En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin Irene Jensen, professor och uppdragsansvarig Therese Hellman, med dr och projektledare Gunnar Bergström, docent Hanna Bonnevier, fil mag och projektassistent Jan Hagberg, fil dr Hillevi Busch, fil dr Elisabeth Björk Brämberg, fil dr
Utvärderingens syfte Kartlägga vad som kännetecknar de multimodala rehabiliteringsteam som bedriver en framgångsrik rehabilitering Framgångsrik rehabilitering definieras i detta sammanhang utifrån rehabiliteringens effekt på sjukfrånvaro 2
Frågeställningar I vilken mån arbetar vårdenheterna utifrån rådande evidens i multimodal rehabilitering och psykologisk behandling? Är rehabilitering med hög grad av evidens mer effektiv när det gäller att minska sjukfrånvaro efter MMR än rehabilitering med mindre grad av evidensbaserade inslag? Vilken påverkan har teamet, dess arbetssätt, sammansättning, egenskaper och samarbete för effekten av MMR när det gäller att minska sjukfrånvaro? Vad går i övrigt att identifiera för faktorer som skiljer framgångsrik rehabilitering från mindre framgångsrik rehabilitering? 3
Utvärderingens upplägg Insatser vid ångest, depression och stress Insatser vid icke-specifik långvarig smärta i rygg och nacke Kartläggning av insatser Kartläggning av insatser samt vad som kännetecknar framgångsrik rehabilitering Erfarenheter av att arbeta med återgång i arbete och av att arbeta i teambaserad rehabilitering 4
Generella slutsatser Rehabiliteringsgarantins krav på behandlarkompetens vid KBT/IPT och teamsammansättning vid MMR tycks uppfyllas. Fokus på arbetsrelaterade insatser saknas i hög grad Evidensbaserade inslag Merparten av personalen uppger att ledningen uppmuntrar till att arbeta evidensbaserat. En lägre andel av personalen uppger att sådana diskussioner faktiskt förs på arbetsplatsen. 5
Slutsatser MMR Patienterna som erhåller MMR 29 % av patienterna hade vid rehabiliteringens start en huvuddiagnos relaterad till psykiska sjukdomar. 19 % av samtliga patienter (undantaget utförsäkrade) hade en sjukfrånvaro som motsvarar minst tre kvartal året innan rehabilitering. 10% var utförsäkrade Sjukfrånvaro innan rehabiliteringen är den enskilt starkaste faktorn för sjukfrånvaro efter avslutad multimodal rehabilitering. De faktorer i rehabiliteringen som inverkar på utfallet (sjukfrånvaro efter avslutad rehabilitering) skiljer sig åt beroende på längden på sjukfrånvaron före rehabiliteringen. 6
Slutsatser MMR (forts.) Rehabiliteringens omfattning Ett lågintensivt rehabiliteringsprogram (längre än åtta veckor) är mest effektivt för patienter med längre sjukfrånvaro före rehabiliteringens start. Samverkan med externa aktörer är låg Samverkan är framförallt viktig för de med lång sjukfrånvaro innan rehabilitering. För de med kort sjukfrånvaro före rehabiliteringen är hög grad av inblandning av externa aktörer relaterad till ökad sjukfrånvaro efter rehabilitering. 7
Slutsatser MMR (forts.) Inställning till arbete och hälsa Desto viktigare rehabiliteringsteamen anser det vara att patienten återfår hälsa och återgår i arbete ju kortare är sjukfrånvaron efter rehabilitering. I intervjuerna framkom det att rehabiliteringspersonalen ibland förefaller ha en dualistisk syn på hälsa och arbetsåtergång i arbete där man uttrycker dem som separata ibland motsatta enheter snarare än förutsättningar för varandra. 8
Slutsatser KBT/IPT Psykoterapi Kompetenskravet gällande psykoterapiutbildning motsvarande steg 1 är uppfyllt Drygt hälften av behandlarna har KBT inriktning i sin psykoterapiutbildning. Över hälften av behandlarna uppger att de tidigare arbetat med annan terapiinriktning än de som ingår i rehabiliteringsgarantin. Samverkan med andra aktörer Anknytning och samverkan med arbetsplatsen är lågt prioriterad. Kontakt med andra aktörer, såsom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen förekommer i något större utsträckning. 9
Generella implikationer för fortsatt utveckling av rehabiliteringsgarantin Arbetsplatsnära insatser bör stärkas ytterligare med konkreta inslag i behandlingen och rehabiliteringen. Incitamenten för att nå rehabiliteringsmålen gällande förbättring av hälsa och återgång i arbetet behöver stärkas. Personalens kunskaper om förhållandet mellan hälsa och arbete behöver förbättras och satsningar för att öka kompetensen inom arbetshälsa och arbetslivsinriktade interventioner bör sättas in. Kompetensen för evidensbaserad praktik behöver stärkas så att personalen kan föra en löpande diskussion om evidens och dess tillämpning i verksamheten. 10
Implikationer - MMR För att rehabiliteringen ska ge optimal effekt på sjukfrånvaro behöver patienterna identifieras tidigt i sjukskrivningsförloppet. Rehabiliteringens längd och intensitet bör vara olika för patienter med ingen eller kort sjukfrånvaro jämfört med de patienter som har en längre sjukfrånvaro innan rehabiliteringen påbörjas. Samverkan med andra aktörer (Försäkringskassa och Arbetsförmedling) bör ske selektivt. 11
Implikationer KBT/IPT Stärk kompetenskraven mot legitimerad psykoterapeut. Genomför en uppdatering av evidensen för behandling av psykisk ohälsa med målet minskad sjukfrånvaro. 12
Tack för er uppmärksamhet! therese.hellman@ki.se