Skånes universitetssjukvård Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Christina Monsen Leg. Sjuksköterska Dr med vet Enhet patientsäkerhet Skånes universitetssjukvård Helen Sinabulya ST läkare, Kärl, Dr med vet VO Thorax kärl VE Kärl
Agenda Venös Insufficiens och Arteriell Insufficiens Symtom Epidemiologi Riskfaktorer Differentialdiagnoser Utredning Behandling
Venösinsufficiens Symtom Flesta patienter har inga symtom alls Bensymtom som tyngdkänsla, värk, klåda och kramper som lindras av kompressionsstrumpor kan dock tyda på venös orsak Stillasittande, långvarigt stående och dåligt utvecklad vadmuskulatur förvärrar symtomen Bradbury A et al. The relationship between lower limb symptoms and superficial and deep venous reflux on duplex ultrasonography: The Edinburgh Vein Study. Journal of vascular surgery. 2000;32(5):921-31.
Venösinsufficiens Epidemiologi Ådernät även kallad telangiektasier, förekommer hos mer än 80% av befolkningen Varicer hos 30-40% Venösa hudförändringar hos 7-10% Venösa bensår hos 0,5-1%. Evans CJ et al. Prevalence of varicose veins and chronic venous insufficiency in men and women in the general population: Edinburgh Vein Study. Journal of Epidemiology and Community Health. 1999;53(3):149-53.
Venösinsufficiens Riskfaktorer Hereditet Graviditet Tidigare DVT
Venösinsufficiens Differentialdiagnoser Höft- och knäledsartros, Ischias Polyneuropati Restless legs mm
Venösinsufficiens Utredning - Anatomi Ytlig insufficiens V. saphena magna och parva Perforanter går mellan ytliga och djupa vener Djup insufficiens V. Femoralis
Venösinsufficiens Utredning - Anamnes DVT eller riskfaktor för DVT Tidigare blödning från varicer eller tromboflebiter Tidigare varicerkirurgi eller injektionsbehandling Aktuellt eller tidigare bensår eller venösa eksem Aktuella besvär
Venösinsufficiens Utredning - Undersökningar Venös duplex utförs på alla patienter där kirurgi planeras och är obligatorisk om patienten har ett venöst bensår eller anamnes på DVT
Arteriellinsufficiens Symtom Intermittent hälta, dvs muskelsmärta som kommer efter hand vid gående och släpper efter några minuters vila ("fönstertittarsjuka") Smärtor även i vila, särskilt nattetid (foten hänger utanför sängen) Vävnadsförlust (sår och/eller gangrän)
Arteriellinsufficiens Epidemiologi Benartärsjukdom vanligt förekommande framförallt i den åldrade populationen Åderförkalkning vanligaste orsak Samtidig hjärtsjukdom, hypertoni, lipidrubbningar och diabetes vanligt
Arteriellinsufficiens Riskfaktorer Rökning Hypertoni Diabetes Hyperlipidemi
Arteriellinsufficiens Differentialdiagnoser Ischias Spinalstenos Artros
Arteriellinsufficiens Utredning - Anatomi Ffa. ben som drabbas men även armischemi förekommer A. femoralis, lårartärer, poplitea och underbensartärer Ibland småkärlen i foten
Arteriellinsufficiens Utredning - Anamnes Maximal gångsträcka på plan mark Förekomst av hjärtbesvär Diabetes och andra kroniska sjukdomar Rökanamnes
Arteriellinsufficiens Utredning - Status Hjärtundersökning Pulspalpationsstatus avseende ljumskar och fötter jämför andra sidan Hudstatus och utbredning av eventuellt sår/gangrän Sensibilitet och motorisk funktion
Arteriellinsufficiens Utredning - Undersökningar Tolkning ABI AAI/ABI över 0,9 är normalt AAI/ABI 0,8-0,9: måttlig arteriell insufficiens AAI/ABI 0,5-0,7: betydande arteriell insufficiens AAI/ABI lägre än 0,5: grav arteriell insufficiens/grav ischemi
Arteriellinsufficiens Behandling Viktigast i behandlingen är att reducera risken för död i hjärt-/kärlsjukdomar Sanering av riskfaktorer som rökning, övervikt, hypertoni och hyperlipidemi en central del av behandlingen Gångträning leder till symtomlindring Kärlkirurgi när ovan inte hjälpt eller vid sår alt grav ischemi
Skånes universitetssjukvård Tack Christina Monsen Leg. sjuksköterska, Dr Med Vet Helen Sinabulya ST Läkare, Dr Med vet