Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens

Relevanta dokument
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Regional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten)

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX

Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt

Venös insufficiens 2010

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår

Perifer kärlsjukdom - handläggning

Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens

Venös insufficiens duplexdiagnostik

Kärlkirurgisk utredning och behandling

Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD

Diagnostik av arteriell cirkulationsinsufficiens med doppler

Kirurgisk behandling av åderbråck i Region Skåne

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö

Venös insufficiens och kirurgisk behandling av varicer

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

Gångtoleranstest. Görs det 2015 och i såfall när

artärsjukdom rsjukdom Aneurysm & dissketion

Prevention och behandling vid

Arteriella och venösa sår. Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm

Varicer, symtom och objektiva fynd Av Lena Blomgren, med. dr., överläkare, Södersjukhuset

SOFTFIT -TEKNOLOGI. EN REVOLUTION INOM KOMPRESSIONSSTRUMPOR

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. för mer information och länk till webbshop

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Information om åderbråck

Gulamöte Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad

Information till dig som har haft. blodpropp i benet. Du har behandlats för djup ventrombos (DVT) - i dagligt tal "blodpropp i benet"

Hon kunde inte resa sig på grund av smärtorna i ljumsken. Asta var helt klar över det inträffade och ringde själv till 112 med sin mobiltelefon.

Fastställt av: Dokumentet framtaget av: För revidering ansvarar: Dokumentet gäller till och med: Rutin för

Faktadagar. Håkan Åstrand, Sektionsledare, Kärlektionen, Region Jönköpings län

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Del 6_10 sidor_17 poäng

Venös tromboembolism och D-dimer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

FÖR ATT SÅRET SKA LÄKA: BEHANDLA OCH FÖRBÄTTRA

Appendix II. Ytlig tromboflebit/trombos

Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention

H Formulär Somatik H90. Probandnummer: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / /

Journalföreläsning HT Per Nordberg/Jonas Mehra

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

efter knä- eller höftledsoperation

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI

Blodtrycksmanschett eller manuell handkompression vid bedömning av venös insufficiens i Vena saphena magna

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Screening för GDM. Eva Anderberg Leg. barnmorska Med Dr

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

KODNUMMER.. MEQ B 25 poäng 1(8)

Från epidemiologi till klinik SpAScania

JOBST COMPRIFORE FLERLAGERS KOMPRESSIONSSYSTEM FÖR EFFEKTIV BEHANDLING AV VENÖSA BENSÅR THERAPIES. HAND IN HAND.

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Befolkningsinriktade hälsosamtal

KOMPETENSBESKRIVNING

Nyhet! JOBST. Comprifore. Ett flerlagers kompressionssystem för effektiv behandling av venösa bensår

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Resultat på OSCE Termin 6,

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Benartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln

Information till hälso- och sjukvårdspersonal

Glucosamine ratiopharm

JOBST. Allt du bör veta om venösa problem

1.1 Hur definieras kritisk ischemi? (3p) Sida 1 av 6

Livskvalitet hos patienter med bensår

Medicinska kompressionsstrumpor

CT-DIAGNOSTIK AV AKUT AORTASJUKDOM. AGNETA FLINCK Med.dr, Öl. Thoraxradiologiska sektionen SU/Sahlgrenska Göteborg

Handläggning av diabetes typ 2

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

1.1 Tolka bifogat EKG (1 p). 1.2 Nämn två ytterligare tänkbara differentialdiagnoser? (2p) Sida 1 av 7

Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION

Parodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation. Mattias Michelin

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Skriftligt prov för speciell kompetens som sjukvårdstolk

1.1 Vilken sjukdom misstänker Du i första hand, ange namnet på svenska (1p) och på latin (1p).

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Perifer cirkulation T3

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Behandla ödemet! - med kompression. sjuksköterska Soile Kangasniemi Hudmottagningen Uddevalla sjukhus

FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel

Ta hand om din hjärna

Bakgrundsinformation om refluxsjukdom

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Information för offentlig sammanfattning

Transkript:

Skånes universitetssjukvård Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Christina Monsen Leg. Sjuksköterska Dr med vet Enhet patientsäkerhet Skånes universitetssjukvård Helen Sinabulya ST läkare, Kärl, Dr med vet VO Thorax kärl VE Kärl

Agenda Venös Insufficiens och Arteriell Insufficiens Symtom Epidemiologi Riskfaktorer Differentialdiagnoser Utredning Behandling

Venösinsufficiens Symtom Flesta patienter har inga symtom alls Bensymtom som tyngdkänsla, värk, klåda och kramper som lindras av kompressionsstrumpor kan dock tyda på venös orsak Stillasittande, långvarigt stående och dåligt utvecklad vadmuskulatur förvärrar symtomen Bradbury A et al. The relationship between lower limb symptoms and superficial and deep venous reflux on duplex ultrasonography: The Edinburgh Vein Study. Journal of vascular surgery. 2000;32(5):921-31.

Venösinsufficiens Epidemiologi Ådernät även kallad telangiektasier, förekommer hos mer än 80% av befolkningen Varicer hos 30-40% Venösa hudförändringar hos 7-10% Venösa bensår hos 0,5-1%. Evans CJ et al. Prevalence of varicose veins and chronic venous insufficiency in men and women in the general population: Edinburgh Vein Study. Journal of Epidemiology and Community Health. 1999;53(3):149-53.

Venösinsufficiens Riskfaktorer Hereditet Graviditet Tidigare DVT

Venösinsufficiens Differentialdiagnoser Höft- och knäledsartros, Ischias Polyneuropati Restless legs mm

Venösinsufficiens Utredning - Anatomi Ytlig insufficiens V. saphena magna och parva Perforanter går mellan ytliga och djupa vener Djup insufficiens V. Femoralis

Venösinsufficiens Utredning - Anamnes DVT eller riskfaktor för DVT Tidigare blödning från varicer eller tromboflebiter Tidigare varicerkirurgi eller injektionsbehandling Aktuellt eller tidigare bensår eller venösa eksem Aktuella besvär

Venösinsufficiens Utredning - Undersökningar Venös duplex utförs på alla patienter där kirurgi planeras och är obligatorisk om patienten har ett venöst bensår eller anamnes på DVT

Arteriellinsufficiens Symtom Intermittent hälta, dvs muskelsmärta som kommer efter hand vid gående och släpper efter några minuters vila ("fönstertittarsjuka") Smärtor även i vila, särskilt nattetid (foten hänger utanför sängen) Vävnadsförlust (sår och/eller gangrän)

Arteriellinsufficiens Epidemiologi Benartärsjukdom vanligt förekommande framförallt i den åldrade populationen Åderförkalkning vanligaste orsak Samtidig hjärtsjukdom, hypertoni, lipidrubbningar och diabetes vanligt

Arteriellinsufficiens Riskfaktorer Rökning Hypertoni Diabetes Hyperlipidemi

Arteriellinsufficiens Differentialdiagnoser Ischias Spinalstenos Artros

Arteriellinsufficiens Utredning - Anatomi Ffa. ben som drabbas men även armischemi förekommer A. femoralis, lårartärer, poplitea och underbensartärer Ibland småkärlen i foten

Arteriellinsufficiens Utredning - Anamnes Maximal gångsträcka på plan mark Förekomst av hjärtbesvär Diabetes och andra kroniska sjukdomar Rökanamnes

Arteriellinsufficiens Utredning - Status Hjärtundersökning Pulspalpationsstatus avseende ljumskar och fötter jämför andra sidan Hudstatus och utbredning av eventuellt sår/gangrän Sensibilitet och motorisk funktion

Arteriellinsufficiens Utredning - Undersökningar Tolkning ABI AAI/ABI över 0,9 är normalt AAI/ABI 0,8-0,9: måttlig arteriell insufficiens AAI/ABI 0,5-0,7: betydande arteriell insufficiens AAI/ABI lägre än 0,5: grav arteriell insufficiens/grav ischemi

Arteriellinsufficiens Behandling Viktigast i behandlingen är att reducera risken för död i hjärt-/kärlsjukdomar Sanering av riskfaktorer som rökning, övervikt, hypertoni och hyperlipidemi en central del av behandlingen Gångträning leder till symtomlindring Kärlkirurgi när ovan inte hjälpt eller vid sår alt grav ischemi

Skånes universitetssjukvård Tack Christina Monsen Leg. sjuksköterska, Dr Med Vet Helen Sinabulya ST Läkare, Dr Med vet