PROVVÄG MED OLIKA PÅGRUS VID DEROME I HALLANDS LÄN
|
|
- Ellinor Hansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T STOCKHOLM R A P P O R T i s PROVVÄG MED OLIKA PÅGRUS VID DEROME I HALLANDS LÄN AV A N D E R S H J E L M É R o c h B E R T I L L I L J E Q V I S T i 94 i
2 F Ö R T E C K N I N G Ö V E R RAPPO RTER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET O C H STATENS VÄGINSTITUT 1. Erfarenheter från provvägen vid Bålsta under åren 1932 och 19 33, av N. von M atern och S. H a llb erg Vägbeläggningar på landsbygdens allm änna vägar i Sverige den 1 januari Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari H yvelblandning på kustvägen norr om K alm ar år 19 35, av N. vo n M a t e r n V ägbeläggningar på landsbygdens allm änna vägar i Sverige den 1 januari V ägbeläggningar på landsbygdens allm änna vägar i Sverige den 1 januari Vägbeläggningar på landsbygdens allm änna vägar i Sverige den 1 januari Vägbeläggningar på landsbygdens allm änna vägar i Sverige den 1 januari M askinblandning av grusvägbana Södra Åsbo , av G. B e s k o w Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari M öjligheter till ökad användning av sulfitlut i Sverige Bom ullsväv som inlägg i bituminösa beläggningar av S. H allberg och A. H jelm ér Vägbeläggningar på landsbygdens allm änna vägar i Sverige den 1 januari N ågra undersökningar av sulfitlut, av H. A r n fe lt Provväg med olika pågrus vid Derome i H allands län av A. H jelm ér och B. Liljeqvist 1941
3 PROVVÄG MED OLIKA PÅGRUS VID DEROME I HALLANDS LÄN. V id statens väginstituts kontroll av stenmaterial till vägbeläggningar, ävensom vid den under 1938 utförda grusinventeringen i Hallands län, har det visat sig, att det i dessa trakter är ont om stenmaterial, som lämpar sig för framställning av pågrus till ytbehandling. Den halländska natursingeln har dessutom i vissa avseenden andra egenskaper än i övriga delar av landet. A v denna anledning utfördes i september 1939 en provväg med pågrusmaterial från Hallands län. I samband därmed fick väginstitutet möjlighet att genom jämförelse med praktiken kontrollera vissa laboratoriemetoder för undersökning av stenmaterial. Provvägen är belägen på länshuvudvägen Varberg Borås mellan V. Derome och Derome station inom Himle och Yiske vägdistrikt. Provsträckorna ligga på en raksträcka i nord-sydlig riktning. Vägen går i det närmaste horisontell över ett öppet fält, så att förhållandena för de olika sträckorna äro m ycket likartade. Provvägen, vars bredd är sex meter, indelades på sekt i tjugu meter långa provsträckor, en för varje pågrus enligt tabell 1. Längdmätningen, som går från söder mot norr, börjar, där stensättningen genom V. Derome slutar. Underlaget till ytbehandlingarna är en år utförd asfaltindränkning av typ IA6, som ytbehandlades år Provvägen utfördes på entreprenad av A. B. Bsrgendahl o. H öckert, Göteborg, under kontroll av ingenjörerna vid väginstitutet A. Hjelmér och B. Liljeqvist, vilka även utarbetat denna rapport. Använda stenmaterial. 23 pågrusmaterial, såväl natursingel som krossad singel och makadam, användes på provvägen. De voro alla från Hallands län med undantag för två, nämligen ett från Kinnevalds vägdistrikt i Kronobergs län och ett från Kållered i Göteborgs och Bohus län. Det förra, som är av mycket god kvalitet, har tidigare provats av väginstitutet, och medtogs här för erhållande av jäm förelse. Det senare materialet användes som pågrus vid ytbehandling av beläggningen i provvägens fortsättning. Stenmaterialen, utom materialet från Kållered, transporterades från de olika fyndorterna i bilar till vägdistriktets krossanläggning i Kvarnome, där de krossades och sorterades. Krossanläggningen bestod av en rotationskross av Svedala tillverkning och ett sorteringsverk av samma fabrikat. Enär alla material krossades i samma kross, blev variationen i kornform hos de krossade materialen enbart beroende av materialens olika benä-
4 Fig. i. Karta över Hallands län med fyndigheterna för de provade pågrussorterna inlagda. Num ren hänföra sig till de två sista siffrorna i resp. materials S.V.-num m er (jfr. tabell i).
5 Förteckning över provsträckor och använda pågrusm aterial. Sektion S.V. nr Material B e r g a r t Fyndort Vägdistrikt Län 4 Ō 1 os O makadam diabas Bergsnäs Kinnevalds Kronobergs krossad singel röd gnejs.. Espered Tönnersjö Hallands 80 IOO 7903»»»» Esmared» »» röd och grå g n e js... Susegården Halmstads härads» makadam grå gnejs (typ röd gnejs, men rik på mörka mineral) Skallen»»» I4 0 l6o 7906 krossad singel röd gnejs N ybro y>»» T 0 so O »» Gröninge Fjäre > »»»» Våxtorp Höks »» Björkered»» O 7910 singel»».. Källstorp H im le 0. Viske» makadam grå g n e js... Kloskifte»»»» » grå gnejs (typ röd gnejs, men rik på mörka mineral) Söndrum Halmstads härads» 280 3OO 7913 krossad singel röd g n e js... Kattarp Höks» OO79Hmakadam granatamfibolit.... Elestorp»» 0 N krossad singel röd gnejs.. Sembsmöllan Arstads» singel»» ' H olm Halmstads härads OS 0 1 UJ CO O 7917 krossad singel» i>»»» 38O 4OO 7918» > röd och grå g n ejs Linanäs Fjäre» röd g n e js Murtan Faurås» makadam p yroxen gnejs Stenastorp»» O > g r ö n s te n... Anneberg Fjäre» 46O---48O 7922»» Kallaberget i>» 1 OOO O »» Kållered Göteborgsbygdens Göteborgs 0. Bohus
6 genhet att vid krossning ge flisigt material. Kornstorleken var för alla materialen ca 7 13 mm. I tabell 1 lämnas uppgifter om fyndort och beskaffenhet av de olika materialen. Fyndigheterna ha dessutom inlagts på kartan, fig. 1. Provvägens utförande. Samtliga stenmaterial hade i förväg krossats och sorterats (makadam och krossad natursingel) eller endast sorterats (natursingel). De tvättades däremot inte. N är arbetet med provvägen påbörjades, lågo de färdiga i upplag vid krossplatsen i Kvarnom e (fig. 2). Från upplaget transporterades de allteftersom arbetet fortskred med bil till arbetsplatsen ett stenmaterial per lass. Fig. 2. Krossplatsen vid Kvarnom e. Arbetet med provvägens utförande påbörjades den 1 september 1939 kl. 9. Vädret var då gott med solsken och ca C temperatur. Avsikten var, att hela provvägen skulle utföras på en dag. På grund av en åskskur vid middagstiden måste emellertid arbetet avbrytas, när sex provsträckor utförts. Det fortsattes på eftermiddagen, sedan beläggningen torkat. De flesta pågrusen hade hållits torra under presenningar, men några blevo våta av regnet. På grund av det uppehåll i arbetet, som regnskuren förorsakade, kunde inte hela provvägen färdigställas samma dag. De sju sista provsträckorna utfördes i stället dagen därpå i gott väder. I tabell 2 anges för de olika provsträckorna väderleken och tidpunkten för utförandet. Som bindemedel användes asfalttjära A T 15/85, som levererades i tankbil från Göteborgs gasverk direkt till arbetsplatsen. Arbetet utfördes på följande sätt: den gamla beläggningsytan, som var fullständigt torr, renborstades med sopmaskin;
7 Spridning av bindemedel och pågrus. Fig. 3. Fig. 4. asfalttjära A T 15/85 utspreds för hand, genom slang och spridarmunstycke direkt från tankbilen till en mängd av 1,3 1,4 kg/m2 (fig. 3). Bindemedlets temperatur var vid arbetets början ca 14 0 C ; pågrus utspreds för hand till en mängd av l/m2 (fig. 4). Mängden pågrus varierade beroende på materialets egenskaper; vältning utfördes med vält av typ»åkermans Mammutvält, Eslöv». Välten gjorde fyra enkelturer över varje sektion och arbetade med ett valstryck av ca 55 kg/cm valsbredd. Enär vägen ej var avstängd för trafik, utfördes arbetet på en väghalva i taget. Asfalttjäran utspreds på halva vägbredden till en längd av 60 eller 80 m, varefter stenmaterialet utspreds och vältades. Trafiken insläpptes sedan omedelbart, för att behandlingen skulle kunna äga rum på den andra väghalvan. Observationer på provvägen. Provvägen har inspekterats av väginstitutet dels vid utförandet, dels med jämna mellanrum därefter. H ärvid har man främst iakttagit, om pågruset suttit fast och om det krossats. Dessutom ha observationer av beläggningsytans råhet utförts. Iakttagelserna av, om pågruset suttit fast, har skett genom observation av täckningsgraden, d. v. s. hur stor del av ytan, som varit täckt med pågrus, och krossningen har bedömts efter en femgradig skala genom jämförelse mellan de olika provsträckorna. Anteckningar om täckningsgrad och krossningsgrad vid olika inspektioner ha sammanställts i tabell 2. A v tabellen framgår, att pågruset suttit väl fast den första månaden efter utförandet, men att det därefter delvis lossnade, så att det i maj 1940, 8 månader efter utförandet, var i större eller mindre grad bortslitet från nästan alla prov-
8 O bservationer på provvägen. V i d u t f ö r a n d e t V id s e n a r e in s p e k t io n e r Sektion S.V. nr Fyndort U tfört den Väderlek Stenmaterialets beskaffenhet vid spridningen Krossning vid vältning Täckningsgrad i % Efter 3 veckors trafik Den 22/» 1939 Efter 8 månaders trafik Den 14/ Efter 15 månaders trafik Den 14/i Krossningsgrad Efter 3 veckors trafik Den asi/ Efter 8 månaders trafik Den u/s 1940 Efter 15 månaders trafik Den u/i Bergsnäs 'h kl 9 12 sol, ca C torrt, rent 0 ICO O O I Espered»»»»»»» torrt, ganska rent 0 1 IOO IOO 79 3 Esmared»»»»»»» torrt, rent 0 1 ICO IOO Susegården»»»»»» ganska vått, orent I Skallen»»»»»»» torrt, rent 0 1 ICO I4 0 l6o 7906 N ybro»»»»»»» torrt, ganska rent 1 IOO I60 l8o 7907 Gröninge 'h kl halvklart, C vått,»» l Våxtorp»»,»»»»»»» 0 1 IOO Björkered»»»»» ganska vått, ganska rent 0 1 ICO - * ) Källstorp»»»»»»» orent 1 IOO -- *) O Kloskifte»»»»»» torrt, rent 0 ICO I Söndrum»»»»»»»» 0 1 IOO IOO Kattarp»»»»»»» ganska rent 0 1 IOO D *4 Elestorp»» T>»»»» rent 0 ICO I 1 32O -34O 7915 Sembsmöllan»»»»»» ganska vått, ganska rent 0 1 IOO H olm»»»»»»» orent 0 1 ICO l7 H olm */ kl 8 10 sol, ca C torrt, rent 0 1 ICO Linanäs»»»»»»»» ganska rent 0 1 IOO 60 IO OO 42O 79I9 Murtan»»»»»»» ganska vått, orent 0 1 IOO O 7920 Stenastorp»»»»»»» torrt, rent 0 IOO O Anneberg»»»»»»»»» 0 1 ICO K allaberget»»»»»»»» 0 IOO M Kållered»»»»»»» 7>» 0 IOO O O O Beteckningar: Krossningsgraden angives medelst betygsättning, varvid 4 betecknar fullständig krossning och 0 ringa krossning. Täckningsgraden angives medelst den procent av ytan, som är täckt av pågrusmaterial. *) Osäker anteckning. ON 1 OON 1 0 0
9 Fig. 5 (ovan). Pågrus från Espered (S.V. 7902). Pågruset täcker ytan i stort sett väl, men har slitits bort från några mindre fläckar i bakgrunden. Fig. 6 och 7 (t. h.) Pågrus från Stenastorp (S.V. 7920) och Kållered (S.V. 7924). Pågruset nästan helt bortslitet. Fig Tre provsträckor, fotograferade efter 8 månaders trafik, den 14 maj sträckor (fig. 5 7). I december 1940, 15 månader efter utförandet, hade pågruset lossnat ytterligare och på de sju sista provsträckorna, d. v. s. de som vid utförandet gjordes den andra dagen, var det nästan fullständigt borta. De flesta pågrusen krossades ovanligt hastigt, trots att trafiken på grund av bensinrestriktioner var mindre än normalt. På de provsträckor, där pågruset var fullständigt losslitet i december 1940, kunde observationer av krossningen då inte ske. A v de material, som då sutto fast, visade endast tre god hållfasthet, medan de övriga hade ganska dålig eller dålig hållfasthet. De flesta av de lossslitna materialen hade emellertid, så länge de voro kvar, visat god hållfasthet. Observationerna av ytans råhetsgrad visade snart, att variationerna voro större mellan olika delar av samma provsträcka än mellan medeltalen för de olika provsträckorna. De gjorda observationerna voro därför av föga intresse. Blödningar förekommo i stort sett endast på en del ställen på de ytor, där pågruset helt slitits bort.
10 Laboratorieundersökningar. De på provvägen använda materialen ha undersökts på väginstitutets laboratorium. A v bindemedlet har undersökts ett prov, som togs första dagen och ett som togs den andra. I följande tabell anges dels normernas fordringar på asfalttjära A T 15/85, dels resultaten av de undersökningar, som utförts på bindemedelsprov från provvägen. AT 15/85 U n d e r s ö k n i n g Fordringar enligt norm er: Bituminösa bindemedel 1939 Prov S.V. 7923, taget den V Prov S.V. 7924, taget den 2/ Viskositet i standard viskosimeter, io mm öppning vid 30 0C sek. < *47. Fraktionerad destillation: V a t t e n... % < 0.5 O.o 0.0 Lättolja (intill i/ o C ).. < Mellanolja ( C).. 0 IO 12.0 I 1.0 Tungolja ( C ) B e c k... 8l.o 81.6 Förluster under destillation N a f t a l i n... < 4 Allm än beskaffenhet:... N orm al N orm al För de olika pågrussorterna ha kornstorlek, flisighet, sprödhet (slaghållfasthet) och vidhäftning till bituminösa bindemedel undersökts. Kornstorleken var för de vid Kvarnom e sorterade materialen ca 7 13 mm. Makadamen från Kållered hade en kornstorlek av mm. Flisighet och sprödhet har bestämts enligt en metod, som närmare finns angiven i väginstitutets meddelande nr 54. Resultaten återfinnas i tabell 3. Varje i tabellen angivet värde är medeltal av minst tre bestämningar. På diagrammet, fig. 8, har för de olika materialen sprödhetstalet avsatts som funktion av flisighetstalet. Pågrusens vidhäftning till bituminösa bindemedel har undersökts dels enligt Riedel-Webers kokprov, dels genom lagring i vatten av stenar överdragna med asfaltlösning. Båda metoderna finnas närmare beskrivna i väginstitutets meddelande nr 60. Resultaten ha sammanställts i tabell 3.
11 i r R esultat av laboratorieundersökningar. Vidhäftningsförmåga till bituminösa bindemedel S.V. Material Fyndort Flisighets- tal *) Sprödhets- tal *) 1. R iedel- W ebers kokprov 2. Indränkning med asfaltlösning och vattenlagring. Blottade st enytor i % 79 1 makadam Bergsnäs god ca krossad singel Espered 8 83 god » > Esmared 8 79 medelgod »» Susegården god makadam Skallen medelgod krossad singel N ybro 7 96 god »» Gröninge 9 80 m edelgod »» Våxtorp medelgod »» Björkered 8 90 medelgod singel Källstorp god makadam Kloskifte dalig » Söndrum dålig 65 79*3 krossad singel Katta rp medelgod 10 79x4 makadam Elestorp medelgod krossad singel Sembsmöllan 4 96 god singel H olm 4 84 dålig 20 79U krossad singel H olm dålig »» Linanäs 9 71 dålig 65 79*9»» Murtan 7 78 medelgod makadam Stenastorp dålig » Anneberg dålig » Kallab erget god 30 79M» Kållered 5 28 m edelgod 20 *) Medeltal av minst tre bestämningar. Jämförelse mellan observationer på provvägen och resultat av laboratorieundersökningar. Vidhäftning. Såsom framgår av tabell 2 har täckningsgraden varit mycket varierande för de olika sträckorna. Särskilt anmärkningsvärt är, att de 7 sträckor, som utfördes andra dagen, samtliga i regel varit väsentligt sämre än de, som utfördes första dagen.
12 De utförda laboratorieprovningarna enligt gängse metoder, Riedel-Webers kokprov och vattenlagringsprovet, vars resultat framgår av tabell 3, kunna emellertid icke ge någon förklaring till nyss nämnda förhållanden. Huruvida de dåliga resultaten med hänsyn till pågrusets kvarsittande på vägbanan är att hänföra till pågrusets egenskaper eller andra orsaker, kan tyvärr ej bedömas. Såsom väginstitutet redan tidigare framhållit, är det m ycket vanskligt att på grundval av laboratorieprov söka förutsäga, om ett stenmaterial i praktiken kommer att sitta fast. U töver stenmaterialets egenskaper inverka nämligen ett flertal faktorer, såsom beläggningens läge och beskaffenhet, trafiken, väderleken under och närmast efter utförandet samt bindemedlets egenskaper. Hållfasthet. Enär de material, som utlades den andra dagen, nästan helt lossnat, kunde krossningsgraden för dem inte bedömas vid den senaste inspektionen i december Jämförelsen mellan resultaten av hållfasthetsundersökningarna på laboratoriet och krossningen på vägen måste därför i första hand gälla de material, som utlades den första dagen. Dessa material ha i diagrammet, fig. 8, betecknats med punkter, medan de material, som utlades den andra dagen, betecknats med kryss. Observationerna på provvägen av de förra visar, att endast tre material, nämligen S.V. 7901, 7911 och 79 14, visat sig ha god hållfasthet, medan hållfastheten för de övriga måste betecknas som dålig, särskilt med hänsyn till den ringa trafik, som de varit utsatta för. I diagrammet, fig. 8, ligga alla material med dålig hållfasthet ovanför den i diagrammet inlagda linjen från Fig. 8. Samband mellan sprödhetstal och flisighetstal för de undersökta pågrussorterna. Beteckningar: N um ren hänföra sig till resp. pågrussorters S.V.- nummer, varav här de två sista siffrorna medtagits (jfr tabell 1). De material, som utlades den första dagen ha markerats med punkter, medan de som utlades den andra dagen betecknats med kryss.
13 punkt flisighetstal o, sprödhetstal 70 till punkt flisighetstal 30, sprödhetstal 110. Materialen med god hållfasthet ligga däremot avsevärt under denna linje. Väginstitutet har tidigare vid bedömning av hållfasthet hos stenmaterial, avsedda som pågrus till ytbehandling, ansett att material, som i diagrammet ligga över denna linje ha dålig hållfasthet. Material, som ligga närmast under linjen äro ur hållfasthetssynpunkt tveksamma, medan material som ligga längre ner i diagrammet ansetts ha god hållfasthet. Härmed överensstämmer även väl de observationer av hållfastheten hos materialen på de sju sista provsträckorna, som gjordes, innan dessa material lossnade. De flesta av dem hade god hållfasthet. De resultat, som erhållits på provvägen med avseende på stenmaterialens hållfasthet, stämma alltså mycket väl överens med resultaten av laboratorieundersökningarna och ha därför givit en värdefull bekräftelse på; att den av väginstitutet införda undersökningsmetoden är användbar. Tillgång på användbara pågrusfyndigheter i Hallands län. A v de på provvägen använda halländska pågrusmaterialen ha endast två givit gott resultat, nämligen S.V. 7911, makadam från Kloskifte och S.V. 7914, makadam från Elestorp. De material, som utlades den andra dagen, ha nästan helt slitits bort. Om detta beror på dåliga materialegenskaper hos pågruset är inte klarlagt. Provvägen har givit en värdefull bekräftelse på, att väginstitutets på laboratorieundersökningar grundade omdöme om de halländska stenmaterialens hållfasthet varit riktigt. Om pågrusen bedömas enbart med hänsyn till hållfastheten, vilket tills vidare synes riktigast, kunna ytterligare fyra halländska material, nämligen S.V. 7918, 792o, 7921 och 7922 anses lämpliga som pågrus, medan det är tveksamt, huruvida S.V är användbart. De båda jämförelsematerialen från andra län, S.V och S.V. 7924, ha båda god hållfasthet. De provade halländska materialen med god hållfasthet äro: S.V. 7911: makadam från Kloskifte. S.V : makadam från Elestorp. S.V. 7918: krossad singel från Linanäs. S.V. 7920: makadam från Stenastorp. S.V. 7921: makadam från Anneberg. S.V. 7922: makadam från Kallaberget. Dessa material äro, med undantag för S.V. 7918, makadamsorter framställda av mörka basiska bergarter eller av grå gnejs. S.V utgöres av krossad natursingel, till stor del bestående av grå gnejs. De undersökta proven av röd gnejs, såväl makadam som krossad natursingel, ha samtliga visat sig ha dålig hållfasthet.
14 Berggrunden i södra och mellersta delarna av Hallands län utgöres till största delen av röd gnejs, medan den i länets norra del huvudsakligen består av grå gnejs med insprängda grönstenspartier. Det är därför naturligt, att fyndigheterna för pågrusmaterial med god hållfasthet nästan uteslutande ligga i länets norra del (jfr fig. i). A v de undersökta materialen från mellersta och södra delarna av länet har endast ett god hållfasthet, nämligen S.V. 7914, makadam av granatamfibolit från Elestorp. Denna fyndighet är emellertid relativt liten och består av en isolerad körtel, insprängd i gnejsmassivet. Stockholm i april Stockholm Iv a r Haeggströms B o k tryckeri A. B
15 P r is : 5 0 ö re.
VÄGBELÄGGNIN GAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1941
S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T STOCKHOLM RAPPORT 13 VÄGBELÄGGNIN GAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1941 1 94 1 FÖRTECKNING Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET O C
Läs merVÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN I JANUARI 1935
STATENS VÄGIN STITUT STOCKHOLM R A P P O R T 3 VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN I JANUARI 1935 A V N I L S V O N M A T E R N 19 3 5 FÖRTECKNING Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA
Läs merSTOCKHOLM. VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1936
STATENS VÄGINSTITUT STOCKHOLM R A P PO R T 5 VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1936 1 9 3 6 F Ö R T E C K N I N G Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET O C H
Läs merVÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1937
STATENS VÄG I N S T I T UT STOCKHOLM RAPPORT 6 VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1937 1 9 3 7 FÖRTECKNING Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET O C H STATENS
Läs merVÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1934
SVENSKA V Ä G I N S T I T U T E T STOCKHOLM R A P P O R T 2 VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1934 A V N I L S V O N M A T E R N 19 3 4 FÖRTECKNING Ö V E R RAPPORTER
Läs merERFARENHETER FRÅN PROVVÄGEN VID BÅLSTA
SVENSKA VÄGINSTITUTET STOCKHOLM R A P P O R T 1 ERFARENHETER FRÅN PROVVÄGEN VID BÅLSTA UNDER ÅREN 1932 OCH 1933 AV NILS v o n M A TERN o c h STEN H ALLBERG HYVELBLANDNING PÅGÅR 19 3 3 ERFARENHETER FRÅN
Läs merV Ä G B E L Ä G G N I N G A R
S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T STOCKHOLM RAPPORT 1 0 V Ä G B E L Ä G G N I N G A R PÅ L A N D S B Y G D E N S A L L M Ä N N A V Ä G A R I SV E R IG E D E N i J A N U A R I 1940 1 940 F Ö R T E C K
Läs merBOMULLSVÄV SOM INLÄGG I BITUMINÖSA BELÄGGNINGAR
S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T STOCKHOLM RAPPORT 12 BOMULLSVÄV SOM INLÄGG I BITUMINÖSA BELÄGGNINGAR A V S T E N H A L L B E R G o c h A N D E R S H JE L M É R i 94 i F Ö R T E C K N IN G Ö V E R RAPPORTER
Läs merAVNÖTNINGSMÄTNINGAR PÅ SMÅGATSTENSBELÄGGNINGAR
S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T STOCKHOLM R A P P O R T 1 6 AVNÖTNINGSMÄTNINGAR PÅ SMÅGATSTENSBELÄGGNINGAR i 94 i F Ö R T E C K N IN G Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET O C H STATENS VÄGINSTITUT
Läs merKORT REDOGÖRELSE FÖR OLJEBEHANDLING AV GRUSVÄGAR
STATENS VÄGINSTITUT STOCKHOLM RAPPORT 29 KORT REDOGÖRELSE FÖR OLJEBEHANDLING AV GRUSVÄGAR R É S U M É A V F Ö R E D R A G, A V S E T T A T T H Å LLA S V ID N O R D IS K A V Ä G T E K N IS K A F Ö R B U
Läs merTillståndsbedömning av ytbehandling - defekter
2007-03-17 Tankdagen, Solna 1 Innehåll Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter Torbjörn Jacobson Europastandard 12272-2 Olika typer av defekter (skador) Hur de ska kontrolleras Orsaker till defekter
Läs merNr Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75. Lägesrapport av Krister Ydrevik
Nr 21 1976 21 Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75 Lägesrapport 1976-11 av Krister Ydrevik Nr 21 1976 21 Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75 Lägesrapport
Läs merFörfattare: 0 Lars Johansson
Thnotat Nummer: V 70 Datum: 1988-08-31 Titel: SLUTRAPPORT Provsträckor med bindemedel till ytbehandlmg typ YIB på högtrafikerad väg. Prov utförda på väg E3 vid Eskilstuna 1985. Författare: 0 Lars Johansson
Läs merOmfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav
Asfaltbeläggningar ur besiktningsmannens synvinkel Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg Johanna Thorsenius, Trafikverket Omfattning Kort om asfalt Ingående material Tillverkning Utläggning Regelverk och
Läs merSTOCKHOLM RAPPORT 2 1 STEN HALLBERG STENKOLSTJÄRANS LÄMPLIGHET SOM TILLSATS TILL ASFALT VID YTBEHANDLING
S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T STOCKHOLM RAPPORT 2 1 STENKOLSTJÄRANS LÄMPLIGHET SOM TILLSATS TILL ASFALT VID YTBEHANDLING Coal Tar as an Admixture to Asphalts fo r Surface Treatments AV STEN HALLBERG
Läs merStatens väg- och trafikinstitut Pa: Linköping. Tel Telex VTISGI S Besök: Olaus Magnus väg 37 Linköping
VTfnotat Nummer: V 69 Datum: 1988-08-05 Titel: Kornformens betydelse för ytbehandlingar Författare: Peet Höbeda Avdelning: Vägavdelningen (Materialsektionen) Projektnummer: 42356-6 Projektnamn: Stenmaterial
Läs merGolvplattor KMAB 200803-03
Golvplattor KMAB 200803-03 Iron black Tack vare en ny tillverkningsmetod så kan golvplattor tillverkas till hållbara och slitstarka mosaikplattor i magnetit. Pressningen bygger på en teknik med endast
Läs merNr: Ylva Colldin, Sofi Åström
VT notat Datum: 1993-10-18 Nr: 18-93 Titel: BITUMINÖSA BINDEMEDEL - FÖRSEG- LING Inledande laboratorieprovning av funktionella egenskaper Författare: Ylva Colldin, Sofi Åström Programområde: Vägteknik
Läs merNågra anmårkningar om en egendomlig utbildning av kalkspat
Några anmårkningar om en egendomlig utbildning av kalkspat av Gustaf T. Troedsson. *^_ Meddelelser fra Dansk geologisk Forening. Bd. 5. Nr. 18. ^ ^ - -, ; X^ 1920 Vid en geologisk exkursion till SO Skåne
Läs merTillståndsbedömning av ytbehandling defekter
Tillståndsbedömning av ytbehandling defekter Denna skrift är ett komplement och stöd till dokumentet Visuell bedömning av defekter (EN 12272-2:2002). Skriften har på uppdrag av Vägverket tagits fram av
Läs merKALCIUMKLORIDENS DAMMBINDNINGSFÖRMÅGA VID LÅG TEMPERATUR
S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T STOCKHOLM RAPPORT 20 KALCIUMKLORIDENS DAMMBINDNINGSFÖRMÅGA VID LÅG TEMPERATUR On the Dust Binding Capacity of Calcium Chloride at Low Temperature AV H. ARNFELT 1948
Läs merBeläggningar innehållande stenkolstjära i Västerås.
2001-12-17 Valter Tillgren Teknik-och idrottsförvaltningen Västerås Beläggningar innehållande stenkolstjära i Västerås. Varför inventera? När infartsgatan byggdes om till ett område som skulle exploaderas
Läs merSTOCKHOLM RAPPORT 25 VIDHÄFTNINGEN MELLAN BITUMINÖSA BINDEMEDEL OCH STENMATERIAL OCH DESS BETYDELSE FÖR VÄGBELÄGGNINGAR STEN HALLBERG
STATENS VÄGIN STITUT STOCKHOLM RAPPORT 25 VIDHÄFTNINGEN MELLAN BITUMINÖSA BINDEMEDEL OCH STENMATERIAL OCH DESS BETYDELSE FÖR VÄGBELÄGGNINGAR A SH O R T TREA TISE ON THE A D H ESIO N OF BIT U M IN O U S
Läs merTorbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri
VT notat Nr V230 1993 Titel: Dubbavnötning på provsträckor med skelettasfalt. E6 Göteborg, delen Kallebäck-Abro Författare: Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer: 42382-2 Projektnamn: Provväg EG Kallebäck-Åbro
Läs merMineral aggregates. Determination of impact value*
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av sprödhetstal Mineral aggregates. Determination of impact value* 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET 5. PROVBEREDNING 6. PROVNING 7. BERÄKNING
Läs merRINGANALYS ENLIGT SS-EN , DEL A RULLFLASKMETODEN
VTI utlåtande 772 Dnr: 2011/0327-29 2011-11-10 RINGANALYS ENLIGT SS-EN 12697-11, DEL A RULLFLASKMETODEN 10 nov 2011 Ringanalysrapport 2(16) Bakgrund Denna ringanalys har initierats av Metodgruppen. VTI
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Provberedning Bituminous pavement and mixture. Sample preparation. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. ORDFÖRKLARINGAR 4. UTRUSTNING 5. BEREDNINGENS UTFÖRANDE 5.1
Läs merFÖRSÖK MED EN BELÄGGNINGSSLADD
S T A T E N S V A G I N S T I T U T STOCKHOLM RAPPORT 23 FÖRSÖK MED EN BELÄGGNINGSSLADD A multiple-blade-drag for bituminous retread work AV STEN HALLBERG 1953 FÖ RTECK N IN G ÖVER RAPPORTER FRÅN SV EN
Läs merFörsegling och Spricklagning
Försegling och Spricklagning Dick Sundell Arbetsledare Snabel och HP27 i Uppsala Jens Södergren Chaufför snabelbil i Uppsala området 1 2 Med HP27......Och Snabelbil Bild HP Bild snabel 3 4 Varför Snabelbil?
Läs merSten från Kjula. Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298. Erik Ogenhall UV GAL PM 2012:09
UV GAL PM 2012:09 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Sten från Kjula Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning...
Läs merDetaljplan för Kalven 1:138
Öckerö kommun Göteborg 2015-03-13 Datum 2015-03-13 Uppdragsnummer 1320008557 Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Lena Sultan Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av vidhäftningen mellan sten och bitumen i närvaro av vatten enligt rullflaskmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of adhesion between
Läs mer3 Genomförande 3 HÄRNÖSANDSKOMMUN FÖRESKRIFTER FÖR LEDNINGSARBETEN I GATA L1G 1998. Innehåll. Sid. O Allmänt 1. 1 Tillstånd 1,2
FÖRESKRIFTER FÖR LEDNINGSARBETEN I GATA Innehåll Sid. O Allmänt 1 1 Tillstånd 1,2 2 Allmänna föreskrifter 2 3 Genomförande 3 4 Schaktning 3 5 Aterfyllning 4, 5 6 Aterställning 5, 6 7 Kontroll och besiktning
Läs merMinnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning Tid: Hotell Ljusdal i Ljusdal. Plats:
Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning 2001-08-29 Tid: 2001-08-29. Plats: Närvarande: Hotell Ljusdal i Ljusdal. Kurt Edlund, Vägverket Region Mitt (KE), ordf Torbjörn Jacobson, VTI (TJ) Svante
Läs merBERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT
BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT LEIF JOHANSSON GEOLOGISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET 2011-01-20 Sammanfattning av geologiska fältarbeten utförda inom Stensjöstrands naturreservat
Läs merÄlby i Irsta ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:8 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:8 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Älby i Irsta Västmanland, Västerås kommun, Irsta socken, Älby 5:1 Leif Karlenby Arkeologgruppen i Örebro
Läs merBindemedelsförsegling
Vad är en bindemedelsförsegling? Vad är syftet med förseglingen? Vad är förväntningen på slutprodukten? Patrik Malmberg och Bo Svensson Svevia Beläggning 1 2 ATB Väg 94 Försegling Försegling görs för att
Läs merHöör väster, Område A och del av B
UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merfile:///c:/users/engström/downloads/resultat.html
M 6 0 M F Ö R S Ö K 1 2 0 1 2-0 1-2 1 1 J a n W o c a l e w s k i 9 3 H u d d i n g e A I S 7. 0 9 A F 2 O s c a r J o h a n s s o n 9 2 S p å r v ä g e n s F K 7. 2 1 A F 3 V i c t o r K å r e l i d 8
Läs merVi utför provsträckor med. gummiasfalt
Vi utför provsträckor med gummiasfalt Längre livslängd och mindre buller Vägverket vill göra det möjligt att få fram ännu bättre asfalt att använda på våra vägar. Därför inleder vi nu ett projekt där vi
Läs merVagavdelningen Vägverket. Fri
_ VT Nr V2T7 1993 Titel: Broisolering. Sammanställning av resultat från vidhäftningsprovning på provbroar 1990-1992, för eventuell justering av kalibreringskurva. Författare: Ylva Colldin, Åsa Nilsson
Läs merGEOSIGMA. Stabilitetsanalys av bergslänter, Bastekärr, Skee. Strömstad kommun. Grap 07159. Rikard Marek Geosigma AB
Grap 07159 Stabilitetsanalys av bergslänter, Bastekärr, Skee Strömstad kommun Rikard Marek Geosigma AB Göteborg, September 2007 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Uppdragsnr: Grap nr:
Läs merD. Anläggningarnas planerande och utförande. I. Planritning, normalbeteckningar.
D. Anläggningarnas planerande och utförande. I. Planritning, normalbeteckningar. 181. För varje säkerhetsanläggning uppritas en spårplan med tillhörande förreglingstabell samt skisser över anläggningens
Läs merBestämning av kornstorleksfördelning VV Publ. 1998:68 1 genom siktningsanalys. 1 Orientering 2. 2 Sammanfattning 2.
Bestäning av kornstorleksfördelning VV Publ. 1998:68 1 Innehåll 1 Orientering 2 2 Saanfattning 2 3 Benäningar 2 4 Säkerhetsföreskrifter 2 5 Utrustning 3 6 Provängder 4 7 Provning 4 7.1 Siktning av aterial
Läs merAvgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby
uv MITT, rapport 2010:24 arkeologisk förundersökning Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby Uppland; Vallentuna socken; Vallentuna-Åby 1:94; Vallentuna 40:1 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:24
Läs merDokumentation från Asfaltdagarna 2008. Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.
Klistring, Skarvar Varför skall man klistra? Yta till bild på startsidan Vidhäftning till underliggande beläggning samverkande konstruktion Vidhäftning för att kunna packa massan Membran för att täta mellan
Läs merKontaktperson Datum Beteckning Sida Viktor Emanuelsson P (16) SP Kemi, Material och Ytor
Kontaktperson Viktor Emanuelsson 2016-06-08 6P01912 1 (16) SP Kemi, Material och Ytor 010-516 53 23 Viktor.Emanuelsson@sp.se Testfakta Nordic AB Att: Kristina von Dolwitz Box 3504 103 69 STOCKHOLM Provning
Läs merBilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc
Bilaga 1 Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc Bilaga 1 - Provväg 90 Redovisning 6.6.2001 1 (8) Provväg 90 materialundersökning
Läs merBerginventering Lökeberget i Munkedals Kommun
Munkedals kommun Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Göteborg 2013-12-06 Berginventering Lökeberget i Munkedals Kommun Datum 2013-12-06 Uppdragsnummer 1320003204 Utgåva/Status 1 Rev A 20140131
Läs merEXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning
EXAMENSARBETE 09:001 YTH Vältning och packning vid asfaltbeläggning Luleå tekniska universitet Yrkestekniska utbildningar - Yrkeshögskoleutbildningar Bygg- och anläggning Institutionen för Samhällsbyggnad
Läs merSVENSKA VÄ G INST I T UTET STOCKHOLM MEDDELANDE 29 PROVVÄGEN VID KALMAR THE EXPERIMENTAL ROAD AT KALMAR NILS VON MATÉRN
SVENSKA VÄ G INST I T UTET STOCKHOLM MEDDELANDE 29 PROVVÄGEN VID KALMAR THE EXPERIMENTAL ROAD AT KALMAR AV NILS VON MATÉRN 1931 F Ö R T E C K N I N G Ö VER PU BLIKATIO N ER FRÅN SVENSKA V Ä G IN S T IT
Läs merHandgjorda cementplattor. Plattor med klassiska mönster som passar i både historisk och modern inredning.
2 Handgjorda cementplattor. Plattor med klassiska mönster som passar i både historisk och modern inredning. 867511 NF CEMENT BLÅ-GUL 2968 867507 NF CEMENT GRÅ-VIT 2405 867505 NF CEMENT SVART-GRÅ 2416 867505
Läs merALLÄTARE. Danmarks största krossentreprenör VI SÄTTER TÄNDERNA I ALLT SOM SERVERAS FRÅN ASFALT OCH ARMERAD BETONG TILL RÖTTER OCH TRÄAVFALL.
ALLÄTARE Danmarks största krossentreprenör VI SÄTTER TÄNDERNA I ALLT SOM SERVERAS FRÅN ASFALT OCH ARMERAD BETONG TILL RÖTTER OCH TRÄAVFALL. ÅTERANVÄNDNIN SKA OCKSÅ VAR KROSSNING OC EKONOMISKT LÖNSAMT H
Läs merHar ditt företag producerat, importerat eller exporterat sönderdelat trädbränsle (flis, kross, spån, bark och brännved) under 2014?
Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt Energymyndighetens föreskrift STEMFS 2014:1. Uppgifter som lämnats till SCB skyddas enligt 24 kap. 8 offentlighets-
Läs merInnehål sförteckning
Västergötlands museum RAPPORT 2000:6 Inför ombyggnad av väg 2637 Ardala-Skara, sträckan Gråhus-Nybygget, Marums socken, Skara kommun, Västergötland Särskild utredning 1999 C atharina A xelsson Innehållsförteckning
Läs merDETALJPLAN FÖR MOLLÖSUND, ORUST
JANUARI 2015 ORUST KOMMUN DETALJPLAN FÖR MOLLÖSUND, ORUST ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se JANUARI 2015 ORUST KOMMUN DETALJPLAN
Läs merBUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2018:13 BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ Arkeologisk förundersökning Västerrå 3:6 RAÄ 36:1 Hälsingtuna socken Hudiksvalls kommun Hälsingland 2017 Inga Blennå BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ
Läs merHur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?
Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion? Asfaltdagarna 2013-11-20/21, Malmö och Stockholm Thomas Lundberg, Drift och Underhåll thomas.lundberg@vti.se Översikt av presentation Projektdeltagare
Läs merÖversiktligt Geotekniskt PM För byggnation av nytt bostadshus BOSTADS AB POSEIDON HOLLÄNDAREPLATSEN. Göteborg
Översiktligt Geotekniskt PM För byggnation av nytt bostadshus BOSTADS AB POSEIDON Göteborg 2010-06-23 Översiktligt Geotekniskt PM För byggnation av nytt bostadshus Datum 2010-06-17 Uppdragsnummer 61441039748000
Läs merMonteringsinfo. Produkter. Generellt. Platttyper. Nr. 2.101 - S Mar. 2000 SfB (4-) Sq 4 Sida 1
Sida 1 Plattsättning med cementbaserat sättmedel. Dessa anvisningar redogör för de viktigaste momenten vid sättning och läggning av keramiska plattor enligt tunnsättningsmetoden. De gäller för arbeten
Läs merFriktion och makrotextur likheter och olikheter
Friktion och makrotextur likheter och olikheter Seminarium Möjligheter med mätningar av vägområdet, Arlanda 21 april 2016 Thomas Lundberg, Drift och Underhåll Projekt; Makrotexturens möjlighet att identifiera
Läs merSVERIGE (11) UTLÄGGNINGSSKRIFT 7403204-6
SVERIGE (11) UTLÄGGNINGSSKRIFT 7403204-6 (51) Internationell klass G 21d 17/02 (4*) Ansökan utlagd och 75-02-10 Publicerings- 373 683 utlftggningsskriftsn publicerad (41) Ansökan allmänt tillgänglig 75-02-10
Läs merÅterrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)
Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg) Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt
Läs merMineral aggregates. Determination of length thickness index.
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av LT-index* Mineral aggregates. Determination of length thickness index. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET 5. PROVBEREDNING 6. PROVNING 7. BERÄKNING
Läs merOm cykelkartan. Liten smal väg med minimal trafik.
1 Om cykelkartan Att cykla är hälsosamt, miljövänligt, ekonomiskt och ofta avkopplande. Runt tätorterna finns det gott om cykelvägar för alla typer av cyklande. Välkommen till vår karta för cyklister!
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs mer511551:ng. Bergstekniska egenskaper hos gnejser. 41 av Stellan Ahlin och Håkan Thorén
511551:ng Nr 41-1979 Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - Fack - 581 01 Linköping National Road & Traffic Research Institute - Fack - 581 01 Linköping - Sweden Bergstekniska egenskaper hos gnejser 41
Läs merort ., l ~~ ~ ~8. STADSMUSEUM över kompletterande förundersökning i Göteborgs kommun 200 l ~~~(~ a;) \ ~.». Nr ~Ool :s
a G-! MA- O 1000'1 Göteborgs stadsmuseum Arkeologisk adåvnmoott Nr ~Ool :s ort över kompletterande förundersökning i Göteborgs kommun 200 l Tarslanda socken nr l 54 stenåldersboplats ~.». ;.!(...,0=> ~
Läs merMunkedals kommun Berginventering Gårvik Kompletterande studie. Rev 1 Göteborg
Munkedals kommun Gårvik Kompletterande studie Rev 1 Göteborg 2013-10-15 Gårvik Kompletterande studie Datum 2013-10-15 Uppdragsnummer 1320000761 Utgåva/Status Rev 1 Åsa Åkesson Romina Lobos Per-Erik Söder
Läs merSammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka
Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka Ulf Sivhed 20171117 Under hösten 2017 startade en studiecirkel med syfte att klargöra om det är möjligt att inplantera rudor i de dammar, som finns
Läs merRapport 2004:32. Arkeologisk utredning etapp 2. Händelö 2:1. f d S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län.
Rapport 2004:32 Arkeologisk utredning etapp 2 Händelö 2:1 f d S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län Clas Ternström Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R
Läs merFogar för biltrafikerade ytor med markplattor av natursten
Fogar för biltrafikerade ytor med markplattor av natursten Kaj Rolf Landskapsarkitekt, Agr. Lic. SLU, Alnarp MinBaS Mineral Ballast Sten För- och nackdelar med markplattor av natursten av Rebecca Bengtsson
Läs merKv Krankroken, Erikslund, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:62 Kv Krankroken, Erikslund, Västerås Särskild utredning Kv Krankroken m fl Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning
Läs merBergteknisk undersö kning fö r detaljplan fö r Kalvbögen 1:129 m.fl. Smö gen
426-30 1 (6) Datum 2015-09-10 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet DP Smögen- Torbjörn Gustafsson Dokumenttyp PM Torbjörn Gustafsson Bergteknisk undersö kning fö r detaljplan fö r Kalvbögen 1:129
Läs merBilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper
Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper En vägbeläggning tillhör en N-klass och en W-klass beroende på dess reflexionsegenskaper, d.v.s. ljushet och textur, i torrt och vått tillstånd. För den
Läs merStenålder vid Lönndalsvägen
Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN
Läs merFigurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2007:1
Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2007: Dnr 423-874-2005 Kart- och ritmaterial Karlis Graufelds och Lars Östlin Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 80 82 Gävle. Dnr
Läs merICOPAL BYGGKEMISKA PRODUKTER
ICOPAL BYGGKEMISKA PRODUKTER För tak, mur samt ytor av asfalt och betong ALLT DU KAN BEHÖVA! Produktnyckel för byggkemiska produkter Produkt Användningsområde Sid. Ico Tätningsmassa Tätning av mindre sprickor
Läs merArkeologisk förundersökning vid Varbergs stad
UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT
Läs merKungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.
Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla
Läs merBesiktning av KGO-sträckor
Besiktning av KGO-sträckor utförda 2007, 2008, 2009 och 2010 av Gunnar Dryselius Torbjörn Jacobson Mats Wendel Leif Viman Gunnar Dryselius och Mats Wendel in action - 1 - - 2 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.
Läs merNÅGRA PROBLEM RÖRANDE FRI SIKT I VÄGKURVOR
STATENS VÄGINSTITUT STOCKHOLM R A P P O R T 2 7 NÅGRA PROBLEM RÖRANDE FRI SIKT I VÄGKURVOR Some Problems Concerning Sight Distance on Highway Curves AV N. VON M A T E R N o c h L.-O. A L M 1 9 5 4 INNEHÅLL
Läs merYtbehandlingar. VTI notat 4 2005 VTI notat 4-2005
VTI notat 4 2005 VTI notat 4-2005 Ytbehandlingar Försök med modifierad emulsion och bredare fraktioner Makrotextur och visuell bedömning av defekter Funktionsprovning genom Prall Författare Torbjörn Jacobson
Läs merSvenska träslag Ask Avenbok
Al Växer: Sverige, Europa och Mindre Asien. I Sverige finns två arter, Klibbal och Gråal. Alen är snabbväxande och blir 20-25 m, med en omkrets på 0,3-0,4 m. Användningsområde: möbler, modellbygge, trätofflor,
Läs merRapport 2004:38. Frivillig utredning. Snällebo 1:1. Tryserums socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län. Clas Ternström
Rapport 2004:38 Frivillig utredning Snällebo 1:1 Tryserums socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län Clas Ternström Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V D E L N I
Läs merFÖ RSLAG TILL ENHETLIG BENÄMNING A V BITUMINÖSA BINDEMEDEL
STATENS VÄGINSTITUT STOCKHOLM R A P P O R T 19 FÖ RSLAG TILL ENHETLIG BENÄMNING A V BITUMINÖSA BINDEMEDEL Uniform Classification o f Bituminous Products According to their Temperatures at a Viscosity o
Läs merYtbehandling med modifierad emulsion
VTI notat 4 2003 Ytbehandling med modifierad emulsion Provvägsförsök på väg 84, Hälsingland Uppföljningar 2002 Foto: Torbjörn Jacobson, VTI Författare Torbjörn Jacobson FoU-enhet Väg- och banteknik Projektnummer
Läs merJärnfynd från Fyllinge
UV GAL PM 2012:03 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järnfynd från Fyllinge Metallografisk analys Halland, Snöstorps socken, Fyllinge 20:393, RAÄ 114 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7
Läs merSTENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7
Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning
Läs merARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,
Läs merARKEOLOGGRUPPEN I ÖREBRO AB Drottninggatan 11, 702 10 Örebro Telefon 019-609 04 10 www.arkeologgruppen.se arkeologgruppen@arkeologgruppen.
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:25 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv Järnlodet 16 Uppland, Norrtälje socken, Norrtälje kommun, del av RAÄ Norrtälje 42:1 Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN I ÖREBRO AB Drottninggatan
Läs merSUNDSVALL. Stationen öppnades för allmän trafik år hade år 1874 ett invånarantal av 6541 och år 1937 ett antal av 18484,
SUNDSVALL u den Stationen öppnades för allmän trafik år 1875. Staden hade år 1874 ett invånarantal av 6541 och år 1937 ett antal av 18484, ursprungliga år 1871 upprättade planen för statsbanorna norr om
Läs merMARKLÄRA. Vad är det för Jordart? Hur uppför sig jordarna?
MARKLÄRA Vad är det för Jordart? Hur uppför sig jordarna? 1 JORDART För att undersöka en jordart, gör en provgrop: Gräv en eller flera provgropar! Placera provgropen om möjligt vid sidan av en blivande
Läs merBeläggning för gångtrafik
Beläggning för gångtrafik Halvelastiskt slitlager på obundet bärlager Beläggningen utförs normalt med ett fall för vattenavrinning på max 2%. Ett lager av 30 mm tjock sättsand läggs ut på marköverbyggnaden
Läs merOBS!!! DESSA PRODUKTER INNEHÅLLER lösningsmedel och är giftiga. De får inte konsumeras, hällas ut i avloppet eller på ett annat sätt förtäras.
Bruksanvisning för OLEO SEALER samt TERAZZO SEALER för cement plattor Golvet ska vara absolut RENT och TORRT innan man ytbehandlar 1:a gången (tvättas med rent varmt vatten o ev. svag rengöringsmedel,ej
Läs merJärnvägsnätsbeskrivning
Version 1. 2010-02-01 Järnvägsnätsbeskrivning Skånska makadam För tågplan med början 2010-02-01 Vi levererar material av hög kvalitet. Med lokal kompetens och försäljningsställen över hela landet blir
Läs merVrinneviskogen. Rapport 2005:11. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2
Rapport 2005:11 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Vrinneviskogen Vrinnevi 5:4 Norrköpings stad f d S:t Johannes socken Norrköpings kommun Östergötlands län Clas Ternström Ö S T E R G Ö T L A N D S L
Läs merBildanalys för vägbeläggningstillämplingar
Bildanalys för vägbeläggningstillämplingar Hanna Källén I denna avhandling har några forskningsfrågor gällande bestämning av vägars beständighetundersökts. Bildanalys har används för att försöka komplettera
Läs mer