STATENS VÄGIN STITUT STOCKHOLM R A P P O R T 3 VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN I JANUARI 1935 A V N I L S V O N M A T E R N 19 3 5
FÖRTECKNING Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET O C H STATENS VÄGINSTITUT. R a p p o r t. 1. Erfarenheter från provvägen vid Bålsta under åren 1932 och 1933, av N. von Matern och S. H a llb e rg... 1933 2. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1934, av N. von M atern...!934 3. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1935, av N. von M atern... 1935
VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1935 L å N D E T S V Ä G IN G E N JÖ R E R hava till Statens Väginstitut lämnat uppgifter rörande längden av olika vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar den 1 januari 1935. Uppgifterna äro sammanställda i tabell 1 och grafiskt fram ställda på diagrammet fig. 1. Beläggningarna ha indelats i följande grupper: G rupp I: (huvudsakligen permanenta vägbeläggningar). T ill denna grupp hänföras gatsten, cementbetong samt högvärdiga asfaltbeläggningar, vad de senare beträffar även dylika utförda som tunt slitlager. Med högvärdiga asfaltbeläggningar förstås här beläggningar framställda i blandningsmaskin och av sådan kvalitet, att de kunna nedslitas och ej tarva regelbundna, ofta upprepade ytbehandlingar. G rupp I I : (huvudsakligen halvperm anenta vägbeläggningar). T ill denna grupp hänföras beläggningar, erhållna genom indränkning eller ytbehandling av en makadam- eller grusvägbana med bituminösa bindemedel, cementbruk o. d. Indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar äro grupperade på asfaltmakadam, tjärmakadam och emulsionsmakadam efter de bindemedel, som vid anläggningen huvudsakligen blivit använda. Grupperingen avser sålunda icke de bindemedel, som senare blivit använda vid underhållet. Enär det i vissa fall visat sig svårt att erhålla fullständiga uppgifter om använda bindemedel, förefinnes viss osäkerhet beträffande längden av de olika slagen av indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar. T ill grupp II föras även vissa enkla typer av bituminösa beläggningar såsom ytbehandling av grusväg (»Värmdömetoden»), hyvelblandning och emulsionsbetong. Grupp I I I : Denna grupp om fattar grus- och m akadam vägar, behandlade med dammbindande medel, såsom hygroskopiska salter, oljor, sulfitlut, utan efterföljande pågrusning. Längden av dessa olika grupper vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar sedan år 1930 fram går av tabell 2, längden angiven i km.
Vägbeläggningar på landsbygdens allm änna vägar G r u p p I. L ä n Stor gat sten Små- gat- sten C e - mentbetong T o peka Sandasfalt G rov asfaltbetong Tjär- Andra be- tong Amiesite Colprovia Essenasfalt beläggningar S t o c k h o l m s... 7-3 I I.5 1 8. 4 4-1 1.3 I 9. 6 5 1. 8 0. 2 1. 9 U p p s a l a.... S ö d e r m a n l a n d s... 1. 6 4. 0 0. 8 0. 2 2-7 Ö s t e r g ö t l a n d s... 8. 6 6. 9 9. 2 J ö n k ö p i n g s... 2.5 K r o n o b e r g s. 3-» 2. 0 9-3 K a l m a r... O. 4 G o t l a n d s. 3. 6 B l e k i n g e... 2 6. 5-1. 2 0. 6 K r i s t i a n s t a d s..... 7*9 1 0. 6 1 5. 0 0. 2 6 7. 0 0. 2-5-7 0. 3 15-5 1 2. 2 M a l m ö h u s... 1. 0 7 6. 6 4 8. 8 4-3 2 0. 0 1 8. 5 I. o 3* 1 0. 6 1-5 1 3 H a l l a n d s... 1 0. 4 1 8. 0 6. 9 7-1 12.5 G ö t e b o r g s & B o h u s... 7-5 35-1 4-3 Ä l v s b o r g s... 2. 5 1. 6 1-3 0. 8 S k a r a b o r g s... 2. 1 1. 2 V ä r m l a n d s. 2. 5 0. 2 0. 5 - O. i 8. 8 Ö r e b r o... 5- s I. i 0. 8 I. o V ä s t m a n l a n d s 0. 9 1. 2 K o p p a r b e r g s... I. o 2. 1. 1 2. i 8.5 2. 1 0.3 G ä v l e b o r g s... 3. 2 V ä s t e r n o r r l a n d s... 5-7 6-3 J ä m t l a n d s.. 0. 6 I. o V ä s t e r b o t t e n s... O.3 N o r r b o t t e n s... 0.3 S u m m a v ä g l ä n g d.... 2 4 2 0 1 1 2 4 2 8 1 2 1 39 I O 61 3 50 2 8 i j a n. 1 9 3 4... 2 4 171 9 8 2 6 75 39 I 66 3 34 1 j a n. 1 9 3 3... 2 5 154 78 2 4 49 3 8 I 7 i 3 2 6 1 j a n. 1 9 3 2... 1 j a n. 1 9 1.. 3 1 j a n. 1 9 3... 0 2 4 143 50 2 1 2 4 3 8 I 72 2 2 4 1 9 133 39 14 1 4 36 I 52 1 16 1 9 III 2 1 9 6 36 I 2 0. 2 8
i Sverige den 1 januari 1935, längd i km. Tabell i. Grupp II. Grupp III. Grupp IV. längd Asfalt- maka dam Tjär- maka- dam Emulsionsmakadam Cement- maka dam Silikat- Ytbehandl. av grusväg m. asfalt el. tjära Andra maka- dam beläggningar Oljor Sulfitlut salter H ygroskopiska Vanliga grus- och makadamvägar Summa väg- 76.2 19.1 29.6 41-5 42 863 I 566 2 754 1.2 2.8 0.5 I.T 30 561 I 378 i 975 IO.3 0.6 2.9 1.5 3 734 I 694 2456 9.9 3.8 19-5 117 5 490 3 500 4 170 IO.o -- 5 675 3 700 4 393 0.5 2.7 170 208 3 219 3 ^ 5 4.4 2.0 8.5 2.6 13 986 2 691 3 708 0.3 0.2 0-3 37 1 392 1 433 O.7 2.7 68 301 953 1 354 36.6 8.5 10.3 2.3 0.2 75 978 2 046 3 291 156.9 99.8 52.4 6-3 2.4 O.4 131 978 2 281 3885 2.0 2.7 26.8 67 333 1 689 2 175 3-5 12.2 1 753 1 427 2 244 3-3 - - 11 132 751 3 922 4853 2.8 5 1 426 2 304 3 741 22.6 40 450 3 459 3 984 2.5 5-s 0.2 11 884 1 692 2 605 94 00 1 7 11 2 292 1.2 1.6 5-3 40 940 2 744 3758 2.3 - IO.o 1 86 978 1 814 2 894 1.6 2.4 0.6 39 27 831 3 190 4 i 3 I.o 2.0 151 145 3 620 3 920 1.3 O.9 O.9 - O.4 O.i 900 5 026 5 93 1.7 I4 -S 0.6 785 4 720 5 5^2 308 146 267 7 59. 5 791 610 16435 61738 81 055 217 90 2l6 7 43 6 509 720 12 691 64 283 79 3 J9 164 52 154 7 6 9 1 90 505 8 262 68 448 78 167 126 24 III 6 4 0.3 463 4307 7 i 531 76 971 97 24 67 6 4 0.3 192 I 982 73 170 75 867 34 7 28 6 5 35 350 73 433 74 i n
F i g. 1. U t v e c k l i n g e n a v v ä g b e l ä g g n i n g a r p a l a n d s b y g d e n s a l l m ä n n a v ä g a r i S v e r i g e 1 9 3 0 1 9 3 5. Sammanlagda längden av dammfria vägar var under år 1934 ca 19 300 km, motsvarande ca 24 % av hela vägnätet. Motsvarande procentsiffra utgjorde 1929 ca 0,9 %, 1930 ca 3,6 %, 19 3 1 ca 7,1 %, 1932 ca 12,4 % och 1933 ca 19 %. ökningen faller till största delen på de med dammbindningsmedel behandlade grusvägarna och inom denna grupp fram förallt på de hygroskopiska salterna, vilkas användning starkt ökat under de senaste åren. Ä r 1930 användes hygroskopiska salter på 350 km:s väglängd, men under år 1934 hade denna längd stigit till 16 435 km. Sulfitluten visar tillbakagång, medan behandling med oljor ökats. Beläggningar tillhörande grupp I, huvudsakligen permanenta beläggningar, utgöra nu ca 0,85 %, grupp II, huvudsakligen halvpermanenta beläggningar, ca 0,98 % av landsbygdens allmänna vägnät. Sedan år 1930 har grupp I ökat med 476 km, grupp II med 7 12 km. ö k ningen har sålunda varit större för den senare gruppen. Under de tre senaste åren har denna utvecklingstendens varit särskilt märkbar. Väglängden smågatstensbeläggningar har under år 1934 ökat med 30 km (1 933 I7 km), cementbetong med 26 km (1933 20 km) och varmt utlagda högvärdiga asfaltbeläggningar med 48 km (1933 29 km). Tjärbetong, som under de föregående åren sedan 1930 icke visat någon ökning, har under 1934 ökat med 9 km. Essenasfalten visar en ökning av 16 km under 1934.
T abell i jan. 1930 1931 1932 1933 193 4 1935 S k i l l n a d 1930 1931 1931 1932 1932 1933 1933-1934 1934 1935 Våglängd i km. Grupp I: (huvudsakligen permanenta beläggningar)... 213 325 399 469 537 689 + 112 + 74 + 7 + 68 + 152 Grupp II: (huvudsakligen halvpermanenta beläggningar)... 80 198 271 393 579 792 + I l 8 + 73 + 122 + 186 + 2 13. Grupp III: dammbunda g ru svägar... 385 2 1/4 4 770 8857 13 920 17 836 + 1 789 + 2 596 + 4 087 + 5 063 + 3 916 Grupp I V : vanliga grus- och makadamvägar 73 433 73 170 7i 531 68 448 64 283 6l 738 263 1 639 3 083 4 165 2 545 Summa väglängd.... 74 i n 75 867 76 971 7 8 16 7 79 319 8l 055 + 1 756 + 1 104 + 1 196 + 1 152 + 1736
En jämförelse mellan de olika länen ger vid handen, att Malmöhus, Stockholms, Kristianstads, Hallands samt Göteborgs- och Bohus län ha största längden av permanenta och halvpermanenta beläggningar, såsom tabell 3 visar: Tabell 3. V ä g l ä n g d i k m Grupp I Grupp II Grupp III I + II + III Malmöhus län... 177 3 1 8 1 1 0 9 1 6 0 4 Stockholms l ä n... I l 6 1 66 9 0 5 1 1 8 7 Kristianstads l ä n... 135 58 I O 5 3 1 2 4 6 Hallands lä n... 55 32 4 0 0 4 8 7 Göteborgs & Bohus l ä n... 47 1 6 754 8 1 7 Stockholm i maj 1935. ST O C K H O L M 1935 IV A R H.EGGSTRÖ M S BO K T R YC K ER I A.-B. S51598