Rapport Övning Sievert

Relevanta dokument
Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Regional samverkansövning Yrkurs

Kenneth Mattsson

Beredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera.

Ordlista. Beroendepunkt. Besökare. Besöksprogram. Erfarenhetshantering. Expert. Förövning. Generell förmåga. Genomgång efter övning. Givare.

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Försvarsdepartementet

Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket.

Bilaga 1. Handledning till övningsledningen

Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter

SAMÖ-KKÖ

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Övning Becquerel Utvärderingsrapport

Kommunikationsplan vid kris

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket.

Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Processen för att ta fram syfte och mål vid regionala samverkansövningar

Varför öva tillsammans?

Samverkan inom kärnenergiberedskapen

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen , 240

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

SAMÖ Informationsmöte den 27 januari Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: Karlstad, telefon:

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Ansvar, samverkan och handling

FSPOS. Former för FSPOS Samverkanskonferens

FÖRFATTNINGSSAMLING. Kriskommunikationsplan

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

UB-Övn - Övningsenheten Från SAMÖ 2011 till ökad förmåga

Beredskap mot kärntekniska olyckor

KÄRNKRAFTSÖVNING I UPPSALA LÄN

Redovisning CBRNE-övning

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

Informationsmöte den 27 januari #samo2016

Kärnteknisk händelse

RiR 2007:4. Beredskapen för kärnkraftsolyckor

Regional Samordnings funktion (RSF)

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor

Startmöte den 14 april E-post: #samo2016

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Övertagande kommunal räddningstjänst

Övningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå

KRISHANTERINGSORGANISATION

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

Samordnad kommunikation

Bilaga 2. Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen. En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK.

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Riktlinjer för hantering av stora oljeutsläpp till havs

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Kurser inom kärnenergiberedskapen.

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Utvärdering. Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43

Regionalt kriskommunikationsnätverk. Strategi för informationssamordning vid stora olyckor och kriser i Västernorrlands län

Krisledningsplan

Varför öva och öva tillsammans?

Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Omfattning Övningsdokumentation Deltagande aktörer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Vägledning för gemensam Rakelanvändning

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Ledning av insatser i kommunal räddningstjänst

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Handbok för regionala samverkansmöten - Stockholmsregionen

Utvärdering Samverkansövning SAM 2

Utvärdering av övning för utveckling av samverkan vid olyckor på Hjälmaren

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Saneringsplan för åtgärder efter kärnteknisk olycka

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Handlingsplan för Samhällsstörning

Enkätundersökning: information om kärnkraftsolyckan i Fukushima. Genomförd av Sifo på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten maj 2011

Dokumentation. Utrymningsövning UTÖ 14 april Första diskussionspunkterna:

Dnr: Samverkan RAKEL i Örebro län

SOES samverkansövning 2014: Övningsrapport

Plan för Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Strålningsmätning och sanering inom kärnenergiberedskapen, 2,5 dagar (RNMÄTOSAN)

Information och kriskommunikation

Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

FSPOS. Former för FSPOS Samverkanskonferens

Transkript:

Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-14 Sid 1(7) Rapport Övning Sievert

Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-14 Sid 2(7) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Planeringsprocessen... 3 2.1 Genomförande... 3 2.2 Planeringsoganisation... 3 3 Övningens genomförande... 4 3.1 Övningsdeltagare... 4 3.2 Övningsledningsorganisation... 4 3.3 Scenario... 4 4 Övningsresultat... 5 4.1 Resultat från redovisningarna... 5 4.2 Sammanfattande bedömning... 6 5 Deltagarnas utvärdering... 7

Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-14 Sid 3(7) 1 Sammanfattning Den 13 oktober 2011 genomförde Länsstyrelsen Västernorrland en regional samverkansövning med en kärnteknisk olycka som scenario. I övningen deltog två kommuner, kommunal räddningstjänst, landstinget, länsstyrelsen och representanter från Försvarsmakten, Strålsäkerhetsmyndigheten och Livsmedelsverket. Övningen genomfördes som en s.k. table top-övning på MSB Sandö. Syftet med övning var att höja länsstyrelsen och länets förmåga att hantera följderna av en kärnteknisk olycka. Resultatet av övningen visar att det i länet finns en förmåga att hantera denna typ av händelse. Dock så är vi beroende av stöd och information från centrala expertmyndigheter för att kunna lösa våra uppgifter på ett bra sätt, den sakkunskap som krävs finns inte ute i våra verksamheter. Den största utmaningen vid en kärnteknisk olycka är att nå ut med korrekt och snabb information om händelsen. 2 Planeringsprocessen 2.1 Genomförande Planeringen av övningen inleddes under våren 2011, utöver länsstyrelsens övningsledare fanns en stödresurs i form av Stig Husin från MSB:s övningsledarpool. Under sommaren byttes övningsledare på länsstyrelsen pga. personalförändringar. I juni genomfördes ett planeringsmöte där huvuddragen i scenariot togs fram, därefter arbetades detaljerna fram av MSB:s stödresurs. Inbjudan till övningen skickades också ut i juni I augusti genomfördes ett avstämningsmöte där även den tilltänkta moderatorn Elisabet Sjöström från ÅF deltog. Vid det diskuterades det detaljerade scenariot och hur genomförandet skulle gå till. 2.2 Planeringsoganisation Planeringsansvarig: Johanna Hillgren (t.o.m juni), Torbjörn Westman och Anna Berglund (fr.o.m augusti) Stödresurs: Stig Husin, MSB:s övningsledarpool

Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-14 Sid 4(7) 3 Övningens genomförande 3.1 Övningsdeltagare Länsstyrelsen Västernorrland Kramfors kommun Timrå kommun Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen Medelpads räddningstjänstförbund Landstinget Västernorrland Försvarsmakten Strålsäkerhetsmyndigheten Livsmedelsverket 6 personer 3 personer 3 personer 3 personer 5 personer Under övningen delades deltagarna upp i tre grupper: Grupp 1: Kramfors kommun och räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen Grupp 2: Timrå kommun och Medelpads räddningstjänstförbund Grupp 3: Länsstyrelsen inkl två presumtiva räddningsledare, landstinget och centrala myndigheter 3.2 Övningsledningsorganisation Övningsledare: Torbjörn Westman och Anna Berglund Moderator: Elisabet Sjöström, ÅF 3.3 Scenario Övningen spelades upp genom tre inspel som presenterades för deltagarna, efter varje inspel fick deltagare ett antal frågor som skulle diskuteras gruppvis och sedan redovisas för övriga. Ett informationspass om Strålsäkerhetsmyndighetens roll och ansvar genomfördes också. Inspel 1 Larm om haveri i kärnkraftverket Olkiluoto i Finland, oklart läge. Grupperna fick i uppgift att redogöra för hur de får larm, inledande åtgärder, samverkansbehov och informationshantering Inspel 2 Ytterligare information i form av väderprognos och spridningsberäkningar, men fortfarande stora osäkerheter. Grupperna fick i uppgift att redogöra för sin organisations ansvar och roll, eventuella problem eller otydligheter i lagstiftning, samverkansbehov och informationshantering.

Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-14 Sid 5(7) Inspel 3 Två veckor har förflutit sedan olyckan. Nedfall har konstaterats inom länet, det kan finnas behov av sanering inom vissa områden. Grupperna fick diskutera prioriteringar, planer/strategier, ersättningsfrågor, samverkansbehov och informationshantering. 4 Övningsresultat 4.1 Resultat från redovisningarna Inspel 1 Redovisningarna visar att det finns etablerade rutiner för hur larm tas emot och vidarebefordras samt de inledande åtgärderna som behöver vidtas. Möjligen kan det bli så att det är via media som vi först får reda på att olyckan skett. Det finns också en etablerad rutin för hur den inledande samverkan ska genomföras i länet och hur man sedan ska identifiera ytterligare behov av samverkan. Det är dock viktigt att det sker en samordning av hur och när lokal, regional och nationell samverkan ska genomföras vid den här typen av händelse som får nationell och troligen internationell uppmärksamhet. I det inledande skedet kommer vi i länet att vara starkt beroende av snabb och korrekt information om vad som hänt, annars riskerar vi att snabbt hamna i ett läge där media jagar och konfronterar oss med uppgifter som de fått lika fort eller snabbare än vi. Det är viktigt att snabbt lägga ut information på respektive hemsida och där länka till sidor där förstahandsinformation finns, t.ex. SSM:s sida. Bemanning av växel/upplysningscentral måste ske snabbt för att kunna ta emot många samtal. Inspel 2 Rollerna och lagstiftningen upplevs som klara av aktörerna. Man kan dock fråga sig om ansvaret ska ligga på länsstyrelsen, det här blir snabbt en händelse av nationell karaktär som bäst leds på den nivån. Det upplevs som osäkert om de insatser som krävs i vårt län vid en kärnkraftsolycka skulle anses vara räddningstjänst enligt lagens mening. Det är osannolikt att det skulle behöva genomföras utrymningar av områden, möjligen kan rekommendation om inomhusvistelse vara aktuellt under ett radioaktivt nedfall. Det finns en oklarhet när det gäller gränsvärden för radioaktiva ämnen i dricksvatten. I detta skede är samverkan med centrala expertmyndigheter som Strålsäkerhetsmyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Socialstyrelsen mycket viktiga. Det är de som ska stå för det råd och stöd som regional och lokal nivå behöver för att kunna agera på rätt sätt. Detsamma gäller informationsverksamheten, de huvudbudskap som ska ut till allmänhet och media måste skapas och samordnas på nationell nivå, annars riskerar vi att det blir olika budskap från aktörerna vilket leder till trovärdighetsproblem. Ett nationellt callcenter borde skapas vid denna typ av händelse. Information inom de egna organisationerna är också viktig att tänka på, inte minst ur ett arbetsmiljöperspektiv.

Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-14 Sid 6(7) Inspel 3 När det gäller prioriteringar avseende sanering så är det länsstyrelsen som har det ansvaret som ansvarig myndighet. Saneringsledaren har samma befogenheter som en räddningsledare. Men saneringsledaren kommer att vara beroende av de råd och stöd som centrala expertmyndigheter ger, det vore önskvärt om de kunde vara på plats i länet. Länsstyrelsen har en saneringsplan, den beskriver i första hand olika saneringsmetoder som kan användas. Val av saneringsmetod görs sedan när man identifierat vilka områden och ytor som behöver saneras. Utöver den planen så används den generella krisledningsplan som finns. I kommunerna har man inga särskilda planer för kärntekniska olyckor utan använder den generella planen. Ett problem som alla organisationer ställs inför är uthålligheten, den här händelsen kräver krisledning under långt tid. Det upplevs som något oklart när det gäller vilken ersättning länsstyrelsen och andra kan få för saneringen. Det finns en särskild skadefond som kärnkraftsbolagen har för olyckor i Sverige, motsvarande lösning finns i Finland. Utöver tidigare beskriven samverkan med centrala myndigheter, regionala och lokala aktörer tillkommer samverkan med entreprenörer som ska medverka i saneringen. Det är en annan typ av samverkan där operativt arbete ska ledas. Informationshanteringen måste bygga på fakta och råd från centrala myndigheter, det kompletteras sedan med regional och lokal information. En FAQ-bank måste byggas upp. Konspirationsteorier kan bara bemötas med fakta. Viktigt att utse talespersoner som kan bygga upp ett förtroende över tid. 4.2 Sammanfattande bedömning Utifrån de diskussioner och redovisningar som gjordes bedömer vi att länets förmåga att hantera en liknande händelse är godtagbar. Det finns en god generell förmåga att hantera krishändelser som har byggts upp genom olika utbildningar och övningar. Den generella förmågan gör att vi har de grundläggande rutiner för ledning, samverkan och information som behövs. Det som saknas är expertkompetens inom området, vi kommer att vara starkt beroende av råd och stöd från de nationella expertmyndigheterna för att kunna hantera händelser som den i övningen.

Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-14 Sid 7(7) 5 Deltagarnas utvärdering Efter övningen fick övningsdeltagarna svara på några frågor om vad de tyckte om övningen, totalt ar det 20 personer som besvarade enkäten. 80 % av deltagarna tyckte att övningen i stor eller mycket stor utsträckning varit till nytta för dem i sin roll i deras krisorganisation. 65 % av deltagarna ansåg att övningen i stor eller mycket stor utsträckning har bidragit till att höja sin egen organisations förmåga. 95 % ansåg att övningen i stor eller mycket stor utsträckning var bra upplagd. Positiva synpunkter som framfördes var: Bra gruppindelning som gav möjlighet att diskutera i den egna organisationen Bra upplagt scenario Bra genomgång från Strålsäkerhetsmyndigheten Effektivt sätt att öva Bra genomgång av olika aktörers ansvar Givande diskussioner och redovisningar Förbättringsförslag som framfördes: Saknade några centrala myndigheter och polisen Lite för ytligt scenario, hade kunnat precisas lite mer Moderatorn borde ha styrt diskussionerna lite mer Lite kort om tid för diskussion på vissa inspel Övriga synpunkter Länsstyrelsens krisinformatörsnätverk behöver återupprättas så att vi kan börja med informationssamordning igen.