 4.5 och påverkan beskrivs i kapitel 6.9. Huvudalternativ Området där vindkraftverken planeras är ett höglänt skogsområde. Området består till övervägande del av granskog av produktionstyp, präglad av ett långvarigt skogsbruk. Ur skogsbrukssynpunkt har marken stora värden men ur naturvärdessynpunkt är denna naturtyp allmänt att betrakta som trivial och med lägre naturvärden. I området finns även en del områden med stormfällningar från stormarna Gudrun och Per. Dessa påminner i karaktär om föryngringsavverkad mark som i de flesta fall har återplanterats med gran. Naturvärdet i dessa områden är att betrakta som lågt. I området finns även blötare partier, som vanligen består av antingen alsumpskog eller skog av kärrtyp med tall och björk. Vindkraftverkens placeringar i förhållande till ovan nämnda områden med skogliga naturvärden syns i Figur 15. 33

Figur 15. Karta över huvudalternativet inklusive vägdragning i förhållande till skogliga naturvärden i området. Fält markerade med grönrutigt är sumpskogar, rödrutigt är nyckelbiotoper och blårutigt är naturvärden. Helblåa områden är biotopskydd. Som framgår av figuren är inget vindkraftverk placerat inne i sådant område, och den mark som tas i anspråk vid anläggande och drift av planerade vindkraftverk är i sin helhet belägen utanför områden med dokumenterade naturvärden. Nyanläggning av vägar genom områden av skogliga naturvärden kommer att begränsas i så stor utsträckning som möjligt. En befintlig väg som kommer att användas vid etablering och service går genom ett naturvärdesområde och ett sumpskogsområde. Alternativ lokalisering Den alternativa lokaliseringen ligger i ett skogsområde nordöst om Ryssby strax norr om väg 25 vid gränsen mellan Värnamo och Ljungby kommun. Vindkraftverkens placeringar i förhållande till dokumenterade skogliga naturvärden i närområdet syns i Figur 16. Som framgår av kartan är inget vindkraftverk placerat inne i område med kända naturvärden. 34

Figur 16. Karta över den alternativa lokaliseringen i förhållande till skogliga naturvärden i området. Vindkraftverken är markerade med röda symboler. Fält markerade enligt: Grönrutigt = sumpskogar, blårutigt = naturvärden. 4.2.3. Fåglar Huvudlokalisering Enligt naturvärdesbedömningen finns en del information om fåglar. De flesta uppgifter gäller arter som noterats vid Borrasjön och Ryamon. Undersökningen av förekomsten av fåglar som gjordes inom naturvärdesbedömningen visar att rovfåglar är tämligen ovanliga inom inventeringsområdet. Det noterades häckande ormvråk och sparvhök samt fyra arter av övriga rovfåglar som tillfälligt vistades inom området. Övriga fåglar som påträffades är skogshöns och tjäder, dock utanför den planerade vindkraftsparken. Även trana ses frekvent inom området. Inget större flyttfågelstråk har konstaterats i närheten av den planerade vindkraftsparken. 35

Enligt Per-Sture Ljungdahl, Kronobergs ornitologiska förening, finns det inga för dem konstaterade förekomster av intressanta eller känsliga arter i området. Alternativ lokalisering För den alternativa lokaliseringen har ingen studie av fågelförekomst gjorts. 4.2.4. Fladdermöss Huvudlokalisering Totalt noterades sex arter av fladdermöss inom inventeringsområdet. Dessa arter betraktas som vanlig eller tämligen vanlig. Se Naturvärdesbedömningen i bilaga 6 för utförligare beskrivning av de iakttagna arterna. Något flyttsträck med fladdermöss har inte kunnat beläggas vid inventeringen. Naturvårdskonsult Gerell konstaterar i en rapport för en annan etablering, planerade vindkraftverk vid Väby, Falkenbergs kommun - En analys av effekterna på fladdermusfaunan, att fladdermössen inte attraheras av ljus i sig men deras bytesdjur, insekterna, kan göra det och därmed locka till sig fladdermöss. Graden av attrahering är avhängig av ljusets våglängd. Det röda ljuset attraherar inga nattaktiva insekter och därmed inte heller några fladdermöss. Verksamheten med skogbruk inom området är inriktad på virkesproduktion av barrträd. Detta innebär relativt korta omloppstider och begränsat med hålträd. Begränsningen av bebyggelse i området kan innebära lite boplatser för fladdermössen. I jämförelse med lövskog är barrskog dessutom relativt fattig på insekter, fladdermössens huvudsakliga bytesdjur. Alternativ lokalisering Ingen särskild utredning av områdets fladdermusförekomst har genomförts. 36

4.2.5. Övrig flora och fauna Huvudlokalisering Ingen särskild utredning av områdets övriga djur- och växtliv har gjorts. Enligt tillgänglig kunskap är djurlivet i området typiskt för svensk granskog med våra vanliga skogslevande däggdjursarter. Vad gäller växtlivet i övrigt så är att förvänta att värdefulla arter eventuellt kan finnas i anslutning till utpekade nyckelbiotoper och naturvärden. Då inget vindkraftverk planeras inom sådana områden redogörs inte ytterligare för områdets växtliv. Alternativ lokalisering Ingen särskild utredning av områdets övriga djur- och växtliv har gjorts. 4.3. KULTURMILJÖ Huvudlokalisering Vid naturvärdesbedömningen noterades det en del kulturlämningar som torplämningar och rösen. I rapporten redovisas uppgifter om sådana lämningar i separata listor för varje delområde. I området finns tre registrerade lämningar varav ett i området kring de planerade vindkraftverken, se Figur 17. I Spånhult strax öster om etableringsområdet, ca 750 meter från det närmaste verket, finns ett hembygdsmuseum, Peter Wieselgrensgården. Det består av RAÄ-nr 254 som är en by/gårdstomt bestående av befintlig bebyggelse, en grund och en stensatt brunn. Den rymmer minnessten efter Peter Wieselgren och detta var hans födelseplats. 37

Figur 17. Kartan visar de planerade verken och vägarmarkerade med rött och blått i förhållande till registrerade fornlämningar i brunt. Alternativ lokalisering Det finns ett fåtal fornlämningar vid den alternativa lokaliseringen. Inga vindkraftverk är placerade i direkt närhet till dem. 4.4. FRILUFTSLIV OCH TURISM Huvudlokalisering Området är inte av särskild betydelse för det rörliga friluftslivet och turismen i området bedöms vara begränsad i omfattning. Som de flesta skogar och sjöar har området vissa rekreationsvärden för de närboende. Jakt, bärplockning och andra för skogsmark typiska fritidssysslor bedrivs i området. Vid Borrasjön finns en badplats som framförallt besöks sommartid. 38

Alternativ lokalisering Området är inte av särskild betydelse för det rörliga friluftslivet och turismen i området bedöms vara begränsad i omfattning. Som de flesta skogar och sjöar har området vissa rekreationsvärden för de närboende. Jakt, bärplockning och andra för skogsmark typiska fritidssysslor bedrivs troligen i området. 4.5. RIKSINTRESSEN OCH SKYDDADE OMRÅDEN 4.5.1. Riksintresse för vindbruk Sedan 2004 finns i Sverige mark- och vattenområden som är angivna som riksintressen för vindbruk. Efter en översyn anger Energimyndigheten år 2008 fler och större områden. Att ett område är angivet som riksintresse för vindbruk, innebär att Energimyndigheten bedömer området som särskilt lämpligt för elproduktion från vindkraft. Bedömningen görs med hänsyn till bland annat medelvinden i området. Huvudlokalisering Den planerade verksamheten ligger i riksintresse G001för vindbruk, se Figur 18 nedan. 39

Figur 18. Kartan i figuren visar huvudalternativet i förhållande till riksintresse G001 för vindbruk markerat med blåa diagonala linjer. Alternativ lokalisering Den alternativa lokaliseringen ligger inte inom något riksintresse för vindbruk. 4.5.3. Riksintresse Naturvård Områden av riksintresse för naturvård är urval av områden med de bästa exemplen på landskapstyper, naturtyper och andra naturvärden karakteristiska för landets olika naturgeografiska regioner. Riksintressena kan också uppvisa mycket sällsynta företeelser i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Avvägningar mot andra markanvändningsintressen eller andra strategiska/politiska avvägningar görs inte vid urvalet av områden. Enligt 3 kap 6 miljöbalken skall områden som är av riksintresse för naturvården skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön i området. 40

Huvudlokalisering Huvudlokaliseringen ligger inte inom eller i anslutning till riksintressen för naturvård. Närmaste sådant riksintresse avser Blädingeås ca 2,5 km öster om den tänkta lokaliseringen, se Figur 19. Figur 19. Karta över huvudlokaliseringen i förhållande till riksintresse naturvård, markerat med gröna linjer. Alternativ lokalisering Den alternativa lokaliseringen ligger inte i något riksintresse för naturvården. Däremot rinner Helge å genom området och bildar här ett riksintresse för naturvården då den utgör ett värdefullt våtmarksområde i form av mad vid vattendrag, se Figur 20. 41

Figur 20. Karta över alternativ lokalisering i förhållande till riksintresse för naturvård. 4.5.4. Riksintresse Friluftsliv Enligt 3 kap 6 miljöbalken skall områden av riksintresse för friluftslivet skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Områden av riksintresse för friluftslivet ska ha stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Huvudlokalisering Huvudlokaliseringen ligger inte inom eller i närhet av riksintressen för friluftsliv. Närmaste sådant riksintresse avser Åsnen-området ca 15 km sydost. Alternativ lokalisering Huvudlokaliseringen ligger inte inom eller i närhet av riksintressen för friluftsliv. Närmaste sådant riksintresse avser Vidösternområdet som ligger ca 16 km nordväst. 42