Havsbaserad vindkraft vid Utknallen

Havsbaserad vindkraft vid Utknallen Av: Jesper Bertilsson jerben03@student.umu.se Tsen-Che Chu tsnchu04@student.umu.se Anna Persson penann04@student.umu.se Handledare: Lars Bäckström och Fredrik Lundmark

Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Administrativa uppgifter...3 Bakgrund...4 Ekonomiska förutsättningar...4 Miljömål...4 Samråd...5 Projektbeskrivning...7 Lokalisering av vindkraft...7 Tidplan...7 Vindkraftverken...8 Fundament...8 Vindkraftsparkens utformning...8 Kablar och elsystem...9 Kemikalier och avfall...9 Anläggningsskedet...9 Avvecklingsskedet...10 Alternativ...10 Nollalternativ...10 Alternativ lokalisering...10 Alternativa utföranden...10 Miljöpåverkan...10 Landskapsbild och buller...11 Ekologiska samhället...11 Artificiella reveffekter...11 Ändrade trofiska interaktioner...11 Förändrad hydrologi...11 Fisk och marina däggdjur...12 Fåglar...12 Fladdermöss...12 Elektromagnetisk strålning...12 Miljökvalitetsnormer...13 Kontrollprogram...13 Referenser...14 Bilagor...18 Bilaga 1. Kartor...18 Bilaga 2. Vinddata...20 Bilaga 3. Produktionsanalys...21 Bilaga 4. Ljudpåverkan...22 Bilaga 5. Omgivningspåverkan...23 Bilaga 6. Ekonomisk kalkyl...24 2

Sammanfattning Projektet lanseras utav Gävle Energi och denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är en del i ansökan till miljödomstolen om att bygga och driva en vindkraftspark vid Utknallen utanför Gävle kust. Området ligger ca 25 kilometer från fastlandet. Storleken av vindkraftsparken kommer att uppgå till tio stycken 3MW vindkraftverk. MKB:n tar upp ekonomi, samrådsförberedelser, områdesundersökningar, vindberäkningar, uppbyggnad, motiveringar och alternativ plats. Eftersom vindkraftverk till havs är relativt ungt område saknas långsiktig dokumentation om miljöpåverkan på marina samhällen. Den forskning som finns idag tyder inte på några påtagliga konsekvenser. Administrativa uppgifter Namn: Gävle Energi Organisations nummer: 123456-7890 Adress: Roliga gatan 7 801 00 GÄVLE Telefon: 026-111 11 Fax: 026-111 00 E-post: gavleenergi@gavleenergi.se Lokalisering: Utknallen, västra banken Kommun: Gävle kommun Län: Gävleborgs län Kontaktperson: Klas Klasson Klas.klasson@gavleenergi.se 026-111 88 Miljöansvarig: Inge Ljus Inge.ljus@gavleenerig.se 026-111 77 Verksamhet: Märkeffekt 30 MW, klassas som miljöfarlig verksamhet av klass A och ska tillståndsprövas av miljödomstol enligt miljöbalken 9 kap. 6. Kod utifrån SNI 40.1-4, [1]. 3

Bakgrund Denna miljökonsekvensbeskrivning ingår i Gävle Energis ansökan om tillstånd att uppföra en havsbaserad vindkraftspark i området Utknallen utanför Gävles kust, se karta i bilaga 1. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att beskriva vilka direkta och indirekta effekter på miljön som etableringen och driften av vindkraftsanläggningen kan komma att ge. Anläggningen består av 10 stycken vindkraftverk med en märkeffekt av 3 MW samt därtill hörande anläggningar och kringutrustning i vattnet och på land. Området har utsetts till ett särskilt strategiskt intressant område enligt Boverkets slutrapport om förutsättning för storskalig utbyggnad av vindkraft i havet, Vänern och fjällen [2]. Utknallen är utpekat som område för vindkraft i en fördjupning av Gävle kommuns översiktsplan enligt kommunens lokal miljömål [3]. Växthuseffekten är ett av de mest allvarliga hoten för utvecklingen lokalt, regionalt och internationellt. Produktion av el och värme samt vägtrafik är de största källorna till utsläpp av koldioxid. Vindkraft är en förnybar del av Sveriges energiförsörjning. Regeringen har i en proposition [4], bedömt att den förnybara elproduktionen bör öka med 17 TWh till 2016. Detta förutsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land. Riksdagen har antagit ett planeringsmål på 10 TWh till år 2015 [5]. Vindkraft till havs har goda förutsättningar att ge mer el än landbaserad vindkraft eftersom vindarna ofta är starkare och jämnare än på land. Denna vindkrafts park har en planerad energiproduktion på 95 GWh per år. Produktionsanalys återfinns i bilaga 3. Ekonomiska förutsättningar Vindkraft, och då särskilt havsbaserad, har höga grundinvesteringskostnader. Detta uppvägs av att bränslet (vinden) är kostnadsfri. För havsbaserade vindkraftverk får man räkna med att de är 25 % dyrare än landbaserade, [6]. Till havs kan man dock räkna med betydligt fler fullasttimmar än på land, ca 50 % eller mer. Denna vindkraftspark kräver en grundinvestering på 380 Mkr. I dagsläget ligger producentpriset på marknaden på ca 30 öre/kwh. El producerad med vindkraft är grön el och ger därmed rätt till elcertifikat enligt lagen om elcertifikat [7]. I dagsläget innebär det en extra intäkt på ca 20 öre/kwh. Utifrån en antagen drifttid på 20 år och att stödsystemet är någorlunda stabilt så bedöms vindkraftanläggningen vara ekonomisk lönsam. Se Bilaga 6 för ekonomiska kalkyler. Miljömål Sveriges riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål (8, Svenska miljömål). De nationella miljömålen har sedan brutits ner till regionala och lokala miljömål. Vindkraften som elproduktionskälla är fri från utsläpp och livscykelanalyser visar att energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning endast motsvarar cirka 1 % av dess energiproduktion under livslängden på verket [9]. Idag bör man se den nordiska elmarknaden som en helhet och där är det kolkondens som utgör marginalproduktionen. Denna vindkraftspark bidrar positivt till ett flertal av de 4

nationella miljökvalitetsmålen, men även Gävleborgs läns regionala miljömål [10], samt Gävle kommuns lokala miljömål [3]. Detta genom att det kommer att produceras energi som annars skulle ha producerats av någon annan energikälla som motverkar dessa mål. Exempel på sådana miljömål är begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning och levande sjöar och vattendrag. Denna anläggning berör även miljömål 6, säker strålningsmiljö, eftersom elektromagnetisk strålning kommer att uppkomma när el transporteras i kablarna. Riskerna med elektromagnetisk strålning bör undersökas. Miljömål 10, hav i balans samt levande kust och skärgård, påverkas av havsbaserad vindkraft. Men för denna anläggning, som ligger så pass långt utanför kusten så har detta inte någon betydande påverkan. En vindkraftspark kan påverka miljömål 15, god bebyggd miljö, genom landskapsbilden. I detta sammanhang gör inte dessa verk någon betydande verkan på grund av avståndet. I Gävleborgs läns regionala miljömål står även att utbyggnad av förnybara energiresurser som vindkraft ska främjas. Miljömål 16, ett rikt växt- och djurliv, kan förändras genom att vindkraften kan påverka det marina djurlivet. Havsbaserade vindkraftverk är relativt nya men enligt forskning som har gjorts så ser inte verken ut att ha någon betydande påverkan på det marina djurlivet. Samråd De myndigheter som ska medverka i ett samråd är Boverket, Naturvårdsverket, Försvarsmakten, Fiskeriverket, Energimyndigheten, Riksantikvarieämbetet, Sveriges Fiskares Riksförbund, Naturskyddsföreningen och Sjöfartsverket. Berörda kommuner är Gävle kommun och länsstyrelse är Gävleborgs länsstyrelse. Även allmänheten runt omkring är även berörda. Boverket [11]: I samråd med Boverket väljs lämpliga områden ut för det planerade vindkraftsparkerna, för att inte områden med höga bevarandevärden och stora samhällsviktiga intressen förstörs. Boverket ger också rekommendationer för riktvärden när det gäller buller och vibrationer följs och inte överskrids. Vid havsbaserad vindkraft så kan buller och vibrationer även ha en effekt på marina organismer t.ex. ändrat beteende hos fiskar och fåglar. Fiskeriverket [12]: Myndigheten ska hjälpa till att bidra till att nå det planerade nationella målen för vindkraft. De ska ge kunskap om hur vindkraften påverkar fisken och fiskebestånden, och göra en inventering av fisk och fiskebestånden i det planerade området för att underlätta planeringsprocessen. Energimyndigheten [13]: Denna myndighet är till för att tillhandhålla vinddata för området samt vilken effekt en vindkraftspark kan ha på omgivande landskap och djurliv. Myndigheten utser även områden som är intressanta för utbyggnad av vindkraft. 5

Försvarsmakten [14]: Försvarsmakten har alltid haft en ställning när det just gäller vindkraft till havs, delvis beror detta på deras egna intressen och områdesavvägningar. Men också att stillastående vindkraftverk till havs hämnar försvarets radar. Naturvårdsverket [15]: Naturvårdsverket lägger fram riktlinjer om vad som bör tas hänsyn till. Med deras hjälp kan man överklaga tillståndsbeslutet enligt miljöbalken. Sjöfartsverket [16]: De ser till att det planerade vindkraftsparken inte påverkar eller förstör de etablerade fartygsrutterna. Denna myndighet gör en riskanalys av vad som kan hända om t.ex. ett fartyg lyckas komma in i vindkraftsparken, de lägger även fram säkerhetsåtgärder och räddningsplaner vid uppförande av vindkraftsverken samt för under själva driftperioden. Sjöfarts intressen finns i säkra sjövägar. Dessa går över östra delen av det tänkta projektområdet. Detta lämnar en plats på ca 2-4 kilometer från väst till öst samt 10 kilometer från norr till söder, se karta i bilaga 1. Det kan även finnas utrymme att korrigera de säkra farvägarna utanför detta grund. En vindkraftspark kan användas för varnande syfte vid grunt vatten, men risken för maskinerihaveri samt mänsklig faktor kan göra att det finns en liten kollisionsrisk. Sannolikhetsstudie gjord av Vattenfalls vindkraftspark vid Taggen visar att en sådan kollision kan komma ske en på 300 år. De miljöutsläpp som då kan uppkomma av märkbar natur är om själva fartyget som kolliderat fraktar och läcker ut farliga ämnen. Länsstyrelsen: Länsstyrelsen har tagit fram ett åtgärdsprogram för de regionala miljömålen [17]. Tanken med detta är att andra aktörer inom länet ska kunna ta initiativ till att förebygga miljöproblem. De åtgärder som finns med i programmet anses vara realistiska för att kunna vara genomförda till och med år 2010. Punkt 11 i åtgärdsprogrammet tar upp vindkraft där länsstyrelsen ska arbeta för att det nationella målet för länet uppnås. Riksantikvarieämbetet [18]: Myndigheten bevakar Sveriges kulturarv. De får i uppdrag från regeringen att identifiera områden i havet som från kulturmiljösynpunkt är känsliga för storskalig vindkraftsutbyggnad. Det som kan påverka besluten är t.ex. att gamla skeppsvrak ligger inom det aktuella området. Sveriges Fiskares Riksförbund [19]: Detta förbund påverkas av byggnationen av vindkraftsparker till havs eftersom det kan påverka deras fiske markant. Förbundet jobbar för ett ekonomiskt nyttjande av havets biologiska resurser. Allmänheten: I samrådet ska alla parter där det kan uppstå konflikter mellan delta. Vissa markägare kan klaga på att vindkraftsparken förstör deras utsikt från deras hus belägna nära kusten, samt att buller från vindkraftverken inte ska överstiga den tillåtna gränsen. 6

Naturskyddsföreningen [20]: Åsikter som naturskyddsföreningen har om vindkraft är att montering av verken stör djurlivet, bullret påverkar fiskarnas beteende, lek och födosök, risk för fågel kollisioner, visuella effekter och buller. Luftfartsstyrelsen [21, 22]: Luftfartsstyrelsen har försvårat en del vindkraftutbyggnad i anslutning till flygplatser. De invändningar som kan uppkomma är varningslampor och höjden på vindkraftverket inkluderat rotorbladen. Närmaste flygplats är belägen sydväst om Gävle och ca 50 kilometer från projektets vindkraftverk. Projektbeskrivning Lokalisering av vindkraft Vid storskaliga vindkraftsparker är det förtänksamt att förlägga anläggningarna i mellan och södra Sverige. Den största anledningen till detta är Sveriges elnät. Den största elförbrukningen sker i södra delarna och kraftledningarna från norr till söder är redan belastade till max, pga vattenkraften. Med hänsyn till detta och en del undersökningar av lämpligt område fanns Utknallen utanför Gävle kust vara lämplig plats. Området ligger väster om Västra Banken, cirka 20-25 km utanför kusten, se karta i bilaga 1. Området har utsetts till särskilt strategiskt intressant område för vindkraft enligt Boverkets slutrapport om förutsättning för storskalig utbyggnad av vindkraft i havet, Vänern och fjällen [2]. Utknallen är utpekat som område för vindkraft i en fördjupning av Gävle kommuns översiktsplan enligt kommunens lokal miljömål [3]. Dock är området av riksintresse för yrkesfiskare och detta bör tas hänsyn till under utredning om platsen genom samråd med intressegrupper för detta. Det är gynnsamma fysiska förhållanden på platsen i form av grund havs- och hårdbotten. Djupet får inte övergå 30 meter med dagens teknik, i detta område är djupet 7-18 meter, se karta bilaga 1. Det förekommer fritidsbåtar och eventuellt fartygsrutter i området. Riskanalys och eventuella ändringar i rutter tas fram i samverkan med sjöfartsverket. Tidplan Leveranstiden på vindkraftverken ligger mellan 1-2 år. Uppförandet är beroende av årstid och väder eftersom det ska byggas till havs. Övrigt beror tidsplanen mycket på miljödomstolens, och andramyndigheters handläggningstid. 1. Förundersökning klar 2008 2. Upphandling av anbud 2009 3. Investeringsbeslut 2009 4. Byggstart 2009/2010 5. I drift 2011/2012 7

Vindkraftverken De vindkraftverk som beräkningarna är gjorda på är Vestas V90 3 MW [6], men utifrån pris och kvalitet kan ett annat verk väljas sedan. Vindkraftverken består av fundament, torn, maskinhus och rotor. Rotorn består av 3 blad på ett nav med en diameter på 90 meter. Höjden upp till navet på dessa 3 MW verk är 80 meter. Då vinden passerar rotorn omvandlas rörelseenergin i luften till ett vridande moment på axeln. Effektregleringen sker med pitchreglering och Opti Speed. Vid pitchreglering ökas bladets vinkel till svepplanet för att minska effektupptagningen, och Opti Speed innebär att rotorvarvtalet kan variera. För att rotorn alltid ska kunna vara vänd mot vinden finns ett girsystem, vilket innebär att maskinhuset kan vrida sig på tornets topp. Maskinhuset innehåller tillexempel rotoraxel, växellåda, generator och kraftelektronik och sitter högst upp på tornet. Vindkraftsverkens totala höjd når ca 125 meter över medelvattennivå. Åskledare och varningslampor för flygtrafik ska finnas längst ut på rotorbladen. Vindkraftverk till havs utsetts för hårdare drift än landbaserade vindkraftverk på grund av att det blåser mer till havs och klimatet är hårdare i form av bland annat saltvatten, vågor och is. Det är dessutom svårare att genomföra reparationer till havs. På grund av detta förekommer vissa anpassningar på vindkraftverken som ska stå ute i havet [23]. Verken kommer att kontrolleras från land med hjälp av ett kontrollsystem som skickar felmeddelanden till driftcentralen. Fundament Ett fundament förankrar tornet i botten. Det finns en del olika fundament. Några av dessa kallas monopile-, gravitations-, tripod- och jacketfundament. Förhållandena för platsen är det som styr mest vilket fundament som passar bäst. Detta varierar beroende på djup, typ av botten och isförhållanden, mm. Även ekonomi spelar en roll i valet av fundament. [24] Valet av gravitationsfundament motiveras med att det är lätt och billigt. Gravitationsfundament byggs på land och är förhållandevis lätta att transportera med samma kran som vid resandet av turbinen. Efter utfraktandet av konstruktionen som väger ca 100 ton ska fundamentet fyllas med ett högdensitetsmaterial. Vikten på fundamentet ska vara ca 1000 ton för att kunna motstå de förhållandena som kan uppkomma. Dessa är relativt billiga och priset ökar inte märkbart med djupet. [25] Vindkraftsparkens utformning Utformningen av parken har några effekter som behövs utredas. Långsiktig vinddata över platsen gav hänvisning till hur rader och kolumner av verken bör placeras. Eftersom kolumnavståndet är mindre än radavståndet och vindkraftverken påverkar varandra, genom att stjäla energi från varandras vindar, så är det fördelaktigt att de stjäl i den vindriktningen som innehåller minst energivärden, se bilaga 2. I vinddata från Utknallen blåser det minimal vind i östlig samt västlig riktning. Därför bör kolumnerna placeras parallellt med denna vindriktning för att minimalt påverka varandras produktion. Placering utav verken syns i bilaga 4. En annan aspekt med utformningen är det visuella. Man kan få kraftverken att se ut att vara vinkelräta utifrån vissa utsiktspunkter, se figur 1. Men eftersom vindkraftverken befinner sig så lång ifrån land för att synas över horisonten är detta inte aktuellt. Eftersom diverse 8

skepp och båtar rör på sig är det mycket arbete och lite verkan att placera vindkraftverken, så att vid två punkter till havs ser parkens vindkraftverk ut att vara vinkelräta mot varandra. Figur 1. Utformning av parken. Bilden kommer från Vattenfalls MKB för Trolleboda, [23]. Kablar och elsystem Från varje vindkraftverk kommer sjökablar att dras till en transformatorplattform. Det kommer även att dras sjökablar från transformatorplattformen och till land. Landstigningspunkten för kablarna sker vid Utvalnäs, därifrån går landkabel 100 meter till en anslutningspunkt, där elnätet har möjlighet att ta emot kapaciteten från vindkraftsparken. Avståndet mellan vindkraftsparken och Utvalnäs är 27 km. På ställen där det är möjligt ska kabeln spolas ner en meter i havsbotten, i annat fall ska kabeln istället förankras i havsbotten. Eftersom många nya typer av kablar har utvecklats och forskning om att använda likström går snabbt framåt så har det ännu inte bestämts om kablarna ska gå med likström eller växelström, eller hur många faser per kabel som sjökabeln kommer att ha [26]. Enligt ellagen [27] prövas kabelns dragning av regeringen eller av denna utnämnda myndighet, för landkabeln är det Energimyndigheten och i samband med den prövningen kommer en särskild MKB att upprättas för samtliga kablar. Dragning av kabel i havsbotten ger Kammarkollegiet tillstånd för. Kemikalier och avfall Användandet av kemikalier tas upp i MKB:n för Trolleboda [23]. Mängden kemikalier i vindkraftproduktion är mycket liten i omfattning. Maskineriet är den enda komponent som behövs smörjas med smörjolja för växellådor och hydraulolja för regler- och bromssystem. Avfall som uppstår av detta är spilloljor. För att det inte ska läckas ut krävs en rutin och utarbetad metod med tanke på försiktighetsprincipen. Anläggningsskedet Ett arbete till sjöss är mycket beroende av väderlek. Det är då gynnsamt att planera huvuddelen av arbetet till sommarhalvåret. Förläggning av landkabel samt landtransformator inleder arbetet. Efter detta placeras fundamenten och sen kan sjökabel dras. Denna process kan antas ta hela år 2009. Delar av år 2010 ägnas åt montering av vindkraftverken och test- och intrimningsperiod innan idrifttagning sker. Under arbetet ska sjöfarten meddelas för att kunna skapa en säkerhetszon samt lägga in vindkraftsparken i sjökortet. Den ökade sjöfart till och från vindkraftsparken kommer enligt MKB:n för Trolleboda [23] att bestå mestadels av persontransport och ca 10-20 % tung trafik utav vindkraftsmaterial. Med tanke på distansen till land samt att gravitationsfundament ska användas så bedöms ljudnivåerna för berörd omgivning vara låga. 9

Avvecklingsskedet När anläggningen tjänat sitt syfte och avverkat sin beräknade driftsperiod så skall vindkraftverken tas ner för återvinning och skrotning. Nermontering av vindkraftverken sker med samma typ av utrustning och metoder. I princip så kommer allt material ovanför havsbotten t.ex. plast, metall och vätskor återvinnas. Gravitationsfundamentet kan väljas att tas bort eller lämnas kvar som artificiella rev för fiskarna i området. Då driftperioden är beräknad till 20 år, får framtida erfarenheter avgöra de mest optimala åtgärderna. Alternativ Nollalternativ Ett nollalternativ är en vision om vad som kommer att hända om projektet inte genomförs. Det visas genom att förklara vad för sorts el det kommer att ersätta. Vid underskott i elproduktionen sätts kol- och oljedrivna kraftverk igång, för att det är enkelt att kontrollera deras genererade effekt, vilket medför utsläpp av växthusgaser. Detta kan minskas genom att skapa ett överskott av lokal förnyelsebar el, vilket kommer att resultera i försäljning av denna överskottsenergi till andra närliggande platser. Med de miljömål på 10 TWh vindkraft senast år 2015 kan ett uteslutande av detta projekt försvåra att klara målen som har satts upp. Alternativ lokalisering Alternativ byggnation av en vindkraftspark kan placeras på Västra Banken. Liknande förhållanden råder som vid Utknallen, och större kapacitet för utbyggnad finns. Med tanke på den relativt låga kapaciteten som ska installeras blir avståndet till land överhängande stor. Kostnader för kablar, underhåll samt reparationer ökar kraftigt med avståndet. Det är inte heller mer positivt i form av ljud- och bulleravstånd. Båda platser sett från land ligger under horisonten. Skulle det vara en större satsning på uppåt 100-150 MW kan Västra Banken området bli angeläget. Alternativa utföranden Några områden kan tas upp med tanke på val av teknisk utrustning eller tillvägagångssätt. Diskussioner kommer att tas om fördelar och nackdelar av nedgrävda sjökablar, om reglersystemet för smörjning av olja ska vara elektriskt eller hydrauliskt och hur transformatorernas lindningar ska vara isolerade. Miljöpåverkan Alla verksamheter har en påverkan på miljön, storleken på dess inverkan av miljön är beroende på vilken slags verksamhet det är. I miljöbalken kap 2 allmänna hänsynsregler finns det inskrivet en försiktighetsprincip, det innebär att om finns skäl att en verksamhet kan medföra skada för människors hälsa eller miljön så skall man vidta försiktighetsåtgärder. Huvudsakligen så är det verksamhetsutövarens ansvar att visa om det finns skäl till att anta att en miljökonsekvens föreligger eller ej. Enligt Vattenfalls erfarenheter [28] finns det i dagens läge inget som tyder på att havsbaserad vindkraft skulle utgöra något miljöhot, fast emellertid så har i praktiskt taget all mänsklig aktivitet en viss miljöpåverkan. 10

Landskapsbild och buller Landskapsbilden kommer att förändras, hur stor förändringen blir kan variera mellan olika människor eftersom de olika förväntningar, kunskap, intressen och bakgrund. Enligt en statlig utredning [29] är det en definitionsfråga om vad som är landskapseller havsbild. Den sammansatta effekten av landskapets utseende och upplevelsemässiga aspekter är individuella. De som bor längs kusten värdesätter högt den obrutna horisonten. Avståndet från vindkraftsparken till närmaste kust är 25 km. En dansk studie till havs med vindkraftverk på en höjd av 60 meter visar att verken försvinner vid ett avstånd av 12,5 km [24], se bilaga 5. Ljud från vindkraftverken kommer inte att uppfattas vid kusten pga det långa avståndet, se bilaga 4. Ekologiska samhället All bottenflora samt fauna som direkt kommer under fundamenten och kablarna kommer att skadas. Fundamenten bildar en nybildad sekundär hårdbotten som är betydligt större än den förlorade bottenarealen. Så länge det inte drabbar skyddsvärda eller känsliga djur- eller växtarter så är förlusten av bottenarealen direkt försumbar. Det ekologiska förhållandet i havet påverkas på tre olika sätt av vindkraftsparken, enligt fiskeriverkets undersökning [30]: 1. Artificiella reveffekter 2. Ändrade trofiska interaktioner 3. Förändrad hydrologi Artificiella reveffekter Vindkraftsverkens fundament bidrar till artificiella rev, genom att fundamenten tillför mer ytor av hårt substrat och om mängden organismer ökar så bildas ett artificiellt rev. Dessa rev kan både gynna vissa arter men samtidigt missgynna andra. Generellt sett så kan man säga att de positiva effekterna är att reven drar till sig fisk samt att den skyddar fiskarna i området mot utfiskning. Ändrade trofiska interaktioner Trofiska interaktioner betyder ungefär vem som äter vem. En vindkraftspark kan ha en effekt på den befintliga samhällsstrukturen i området genom att förändra predationsförhållandet. Fåglar som äter både fisk och musslor påverkas eftersom de undviker att komma nära vindkraftsparkerna och dykänderna undviker parkerna under flyttning. Fiskare hämnas genom att de måste av tekniska skäl begränsa fisket i en vindkraftspark. Förändrad hydrologi Strömningsförhållandet i ett område med vindkraftverk kan förändras, antingen att sedimentationen minskar eller ökar. Detta kan ha effekt på bottens karaktär samt djurlivet beroende av botten. Om strömningshastigheten minskar så kan områden med hårda bottnar övergå till att bli mjuka bottnar. Det medför konsekvenser för hela 11

samhällsstrukturen, eftersom det marina djurlivet föredrar hårdbotten. En ökad turbulens från vindkraftfundamenten medför sämre siktdjup och lägre tillväxt av makroalger. Fisk och marina däggdjur Enligt fiskeriverkets rapporter [31;32] så saknas det inventering av fiskfaunan i Västra banken. Men enligt yrkesfiskarna i Gävle kommun så fiskas det huvudsakligen strömming och sekundärt sik, torsk, lax och öring i mindre omfattningar. Detta fiske är mycket betydelsefullt rent ekonomiskt sett eftersom det rör sig om mer än ca 700 ton fisk. Med samråd av yrkesfiskarna så måste det tas fram underlag för hur vida vindkraftsparken påverkar strömmingens och torskens lekområden. Sälen finns normalt sett inte inom området eftersom det saknas föda för att de ska kunna trivas [33]. Men sannolikheten finns att sälar befinner sig inom området under vintertid med de existerande isförhållandena. Ljud och vibrationer från vindkraftsverken kan ha en negativ inverkan på det marina djurlivet genom ändrat beteende. I dagens läge är dock erfarenheterna väldigt begränsade. Enligt studier från Wahlberg et al [34] så finns det ingen anledning att tro att fiskarnas beteende och hälsa försämras utan det är nog bara deras kommunikation med varandra som påverkas av bullret och vibrationerna, men för att vara helt säker så krävs det mer forskning i området. Fåglar Risken för kollision med kraftverk kan inte undvikas. Den risken finns för alla byggnadsverk som upprättas. Dock har till exempel luftledningar större risk för kollision än ett vindkraftverk. Ett annat problem är störnings eller skrämseleffekt som ljudet från vindkraftverken utövar. Det kan konstateras från undersökningar på plats [33] att inom en 250 meter radie så befinner sig inte många fågelarter. Det finns undantag av fågelarter, t.ex. svalor som bygger bon i tornen. För gäss och vadare har man registrerat störningseffekt på upp till 800 meter. Fågellivet påverkas i ringa omfattning då få fåglar befinner sig i när området. Ejder och alfågel tros få bättre födotillgång under isfria vintrar, på grund av att musslor och växter sätter sig på fundamenten. Den del som påverkar mest är kollisionsrisken vilket ändå anses vara relativt låg. Den kan komma att öka under nattetid då sikten för rotorbladen försämras. Fladdermöss Risken finns att fladdermöss kolliderar med vindkraftverk men det är inte utrett i vilken omfattning och studier pågår. Enligt en forskarstudie [35] finns misstankar om att en del arter dras till området kring vindkraftverk p.g.a. att insekter i närheten av vindkraftverken ökar. Enligt en artikel i Piteå Tidningen [36] har det visat sig att fladdermössen är rätt aktiva vid låga vindstyrkor på under fyra meter per sekund, det är en vindhastighet då de flesta vindkraftverk står still. Elektromagnetisk strålning Elektromagnetisk strålning uppstår när en elektrisk ström framförs i en kabel. Vindkraftverk ger alltså upphov till elektromagnetisk strålning i kabeln som förbinder 12

verket med elnätet. Dessa magnetfält kan orsaka lokala störningar på jordens magnetfält och kan även påverka organismer, till exempel fiskar, fåglar och zooplankton som använder sig av magnetfälten för orientering. Miljökvalitetsnormer För denna anläggning krävs det tillstånd som beslutas av länsstyrelsen och enligt miljöbalken 5 kap 3 om miljökvalitetsnormer [38] ska myndigheter och kommuner säkerställa att miljökvalitetsnormerna i 1 uppfylls när de prövar ett tillstånd. Enligt MB 5 kap 3 ska miljökvalitetsnormer ange föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor, miljön eller naturen kan utsättas för utan påtagliga olägenheter. Om det behövs för att en miljökvalitetsnorm skall kunna uppfyllas, skall regeringen eller den eller de myndigheter eller kommuner som regeringen bestämmer upprätta ett förslag till åtgärdsprogram enligt MB 5 kap 4. I ett åtgärdsprogram ska den miljökvalitetsnorm som ska uppfyllas anges och om myndigheter eller kommuner behöver vidta några åtgärder samt när åtgärderna behöver vara genomförda Denna anläggning ligger på sådant stort avstånd från bebyggelse så någon miljökvalitetsnorm angående störningsnivåer för människor bedöms att inte behövas. För växter och djur i havet är det aktuellt med miljökvalitetsnormer, men närmare undersökningar måste göras för att kunna upprätta dessa. Kontrollprogram Enligt miljöbalken 26 kap 29 ska alla som bedriver verksamhet som kan medföra olägenheter på människans hälsa eller påverka naturen ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka och förebygga sådana verkningar. Ett kontrollprogram ska uppföras som bland annat innehåller dokumentation över ansvarsfördelning inom verksamheten, rutiner för fortlöpande kontroll av utrustning, göra förteckning över de kemikalier som eventuellt används och fortlöpande ha koll på aktuell forskning angående havsbaserade vindkraftsverk och dess påverkan på den marina miljön. 13

Referenser [1] Förordning (1998:889) om miljöfarlig verksamhet [2] Förutsättningar för storskalig utbyggnad av vindkraft, i havet Vänern och fjällen, Boverket http://www.boverket.se/upload/publicerat/bifogade%20filer/2003/forutsattning ar_for_storskalig_utbyggnad_av_vindkraft.pdf [3] Gävle Kommuns lokala miljömål http://www.gavle.se/ http://epi.gavle.se/upload2/_kommunledningskontoret/overgripandeplanering /Miljo/Miljömål/Gävle%20kommuns%20lokala%20miljömål%20060524.pdf [4] Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk Regeringens proposition 2005/06:143 Miljövänlig el med vindkraft - åtgärder för ett livskraftigt vindbruk, prop. 2005/06:143 (pdf 225 kb) [5] Energimyndigheten www.energimyndigheten.se [6] Vestas http://www.vestasvind.se/ [7] Lag (2003:113) om elcertifikat [8] Svenska miljömål http://miljomal.nu/ [9] Energiläget 2002 Energimyndigheten [10] Nya regionala miljömål för Gävleborgs län. www.x.lst.se http://www.x.lst.se/nr/rdonlyres/012f6ff6-6ce7-4670-b03e- 932C6509F669/68126/Nya_regionala_miljomal.pdf [11] Boverket, Underlag för vindkraft i hav och fjäll : http://www.boverket.se/templates/page.aspx?id=1016&epslanguage=sv [12] Fiskeriverket, Miljölagstiftning : http://www.fiskeriverket.se/vanstermeny/lagstiftning/miljolagstiftning.4.28e4c a7c10e9e5e8f9c80002609.html [13] Energimyndigheten, Energimyndighetens uppdrag och roll : http://www.energimyndigheten.se/web/stemex01swe.nsf/f_pregen01?re adform&menuselect=cfa7008a43777fd3c1257298002ecfc4 14

[14] Försvarsmakten, FMV utreder radarstörningar från vindkraftverk http://www.fmv.se/wmtemplates/page.aspx?id=2181 [15] Naturvårdsverket, Planering och prövning av vindkraft : http://www.naturvardsverket.se/sv/verksamheter-medmiljopaverkan/energi/vindkraft/planering-och-provning-av-vindkraft/ [16] Sjöfartsverket, Yttrande över utredningsrapport från Energimyndigheten om vindkraften i Sverige Blomén, Sven-Åke 2001-10-11 http://www.sjofartsverket.se/upload/listade-dokument/_remisser/090702-0103394.pdf [17] Länsstyrelsen, ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR DE REGIONALA MILJÖMÅLEN 2007-10-15 http://www.x.lst.se/nr/rdonlyres/52947bb4-d772-4326-aebb- F9FF7723D362/0/ATGARDSPROGRAM_20071015.pdf [18] Riksantikvarieämbetet, Marinarkeologi Norman, Peter 2006-06-07 http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/arkeologi_och_fornlamningar/marinar keologi.html [19] Sveriges Fiskares Riksförbund, http://www.yrkesfiskarna.se/ [20] Naturskyddsföreningen, Vindkraft, En miljövänlig energikälla http://www.snf.se/verksamhet/energi/vindkraft.htm [21] Luftfartsstyrelsen, Information om flygplatser http://www.luftfartsstyrelsen.se/ [22] Helsingborgs Dagblad, Flyget kan stoppa vindkraft Davidsson, Anders Publicerad 15 februari 2007 kl 06:45Uppdaterad 14:24 http://hd.se/inrikes/2007/02/15/flyget-kan-stoppa-vindkraft/ [23] Vattenfalls Miljökonsekvensbeskrivning för Vindkraftsparken Trolleboda Kindlund, Göran; Larsson, Mats; Törnkvist; Norling, Jan 2006-09-15 http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/gemeinsame_inhalte/documen T/196015vatt/815691omxv/819774vxrx/879800aktu/884895trol/P02117345.p df 15

[24] Handboken: Planering och prövning av vindkraftsanläggningar Utgivare: Boverket i samråd med Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Uusmann, Ines Januari 2006 http://www.boverket.se/upload/publicerat/bifogade%20filer/2003/planering_o ch_provning_av_vindkraftsanlaggningar.pdf [25] Gravitationsfundament av stål Olofsson, Ingemar 12-12-01 http://www.acc.umu.se/~ingemar/gravitationsfundamentstal.shtml [26] Vindbruk vid trolleboda, Miljökonsekvensbeskrivning Vattenfall [27] Ellag (1997:857) [28] Vattenfalls MKB för Vindkraftsparken Taggen Kindlund, Göran; Larsson, Mats; Törnkvist; Norling, Jan 2006-12-18 http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/gemeinsame_inhalte/documen T/196015vatt/815691omxv/819774vxrx/879800aktu/884887tagg/P02.pdf [29] Statens Offentliga Utredningar SOU 1999:75 http://www.sou.gov.se/ http://www.regeringen.se/content/1/c4/26/69/1dec896f.pdf [30] Revidering av kunskapsläget för vindkraftens effekter på fisket och fiskebestånden. Wenblad, Axel & Westerberg, Håkan 2007-02-27 http://www.fiskeriverket.se/download/18.5994f41e110b6bbe5b680003742/vin dkraft-slutversion_070227.pdf [31] Arbetsmaterial för utredning av möjligheten att införa fiskestopp i ett skyddat marint område. Bergström, Ulf; Hjerpe, Jessica & Florin, Ann-Britt 2003 11 03 http://www.fiskeriverket.se/download/18.2fd63c72114a6399bf68000764/pm2 16-marina-omr.pdf [32] Naturvårdsprogram för Gävle Sjöar, vattendrag och kust 1998 http://epi.gavle.se/upload2/_bygg&miljo/fysisk%20planering/naturv%c3% A5rd/Naturv%C3%A5rdsprogrammet/06sj%C3%B6ar_vattendrag_kust.pdf 16

[33] Wpd Scandinavia AB, Vindkraftspark Finngrunden: Underlag för samråd Projektledare: Brolin, Maria 2006 Maj http://www.wpd.de/se/naagra-av-vaara-projekt/finngrunden.html http://www.wpd.de/fileadmin/images/downloads/vindkraftspark_finngrunden.pdf [34] Hearing in fish and their reactions to sounds from offshore wind farms. Wahlberg, Magnus & Westerberg Håkan Tidskrift: Marine Ecology Progress Series: Mar Ecol Prog Ser, Vol. 288: 295 309 2005-03-10 http://www.winergyllc.com/reports/report_46.pdf [35] Risker för fladdermöss med havsbaserad vindkraft Ahlén, Ingemar 2005-12-12 http://www2.nvb.slu.se/personlhemsida/ingemara_publ/slutrapportforstudie2 0051.pdf [36] Piteå Tidningen; Så påverkas djur av vindkraft 2007-07-07 http://www.pitea-tidningen.se/artikel.aspx?artid=70962&arkiv=false [37] Naturvårdsverket; RAPPORT 5139: Vindkraft till havs en litteraturstudie av påverkan av djur och växter Samordnare: Lilliesköld, Marianne. December 2000 [37] Miljöbalken 5 kap 3 om miljökvalitetsnormer 17

Bilagor Bilaga 1. Kartor Kartan visar överblick över det planerade området och med olika intressen inritade. 18

Kartan visar djupet över området. 19

Bilaga 2. Vinddata 20

Bilaga 3. Produktionsanalys 21

Bilaga 4. Ljudpåverkan 22

Bilaga 5. Omgivningspåverkan Vindkraftverkens omgivningspåverkan från Boverkets rapport Planering och prövning av vindkraftanläggning. 23

Bilaga 6. Ekonomisk kalkyl 10 verk a 3MW med navhöjd 80 m Kostnad Verk 337 500 000 9 000 000*3*10*1,25 Fundament 18 750 000 500 000*3*10*1,25 Båtutgifter mm för uppsättning 500 000 Elanslutning 22440000 800 kr /meter sjö + 400 kr/meter land Projektering 500 000 Summa 379 690 000 Driftskostnad (årskostnad) Kostnad Specifik kostnad Service 1 800 000 60 kr/kw Försäkring 1 200 000 40 kr/kw Elmätning 70 000 Fast avgift per verk Telefon 20 000 Fast avgift per verk Fastighetsskatt 960000 32 kr/kw Miljötillsynsavgift 1000 Administration 20 000 Summa 4 071 000 Intäkter Uppskattad produktion 95 GWh per år Försäljning av el Inkomst per år El 30 öre/kwh 28500000 Elskatt Moms Elcertifikat 20 öre/kwh 19000000 Summa 50 öre/kwh 47 500 000 Avbetalningstid Engångskostnad 379 690 000 Årlig kostnad 4 071 000 Årlig intäkt 47 500 000 Avbetalningstid (År) 8,742775565 24