Trygghetsbostäder - varför intressant för kommunen? Fil dr Lisbeth Lindahl Socialchefsnätverk, GR 18 maj 2018
Bakgrund 2
Andelen äldre ökar i samhället boendet är den viktigaste livsmiljön Hur vill och kan jag bo i framtiden? Hur vi arbetar med en åldrande befolkning är en av framtidens utmaningar krävs ett nytänkande om vi ska kunna behålla välfärden. Andelen personer över 80 år ökar starkt efter år 2020. Ny generation äldre med förändrade boendepreferenser. Viktigt satsa på hälsofrämjande miljöer för att förebygga behov! Det saknas bostäder och boendemiljöer som kan möta behoven hos en allt åldrande befolkning. Kommunen har ett ansvar för bostadsförsörjningen men behöver samarbeta med fastighetsägarna. Kommunen behöver se detta som en gemensam strategisk fråga! Om inget görs bidrar det till ökade kostnader. 3
Vad är trygghetsbostäder? Skiftande definitioner Funnits i ett tiotal år, lanserades nationellt 2008 av Äldreboendedelegationen Ingår i det vanliga bostadsutbudet (för det mesta) Oftast hyresrätt Oftast krav på 65+ eller 70+ God tillgänglighet och möjlighet till social samvaro, personal (ibland måltider) Om bostäderna har fått statligt investeringsstöd gäller särskilda krav Vissa kommuner har ett kommunalt bidrag (Göteborg, Borås, Varberg m fl) 4
Studien Är det tryggt i trygghetsboende? 5
Syfte Att undersöka hur hyresgäster upplever det att bo i trygghetsbostäder. Vad bidrar till upplevelsen av trygghet i boendet? Vilken betydelse har tillgängligheten? Vilka förväntningar har hyresgäster på en trygghetsbostad? Hur förändras upplevelsen av boendet över tid? 6
Upplägg Studien pågick mellan sep 2013-dec 2014 Intervjuer med 28 hyresgäster som bodde i en trygghetsbostad (22 hushåll) 15 personer bodde själva, 13 bodde ihop 21 kvinnor och 7 män Medelålder 83 år (67-94 år) Göteborg (10 hushåll), Trollhättan (7), Alingsås (5) Uppföljningsintervjuer i Göteborg och i Trollhättan 9-12 mån efter den första intervjun (i boenden som var nya). Intervjuer med trygghetsvärdar, äldreomsorgschefer Observationer och tillgänglighetsinventeringar 7
Olika exempel på trygghetsbostäder Gemensamt - alla tillhörde allmännyttan Nybyggt - Trollhättan 8
Bostadsbolaget Olika exempel på trygghetsbostäder Nyskapat - i fastighet från 1990 (Öster om Heden, Gbg) 9
Olika exempel på trygghetsbostäder Nyskapat - i fastighet från 1965 - med inarbetad lokal (Länsmansgården, Gbg) Bostads AB Poseidon 10
Olika exempel på trygghetsbostäder Inarbetat - i fastighet från 1995, utan egen lokal (Brunnbo, Alingsås) 11
Resultat 12
Varför flytta till en trygghetsbostad? Försämrad hälsa och funktionsförmåga Planering inför framtiden (framtida hälsa) Ökad frihet slippa skötsel och ansvar Ensamhet Intervjuer i Alingsås och Trollhättan 13
Varför flytta till trygghetsbostad? Försämrad hälsa och funktionsförmåga Jag fick en stroke.. Och det var grabben som hade hittat det här boendet och då tyckte jag att det nog var lika bra att jag flyttade 14
Varför flytta till trygghetsbostad? Planering inför framtiden En väninna till mig pratade om att hon hade anmält sig till Tuvegården till en trygghetsbostad. / / så pratade jag med min svägerska. / / så sa hon, det är klart Lilly att du ska anmäla dig till detta. För du vet, du blir ju inte yngre. 15
Varför flytta till trygghetsbostad? Ökad frihet slippa skötsel och ansvar Jag kände väl då när du började bli dålig, när vi hade satt in bergvärmen och du började greja där och låg på knäna. Då tänkte jag Nej tänkte jag! Vad tråkigt. Han tyckte det var så jobbigt allting. Då vet jag att jag sa vi kan lika gärna flytta. För att höra han gnälla så hela tiden. En bomb i källaren så fort något krånglade vet du. Usch! 16
Varför flytta till trygghetsbostad? Ensamhet Jag var så väldigt ensam förut, när jag bodde på NN Det gick bra så länge mina svägerskor levde... 17
Varför välja ett trygghetspaket? Innan: Planering inför framtiden! När åtgärderna var på plats: Trygghet om man skulle glömma spisen, att veta vem som ringer på. Ökad självständighet i badrummet Intervjuer i Göteborg 18
Vad bidrar till upplevelsen av trygghet i trygghetsbostäder? Ett tryggt socialt sammanhang Möjlighet att klara sig själv Trygghet i boendet Att kunna bo kvar Skydd och säkerhet 19
1. Möjlighet att klara sig själv Trygg i mig själv Kan vara aktiv och tillgodose mina behov 20
En tillgänglig och användbar miljö påverkar möjligheten till självständighet! 1. Möjlighet att klara sig själv Tröga handtag hindrar balkongvistelse Tröskelskydd och trätrall till nybyggd balkong Låga trösklar är bra 21
1. Möjlighet att klara sig själv Svårigheter att nå och komma åt i skåpen gör att man måste ställa det mesta ovanpå köksbänken. Duschhörna gör det lätt att klara sin egen hygien 22
1. Möjlighet att klara sig själv Närhet till livsmedelsbutik och allmän kollektivtrafik är bra 23
1. Möjlighet att klara sig själv Vad som är viktigt att ha närhet till varierar mellan individer. 24
Närhet till personal En gemensam plats Att bo bland andra äldre Ett tryggt socialt sammanhang Att känna sina grannar Att få nya vänner 2. Ett tryggt social sammanhang Kravlöst umgänge 25
Att bo bland andra äldre 2. Ett tryggt social sammanhang det är väldigt lugnt och det här området verkade vara väldigt tryggt, inget busliv (Alingsås) hade vi flyttat dit [till andra sidan gården] hade vi inte lärt känna nån, för alla går in och stänger sin dörr. (Trollhättan) 26
2. Ett tryggt social sammanhang Att känna sina grannar Vi springer inte in i dörrarna hos varandra men ändå det är en trygghet på något sätt. Jag kan ringa på om det är nånting (Göteborg) även det här att ja men nu har jag inte sett henne på nån dag. Var kan hon vara? Man bryr sig liksom. (Trollhättan) 27
2. Ett tryggt social sammanhang Att få nya vänner När jag träffade Greta, då hade jag hämtat posten och då skulle Pia [värden] göra nånting med postlådan, så hon öppnade dörren samtidigt och då var Greta därinne och pratade med Pia, så vi hälsade på varandra (Trollhättan) 28
Kravlöst umgänge (-Saknar du nyckel till lokalen?) Nej, nej det var min man som började med curlingen man har ju ett visst ansvar när man har nycklar och man städade och gjorde i ordning och allt sånt där vill jag inte ha hand om längre. (Göteborg) 29
2. Ett tryggt social sammanhang En gemensam plats ett gemensamt vardagsrum 30
2. Ett tryggt social sammanhang En plats för aktiviteter 31
En fin plats för samvaro 2. Ett tryggt social sammanhang Men - brist på samhörighet med dem på äldreboendet 32
2. Ett tryggt social sammanhang Närhet till personal 33
www.fotoakuten.se 3. Att kunna bo kvar Att slippa flytta mer Vi har jättedålig ekonomi och det gör att hyran är alldeles för hög Hur ska man ha råd med en hyra på 9000 nästan? (Göteborg) 34
3. Att kunna bo kvar Framtida hälsa Men vi har sagt att vi tänker inte flytta vi mår bra och vi bor bra och trivs bra och vi har mer eller mindre bestämt oss att vi flyttar inte förrän dom bär ut oss. (Göteborg) 35
4. Skydd och säkerhet 4. Skydd och säkerhet Rädsla för brott (skottlossning, stölder, rån mm.) Stökiga grannar Bristande skydd (staket, garage) Dåliga evakuerings-möjligheter 36
4. Skydd och säkerhet 4. Skydd och säkerhet Man har väl slutat gå ut på kvällarna och sådär det kanske känns lite obehagligt om man ska gå till exempel över Heden när det är mörkt. Själva boendet är ju väldigt tryggt men det är ju hemskt med affären. Det är ju en av dom som jag känner som har blivit rånad när hon var och handlade. 37
Skydd och säkerhet i närområdet 4. Skydd och säkerhet 38
Diskussion och slutsatser 39
Slutsatser Studien belyser betydelsen av ett tillgängligt boende med möjligheter till sociala kontakter. Ett boende som gör det möjligt att bo kvar, känna sig säker och klara sig mer själv. Intervjupersonerna som bodde i trygghetsbostäder upplevde sig generellt sett som trygga i sin boendemiljö. Det som bidrog till trygghet i boendet var: Möjlighet att klara sig själv Ett tryggt socialt sammanhang Att kunna bo kvar Skydd och säkerhet 40
Slutsatser Den fysiska tillgängligheten är en förutsättning för att man ska klara sig själv. Gemenskapslokalen är en förutsättning för att man ska lära känna varandra i boendet. Personalen är viktig för en långsiktigt hållbar social miljö. Trygghetsvärden är en ny yrkesroll i vardande. Arbetar utifrån olika förutsättningar. Rollen behöver uppmärksammas och stärkas. 41
Dialogerna som kom av sig Följeforskning av projekt Trygghetsbostäder i Lundbypark 2014- juni 2017 Lisbeth Lindahl & Inga Malmqvist CMB 2018-05-15
Mål och visioner Arkitektföretagets målsättning var: att utveckla en arbetsmodell som bygger på dialog och delaktighet med kommunen, medborgare, internt inom arkitektföretaget och tillsammans med byggföretaget. Vidare önskade de pröva hur man kan styra projekt och utfall hela vägen till färdiga bostäder och utveckla ett trygghetsboende som en del av ett boende i gemenskap. De önskade även skapa ett unikt referensprojekt för arkitektföretaget, Göteborgs Stad och mellanboendeformen trygghetsboende (White, 2014). Skiss på kvarteret med trygghetsbostäder (hösten 2016) 43
Projekt DIABAHS Dialog Bygg Hållbart för Seniorer Syfte Att undersöka dialogens betydelse och vad som är hållbara bostäder för seniorer Lisbeth Lindahl Inga Malmqvist/Nina Ryd Cecilia Kaan Huvudfinansiärer www.grkom.se/diabahs 44
Följer och följer upp fyra exempel på nybyggda bostäder för seniorer Fyra kommuner av olika storlek Olika grad av dialog 65plus 70plus Trygghetsbostäder 45
Tack för att du lyssnade! Följ projektet på www.grkom.se/diabahs 46