FRÄMJA NÄRVARO #JAGMED ESKILSTUNA 17-10-24 WWW.SOU.GOV.SE/ SÖK PÅ PROBLEMATISK FRÅNVARO PRESSKONFERENS OM FÖRSLAGEN I KORTHET HTTP://WWW.REGERINGEN.SE/PRES SMEDDELANDEN/2017/01/GUSTAV- FRIDOLIN-TAR-EMOT-UTREDNING- OM-PROBLEMATISK- ELEVFRANVARO/
UTREDNINGENS MÅLGRUPP OCH UPPGIFTER FORM AV FRÅNVARO GRUNDSKOLA GRUNDSÄRSKOLA SAMESKOLAN SPECIALSKOLAN OFTA ÅTERKOMMANDE OGILTIG GILTIG LÅNGVARIG OGILTIG GILTIG Kartlägga frånvaron Analysera orsakerna till frånvaron Analysera om orsakerna uppmärksammas och utreds på ändamålsenligt sätt Belysa hur lärare, rektorer och övrig skolpersonal hanterar elevers frånvaro Föreslå hur närvarofrämjande arbete kan förbättras Sprida kunskap om och exempel på hur arbetet med närvarofrämjande åtgärder kan bedrivas Föreslå nödvändiga författningsåtgärder
MINST 20 000 ELEVER ÄR UTANFÖR NU.. Skolinspektionen (2016): 20 000 elever, åk 1-9, upprepat eller sammanhängande ogiltigt frånvarande TNS Sifo* (2016): 50-70 000 elever, åk 4-9, ogiltigt eller giltigt frånvarande *Prestationsprinsen & Skandias stiftelse Idéer för livet Ströfrånvaro inkörsport till långvarig frånvaro Långvarig ogiltig frånvaro börjar ofta med giltig frånvaro Viktigt att uppmärksamma både ströfrånvaro och långvarig frånvaro, giltig och ogiltig
..OCH DE RISKERAR UTANFÖRSKAP SENARE Frånvarons potentiella konsekvenser Hamnar utanför, räknas inte med, stukad självkänsla Psykisk ohälsa depression, ångest, sömnproblem Sämre skolresultat än elever med liten frånvaro Sakna gymnasiebehörighet Studieavbrott från gymnasiet Arbetslöshet Missbruk och annan social missanpassning
UTGÅNGSPUNKTER FÖR UTREDNINGENS FÖRSLAG Det finns handlingsplaner och närvarorutiner men bristfällig efterlevnad Frånvaro uppmärksammas för sent Kartläggning av orsaker brister vilket gör att rätt åtgärder inte sätts in Skolan, och elevhälsan, arbetar inte främst närvarofrämjande och frånvaroförebyggande Elever tappas bort helt enkelt
I. UPPMÄRKSAMMA FRÅNVARO OCH NÄRVARO
ELEVER SKA VARA SAKNADE AV SKOLAN Att ha koll på frånvaro är en viktig intervention i sig som förmedlar att vi saknar eleven och är intresserade av varför eleven är borta. Vänersborgs kommun minskade under 2 år den ogiltiga frånvaron i grundskolan med 53 %. För elever >20 % ogiltig frånvaro minskade frånvaron med 60 %. I gymnasiet minskade ogiltiga frånvaron med 48 %.
MEN MÅNGA HAR INTE KOLL PÅ FRÅNVARON Bristande registrering Giltig frånvaro uppmärksammas inte Rektorer tror att all frånvaro registreras Huvudmän visar inte intresse för närvarostatistik, följer inte upp kontinuerligt och med rätt kunskap och fokus Saknas nationell definition av problematisk frånvaro, och nationell statistik
PROBLEMATISK FRÅNVARO Frånvaro i sådan omfattning att frånvaron riskerar att ha negativ inverkan på elevens utveckling mot utbildningens mål Signalsystem Stöd till lärare att våga agera Agera även på mönster av återkommande giltig frånvaro Likvärdig skola
NÄRVARORUTINER Närvarorutiner ska vara kända för lärare, föräldrar, elever. Ändra rutinerna om de inte används eller inte ger önskvärd effekt Prata närvaro Registrering måste levas och användas rätt för att ge positiv effekt registrera närvaro på varje lektion frånvaron måste följas upp på individuell nivå frånvaromönster måste följas upp och analyseras på skolnivå positiv återkoppling till personal kontinuerligt, visa kopplingen till skolresultat, självkänsla, hälsa
II. KARTLÄGGA ORSAKERNA
RISKFAKTORER I SAMVERKAN Inte en förklaring utan FLERA olika faktorer som ÖMSESIDIGT påverkar varandra Vilka faktorer och hur de samverkar varierar från person till person Ofta finns en utlösande faktor och sedan vidmakthålls frånvaron av andra faktorer Men åtgärder sätts in ad hoc, utan kartläggning
EX PÅ SKOLFAKTORER Bristande uppmärksamhet på närvaro/frånvaro Undervisningen upplevs för svår eller för lätt eller på annat sätt omotiverande Bristande anpassning till funktionsnedsättning Svag/dålig relation lärare elev (finns många faktorer som försvårar en god relation) Mobbning, kränkande behandling För hög press Stökig skolmiljö otryggt, svårt att få hjälp etc
EX PÅ FAMILJEFAKTORER Psykiska problem, somatisk sjukdom, missbruk hos förälder Kulturella/religiösa skäl Ekonomiska faktorer Svagt stöd för skolgången från föräldrarna Låg tilltro hos förälder till egen förmåga att få barnet till skolan Dysfunktionella familjemönster, konflikter i familjen, överbeskyddande Kraftfull problematik ställs mot försvagad föräldraresurs
EX PÅ ANDRA SOCIALA FAKTORER Grupptryck från kompisar känna gemenskap Del i antisocialt beteende identitetsskapande Bristande känsla av skoltillhörighet t.ex. beroende på att inte känna att skolan kan ge något Kränkande behandling/mobbning
INDIVIDFAKTORER Nedstämdhet, depression Oro, ångestbesvär 1/3 Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Inlärningssvårigheter Somatisk sjukdom diabetes, astma, allergi etc Prestationsångest Låg självkänsla
SYSTEMATISK KARTLÄGGNING Systematisk kartläggning av orsaker måste göras Inför skyldighet att skyndsamt utreda orsakerna till frånvaro och att sätta in åtgärder utifrån utredningens resultat Skola, socialtjänst, barnpsykiatri behöver ha kunskap om riskfaktorer för problematisk frånvaro
SYSTEMATISK KARTLÄGGNING VIKTIGT ATT INTE I FÖRVÄG BESTÄMMA SIG FÖR EN ORSAK (OCH LÖSNING) Bred, systematisk kartläggning med frågor på alla riskområden: Skola Individ Social miljö Kamrater Familj Intervju med eleven och föräldrar var för sig om skola, barnet, kompisar, familj Hypotespröva involvera barnet och familjen känna sig lyssnad på Skaffa omedelbart samtycke att samla ev dokumentation och kunskap bakåt i tiden
FRÄMJA NÄRVARO SKOLKLIMAT
ELEVER SKA KUNNA SAKNA SKOLAN Skolmiljön har betydelse för närvaro Positivt skolklimat: en trygg skolmiljö och god kvalitet i relationer med vuxna och jämnåriga Skoltillhörighet: känna sig värderad, accepterad och inkluderad i skolan Tydliga regler i skolan Motiverande undervisning
ÖKA ELEVERNAS INFLYTANDE I SKOLMILJÖFRÅGOR Elevskyddsombudens delaktighet i skolmiljöfrågor behöver stärkas för att i förlängningen främja närvaro
NÄRVAROFRÄMJANDE SKOLMILJÖ Sammanhållna skoldagar God fysisk miljö trygghet och lust att vara i skolan, god ljudmiljö, bra för elever med allergi Motiverande undervisning på rätt nivå, tydliga mål och krav Trygghet och studiero aktivt arbete med att förebygga kränkningar och mobbning Rätt anpassning till funktionsnedsättning, t.ex. tidig tillgång till hjälpmedel, lättillgängliga hjälpmedel och inbyggda anpassningar
MOTIVATION TILL SKOLGÅNG GER NÄRVARO Bristande motivation en orsak till frånvaro Bristande självkänsla orsak och/eller konsekvens för många elever med frånvaroproblematik Skolan ska aktivt motverka begränsningar utifrån social bakgrund för att alla elever ska ha kunna göra val inför framtiden Begränsad tillgång till SYV, oftast koncentrerad till åk 9 Skolor som använder SYV aktivt upplever det hjälpa elever till närvaro
STÄRK MOTIVATION TILL SKOLGÅNG Reglera uppgifterna för SYV att särskilt uppmärksamma elever med problematisk frånvaro Tillsätt utredning för att föreslå åtgärder som ökar elevers tillgång till SYV
ELEVHÄLSANS VIKTIGA ROLL Elevhälsan måste utformas så att den kan jobba som den ska förebyggande och hälsofrämjande vara tillgänglig, synlig och integrerad i skolan vara proaktiv och kunskapsstark tillsammans med skolledning bygga struktur för samverkan arbeta både strukturellt och individuellt Bidra till systematiskt kvalitetsarbete, utvärdera förbättringar i närvaro och utvärdera närvaro i skolresultat
STÄRK ELEVHÄLSANS ARBETE FÖR HÄLSA, LÄRANDE, TRYGGHET, NÄRVARO Organisera elevhälsan så att lärarna har bästa tillgång till elevhälsans stöd Konkretisera elevhälsans hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete
HANTERA FRÅNVARO
SKOLINSATSER ELEVNIVÅ Först utredning/kartläggning sedan åtgärder utifrån vad som framkommit Kunskapsfokus Bygg relation både med elev och med föräldrar Ha tålamod Följ upp och utvärdera!
ÅTERGÅNG TILL SKOLAN OCH FÖREBYGGA NY FRÅNVARO Jämför långvarig skolfrånvaro med långvarig sjukfrånvaro hos vuxen som ska tillbaka till arbetsplats Förbered återgång till skola Släpp inte direkt eleven är tillbaka i skolan, ha kvar stödsystem efter intensiv behandlingsinsats Systematisk överlämning vid övergångar mellan skolenheter inom eller mellan olika skolformer för elever med problematisk frånvaro
OLIKA KATEGORIER AV FRÅNVARO? OCH OLIKA INTERVENTIONER? Föräldrastödd frånvaro Skolvägran Skolk
SAMVERKAN
STRUKTUR FÖR SAMVERKAN SKIFO (Skola och IFO) Stenungsunds kommun Enhet med familjebehandlare, pedagog och socialpedagog Borås stad Samverkan IFO, Borås Stad, BUP. Uppmärksammar frånvaro på lågstadiet SamTid Katrineholms kommun Närvaroteam placerat på elevhälsan, åk 5-8, även riktat till fristående skolor, specialpedagog och behandlingsassistent Team Agera Grästorps kommun Elevhälsan utökats med personal från socialtjänst, ej riktat specifikt mot frånvaro
HUR LYCKAS VI SAMVERKA? Bidrar vi till struktur för proaktiv samverkan? Delar skola, BUP, BUH, socialtjänst övergripande visioner? Finns kännedom om varandras verksamheter? Löser vi gemensamma problem? Ser vi varandras verksamheter som tillgängliga och handlingskraftiga? Använder vi effektiva former för samverkan kring skolfrånvaro?
NÄRVAROINTRESSE ALLAS FRÅGA Skola Föräldrar Civilsamhälle Socialtjänst Hälso- och sjukvård