Socialnämnden 20 september 2017
SON 2017/27 Plats och tid Rådhuset, Dagö, 20 september 2017, klockan 09.00 14.10 Närvarande Beslutande Ersättare Maria Björkman, Ordförande (S) Monika Eriksson, 1: e vice ordförande (V) Jonas Niklasson, 2:e vice ordförande (C) Andreas Gudinge (S), tjg ersättare André Friberg (S), tjg ersättare Åke Hansson (S), tjg ersättare Karin Wizén (V) Lena Stenström (MP), 109-142 Anders Nordgren (MP), tjg ersättare, 108 Ola Lindvall (C) Ann-Christin Wallin (C) Matts Hedström (M) Margareta Benneck (M) Monica Westfält-Nilsson (M), tjg ersättare Jon Westman (V) Margareta Johansson (MP) Stefan Wäss (M) Övriga Marica Gardell, socialdirektör, 108-142, Helena Eskedahl, nämndsekreterare, 108-142, Anna-Lena Gutedal, ekonomichef, 124-126, Agneta Nyström, avdelningschef hemtjänst, 108, Roger Nilsson, HR-chef, 111, 124, Thomas Zielinski, kommunikatör, 108-142, Gunilla Rylander, enhetschef handläggarenheten, 108, Johan Malmros, gäst, 108-142, Håkan Ericsson, gäst, 108-142 Utsedd att justera Justeringens plats och tid Matts Hedström 25 september 2017 Visborg Paragrafer 108-142 Omedelbart justerade Underskrifter Sekreterare Helena Eskedahl Ordförande Maria Björkman Matts Hedström Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
SON 2017/27 Register SON 108 SON 109 SON 110 SON 111 SON 112 SON 113 SON 114 SON 115 Information. Hemtjänst i egen regi Vuxensam rapportering. Missbruks och beroendevården Uppdrag - ytterligare insatser för barn, unga och deras familjer inom Barnsamarbetet Information. Heltid som norm Insatser för att behålla och utveckla kompetens samt att rekrytera till bristyrken Redovisning av konsekvenser av kostnadsminskningar - utökning delade turer alternativt lägre sysselsättningsgrad Redovisning av konsekvenser av kostnadsminskningar - tidig rehabilitering i hemmet Remiss - Förslag till reviderade föreskrifter om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i social barn- och ungdomsvård SON 116 Remiss - God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild SOU 2017:53 SON 117 SON 118 SON 119 SON 120 SON 121 RS remiss - Avseende hjälpmedelsutredningen S2015:08 betänkande På lika villkor! - delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43) Intern remiss - Egenavgifter för hjälpmedel inom Region Gotland Kvalitet i särskilt boende rekommendationer för ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre Handlingsplan för självmordsförebyggande arbete Miljöhandlingsplan socialförvaltningen SON 122 Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland 2017-2026 SON 123 Europeiska socialfonden. Projekt Lärsam Unga SON 124 Delårsrapport 2 SON 125 SON 126 SON 127 SON 128 SON 129 Revisionsrapport. Granskning av hantering och rutiner avseende riktade statsbidrag Revisionsrapport. Granskning av rutinerna för ansökan om statlig ersättning inom flyktingmottagandet Kommunikationsstrategi socialförvaltningen Nytt reglemente för styrelse och nämnder Ändringar i delegationsordning för individ- och familjeomsorgen SON 130 Delgivning av individutskottets beslut 2017 SON 131 SON 132 SON 133 SON 134 SON 135 SON 136 SON 137 SON 138 SON 139 SON 140 SON 141 SON 142 Delgivningar och anmälningsärenden Särskilt förordnad vårdnadshavare (A) Särskilt förordnad vårdnadshavare (B) Särskilt förordnad vårdnadshavare (C) Särskilt förordnad vårdnadshavare (D) Nedläggning av faderskapsärende (E) Nedläggning av faderskapsärende (F) Nedläggning av faderskapsärende (G) Nedläggning av faderskapsärende (H) Socialdirektören informerar Delegationsbeslut Övrigt
SON 2017/27 ANSLAG/BEVIS et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Socialnämnden Sammanträdesdag 2017-09-20 Datum då anslaget sätts upp 2017-09-26 Anslaget får tas ned tidigast 2017-10-18 Förvaringsplats för protokollet Socialförvaltningen Underskrift Helena Eskedahl
SON 108 Information. Hemtjänst i egen regi Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner informationen. Agneta Nyström, avdelningschef hemtjänsten och Gunilla Rylander, enhetschef myndighetsavdelningen informerar nämnden om hemtjänstverksamheten. Gunilla berättar om arbetet på myndighetsavdelningen och om processen från ansökan om bistånd till beslut. Agneta beskriver processen för en ny brukare och hur enheterna arbetar i hemtjänsten. Ärendets behandling under mötet Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
SON 109 Vuxensam rapportering. Missbruks och beroendevården SON 2017/12 Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att gå vidare med arbetet att inrätta en integrerad missbruks- och beroendevård inom befintlig ekonomisk ram. I den integrerade missbruks- och beroendevården planeras delar av primärvård, psykiatri och socialtjänstens beroendeenhet ingå. Den integrerade missbruks- och beroendevården har som målsättning att på sikt ha verksamheten i gemensamma lokaler. Den sk Första linjen för denna klient- och patientgrupp identifieras som den verksamhet som först identifierar ett behov. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. En arbetsgrupp från ledningskontoret, hälso- och sjukvården och socialtjänsten kom under hösten 2016 fram till att grunden för att hitta effektivare vårdflöden med bättre kvalitet än idag inom missbruks- och beroendevården kräver ett större helhetsgrepp. Översynen ledde till att uppdraget att skapa en integrerad missbruksoch beroendevård på Gotland prioriterades som ett uppdrag inom Regionalsamverkas- och stödstruktur (RSSS). Uppdraget att hålla samman det fortsatta arbetet gick till den nya funktionen, verksamhetsledare för Vuxensam, som tillträdde i maj 2017. För att Gotland ska kunna erbjuda en integrerad missbruks- och beroendevård krävs att nya gemensamma arbetssätt tas fram. Arbetsgruppen bedömer att klinter och patienter kan identifieras i två spår. Den grupp individer som lever under mer ordnade sociala förhållanden, utan svårare psykisk sjukdom och den grupp individer som förutom sin beroendeproblematik också har en samsjuklighet med psykiatrisk sjukdom och som är i behov av samordnade insatser från flera aktörer. Arbetssätten som ska identifieras grundas bl a på Socialstyrelsens reviderade riktlinjer Vård och stöd vid missbruk och beroende. I uppdraget ligger också att se över första linjens vård vid missbruk och beroende. I Sveriges kommuner- och landstings (SKL) definition står att första linjen är den verksamhet som identifierar ett problem. I verksamhetsledarens uppdrag ligger också att i tjänsteskrivelsen ge förslag på lokal och en kostnadsberäkning för denna. Uppdraget är att verksamheten ska använda befintliga lokaler. För att kunna göra en bedömning av vilka lokalbehov som finns behöver först en beskrivning av själva innehållet tas fram. Förutom ovan beskrivna aktiviteter kommer nuvarande överenskommelse att revideras.
Bedömning Socialförvaltningen bedömer att det finns förutsättningar att skapa en integrerad missbruks- och beroendevård på Gotland för vuxna på ett liknande sätt som för ungdomar/unga vuxna (MiniMaria). De verksamheter som föreslås ingå i den integrerade missbruks- och beroendevården ser positivt på att det ska leda till att insatserna för personer med missbruks- och beroendeproblematik blir mer samordnade och därmed också ger ett bättre resultat för individen. För att kunna erbjuda ett brett utbud av behandlingsmetoder så behöver rekommendationerna alltid anpassas till individens särskilda förutsättningar. Gällande lokaler för denna verksamhet så kommer respektive förvaltnings ordinarie lokalanskaffningsprocess arbeta med detta tillsammans med arbetsgruppen, men först behöver den nya integrerade verksamheten beskrivas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 11 september 2017. Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör presenterar ärendet. Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Skickas till Regionstyrelseförvaltningen Cecilia Krook, Vuxensam Registrator- RS
SON 110 Uppdrag - ytterligare insatser för barn, unga och deras familjer inom Barnsamarbetet SON 2017/289 SON/AU 68 Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner informationen. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. I budgetberedningen uppdrogs åt regionstyrelsen tillsammans med berörda nämnder i BarnSam att se över behov av och möjligheter för ytterligare insatser för barn, unga och deras familjer. Barnsam presenterar en analys av psykisk hälsa för 2016 samt en handlingsplan med fokusområdena första linjens insatser, stöd till unga vuxna samt familjestöd. En fördjupad analys över barn och unga planeras. Bedömning Barnsam beskriver verksamhetens erfarenheter och ger exempel från övriga landet samt ger förslag på utveckling av verksamheten. Socialnämnden bedömer att ytterligare resurser kommer att krävas när det gäller kompetensförsörjningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 22 augusti 2017. Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör presenterar ärendet. Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Skickas till Registrator- RS Christine Senter, verksamhetsledare Barnsam
SON 111 Information. Heltid som norm Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner informationen. Roger Nilsson, HR-chef informerar nämnden om arbetet med heltidsresan. Grunden är en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Kommunal där det nationella målet är heltid som norm vilket innebär att alla medarbetare ska ha heltidsarbete. Inom socialförvaltningen har arbetet påbörjats av en central arbetsgrupp bestående av Marit Lindgren, avdelningschef särskilt boende, Agneta Nyström, avdelningschef hemtjänsten och Roger Nilsson, HR- chef för att se hur det nationella målet kan anpassas på lokalnivå och förvaltningsnivå. En enkät ska skickas till alla anställda inom Kommunal för att få kännedom om medarbetarnas synpunkter på frågan. Arbetsgruppen ska sedan träffa koncernledningsgruppen och redovisa handlingsplanen under hösten 2017. Beslut fattas i Regionstyrelsen runt årsskiftet 2017/2018. Mer finns att läsa på www.heltid.nu Ärendets behandling under mötet Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
SON 112 Insatser för att behålla och utveckla kompetens samt att rekrytera till bristyrken SON 2017/295 SON/AU 61 Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att godkänna förvaltningens redovisning av insatser för att behålla och utveckla kompetens samt att rekrytera till bristyrken. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Socialförvaltningens pågående arbete med kompetensförsörjning tar sin grund i förvaltningens kompetensförsörjningsplan, daterad 2013-11-07, som antogs på socialnämnden 2013/ 244 och gäller för perioden 2014-2018. I planen har förvaltningen identifierat kommande svårigheter att rekrytera socionomer inom individ- och familjeomsorgen och myndighetsavdelningen, sjuksköterskor inom äldreomsorgen och hemsjukvården samt undersköterskor inom äldreomsorgen, hemsjukvården och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Svårrekryterade yrken, bristyrken, innebär att förvaltningen inte kan tillsätta vakanta tjänster med rätt kompetens utan antingen tvingas sakna personal på vissa tjänster eller justera kompetenskravet i kravprofilen och acceptera personal som inte har rätt formell kompetens eller erfarenhet för tjänsten. Förvaltningen tvingas också till att, där det är möjligt och nödvändigt, ingå avtal om hyrpersonal för att kunna fullgöra sitt uppdrag, vilket avspeglas på ekonomin. Bedömning Socialförvaltningen har i de allra flesta fall uppnått målen i kompetensförsörjningsplanen för 2014-2018 och arbetar för närvarande med att ta fram en plan för perioden 2018-2020. Förvaltningen ser fortsatta utmaningar i att rekrytera till bristyrkena socionomer, sjuksköterskor och undersköterskor. Arbete pågår med att dels skapa förutsättningar för att kunna rekrytera personal med rätt kompetens till vakanta tjänster med särskild tyngdpunkt på bristyrken, och dels att behålla och utveckla befintlig personal inom förvaltningens yrken. Socialförvaltningens arbete med försörjning av kompetens beskrivs i förvaltningens kompetensförsörjningsplan. Där redovisas uppnådda resultat samt framtida utmaningar och satsningar. I planen lyfts även förvaltningens bristyrken, yrken där det råder brist på arbetskraft, fram. Momenten i kompetensförsörjningsplanens har överlag genomförts (Uppföljning av aktiviteter i Socialförvaltningens kompetensförsörjningsplan 2014-2018, 2017-08-29). Nästa steg är att genom en ny plan skapa förutsättningar för kompetensförsörjningsarbetet för kommande period. Arbetet med den kommande kompetensförsörjningsplanen involverar samtliga chefer och påbörjas den 29/9 som en gemensam workshop där alla chefer deltar.
Målet är att socialnämnden har fattat beslut om den nya kompetensförsörjningsplanen innan årsskiftet 2017/2018. Beslutsunderlag Socialförvaltningens kompetensförsörjningsplan 2014-2018, SON 2013/ 244. Uppföljning av aktiviteter i Socialförvaltningens kompetensförsörjningsplan 2014-2018, 2017-08-29. Plan för handling för utveckling av den sociala barn och ungdomsvården, SON 2016/319. Tjänsteskrivelse daterad 31 augusti 2017. Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör presenterar ärendet. Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Skickas till Roger Nilsson, HR-chef RS - registrator
SON 113 Redovisning av konsekvenser av kostnadsminskningar - utökning delade turer alternativt lägre sysselsättningsgrad SON 2015/269 SON/AU 62 Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att godkänna fördjupad redovisningen av förväntade konsekvenser av utökning av antalet delade turer alternativt lägre sysselsättningsgrader. Vid socialnämndens sammanträde 2017-06-14, 73, gav socialnämnden förvaltningen i uppdrag att redovisa konsekvenser av utökning av delade turer alternativt lägre sysselsättningsgrad. Socialförvaltningen arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare med trygga anställningar och goda anställningsvillkor. Det innebär att medarbetaren ges möjlighet till önskad sysselsättningsgrad och att arbetsgivaren visar omtanke om medarbetarens hälsa och planerar arbetet så att dess arbetsmiljö upplevs som god. För att uppnå detta arbetar socialförvaltningen sedan 2015 med att minska andelen delade turer, vilket går i linje med Region Gotlands personalpolitik om heltidsanställningar med sammanhållen arbetstid. Bedömning Konsekvenser av kostnadsminskningar redovisas i tjänsteskrivelsen ur bland annat medarbetarperspektiv, ekonomiperspektiv och brukarperspektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 25 augusti 2017. Medborgarförslag. Avskaffa delade turer m m inom Region Gotland (RS 2015/30). Jämställdhetsplan Region Gotland 2016-2018. Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör presenterar ärendet. Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Skickas till Marica Gardell, socialdirektör Anna-Lena Gutedal, ekonomichef Roger Nilsson, HR-chef
SON 114 Redovisning av konsekvenser av kostnadsminskningar - tidig rehabilitering i hemmet SON 2015/269 SON/AU 63 Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att godkänna fördjupad redovisningen av förväntade konsekvenser för individen och av kostnadsminskningar för samhället vid satsning på tidig rehabilitering vardagsrehabilitering. Vid socialnämndens sammanträde 2017-06-14, 73, gav socialnämnden förvaltningen i uppdrag att redovisa konsekvenser av kostnadsminskningar för tidig rehabilitering i hemmet. Socialförvaltningens hemsjukvård ansvarar för habiliterings- och rehabiliteringsinsatser enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) till personer i ordinärt och särskilt boende enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen och stöd och särskild service till vissa funktionshindrade (LSS) samt i daglig verksamhet enligt LSS och korttidsboende enligt SoL och LSS på primärvårds-basnivå. Ansvaret gäller även att under 2017-2018 erbjuda rehabiliteringsinsatser i form av både arbetsterapeut och fysioterapeut till utförare av särskilt boende för äldre i egen och privat regi som önskar detta. Detta finansieras via stimulansbidrag. Tidig rehabilitering i hemmet avser vardagsrehabilitering till ovanstående verksamheter. Vardagsrehabilitering handlar om att ge stöd för att någon ska hålla sig så frisk som möjligt så länge som möjligt. Det kan handla om att hitta bra former för meningsfull träning efter en skada eller för att motverka en krämpa. Men det handlar också om hur man kan uppmuntra och underlätta för äldre och personer med funktionsnedsättning att fortsätta att vara aktiva och ägna sig åt det som känns meningsfullt. Det finns ett mycket tydligt samband mellan att vara aktiv och upplevd livskvalitet. Bedömning Förutsättningen för en utveckling av tidig rehabilitering i hemmet och med möjlighet för människor att klara sig själva hemma längre kräver utökning av personalresurser. Det som inte kan uppnås med dagens resurser är: - Deltagande i vårdplaneringar på lasarettet - Seniormöten med aktivitetsfokus i samarbete med förebyggandeenhetens mötesplatser - Närmare samarbete med biståndshandläggarna inför utredningar om trygghetslarm,
ansökan om nya eller utökade insatser - Närmare samarbete med hemtjänsten vid risk för dubbelbemanning och kring vardagsrehabilitering - Utökade insatser på daglig verksamhet och boende med särskild service enligt LSS - Fördjupad aktivitetsträning i ADL och IADL för ökad självständighet - Fördjupad funktionsträning av balans- och styrka för att minska antalet fallolyckor - Systematisk mätning av effekter för individ och samhälle för redovisning till nämnden Då regionstyrelsen inte kunnat prioritera utökade resurser för tidig rehabilitering i hemmet kan inte kostnadsminskningar redovisas utöver de positiva projektresultaten från 2015. Förvaltningen har valt att redovisa konsekvenser kring satsningar för tidig rehabilitering i hemmet från föregångskommuner och från forskning i Sverige och Norge. Långsiktigt ger vardagsrehabilitering en effektivisering i form av ökad livskvalitet för den enskilde individen och en kostnadseffektivitet för samhället i form av minskat behov av insatser. Det gäller insatser i form av träning av aktivitetsnivå och funktionsnivå inklusive träning av balans och styrka med minskning av antalet fallolyckor. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 21 augusti 2017. Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör presenterar ärendet. Förvaltningens förslag till beslut: Socialnämnden föreslås besluta att godkänna fördjupad redovisningen av förväntade konsekvenser för individen och av kostnadsminskningar för samhället vid satsning på tidig rehabilitering vardagsrehabilitering. För att uppnå de positiva konsekvenserna krävs en satsning på utökade personalresurser. Arbetsutskottet enades om den 6 september 2017 att ta bort andra beslutpunkten i förvaltningens förslag till beslut då det beskrivs i tjänsteskrivelsen och inte behöver vara en egen beslutspunkt. Socialnämnden instämmer. Ordförande yrkar att nämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Skickas till Marica Gardell, socialdirektör Anna-Lena Gutedal, ekonomichef Roger Nilsson, HR-chef Lena Andreasson, avdelningschef hemsjukvården
SON 115 Remiss - Förslag till reviderade föreskrifter om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i social barn- och ungdomsvård SON 2017/251 SON/AU 57 Socialnämndens beslut Socialnämnden lämnar förvaltningens förslag som sitt svar på Socialstyrelsens remiss. Förslaget avser reviderade föreskrifter om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn och ungdomsvård. Region Gotland har beretts tillfälle att yttra sig över Socialstyrelsens remissförslag till reviderade föreskrifter om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Bedömning Möjligheten att kunna rekrytera socionomer till den sociala barn och ungdomsvården har blivit påtagligt svårare och att ha regler som försvårar rekryteringen bidrar inte till en god kvalitet. Region Gotland ser positivt på förslagen i föreskriften 3 kap 2 och att behörighetsreglerna för den som har svensk utbildning inte är lika detaljerad som i SOSFS 2014:7. Den tidigare föreskriften är för detaljerad och det har varit i stort sett omöjligt för medarbetare med andra examina att komplettera sin utbildning utan att söka in på ett helt socionomprogram. Region Gotland uppfattar att socialstyrelsens arbete med att ta fram kompetensmål för handläggare inom den sociala barn och ungdomsvården är värdefullt och framöver kan underlätta denna valideringsprocess. Region Gotland uppfattar att de föreslagna ändringarna ger större möjlighet till flexibilitet och att kunna anpassa personalens kompetens till den egna verksamhetens behov och att skapa arbetsgrupper med olika sorters kompetens som kan komplettera varandra, utan att ge avkall på kvaliteten. De föreslagna ändringarna ställer krav på att verksamheten erbjuder en särskilt väl utvecklad introduktion. Socialnämnden har inga ytterligare synpunkter på förslaget utan tillstyrker det i sin helhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 9 augusti 2017. Konsekvensutredning- förslag till reviderade föreskrifter om behörighet att utföra visa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn-och ungdomsvård, daterad 11 juli 2017. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m (ISSN 2002-1054). Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör presenterar ärendet.
Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Skickas till Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorg Gunvor Allqvie, enhetschef barn och familjeenheten Ewa Hall, enhetschef enheten för familjehem och familjerätt Ia Lönngren, verksamhetsutvecklare individ- och familjeomsorg
SON 116 Remiss - God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild SOU 2017:53 SON 2017/223 SON/AU 52 Socialnämndens beslut Nämnden godkänner förvaltningens förslag till remissvar angående delbetänkandet God och nära vård En gemensam färdplan och målbild (SOU 2017:53). Utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) beslutade regeringen den 2 mars 2017 att tillsätta en särskild utredare som utifrån de förslag som framkom i betänkandet, stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård, med fokus på primärvården (dir. 2017:24). Utredningen menar att vi inte kan organisera vård och omsorg på samma sätt som idag om vi ska bibehålla eller öka kvaliteten i hälso- och sjukvården, möta den demografiska utvecklingen och samtidigt ha kontroll på kostnaderna. Inriktningen på arbetet ska utgå från att de nuvarande styrande principerna för vårdens organisering, bör ersättas av nya principer som betonar närheten till patienten. Detta delbetänkande beskriver en gemensam målbild för omstruktureringen av hälso- och sjukvården samt en färdplan för att systemet ska förflyttas i den önskade riktningen. Förslaget till remissvar har tagits fram av socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen gemensamt. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har genom HSD-nätverket tagit del av, och erbjudits möjlighet att ha synpunkter på SKL s förslag till yttrande. Förvaltningen har valt att inte lämna några synpunkter på yttrandet. Bedömning Förvaltningarna står bakom den gemensamma målbild som utredaren presenterar och instämmer i behovet av en förflyttning från dagens system till en ny första-linjens hälso- och sjukvård med primärvården som bas, i samspel med sjukhus och kommunala insatser, och tydligt utgående från patientens behov. Förvaltningarna ställer sig även bakom den färdplan för en samordnad omställning till en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården som beskrivs i delbetänkandet och ser positivt på föreslagna förändringar i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och Patientlagen (2014:821) samt utredningens förslag till förordning om ändring i Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80). Förvaltningarna anser att utredningens förslag till ändrade styrande principer är nödvändiga för att åstadkomma en förändring i riktning mot den presenterade målbilden.
Förvaltningarna anser vidare att förslaget om att förändra vårdgarantin till att innebära en professionsneutral medicinsk bedömning är ett viktigt steg för ett bättre användande av hälso- och sjukvårdens resurser. Förstärkningen i form av förkortad tidsfrist till tre dagar kan, precis som utredaren beskriver, bli en utmaning kopplad till bemanning men är oavsett det ett steg i önskad riktning mot den angivna målbilden. Beslutsunderlag Remiss God och nära vård- en gemensam färdplan och målbild SOU 2017:53 daterad 14 juni 2017. Svar på remiss, tjänsteskrivelse daterad 22 augusti 2017. Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör presenterar ärendet. Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Skickas till Registrator-RS - Regionstyrelseförvaltningen (Socialdepartementet (S2017/03549/FS)) Lena Andreasson, avdelningschef hemsjukvården Sof Marit Lindgren avdelningschef särskilt boende Sof Rolf Forsman, beställarchef Hsf
SON 117 RS remiss - Avseende hjälpmedelsutredningen S2015:08 betänkande På lika villkor! - delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen (SOU 2017:43) SON 2017/248 SON/AU 53 Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag och lämnar det till Regionstyrelsen som sitt eget. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Hjälpmedelsutredningens betänkande På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen lämnar ett antal lagförslag som berör Region Gotland som sjukvårdshuvudman, både inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten samt som huvudman för utbildningen. Hjälpmedelsutredningen påvisar olikheter gällande hantering, utbud och avgifter för hjälpmedel och har en inriktning att det ska bli mer jämlikt och likvärdigt inom landet. Regionstyrelseförvaltningen har skickat förslag på remissvar till bland annat socialnämnden. Socialnämnden instämmer till största del i regionstyrelseförvaltningens förslag på remissvar. Bedömning Regionstyrelsen föreslår att tillstyrka ett antal förslag i hjälpmedelsutredningen, men även att avstyrka ett antal. Socialförvaltningen instämmer i regionstyrelseförvaltningens förslag på remissvar med följande kommentar: Socialförvaltningen ser vikten av, och ställer sig positiv till, utredningens förslag att lyfta fram och stärka rehabiliteringen i kommunernas planering av hälso- och sjukvården och äldreomsorg. Detta görs genom att i 11 kap HSL (5 ) införa en ny bestämmelse där verksamheternas behov av kompetens i form av arbetsterapeuter och fysioterapeuter särskilt beaktas. Att kommunerna även ska ta ställning till om det bör finnas en medicinskt ansvarig arbetsterapeut eller fysioterapeut i verksamhetsområden, som i huvudsak omfattas av rehabilitering, är enligt förvaltningen ett sätt att stärka kommunernas patientsäkerhetsarbete. Beslutsunderlag SON tjänsteskrivelse, daterad 2017-08-21 internremiss avseende hjälpmedelsutredningen S2015:08. RS remissvar på hjälpmedelsutredningen.
På lika villkor. Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen, SOU 2017:43. Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör presenterar ärendet. Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Skickas till Lena Andreasson, avdelningschef hemsjukvården Bo Magnusson, regionstyrelseförvaltningen Registrator- RS
SON 118 Intern remiss - Egenavgifter för hjälpmedel inom Region Gotland SON 2017/288 SON/AU 54 Socialnämndens beslut Socialnämnden tillstyrker egenavgifter för hjälpmedel enligt tabell 1. Avgifterna gäller från och med 1 januari 2018. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Nationellt finns olika modeller för egenavgifter för hjälpmedel, dels olika patientavgifter för den medicinska bedömningen/förskrivningsavgifter, och dels egenavgifter för hjälpmedlen. Patientavgifter hanteras i särskild ordning för hälso- och sjukvårdsnämnden respektive socialnämnden, med särskilda regelverk för högkostnadsskydd och maxtaxa. Patientavgifter hanteras därmed inte i detta ärende. Hjälpmedelskommittén har fastställt ett antal utgångspunkter för egenavgifter: 1. Rättvist 2. Egenavgiften bör harmoniera med de övergripande prioriteringarna inom hälsooch sjukvård, och stödja god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen (HSL 26). Detta oavsett hemsjukvård eller annan hälso- och sjukvård. 3. Enkelt och begripligt 4. Särskild hänsyn skall tas till barn 5. Inte administrera bort pengar 6. Få incitament använda hjälpmedel och att återlämna/återanvända hjälpmedel 7. Ge intäkt till huvudmannen Med ledning av dessa kriterier förordas egenavgifter enligt en modell med dels fasta avgifter för vissa hjälpmedel och dels hyra för vissa hjälpmedel. Förslaget är utarbetat i en arbetsgrupp med representanter från socialförvaltningen, hälso - och sjukvårdsförvaltningen, och regionstyrelseförvaltningen. Bedömning Med ledning av redovisningen ovan förordas en egenavgift. Eftersom Stockholms läns landsting (SLL) har en väl genomarbetad modell för prioriteringar, bedömningar och också avgifter, som uppfyller de kriterier som fastslagits som förutsättning för egenavgifter, förordas en avgiftsmodell med utgångspunkt från regionens befintliga egenavgifter och avstämd med nivåer från framförallt SLL. De förändrade avgifterna beräknas öka intäkterna till regionen från ca 1,3 mkr till 2,2 mkr. Egenavgifter redovisas i tabell 1.
Tabell 1 Egenavgifter Hjälpmedel Förslag till avgift Avgiftsbefrielse för barn och unga under 18 år Högkostnadsskydd 2000 kr/12 månadersperiod Kryckkäppar (2st) 100 kr engångskostnad Ingår Tyngdtäcke 600 kr/tyngdtäcke Nej Hörapparater 600 kr/öra Ingår Ortopediska skor, vuxna över 18 år 1000 kr/par Nej Stöd och kompressionsstrumpor 150 kr/arm/ben 300 kr/par Ingår Ortoser Faktisk kostnad, dock max 300 kr/st Ingår Hyresavgifter för TENS hjälpmedel. 100 kr/kalendermånad Ingår Hyresavgift för CPAP/BIPAP 100 kr/kalendermånad Ingår Glasögon (högst 0,3 avståndsglas) Glasögon (högst 0,3 bifokala) 700 kr/glasögon Ingår Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 21 augusti 2017. Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör presenterar ärendet. Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Skickas till Lena Andreasson, avdelningschef hemsjukvården Anna-Lena Gutedal, ekonomichef
SON 119 Kvalitet i särskilt boende rekommendationer för ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre SON 2017/145 SON/AU 55 Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att anta Kvalitet i särskilt boende- rekommendation för arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre. Rekommendationen Kvalitet i särskilt boende har tagits fram av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Syftet är att stärka kvaliteten på omsorgen nattetid på särskilda boenden för äldre utifrån fyra valda fokusområden. Rekommendationen presenterades den 3 maj när en workshop Sätt ljus på natten anordnades på Gotland med SKL, politiker, tjänstemän, enhetschefer och medarbetare. Rekommendationens fyra fokus områden är koll på läget, planera utifrån individens behov, ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter och ledarskap. Bedömning Socialförvaltningen bedömer att rekommendationens innehåll är viktigt för att säkra kvalité på särskilt boende dygnet runt. Genom att anta rekommendationerna får verksamheterna en tydlig inriktning på utvecklingsarbetet genom de beskrivna fokusområdena. Förslaget om en strategi för digitalisering är i linje med förvaltningens planerade arbete med plan för välfärdsteknologi. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 22 augusti 2017. Kvalitet i särskilt boende - rekommendation för arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre, daterad 15 december 2016. Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör presenterar ärendet. Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Skickas till Therese Thomsson, tf avdelningschef kvalitets- och utvecklingsavdelningen Peter Åkesson, utvecklingsledare Cecilia Berg, utvecklingsledare
SON 120 Handlingsplan för självmordsförebyggande arbete SON 2017/183 SON/AU 56 Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner handlingsplan för självmordsförebyggande arbete. Handlingsplanen utgår från Program för självmordsförebyggande arbete inom Region Gotland som är fastställt av regionfullmäktige, ärendenummer RS 2014/582 Självmordsförebyggande (http://gotland.se/87381). Bedömning Socialnämndens uppdrag syftar till ökad kunskap om psykisk ohälsa och självmord i befolkningen och bland medarbetare i Socialförvaltningen. Handlingsplanen innehåller en aktivitets- och tidsplan med ansvariga för arbetet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 23 augusti 2017. Handlingsplan för självmordsförebyggande arbete, daterad 20 september 2017. Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör presenterar ärendet. Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Skickas till Marica Gardell, socialdirektör Therese Thomsson, myndighetschef, tf kvalitetschef Cecilia Berg, utvecklingsledare Lisa Lindell, utvecklingsledare
SON 121 Miljöhandlingsplan socialförvaltningen SON 2015/464 SON/AU 59 Socialnämndens beslut Socialnämnden upphäver tidigare handlingsplan för miljöarbete inom socialförvaltningen som antogs i socialnämnden 2016-04-20 62 (SON 2015/464). Socialnämnden antar förslaget till reviderad handlingsplan för miljöarbete inom socialförvaltningen som en del av Region Gotlands miljöprogram. Region Gotlands miljöprogram är ett övergripande styrdokument antagen av regionfullmäktige 23 november 2015. Syftet är att Region Gotlands samlade verksamhet ska ge största möjliga nytta för medborgarna och samtidigt vara långsiktigt hållbar. Vägen dit är ökad miljöhänsyn inom verksamheterna, i deras ständigt pågående utveckling. Miljöprogrammet består av två delar: - Ett strategiskt program med innehåll som beslutas av regionfullmäktige och förvaltas av regionstyrelsen. - En handlingsplan med innehåll som nämnderna bereder och beslutar om en gång per mandatperiod. Socialnämnden har fått i uppdrag att under våren 2016 sammanställa en handlingsplan enligt miljöprogrammets mål och intentioner. Socialnämnden har beslutat att handlingsplanen skall revideras årligen. Handlingsplanen för miljöarbete inom socialförvaltningen är framtagen i samråd med avdelningschefer inom omsorg om funktionshindrade, hemsjukvård, särskilt boende samt hemtjänst och förankrad i förvaltningsledningen. Bedömning Som handlingsplan har socialförvaltningen valt ut tre fokusområden som tillsammans syftar till att göra medvetna miljöval. Framtagna fokusområden är: Medvetna transporter Medveten sopsortering Medveten användning av förbrukningsmaterial Till respektive fokusområde är det kopplat ett antal aktiviteter, nyckeltal samt tidplan för genomförande. Uppföljning kommer att ske årsvis i samband med årsbokslutet där det även finns möjlighet till revidering av handlingsplanen.
Föreslagen plan är en revidering av handlingsplanen och kommer att gälla fram till nästa revidering. Beslutsunderlag Miljöprogram för Region Gotland. Uppföljning av handlingsplan miljöarbete inom socialförvaltningen 2016. Handlingsplan miljöarbete inom socialförvaltningen 2017. Tjänsteskrivelse handlingsplan för miljöarbete inom socialförvaltningen, daterad 28 augusti 2017. Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör presenterar ärendet. Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Skickas till Lena Andreasson, avdelningschef hemsjukvård Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorgen Hanna Ogestad, avdelningschef boende ensamkommande unga Agneta Nyström, avdelningschef hemtjänst Anna-Lena Pettersson, avdelningschef omsorg om funktionshindrade Marit Lindgren, avdelningschef särskilt boende Therése Thomsson, avdelningschef myndighetsavdelningen Therése Thomsson, tf avdelningschef kvalitet- och utveckling Kristina Pajuäär, enhetschef administrativa avdelningen Registrator RS
SON 122 Plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland 2017-2026 SON 2016/11 SON/AU 60 Socialnämndens beslut Socialnämnden upphäver tidigare boendeförsörjningsplan avseende särskilt boende för äldre 2016-2025 som antogs i socialnämnden 2016-02-10 (SON 9). Socialnämnden antar den reviderade boendeförsörjningsplanen avseende särskilt boende för äldre 2017-2026. Socialnämnden antog en reviderad boendeförsörjningsplan 10 februari 2016 samt beslutade om en årlig revidering av planen. Föreslagen plan är en revidering av ovanstående plan. Denna plan sträcker sig fram till och med 2026 och kommer att gälla fram till nästa revidering. Bedömning Socialnämnden antar reviderad plan för särskilt boende för äldre inom Region Gotland 2017-2026. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 25 augusti 2017. Reviderad plan för särskilt boende 2017-2026. Äldreboendeplan 2016-2026. Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör presenterar ärendet. Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Skickas till Kristina Pajuäär, administrativ chef Therése Thomsson, myndighetschef
SON 123 Europeiska socialfonden. Projekt Lärsam Unga SON 2017/294 SON/AU 58 Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner genomförandet av projekt LärSam Unga under tre år, för perioden september 2017 till och med augusti 2020. Avdelningen för omsorg om personer med funktionsnedsättning har sökt projektmedel som Europeiska socialfonden (ESF) utlyst; Småland och Öarna - Ungdomssatsningar : diarie nummer: 2016/00728. Målgrupp utgör unga mellan 19-24 år med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Projektet kommer att kallas LärSam Unga. Sedan hösten 2015 har det Finsam-finansierade projektet LärSam arbetat med att identifiera problematik och utveckla strukturer kring målgruppen. Det har lett till en rad förändringar på organisatorisk nivå samt ett utvecklat samverkansarbete mellan de parter som möter målgruppen. Projektet har kartlagt behov och arbetssätt för att se vilka metoder som är framgångsrika för att stödja unga med komplex problematik vidare mot studier, arbete eller annan sysselsättning. Den 21 juli 2017 fick avdelningen omsorg om personer med Funktionsnedsättning besked om att ESF-rådet bifallit ansökan LärSam Unga. Den totala summan för finansiering av projektet uppgår till 10 141 575 kr. Stödet från ESF utgår med 75% av kostnaderna, resterande 25% kommer Omsorg om personer med Funktionsnedsättning samt medfinansiärer stå för genom bland annat arbetsinsatser och aktivitetsersättning till deltagare. Projektet pågår som längst under 36 månader och delas in i en analys- och planeringsfas på högst 6 månader, en genomförandefas på högst 27 månader och en avslutande fas på högst 3 månader. Projektet kommer drivas i samverkan med andra aktörer. Bedömning Socialnämnden föreslås besluta om att avdelningen för omsorg om personer med funktionsnedsättning kan godkänna genomförandet av projekt LärSam Unga som sträcker sig över en treårsperiod från september 2017 till och med augusti 2020. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 25 augusti 2017. Projekt ansökan LärSam Unga 27 juni 2017. Beslut Projekt LärSam Unga 27 juni 2017. Beslutsbilaga LärSam Unga 27 juni 2017. Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör presenterar ärendet. Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag.
SON 124 Delårsrapport 2 SON 2017/9 Socialnämndens beslut Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att fortsätta med påbörjade kostnadsminskningar. Socialnämnden äskar medel för att täcka kostnader uppkomna i samband med mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Socialnämnden godkänner delårsrapport 2, 2017. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. I delårsrapport 2 för 2017 prognostiseras ett underskott på 27 mnkr. Obalansen i ekonomin är inte av tillfällig karaktär utan ett långsiktigt problem, som dessutom ökar i takt med att behoven växer. Kostnaderna ökar inom flera områden bland annat barn- och ungdomsvården och LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Användningen av hyrpersonal har ökat kraftigt på grund av att det är svårt att rekrytera. Nettokostnadsutvecklingen uppgår till 3,9 procent. Exklusive flyktingverksamhet är underskottet 16,7 mnkr och nettokostnadsutvecklingen för helåret 2,9 procent. För perioden är resultatet ett underskott mot budget på 0,4 mnkr. Bedömning Förutsättningarna är bättre då förvaltningen nu fått kompensation i nivå med de relativt stora löneökningarna inom Kommunals avtalsområde. Trots detta prognostiseras ett underskott för helåret kopplat till bland annat följande: Nya förutsättningar gäller för ensamkommande barn med nya regler och sänkt ersättning från 1 juli vilket också ger stora omställningskostnader. Underskottet bedöms bli cirka 10 mnkr men det är mycket svårt att bedöma. Kostnaderna för placeringar av barn och ungdomar bedöms öka under hösten. Utifrån svårigheter att rekrytera socionomer och sjuksköterskor så ökar tyvärr kostnaderna för hyr personal resterande del av året. Kompetensförsörjningen är sedan tidigare en av förvaltningens största utmaningar. Avdelningarna arbetar med handlingsplaner för att säkra bemanningsläget och förvaltningen strävar efter att etablera kontakter med utbildningsanordnare för att trygga tillväxten. Efter sju månader kan konstateras att sjuktalet är stadigt vikande. Förvaltningens ackumulerade sjuktal för januari till juli (6,97) är nu lägre än för samma period föregående år (7,36). Ett flertal avdelningar visar samma positiva tendens tack vare medvetet arbete med att sänka sjukfrånvaron. Måluppfyllelsen redovisas i delårsrapporten.
Beslutsunderlag Delårsrapport 2 januari-augusti 2017. Tjänsteskrivelse daterad 18 september 2017. Ärendets behandling under mötet Anna-Lena Gutedal, ekonomichef presenterar ärendet. Roger Nilsson, HR-chef presenterar delen avseende medarbetarna. Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Skickas till RSF registrator RSF ekonomi och styrning
SON 125 Revisionsrapport. Granskning av hantering och rutiner avseende riktade statsbidrag SON 2017/205 SON/AU 64 Socialnämndens beslut Socialnämnden överlämnar socialförvaltningens svar som sitt eget yttrande. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Revisorernas granskning av hantering och rutiner avseende riktade statsbidrag visar att det inom socialförvaltningen finns ändamålsenliga rutiner men att det också finns förbättringsområden. Bedömning Socialförvaltningen delar revisorernas bedömning och kommer att arbeta utifrån deras rekommendationer. Delegationsordningen ska ändras så att det framgår vem som har rätt att ansöka eller avstå att söka statsbidrag. Rutinerna för ansökan av statsbidrag är kända och finns i kvalitetschefens ledarkontrakt men ska dokumenteras. Statsbidragen finns inte inlagda i detaljbudgeten för kommande år då budgeten görs klart under november. Förvaltningen ska dock överväga i vilken utsträckning vissa statsbidrag ändå ska tas med i detaljbudget. Beslutsunderlag PWC. Granskning av hanteringen och rutiner avseende riktade statsbidrag, maj 2017. Missiv. Hantering och rutiner avseende riktade statsbidrag, daterad 2017-05-30. Tjänsteskrivelse socialförvaltningen, daterad 2017-06-27; Svar på revisionsrapport: Granskning av hantering och rutiner avseende riktade statsbidrag. Ärendets behandling under mötet Anna-Lena Gutedal, ekonomichef presenterar ärendet. Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Skickas till RSF registrator Carin Hultgren, revisor PWC carin.hultgren@pwc.com Hanna Ogestad socialförvaltningen, kvalitetschef från 171001
SON 126 Revisionsrapport. Granskning av rutinerna för ansökan om statlig ersättning inom flyktingmottagandet SON 2017/162 SON/AU 65 Socialnämndens beslut Socialnämnden överlämnar socialförvaltningens svar som sitt eget yttrande. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Revisorerna har granskat om regionen har ett ändamålsenligt arbete avseende återsökning av statliga ersättningar inom flyktingmottagning. Socialförvaltningen och regionstyrelseförvaltningen beredes mycket kort tid för faktagranskning av utkast till rapporten och revisorerna har tyvärr inte beaktat förvaltningens kommentarer fullt ut. Detta gör att delar av rapporten innehåller felaktigheter, vilket påtalats. Revisorernas övergripande bedömning är dock att det finns en god kontroll av återsökningar av statsbidrag inom socialförvaltningens område men att det finns förbättringsområden vilket rör intern kontroll av extraordinära ersättningar och identifiering av merkostnader. Bedömning Socialförvaltningen bör ta fram rutiner för att identifiera och återsöka extraordinära kostnader. En rutin för intern kontroll bör finnas för sällanansökningar av medel för LSS-insatser (Lagen om stöd och service till funktionshindrade) och äldreomsorg, trots att det ännu inte skett några ansökningar. Regionstyrelseförvaltningen i samarbete med berörda förvaltningar ska ta fram ett förslag till fördelning av schablonersättningen inför 2018 och det är viktigt att en andel tillfaller socialförvaltningen. Dagens beslut om fördelning av medel till överförmyndarnämnden bör upphävas. Fördelning av medel till överförmyndarnämnden kan istället vara en del av schablonersättningen. En gemensam rutin för hela regionen bör tas fram för att dokumentera den enskildes behov, från etableringsfasen och framåt. Detta för att senare använda dokumentationen för att påvisa behov och därmed kunna söka ersättningar för till exempel LSS och försörjningsstöd. Beslutsunderlag Revisionsrapport: Granskning av rutinerna för ansökan om statlig ersättning inom flyktingmottagandet Region Gotland, PWC, mars 2017. Missiv - Bidrag flyktingmottagande 2016, daterad 2017-04-25. Tjänsteskrivelse daterad 2017-07-03, Svar på revisionsrapport: Granskning av rutinerna för ansökan om statlig ersättning inom flyktingmottagandet, socialförvaltningen.
Ärendets behandling under mötet Anna-Lena Gutedal, ekonomichef presenterar ärendet. Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Skickas till Åsa Högberg, ekonomichef RSF
SON 127 Kommunikationsstrategi socialförvaltningen SON 2017/153 SON/AU 66 Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att anta kommunikationsstrategin. Förslaget på kommunikationsstrategi anger den grundsyn och de värderingar som ska prägla förvaltningens kommunikation. I strategin anges riktlinjer och ansvarsfördelning och vilka mål som finns med både den interna och externa kommunikationen. Strategin följer intentionerna i Region Gotlands kommunikationspolicy. Bedömning Socialnämnden föreslås anta kommunikationsstrategin vilken förvaltningen ska arbeta efter. Beslutsunderlag Kommunikationsstrategi socialförvaltningen, daterad 2017-09-20. Tjänsteskrivelse daterad 23 augusti 2017. Ärendets behandling under mötet Thomas Zielinski, kommunikatör presenterar ärendet. Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Skickas till Thomas Zielinski, kommunikatör
SON 128 Nytt reglemente för styrelse och nämnder SON 2017/234 SON/AU 67 Socialnämndens beslut Socialnämnden överlämnar förvaltningens svar på remissen som sitt eget yttrande. Riksdagen beslutade den 20 juni 2017 att anta en ny kommunallag som ska träda i kraft den 1 januari 2018. Det innebär att de lokala reglementena för nämnderna måste anpassas både till den nya lagen samt i övrigt till nämndernas ansvarsområden. Regionstyrelseförvaltningen (RSF) ger i remissen ett skissartat förslag på lösning vilket nämnderna ska lämna synpunkter på. Efter inkomna synpunkter ska RSF utarbeta ett sammanhållet förslag. Bedömning Beslut om nytt reglemente måste fattas av Regionfullmäktige innan årsskiftet 2017/2018. Det innebär en kort tidsfrist för handläggning av ärendet. Förvaltningen har därför fått möjlighet att i ett första skede lämna synpunkter på ett utkast av reglementet under tiden det är under uppbyggnad. Socialförvaltningen har i juli och augusti 2017 lämnat språkliga kommentarer, korrekturförslag samt andra synpunkter på innehållet utifrån det utkast (daterat 2017-07-11) som regionstyrelseförvaltningen presenterat. Förslaget innehåller tre delar; en första orienterande del, en andra gemensam del och en tredje nämndspecifik. Socialnämnden anser det vara en tydlig och bra uppdelning samt att man därigenom, på ett enklare sätt, får en inblick i andra nämnders ansvarsområden. Socialnämnden har tagit del av ett korrigerat utkast (ett arbetsmaterial daterat 2017-08-23) till ett nytt reglemente. Utifrån arbetsmaterialet föreslås socialnämnden att besluta meddela regionstyrelseförvaltningen ett antal synpunkter om tillägg och borttag av uppgifter som redovisas i tjänsteskrivelsen. Beslutsunderlag Remiss: Nytt reglemente för styrelser och nämnder (RS 2017/580) daterad 26 juni 2017. Tjänsteskrivelse socialförvaltningen daterad 25 augusti 2017. Utkast/arbetsmaterial: Reglemente för Regionstyrelsen och övriga nämnder, daterat 23 augusti 2017. Nuvarande reglemente för socialnämnden, senast ändrat 2 mars 2015.
Ärendets behandling under mötet Helena Eskedahl, nämndsekreterare presenterar ärendet. Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Skickas till Registrator- RS, ärende RS 2017/580
SON 129 Ändringar i delegationsordning för individ- och familjeomsorgen SON 2017/80 Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att till avdelningschef för individ- och familjeomsorgen delegera rätten att teckna individavtal utanför ramavtal med vårdgivare. Socialnämnden har med hjälp av Sveriges kommuner och landsting (SKL) upphandlat ramavtal om placeringar hos olika vårdgivare (som t ex driver hem för vård eller boende). Ramavtalen innehåller generella villkor när Region Gotland köper platser hos vårdgivarna, t ex vad en placering kostar per dygn. När det blir dags för placering av ett specifikt barn, en ungdom eller en vuxen hos vårdgivaren ska alltid ett individavtal tecknas. Av individavtalet ska framgå om villkoren i ramavtalet gäller eller om speciella villkor gäller i just det här fallet, t ex en högre dygnskostnad på grund av att barnet/ungdomen/den vuxne har speciella behov som kräver större personalresurser än normalt. Handläggaren inom individ- och familjeomsorgen (IFO) ska i första hand välja placeringar där det finns ramavtal, men det förekommer att placeringar behöver göras hos vårdgivare som regionen saknar ramavtal med. Socialnämnden har delegerat rätten att teckna individavtal inom det som avtalats i ramavtal med vårdgivare till enhetschef inom IFO. Rätten att teckna avtal utanför ramavtal är delegerat till socialdirektören. Förvaltningen föreslår att socialnämnden beslutar att i stället delegera rätten att teckna individavtal utanför ramavtal till avdelningschef för IFO. Bedömning Om rätten att teckna individavtal utanför ramavtalen delegerades till avdelningschef för IFO skulle handläggningen bli smidigare och tid skulle sparas. Ofta är det bråttom med placeringarna. Avdelningschefen finns i regel i samma lokaler som handläggarna. Avdelningschefen har dessutom bättre inblick i ärendena och har mer kunskap om respektive vårdgivare. Ytterligare en fördel är att det ger avdelningschefen bättre kontroll över kostnaderna. Forts.