Anteckningar till TCGR-rådets möte 9 februari 2010 Datum: Plats: Närvarande: Frånvarande: Tisdagen den 9:e februari Älvstrandens bibliotek, Lindholmen Anders Bergius, Stina Johansson, Mats Altby, Gösta Lindvall, Raymond Vaske, Håkan Cardfeldt, Eric Alexandersson, Lennart Österlund, Thommy Ottosson, Bengt Forsling, Boye Johansson, Marianne Brismar, André Essebro, Jan Johansson, Torbjörn Krus, Lars Berfenhag, Svante Boström, Josefin Grahn Pernilla Börjesson, Lars Lind, Jonna Weinelid-Forss, Linda Skår Almkvist, Björn Winblad, Kurt-Olov Sjöström Anteckningar 1. Presentation av ny deltagare Thommy Ottosson, Heka-Mylab. Thommy är Kungälvs avnämarerepresentant i det regionala rådet. Marianne berättar att hon kommer att lämna ordförandeskapet. Det finns några representanter från näringslivet som uttryckt intresse för att deltaga i det regionala rådet, men än så länge ingen som anmält intresse för att ta över ordförandeskapet. 2. Adjungerade deltagare i dagens möte Wiktoria Kovats, GR Utbildning 3. Föregående mötesanteckningar Lägges till handlingarna. 4. Information om Yrkes SM Wictoria Kovats, GR Utbildning informerar om Yrkes SM (10min) Bengt och Jan kompletterar 19-21 maj kommer Yrkes-SM att hållas här i Göteborg. 300 ungdomar upp till 23år kommer att tävla i ett trettiotal yrken och evenemanget är öppet för allmänheten. 2006 hade man 17 000 besökare, då var inte GR involverade. I år arbetar GR för att öka kunskapen om Yrkes- SM, bl.a. med temapass till elever på högstadiet. Ambitionen är att få eleverna att börja tänka inför gymnasievalet redan i åk 8, därför erbjuder man dem det ultimata studiebesöket. Man
vänder sig framförallt till elever i åk 8 och gör samma satsning mot alla, alltså är innehållet inte genusanpassat. Wictoria tar dock frågan med sig för eventuella framtida satsningar. Om man vill tävla i Yrkes SM kontaktar man ISS under våren då sökperioden går ut i september. Särskilt inför valet av inriktning kan det vara inspirerande att se skolkamraterna tävla. Anmälning till tävlingen görs via webben där kandidaterna får lösa problem för att visa på sin kompetens. De elever som presterat bäst bli uttagna till en kvalificeringstävling där de får lösa handfasta problem, därefter är det dags för semifinal och under våren således också SM. Vinnarna i de olika klasserna beredes plats i yrkeslandslaget och har möjlighet att tävla under Yrkes EM och Yrkes VM. Det senare är världens fjärde största tävling efter Fotbolls VM, Sommar- och Vinter OS. Wictoria lämnar foldrar för Det ultimata studiebesöket. Se även: http://www.yss.se eller kontakta Wictoria.kovats@grkom.se 5. Avstämning kring TE Gy 2011 Josefin Grahn informerar kort om att Skolverket nu lämnat in förslag till generaldirektören, dessa kommer att gå vidare till regeringen den 15/2. Kurser är det som ska utformas härnäst och då är det minst lika viktigt att komma med synpunkter som tidigare. Mats berättar att några av lärarna på Lindholmens tekniska gymnasium (YTC) är med och skriver några av kurserna till GY11 och att det går bra att kontakta dessa för att framföra tankar och idéer. Erik Hamrén arbetar med inriktning, ämnes- och kursplaner inom El-energi: automation. Jörgen Persson Linnerblom arbetar med inriktning, ämnes- och kursplaner inom Elenergi: dator- och kommunikationsteknik. Jens Kultje arbetar med inriktning, ämnes- och kursplaner inom VVS-fastighet: fastighet. GTG/GTC och SKF Tekniska Gymnasium som är referensskolor till Skolverket informerar om hur besöken gått och läget nu. Gösta: Vi har samlat in underlag från flera kollegor och har kommit med mycket synpunkter till Skolverket. Generellt är det viktigaste att man inte bygger in spärrar utan att det ska finnas utrymme för alla att anpassa efter sitt. Man vill ha möjlighet att använda så mycket kurser som möjligt i den nya gymnasieskolan. Strukturen är det som spikas nu sedan är det kurserna som ska definieras. Jan: De specialutformade programmen på GTG ingår i industriprogrammet men använder mycket automation och de kurserna måste vara tillgängliga att använda. Gymnasieingenjörsutbildningen är fortfarande beskriven som ett 4:e år. GTG har träffat den som skriver förslaget. Diskussioner om vem som är en gymnasieingenjör fördes och GTG framhåller att man måste ha förståelsen för processen för att kunna definieras som en yrkesman med djupa kunskaper. Man förespråkar därför två versioner, en med teoretisk grund och praktisk tillämpning och en andra med grund i det praktiska som kryddas med det teoretiska kunnandet. Raymond: Handläggningen för det fjärde året ligger sent (redovisas först i december 2010) och därför går det inte att marknadsföra den i anslutning till gymnasiedagarna. Josefin: Frågan om vem som gör vad nationellt kom upp på AU:t. Kontakt med Karin Thapper på Teknikföretagen har därför tagits och hon skriver som följer i svaret:
När det gäller gymnasieingenjörsutbildningen så har Teknikföretagen haft en träff med Skolverket tillsammans med Industrigymnasierna där vi haft en första sonderande diskussion. Teknikföretagen har som du vet varit den drivande i denna fråga och Skolverket har fått i uppdrag att inför utformandet av gymnasieingenjörsutbildningen samverka med branscherna. Skolverket kommer att bjuda in de olika branscherna för att få in synpunkter och veta intresse. I expertgruppen resp. referensgruppen till Teknikprogrammet har vi bl.a. representation från TC i Karlstad, TC i Vänersborg, TC i Örebro och TC i Göteborg (GTG/GTC). Jan: Vi vill påverka upplägget så att det är innehållet som är det som räknas, inte antalet år. Gösta understryker att man dessutom måste blanda upp de praktiska kurserna med teorin i de tre först åren. Marianne och Eric har båda gjort inlägg på Skolverkets diskussionsforum. Marianne: I linje med Teknikcollegekonceptet har vi försökt understryka vikten av samspel mellan näringsliv och skola, samt att utbilda både praktiska teoretiker och teoretiska praktiker. Lennart menar att det är viktigt att man börjar med den praktiska biten, inte tvärt om. Eric: Lärande i arbete borde vara i fokus. Det är en konkurrensfördel i Sverige att vi har den möjligheten, i USA har en ingenjör ofta inte sett verkstad. Raymond: GR-uppvaktningen i höstas har lett till förändringar. Gösta: Ska vi överleva måste vi erbjuda enskilda specialvarianter alt. om det blir en bra gymnasieingenjör kommer SKF Tekniska Gymnasium att satsa på det. Ett annat bekymmer är om APU inte finns med i Teknikprogrammet. Boye: Det finns delar i det senaste förslaget som gör näringslivsrepresentanterna oroliga. Man upplever det som att det finns en risk att skolan i och med GY11 kommer att frångå de upparbetade samverkansformerna mellan skola och näringsliv. Man tycker att förslaget från utredarna är ett steg bakåt. Boye uttrycker även en oro för Teknikcolleges fortsatta existens. Raymond: IK, vad gör de? Lennart: Man är tydlig att man vill ha teori varvat med praktik. Bengt: Praktiken viktig i teknikprogrammet, Josefin Larsson och Karin Tapper är de som driver frågan centralt. Gösta: De större skolorna är överens om att så här kan det inte gå till. Ska utbildningarna förbättras så att de passar industrin måste man ju lyssna på industrin. Bengt: Det pågår ett lobbyarbete hela tiden och man tycker att det går framåt. 6. Något nytt från de lokala Teknikcollegeråden? Laget runt skulle efter sammanträde i det lokala rådet återkomma med rapport till TCGR-rådet vad gäller uppföljningen av ämnesintegrationen. Raymond: Man har taggat igång bra under ht 2009. Stenungsunds lokala råd är igång och företagarnas vice ordf. är ordförande. Det händer mycket mellan mötena och industrin är på tårna, driver arbetet framåt. Man har fått 1 miljon kronor från politikerna att satsa på Teknikcollege. Även industrin undersöker om de kan sponsra med hälften för ytterligare satsningar (på maskiner mm.). 36 tjejer utbildas till ambassadörer och har redan varit ute i högstadiet, självkritiskt menar de att de ska gå nedåt i åldrarna.
Följande kriterier är fokusområden för arbetet under 2010: ämnesintegration, lärmiljö och sammanhållna arbetsdagar. Redan nu har lärarna lämnat in förslag till nästa läsårs schema, där man föreslår block med infärgning varvandes teori/praktik. Lärmiljön skall utformas på ett sätt som attraherar tjejer och det finns en budget för detta. Man kommer t.ex. att åka till Polhem för att hämta inspiration då man funderat över vad som gör att virtuell design inte attraherar lika mycket tjejer på Nösnäsgymnasiet som till det snarlika teknikprogrammet på Polhemsgymnasiet gör med sin designinriktning. Det pågår en diskussion i huset om att Teknikcollegeprogrammen prioriteras och man frågar sig när t.ex. samhällsprogrammet ska få samma uppmärksamhet? Politikerna (ett kommunalråd sitter med i det lokala rådet) har sagt sig vilja satsa särskilt på teknik för tillfället. Skolan har kontaktat Lysekil ang. petrokemin. Man arbetar med mycket nätverkande och önskar ännu mer av den varan, gärna inom TCGR. Tips från Lennart: Ta även kontakt med Munkedal beträffande petrokemin. Finns de lokala råden listade på resp. skolas hemsida nu? SKF har listat sitt råd, men övriga utbildningsanordnare har inte kommit till skott än. Läget för de tre ansökande utbildningsanordnarna på Lindholmen. Man har kompletterat ansökan innan jul och Leif-Göran hälsar att man inte fått svar än, men däremot några korta rader från en av granskarna som förklarar varför: Jag beklagar verkligen att det dröjer med vårt besked. Karin och jag har haft lite svårt att samordna oss tidsmässigt. Jag har läst igenom era kompletteringar och upplever att ansökan har tagit viktiga steg framåt inom flera viktiga nyckelfrågor och en del frågetecken har förvandlats till positiva utropstecken. Något mer exakt besked vill jag dock inte ge utan att Karin och jag gemensamt bedömt ansökan. Min förhoppning är att Karin och jag inom kort ska hitta en tid för att gemensamt bedöma er ansökan och därefter återkomma till er med något mer preciserade omdömen. Tjörn, vad händer med den Teknikcollegecertifierade inriktningen på FFG? Anders: Politiken har bestämt att FFG ska få finnas kvar och den certifierade utbildningen (industriprogrammet) kommer att fortsätta i samma regi. I dagsläget är det 3+3+2elever som läser industriprogrammet och till hösten tar man in ytterligare 2. Nu när man vet vad som händer framöver kommer man att synas mer. Boye, informerar om utvecklingsarbete inom ramen för Teknikcollege Petrokemiskt centrum för forskning och kompetensförsörjning. BRG tänker göra ett lyft gällande strategisk kompetensförsörjning inom de närmsta fem åren ihop med GR. Hur ser de närmaste fem årens behov ut? Lernia Processen går bredare nu när även Torbjörn är involverad och man gör en omstart. Inom kort återkommer man med en tidplan då man beslutat sig för att revidera den gamla ansökan. Stina Det händer mycket med de GR-gemensamma yrkesvuxutbildningarna. För mer information om GRvux, kontakta: Kenneth Ardehed : kenneth.ardehed@grkom.se eller Josefin Grahn josefin.grahn@grkom.se på GR. Svante
Myndigheten för YH kommer sannolikt att bevilja ytterligare 500-1000 YH-platser i Västsverige under våren. Lars Handledarutbildningen är igång nu, den arrangeras av Tjörn gemensamt för hela Norra Noden. Man ska prata ihop sig om kvalitetssäkringen i norra noden. 40st företag är engagerade Kungälv, men det har varit svårt att samla det lokala rådet. Thommy fyller i att 2009 har varit fruktansvärt tungt, men att man ser ljust på framtiden. 2-5v framåt ser det jättebra ut! Från och med v. 8 kommer Heka-Mylab att ta emot 3st praktikanter, ett positivt tillskott i det lilla företaget. 7. Riksföreningen Teknikcollege Sveriges Årsmöte 2/2 2010 Bengt och Josefin rapporterar Scanias VD Thomas Karlsson hade en riktigt intressant föreläsning i anslutning till årsmötet. Man kan konstatera att Scania har haft för mycket konsulter och som konsekvens av lågkonjunkturen beslutade man sig den 10:e dec 09 för att satsa på den egna personalen och ta fram ett kompetensutvecklingsprogram. Redan i februari 2010 drog man därför igång en stor satsning som innebär att alla anställda ska få utbildning året ut på halvtid och att cheferna är de som ska stå för undervisningen. Man kommer inte att satsa på bemanningsföretag och konsulter framöver, utan långsiktiga satsningar på personalen. Riksföreningen Teknikcollege Sveriges fokus för 2010 ligger på integration av vuxenutbildning i Teknikcollege och på att utveckla hemsidan. Det har visat sig att det är mest ungdomar som är inne på hemsidan trots att den inte är utformad med dem som målgrupp. En region har gett de studerande i uppgift att bygga en hemsida om Teknikcollege inom ramen för sina projektarbeten. Osynliga bransch- och arbetstagarorganisationer regionalt uppmanas att engagera sig mera då t.ex. TC Värmland efterfrågar bättre engagemang från näringslivssidan. Det blev även en diskussion om årets budget. Bengt menade att de 600 000 av budgetens 1,8miljoner som ska används till marknadsföring kan vara väl tilltagna. Kan man bara samordna sig med andra organisationer som har liknande intressen borde det gå att minska denna del genom, att göra gemensamma marknadsföringskampanjer. 13-14/10 2010 kommer rikskonferensen att hållas i Norrköping. Man kommer årligen att begära in underlaget till kartläggningen över de olika utbildningarna den 15/10. Riksföreningen Teknikcollege Sverige avser bygga upp en bank med respektive utbildningsanordnares styrkor (profil) i samband med återgranskningen. Detta kommer sedan att redovisas på den nationella hemsidan. En gemensam marknadsföringsplattform håller på att tas fram av en mediabyrå som heter WDO. Plattformen kommer att innehålla marknadsföringsmaterial, med utrymme för regional anpassning, som är riktat till olika målgrupper. Man passar även på att understryka vikten av att använda sig av den grafiska profilen och kommunikationsplattformen. I samband med detta möte får de certifierade utbildningsanordnarna varsin skiva med det grafiska kit Riksföreningen Teknikcollege Sverige har delat ut i samband med certifieringen. 8. Kvalitetssäkringen Presentation av resultatet Det regionala rådets centrala uppgift är att ansvara för kvalitetssäkring av regionens Teknikcollegeutbildningar. Som ett led i detta arbete har vi nu gjort en sammanställning av kvalitetssäkringsarbetet 2009. Denna kommer tillsammans med återgranskningsdokumentet,
ansökan och kompletteringarna att ligga till grund för Strategidagen. Kompletteringar eller förtydliganden lämnas in till Josefin senast vecka 7. 9. Yrkesvux Josefin informerar om att Västkraft och GRvux arrangerar ett Open Space-möte den 22/2 2010 som TCGR-rådet har blivit särskilt inbjudet till och att det är fritt fram att sprida inbjudan. Temat för dagen är: Kompetensbehov i Göteborgsregionen, nu och i framtiden, för den uthålliga tillväxten. 10. Newsdesk Riksföreningen har köpt tjänsten och vi har tillgång till densamma. Det är ett verktyg för att sprida pressreleaser och bevaka vad som skrivs om specifika ämnen. TCGR skulle kunna nyttja tjänsten t.ex. inför Yrkes SM och vid byte av ordförande. 11. Grundskoleprojektet MaTeNa Lennart informerar kort Satsningen riktas mot grundskolans lärare och är en fortbildning i nära samverkan med teknikföretag i regionen. Ett pilotprojekt drivs just nu i Örebro och fler är på gång. Fortbildningen består i seminarier och praktiska övningar, samt individuell plan ihop med en företagskontakt. Koordinator behövs i regionen och just nu kör man ett test i Göteborg med 4 skolor/16 lärare med Västsvenska industri- och handelskammaren. Lars: Föreslår att frågan tas med till UC, för genomgång och förankring. Därefter kan de utnämna någon i respektive kommun för att arbeta med projektet. Josefin: Samtal mellan nationell projektledare, Västsvenska industri- och handelskammaren och GR har inletts för att undersöka möjligheterna för samarbete i Göteborgsregionen. 12. ESF Eric Alexandersson Eric har kommit in med en förfrågan till rådet om hur vi kan underlätta för företag och utbildningsanordnare som ansöker om offentliga medel för olika utbildningsinsatser. Bakgrunden är att man genomgått flera ansökningsfaser inom ESF-området under året och upplever det som att handläggarna inte har koll på vad Teknikcollege är. Eric: Min idé är att vi borde stärka och sprida begreppet Teknikcollege som en klar och tydlig kvalitetsfaktor för alla handläggare inom ESF och AF inom Göteborgsregionen. Kanske kan vi bjuda in dem till seminarium där vi presenterar vad TC är, samt vad det innebär att vara Teknikcollegecertifierad och vilka utvärderingar som genomförs för att en utbildningsanordnare ska kunna uppnå detta. Detta skulle då bli ett konkret incitament för de certifierade Teknikcollegebolagen och därigenom också i det långa loppet stärka Teknikcollegeverksamheten som helhet. Jan: UBA ska ju kunna arbeta med olika typer av Teknikcollegeutbildningar med olika finansieringar. Hur når man de som läser ansökningarna? Boye: Tillväxtverket har inte en aning om detta, jag ska träffa dem senare idag. Jan: Man borde bjuda in sig på träffar hos AF, ESF, Vuxenutbildningsförvaltningarna, Tillväxtverket (fd. NUTEK), Västsvenska industri- och handelskammare med flera. Alla i rådet behöver äga sin roll i Teknikcollege. ESFs konsultbolag som reser runt och hjälper till med ansökningarna vore kanske en bra målgrupp, chefen heter Elisabeth Krans. Rådet skulle kunna ta på sig mäklarrollen för informations- och erfarenhetsutbyte, samt att öka medvetenheten om Teknikcollege. Det är viktigt att alla rådets medlemmar arbetar för att
sprida kunskaperna om Teknikcollegekonceptet. Den folder regionen tog fram inför gymnasiedagarna hösten 2009 finns till förfogande, kontakta processledare vid behov av densamma. Om det är specifika organisationer eller dylikt som behöver en riktad genomgång 13. Nationellt handledarnätverk Teknikcollege Örebro är värd för den nationella nätverksgruppen för handledarutbildning. Regionen kommer inom kort att kalla till möte i mars månad för att utbyta erfarenheter och diskutera frågor kring handledarrollen och utbildningar av handledare. Maria Hassel på GTG/GTC som har utbildat handledare för Nösnäs, Scania, SKF m.fl. har möjlighet att representera regionen i detta sammanhang. På dagordningen för nästa möte kommer en rapport från det nationella mötet att läggas in. 14. Budget Fakturor för 2009 har gått ut och förslaget till UC ser likadant ut i år som tidigare år (200 000:- fördelat på kommunerna efter invånareantal). 2010 kommer TCGR debiteras som storregion, i dagsläget 50 000:-. Raymond: UC har beslutat om detta enligt förslag. 15. Strategidag Den 19/4 träffas rådet för att under en heldag (9-16) i Kungälv ägna sig åt strategiska frågor kring TCGR. Utgångspunkt är återgranskningsdokument och sammanställningen av kvalitetssäkringen, samt ansökan och kompletteringarna. Nästa AU är den 25/2 (därefter23/3), inkom gärna med tankar och idéer till Josefin. 16. Kommande möten 19/4 Strategidag i Kungälv 9-16 19/5 TCGR-råd 8.30-12.00 på GR, gemensam lunch och besök på yrkes-sm under eftermiddagen Bengt: Man skulle kunna bjuda in Johan Anker och/eller Ola Asplund till strategidagen för att informera om den långsiktiga visionen för Teknikcollege. 17. Övriga frågor Höstens möten och viktiga datum 13/9 8.30-12 18/10 8.30-16 AF 7/12 8.30 Inrapportering nationell statistik 15/10 Inrapportering regional kvalitetssäkring 15/11 Anteckningar Josefin Grahn
Teknikcollege Göteborgsregionen Sammanställning av kvalitetssäkringsarbetet 2009 0
1
Innehållsförteckning Inledning..3 Regionalt perspektiv...3 Vilka samarbeten har inletts mellan olika aktörer med anledning av teknikcollegecertifieringen under 2009? Infrastruktur för utbildning..4 Antal tillkommande KY-utbildningar inom tekniksektorn. Vilka? Antal teknikcollegeinsatser kring anställda/arbetslösa. Vad? Tydlig profil.8 Utmaningar under året. Utbildarnas egna uppföljningar av resultat i form av t ex anställningsgrad. Samverkan med arbetsliv 9 Vilka företag är involverade i de lokala teknikcollegeråden? Är näringslivet i majoritet? Andel deltagande företag som uppfattar utbildningarna som relevanta? Antal genomförda handledarutbildningar. Vilka insatser har gjorts för att rekrytera nya yrkeslärare? Kvalitetssäkring.11 Hur mäts den lokala kvaliteten? (Årets resultat) Kreativ miljö..12 Antal nya, renoverade eller anpassade lokaler. Ev. resultat från undersökning om jämställdhet. Antal större genomförda projekt i samverkan med arbetslivet. Andel UF Företag. Maskiner och utrustning 14 Har sambruk skett mellan de olika nätverksparterna? Hur? Sammanhållna arbetsdagar 15 Vilka flexibla former för lärande erbjuds? Lagarbete...15 Eventuella undersökningsresultat kring elevernas uppfattning om arbetssättet. Lärande i arbete.16 Antal genomförda handledarutbildningar under året, samt antalet deltagare. Andel elever inom IP/SM som genomfört minst 15 veckors APU. Andel elever) på TE/SM som genomfört praktik i någon omfattning? Har validering av kompetens erbjudits/genomförts? De olika parternas redogörelser för arbetet under Teknikcollegehatten 2009..17 Rådsmedlemmarnas närvaro.19 2
Inledning Detta är ett arbetsmaterial som kommer att kompletteras med information bl.a. ifrån GR, BRG, IF Metall och Teknikföretagen under februari månad 2010. Det regionala rådet har till uppgift att kvalitetssäkra de lokala Teknikcollegen i regionen. Man har valt att göra följande nedslag under de 10 kvalitetskriterierna för att uppnå ett jämförbart resultat från år till år och för att säkerställa att man arbetar med de utvecklingsområden man angivit i ansökan och kompletteringarna. Under de tre år regionens Teknikcollegecertifiering gäller har rådet till uppgift att arbeta för att uppnå de visioner och mål man fått granskade och godkända av Industrikommitténs granskningskommitté. Frågorna åtföljs av ett A, B eller A/B och besvaras således antingen regionalt av projektledare eller av utbildningsanordnarna själva (B). Följande utbildningsanordnare är Teknikcollegecertifierade i dagsläget och svaren under respektive fråga som direkt berör resultat från utbildningsanordnarna kommer att redovisas i följande ordning. Regionalt perspektiv Samarbete som har inletts under 2009 mellan olika aktörer med anledning av Teknikcollegecertifieringen. B VUF- ABF- GTG och Volvopersonvagnar kompetenslyft för varslade medarbetare. Fler kontakter med gymnasierna i Stenungsund, Kungälv, Lindholmen och Kungsbacka. Arbetsförmedlingen och ESF-rådet, utbildning av 24 kvinnor under 54 veckor. Under 2009 har samarbete inletts mellan utbildningsanordnarna inom Norra Noden (Mimers Hus Väst, Nösnäsgymnasiet och UCT) gällande gemensam handledarutbildning inom TC samt gemensamt kompetensutvecklingsprogram. Tillsammans har vi planerat en handledarutbildning inom TC som kommer att genomföras under vt-10. Omfattningen är totalt 2 dagar med start i slutet av januari 2010. Inom gruppen för TC kompetensutvecklingsprogram har planering kring samarbete påbörjats. Samarbete har även inletts med TCGR-råd. Gentemot det lokala näringslivet har vi sedan tidigare upparbetade kontakter inom industribranschen. Vi har påbörjat samarbete med Business Region Gothenburg och Teknikcollege Lysekil angående framtida petrokemiskt kompetenscenter. Vi är anordnare av T-konventet i Sverige i mars 2010 Vi har startat kontakter med Robert Onsander, som är en viktig person i petrokemiklustret i Västsverige och också en viktig spelare när det gäller Business Region Gothenburg 3
Lokalt Teknikcollegeråd i Kungälv Handledarutbildning Teknikcollegerådets arbete under året. A Rådet har träffats fem gånger under 2009 och representanter från rådet, som utgjort en arbetsgrupp, har arrangerat ett nationellt nätverksmöte för integration av vuxenutbildning i Teknikcollege. Organisationsmodellens funktionalitet. A I det regionala rådet sitter det två representanter från respektive lokalt råd, en avnämare och en utbildningsanordnare. GR, IF Metall, Teknikföretagen och BRG har representanter med i rådet och ordföranden kommer från näringslivet, enligt riksföreningens kriterier. Det sitter dessutom representanter för utbildningsanordnare som är på gång med ansökningar med i det regionala rådet för erfarenhetsutbyte och introduktion i arbetssättet. Synpunkter på att rådet känns tungrott har förts fram och eventuellt bör man överväga att mötas i andra konstellationer mellan rådsmötena för att fokusera på specifika frågor. Infrastruktur för utbildning Antal sökande till TE, IP och vuxenutbildning. A Se bilaga ( Jämförelse söktryck 08 och 09 ) för jämförelse antal sökande ht 2008 och ht 2009. KY-utbildning GTC Göteborgs Tekniska College o Underhåll och Driftsäkerhetsutveckling o Produktionsutveckling o Ledare i industriell verksamhet 29 intagna till 25 platser 29 intagna till 25 platser 28 intagna till 35 platser Totalt 160 sökande till 85 platser Andel gymnasieelever som kommer in på sitt förstahandsval. A Här redovisas uppgift på hur många behöriga som sökt i förstahand i slutintagningen och hur många som antagits totalt. Se även bifogad sammanställning ( Statistik intagning sammanställning ) för mer information. GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium o Specialutformat industritekniskt högskoleinriktning 1:a hand 66 Intagna 64 o Specialutformat industritekniskt operativ inriktning 1:a hand 12 Intagna 20 SKF Tekniska Gymnasium o Specialutformatprogram inriktning industri, el och natur 1:a hand 34 Intagna 26 UCT Tjörn o FFG Industriprogrammet 1:a hand 5 Intagna 3 o Industriprogrammet 1:a hand 19 Intagna 16 o Teknikprogrammet 1:a hand 45 Intagna 46 o TUNA 1:a hand 18 Intagna 18 o Datorteknik 1:a hand 20 Intagna 24 4
o Kungälvs Tekniska program 1:a hand 16 Intagna 18 o Teknikprogrammet 1:a hand 50 Intagna 53 Betygssnitt per program. A (slutintag) Se även bifogad fil ( Intagningspoäng och medelvärde ) för information om preliminärintag och definitivintagning. GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium o Specialutformat industritekniskt högskoleinriktning 249 o Specialutformat industritekniskt operativ inriktning 197 SKF Tekniska Gymnasium o Specialutformat program inriktning industri, el och natur 263 UCT Tjörn o FFG Industriprogrammet 223 o Industriprogrammet 179 o Teknikprogrammet 236 o TUNA 248 o Datorteknik 175 o Kungälvs Tekniska program 212 o Teknikprogrammet 231 Antal certifierade skolor/utbildare vid årets start fördelat på gy, vux, KY och uppdragsutbildning. A Gymnasieskolor 2st GTG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium SKF Tekniska Gymnasium Vuxenutbildning 1st GTC Göteborgs Tekniska College KY 1st GTC Göteborgs Tekniska College Uppdragsutbildning 2st GTC Göteborgs Tekniska College SKF Kompetensutbildning Antal nycertifierade skolor/utbildare under året. A Gymnasieskolor 3st UCT Tjörn Vuxenutbildning 2st 5
KY 1st Antal skolor/utbildningar som förbereder ansökan. A 5st YTC Lindholmen KY-akademien Polhemsgymnasiet Lernia Elof Lindälvsgymnasiet Alingsås Antal deltagande kommuner (certifierade och ännu ej certifierade). A Regionen består av 13 kommuner som alla samverkar inom Teknikcollege, fyra av dessa har certifierade lokala colleges och ytterligare två har för avsikt att påbörja arbetet med ansökan. Vilka kommuner? A Kommuner med certifierade lokala Teknikcollege: o Göteborg o Stenungsund o Kungälv o Tjörn Kommun på gång med lokal ansökan: o Göteborg o Kungsbacka o Alingsås Övriga kommuner: o Ale o Alingsås o Härryda o Lerum o Lilla Edet o Mölndal o Partille o Öckerö Vilka huvudmän? A Certifierade: o SKF o AB Volvo och Volvo Cars o Göteborgs stad o Kungälvs kommun o Stenungsunds kommun o Tjörns kommun 6
På gång med lokal ansökan o Lernia o Göteborgs stad o Alingsås kommun o Kungsbacka kommun Antal tillkommande regionalt sökbara gymnasieutbildningar inom TE och IP (som har certifierats under året). Vilka? A Stenungsund: TUNA, Teknikprogrammet, Industriprogrammet, Datorteknikprogrammet Kungälv: KTP Tjörn: FFG Industriprogrammet Antal tillkommande regionalt sökbara utbildningar inom gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning. Vilka? A I Göteborgsregionen erbjuds från och med 2009 gemensamma yrkesvuxutbildningar, dessa är sökbara för alla regionens invånare. Några av utbildningarna är förlagda hos Teknikcollegecertifierade utbildningsanordnare, t.ex. GTC. Antal tillkommande KY-utbildningar inom tekniksektorn. Vilka? B Inga nya godkända. Befintliga tre rullar på. Ansökning inlämnad om ny Logistikutbildning i form av YH utbildning. Logistik tillsammans med GTC Ledare tillsammans med GTC Inom Tjörn erbjuds i nuläget inga KY-utbildningar. Vi fasar just nu ut KY utbildningen. Innevarande läsår har vi enbart år 2 elever på KY utbildningen. Läsåret 2010/2011 planeras start av Yrkeshögskola i Stenungsund med en processoperatörsutbildning. Om så blir fallet kommer denna utbildning att inkluderas i TC. Inga Antal utbildningar som omfattas av regional garanti inom sektorn. Vilka? A Än så länge finns ingen utbildning som omfattas av regional garanti, men det kan komma. Antal teknikcollegeinsatser kring anställda/arbetslösa. Vad? B Kompetenslyftet för varslade Volvo Personvagnar 150 personer heltid under 9 månader. 7
Arbetsförmedlingen och ESF-rådet, utbildning av 24 kvinnor under 54 veckor; dessa var varslade. Berörda lärare på industriprogrammet har genomfört handledarutbildningen Lärande på arbetsplats handledarstöd. Vi har tagit fram en handledarutbildning, gemensam för de tre ingående kommunerna inom TC Norra Noden. Handledarutbildning Tydlig profil Utmaningar under året. A/B Det förefaller inte ha varit helt lätt att bemanna respektive råd med engagerade avnämarerepresentanter. I samband med de kraftiga varsel och den nedgång i konjunkturen som skett har samverkansformen Teknikcollege visat sig mycket lämplig. Arbetslivets företrädare har en arena för att diskutera kompetensutveckling i nära samverkan med leverantörerna av utbildning. Göteborgsregionen utmärker sig för en ovanligt stor del vuxenutbildning inom det regionala Teknikcollegerådets verksamhet. Minskat intresse för teknikutbildningar bland ungdomar. Förändring av profil/er för att motsvara industrins kompetensbehov och vara attraktiva för ungdomar pågår. Arbete för att få ramavtal med vuxenutbildningsförvaltningar genomfört med bra resultat. SKF Kompetenscentrum har tagit emot och komptensutvecklat en stor mängd SKF-are från prod. 174 kurser startades 2009 En ny klass, Kvinnoprojektet ihop med AF och ESF Tjörns gymnasieskola är en liten skola där Industriprogrammet ligger under det Företagsförlagda gymnasiet (FFG). FFG erbjuder lärlingsutbildning med relativt få elever inom varje program. Inom Industriprogrammet går idag 8 stycken elever där majoriteten har en APU-plats inom det lokala näringslivet. Vi har haft svårt att bilda ett rent branschråd inom industri. Däremot fungerar vårt lärlingsråd, där industribranschen är representerad, som skolans samarbetsråd gentemot näringslivet. Eftersom vi håller lärlingsutbildningar sker specifik branschavstämning i samband med de möten som yrkesläraren har med respektive företag vid ett flertal tillfällen per termin. Fokus för dessa möten ligger på elevens utbildning, kursmål, branschkrav etc. och eleven är delaktig på varje möte och i hela denna process. Ett av målen är att eleven ska få en så verklighetsanknuten utbildning som möjligt. 8
Vi har tre prioriterade kriterier för 2010, antagna av lokala TC - rådet: 1. Skapa lärmiljöer i TC anda 2. Sammanhållna skoldagar skall prioriteras 3. Lagarbete/ämnesintegration Vi har pågående diskussioner med industrin om sponsring av en styr och mätutrustning till TC Stenungsund Framtagandet av gemensamt kompetensutvecklingsprogram i Norra Noden Start av nätverk för flickor Utbildarnas egna uppföljningar av resultat i form av t ex anställningsgrad B - - Inga sådana uppföljningar har genomförts. - Uppföljning kommer att genomföras under våren 2010 Samverkan med arbetsliv Vilka företag är involverade i de lokala Teknikcollegeråden? B AB Volvo, Volvo Cars, SKF och Chalmers SKF(lokala rådet) samt kontakter med Swedmaint, Bomek, Daros via Kvinnoprojektet Se beskrivning ovan. I vårt näringslivs-/lärlingsråd representerar ENP Industrisystem AB industribranschen. Övriga APU-företag där vi har en kontinuerlig planering och avstämning är Swede ship Marine AB, PAB Patric And Brother AB, Tjörns bryggteknik AB, Akzo Nobel, Skärhamns slip och mekaniska verkstad samt SF Marina Wallhamn AB. Borealis, K Svets, IF Metall, Företagarna, BPP, Ineos Vi har dessutom politikerrepresentation i TC rådet samt elev och personalrepresentation Nio företag inom plåt- och svets och skärande bearbetning 9
Är näringslivet i majoritet? B Ja Ja I vårt lärlingsråd är näringslivet i majoritet. På våra möten ute hos företagen deltar minst en representant från företaget (handledare), eleven samt yrkesläraren från skolan. Näringslivet är i majoritet ordförande är Företagarnas vice ordförande Göran Roos Ja Andel deltagande företag som uppfattar utbildningarna som relevanta. B Alla! SKF samt Swedmaint, Bomek, Daros Samtliga företag som vi samverkar med är delaktiga i utformningen av elevens utbildning och har medgivit ett långsiktigt åtagande i samband med elevens utbildning. En gemensam utvärdering har ännu inte genomförts. Vi har cirka 500 företag som vi samarbetar med för att klara vår APU verksamhet för våra yrkesförberedande program. Cirka 150 företag behövs för att vi skall kunna genomföra Teknikcollege. Alla yrkesprogram har ett yrkesråd som bl.a. diskuterar upplägg och genomförande av programmen. Företagen har också möjlighet att lämna synpunkter på kursupplägg mm. Nöjdheten med utbildningen är hög enligt de samtal som förs vid företagsbesök Antal genomförda handledarutbildningar. A/B 6 st, även som externa uppdrag. - 10
Handledarutbildningen inom TC startar vt-10. Däremot har vi under 2009 genomfört 2 egna handledarutbildningar inom Tjörns gymnasieskola. Vår utbildning omfattar 4 st halvdagar. För att bli certifierad handledare inom vår modell krävs också att man ansvarat för handledning av en elev i minst ett år. Hittills har 5 deltagare från industribranschen genomfört handledarutbildningen. Handledarutbildningen inom TC bygger på Tjörns handledarutbildning. Vi planerar att inom Teknikcollege Norra Noden genomföra en gemensam handledarutbildning under 3 dagar i januari/februari 2010. Dessutom har vi genomfört en handledarutbildning inom IP v. 46 2009 samt för TUNA i augusti 2009. Ska starta våren 2010 Vilka insatser har gjorts för att rekrytera nya yrkeslärare? A/B Annonsering i AF, Kontakt med ägarbolag för att anställa övertalig personal. 3 nya medarbetare anställda. Vi har haft möten med Pedagogiska institutionen för att försöka få fram en adekvat yrkeslärarutbildning; Vi har inom perioden anställt en ny industrilärare med adekvat bakgrund från industrin. Vi har hittills lyckats med att rekrytera utbildade yrkeslärare. När problem har uppstått, t.ex. vid sjukdom osv., har vi ett kontaktnät i industrin som hjälpt oss med tillfälliga rekryteringar. Behov har inte funnits, men kommer under våren 2010 Kvalitetssäkring Hur mäts den lokala kvaliteten? (Årets resultat) B Verksamheten har under året genomgått en certifiering som utbildningsanordnare enligt SAUF, (Sveriges auktoriserade utbildnings företag) med godkänt resultat. GY Genom Göteborgs elevenkät index GTG NEI nöjd elev index 75 (medel alla skolor 61) 11
Genom Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) sammanställning visar GTG även i år att vi är en skola att räkna med. Undersökningen redovisar att GTG:s deltagare ligger topp gällande betygsmedelvärde samt hur målmedvetna de är på att fullfölja och avsluta sina gymnasiestudier. GTG gör årligen en uppföljning på de deltagare som tagit studenten sedan skolan startades och likt vanligt är siffrorna glädjande. Undersökningen görs av ScandInfo via en webbaserad enkät och som i år skickades ut till cirka 900 personer. Svarsfrekvensen låg på 56 %. Resultat: 97 % anser sig vara nöjda sina gymnasieår på skolan 70 % arbetar eller studerar inom områdena teknik, projekt eller ekonomi 57 % studerar på Chalmers Teknisk Högskola 45 % av dem som studerar känner sig mer förberedda för högskolestudier än sina studiekamrater KY Uppföljning av anställning enligt KY myndighetens krav och genom kurs och utbildnings enkäter. Mkt goda resultat på alla undersökningar. Godkända KY kvalitetsrevisioner. KFY Uppföljning av årets deltagarnöjdhet av genomförda kurser. Resultat: 4,25 (max 5) Utvärderingar av genomförda kurser; deltagande i Göteborgsstads elevenkät Vi har i nuläget inget framtaget mätverktyg för att mäta den lokala kvaliteten. Genom det nära samarbetet med näringslivet samt regelbunden uppföljning av den arbetsplatsförlagda utbildningen får dock yrkesläraren en kontinuerlig avstämning. När det bedöms som relevant för elevens mål kan ibland krävas att eleven byter APU-plats. För att uppnå målen sker även yrkesundervisning i skolan parallellt med elevens APU. Teknikcollegerådet för Norra Noden har som uppdrag att ta fram rutiner för att kvalitetssäkra TC. Vi redovisar årets resultat dels i årsbokslut 2009 (i januari 2010) samt i kvalitetsredovisningen i augusti 2010. Vi kommer att följa upp de 10 kvalitetskriterierna i vår ansökan efter läsårets slut, med enkäter och intervjuer. Kreativ miljö Antal nya, renoverade eller anpassade lokaler. B Stora anpassningar genomförda för att möta Yrkesvux fordonsteknik grupper. I övrigt lokaler i toppskick. 12
Ny robotsal med ny ABB-robot; upprustning av styrteknik och elsalar Iordningställande av ny sal för Kvinnoprojektet Eftersom den praktiska delen av elevernas utbildning sker ute i näringslivet har vi inom skolan inga anpassade lokaler för industriprogrammet. Eleverna vistas i en kreativ miljö direkt i näringslivet med anpassade lokaler och utrustning. Elevernas utbildning och arbetsinsats sker i skarpt läge vilket också är bidragande till en kreativ miljö. IP nyinköp av 3 nya svarvar, Inköp av ny CNC - fleroperationsfräs i augusti 2009 (800 tkr). Inköp av ny mätutrustning. Nya bänkar till teorisal. Laptops 8 st. Bänkar till CNC-utrustning (9st) och 3st verktygsvagnar. Två stycken HAAS simuleringssystem. CNC training (program). En ombyggnation av ett grupprum/arbetsstation som ligger i anslutning till verkstadslokalerna har gjorts. Ev. resultat från undersökning om jämställdhet. B - - Ingen sådan undersökning är gjord. - - Antal större genomförda projekt i samverkan med arbetslivet. B Kompetenslyftet för 150 varslade hos Volvo Personvagnar. 9 månaders heltidsstudier genomförda. Kvinnoprojektet ME- projekt; Manufakturing Exellence; Skolan har skrivit ansökan tillsammans med produktionschefer på SKF. SKF har fått medel 13
Vår utbildningsmetod innebär en ständig samverkan med arbetslivet. Handledarutbildning Gemensam information om TC till personal och elever på gymnasiet (jan 2010) - Andel UF Företag? B Under 2009 har GTG registrerat 18 UF företag som kommer att ställa ut och tävla vid UF mässan 2010. Inga Vi erbjuder UF i årskurs 3. I år har vi 2 elever i åk 3 som går industriprogrammet. Ingen av dem har valt att göra UF. Vi har idag UF företag på Teknikprogrammet och Handels och Administrationsprogrammet, sammanlagt ett 10 tal företag. Vi satsar på entreprenöriellt lärande (HP, BF, SP Ek) - Maskiner och utrustning Har sambruk skett mellan de olika nätverksparterna? Hur? B Verkstads moment genomförs i Lernias och YTC lokaler och med deras lärarresurs. Kemi och Fysik på samma sätt på Polhemsgymnasiet. Nya drivlinor och motorer för undervisning har hämtats från våra ägarbolag. Ny el/energi utrustning har anskaffats för Kompetens Lyftet. Projektet Kexfabriken(samverkan Underhållsföretagen och Svenska Mässan) har lett till flera nya samverkanspartner och en stor mängd ny utrustning. Se http://kexfabriken.gtc.com/ för mer information Ja, SKF arbetar tillsammans och hyr kurser/lokaler hos GTC (robotteknik) Nej. 14
Nej Nej Sammanhållna arbetsdagar Vilka flexibla former för lärande erbjuds? B Alla utbildningar sker i långa arbetspass och under heldagar. Utbildningsportalen Its Learning använd som pedagogisk plattform för information, kommunikation och pedagogiskt arbete. Grupparbetsrum, inlämning och redovisning rättning och distansuppgifter finns i denna plattform. Gymnasieeleverna studerar från 08.00 till 16.00 alla skoldagar; Bufferttid för studier erbjuds, Hobbykvällar med tillgång till skolan verkstad erbjuds Våra elever har APU tre dagar i rad varje vecka under hela utbildningen. Resterande två dagar är de i skolan för yrkesteori, kärnämnen samt vissa valbara kurser. På elevernas APU-dagar följer de i största möjliga mån arbetsplatsens tider. Eftersom elevernas APU sker kontinuerligt över varje läsår får de även erfarenhet av den dynamiska miljö som finns inom branschen beroende av säsong, konjunktur, efterfrågan etc. Start ht 2010. Planering pågår under detta läsår. Redovisas vid den årliga uppföljningen Lagarbete Eventuella undersökningsresultat kring elevernas uppfattning om arbetssättet. B Inga relevanta undersökningar genomförda. Cirka sex projekt genomförs under gymnasietiden. Samtliga utvärderas. Utvärdering sker även i kursen pedagogiskt ledarskap som är nära kopplat till hur man arbetar i projektgrupperna. Även kursen projekt och företagande stärker förmågan att arbeta i grupp. Inga specifika undersökningar har ännu gjorts. Individuella avstämningar görs mellan yrkeslärare och elev. Vår uppfattning är att eleverna är nöjda med arbetssättet. Skall genomföras under 2010/2011 15
Redovisas vid den årliga uppföljningen Lärande i arbete Antal genomförda handledarutbildningar under året. Antal deltagare. B 6 st totalt 80 deltagare. Fyra omgångar varav en med nya handledare. Totalt har vi ca 40 handledare vi arbetar med. 2 genomförda handledarutbildningar varav 5 deltagare kom från industribranschen. TUNA augusti 2009 där ca 15-20 personer deltog. IP v 46 år 2009, ca 10-15 personer. Ska påbörjas våren 2010 Andel elever inom IP/SM som genomfört minst 15 veckors APU. B - Alla, dvs. två klasser 52 elever De 5 elever som går i åk 2 och 3 har genomfört mer än 15 veckors APU. De 3 elever som går i åk 1 har ännu inte hunnit uppnå motsvarande 15 hela veckors APU. År 2 IP, 6 veckor och år 3 IP, 24 v. Båda klasserna är ute på APU 4 dagar per vecka. Tuna hela år 3, enligt schema på arbetsplatsen. Samtliga elever inom KTP får under utbildningstiden minst 15 veckors APU, 2009/10 finns 74 studerande (18, 20, 16, 20) Andel elever på TE/SM som genomfört praktik i någon omfattning? B GY Ca: 340 deltagare som alla har haft minst6 veckors APU under året. Åk 1 4x30 deltagare 2 x 4 veckor 16
Åk 2 4 x 30 deltagare 1 x 6 veckor Åk 3 4 x 29 deltagare 1 x 9 veckor KY Ca: 80 deltagare som har haft minst en LIA period på 7 veckor KFY uppdrag och YRKESVUX Uppdragsutbildning har ingen APU. Yrkesvuxenutbildningar med obligatorisk APU startar för första gången januari 2010. - Inom Tjörn erbjuds inte Teknikprogrammet. TE år 3 har haft en veckas praktik under året. Se ovan Har validering av kompetens erbjudits/genomförts? B Genomförts på uppdrag av Volvo Buss mot Produktionsteknisk kompetens. Erbjudits och genomförts efter önskemål i inledning av KY utbildning Ht 2009. SKF Kompetenscentrum har validerat ca 20 anställda mot CNC. 17 personer har sedan gått kurs.4 personer är därefter certifierade CNC-operatörer. SKF Kompetenscentrum är godkänd teststation för CNC. Nej. Nej Ja, genom samarbete med den kommunala vuxenutbildningen. De olika parternas redogörelser för arbetet under Teknikcollegehatten 2009 Teknikföretagen Teknikföretagen är en av organisationerna i Industrikommittén som utvecklat Teknikcollegekonceptet. Teknikföretagen medverkar i det regionala arbetsutskottet och TCGR-rådet där vi lägger förslag och idéer som för Teknikcollegearbetet framåt så att de mål som finns i görligaste mån uppfylls. Vi föreslår även lämpliga näringslivsrepresentanter som kan komma att sitta med i rådet och har vid tillfälle då ordinarie ordföranden haft förhinder axlat denna roll i TCGR-rådet. 17
IF Metall IF Metall centralt är en av initiativtagarna till införandet av Teknikcollegekonceptet. I det regionala arbetet är IF Metall Göteborg navet inom Göteborgsregionen. Men IF Metalls struktur består av följande avdelningar IF Metall Bohus län Dal, Mellersta Älvsborg, Halland och Göteborg, gemensamt för samtliga är att de har kommuner som tillhör Göteborgsregionen. Under de senaste åren har vi befunnit oss i en enorm lågkonjunktur med många varslade industriarbetare. Vi har självklart gjort allt vår makt att föra fram den stora nyttan med Teknikcollege vid omställning och utbildning. Tillsammans har vi spridit budskapet om Teknikcollege i alla sammanhang där vi finns representerade. Inom lokala branschråd på arbetsförmedlingar, ESF partnerskap och andra möten med politiker och utbildningsanordnare. IF Metall har också spelat en stor roll när det gäller att sprida de goda exemplen från TC GR via media och interna kanaler. BRG Business Region Göteborg Ab:s roll i arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra TCGR verksamheten i vår region genomförs genom kontakter med näringslivet och övriga parter som arbetar för hållbar tillväxt. Det har bland annat varit en stor del i omställningsarbetet som vi bedriver och ligger givetvis i arbetet med "Strategisk Kompetens Försörjning" som vi har byggt upp under 9 år. GR När Västsverige under hösten 2008 drabbades av en rad omfattande varsel inom bl.a. fordonsindustrin ansökte GR tillsammans med flera samverkansparter (bl.a. TCGR) om 50 miljoner kronor ur Europeiska socialfonden för kompetensutvecklingsinsatser i fordonsclustret. Ansökan beviljades och VästKraft är det hittills största ESF-projektet i Västsverige. GR-kommunerna har enats om ett större och gemensamt utbud av yrkesutbildningar inom vuxenutbildning. Regeringen belönade samarbetet genom att en gemensam ansökan från regionen resulterade i ett statsbidrag om 26,9 miljoner till yrkesutbildningar för vuxna. TCGR är en av de samarbetspartners som står omnämnda i ansökan. Helt i linje med Teknikcollegekonceptet har en nyinstiftad utmärkelse initierad av arbetslivets organisationer och Utbildningsgruppen presenterats i november. Utmärkelsen premierar grundskolor, gymnasieskolor och arbetsplatser i Göteborgsregionen som arbetar framsynt med skola arbetslivskontakter. Torslandaskolan, Ester Mosessons gymnasium och Göteborgregionens Tekniska gymnasium blev pristagare 2009, då Utmärkelsen delades ut för första gången. 18
Rådsmedlemmarnas närvaro Möten under året: 090220 090330 090511 090908 091111 Marianne Brismar x - x x - Jan Johansson x x x x x Eric Alexandersson x x x x x Gösta Lindvall x x x x x Jonna Weinelid-Forss - - - - - Maria Lissmatz/ x x Lars Berfenhag x x Vakans - - - - Gunilla Forsell/ x Raymond Vaske ersatt x x x - Susanne Jacobsson/ x Mats Salomonsson / - x Lars Lind - x Kerstin Littke/ x x Anders Bergius - x John Korpi - - - - Svante Boström x x x - x Vakans - - - - - Camilla Lundberg / x - x André Essebro x x Linda Skår Almqvist x x - x Håkan Cardfeldt/L-G K x x Vakans - - Karl-Johan Höjer/L-G K x x Pernilla Börjesson x - x - - Björn Winblad/L-G K x - Vakans - - Leif-Göran Klittermark x x x Stina Johansson x - x x - Kurt-Olov Sjöström - - x x x Boye Johansson x x x x x Bengt Forsling x - x x x Lennart Österlund x x x x x Margaretha Allen x x x (x adj.) (x adj.) Josefin Grahn x x 19
Summa: 15 av 18 12 av 23 19 av 23 16 av 27 16 av 11 Summa UA: 6 av 6 7 av 8 8 av 8 8 av 10 8 av 10 Summa Avn.rep.: 4 av 6 2 av 9 5 av 9 2 av 11 3 av 11 Summa övriga: 5 av 6 3 av 6 6 av 6 6 av 6 5 av 6 x = närvarande - = frånvarande 20
Antal sökande till de Teknikcollegecertifierade utbildningarna En jämförelse med resultatet från slutintagningen 2008 Antal intagna Sökande i första hand, behöriga+obehöriga Antal reserver som stod i kö för att komma in. Göteborgsregionens tekniska gymnasium, GTG (Göteborg) Specialutformat 2008 2009 2008 2009 2008 2009 industritekniskt program -högskoleinriktning 11 64 7 66 0 6 -operativ inriktning 3 20 2 12 6 0 SKF Tekniska gymnasium (Göteborg) 2008 2009 2008 2009 2008 2009 Specialutformat program 26 26 62 36 43 17 Utbildningscentrum Tjörn (Tjörn) 2008 2009 2008 2009 2008 2009 FFG Industri 2 3 1 5 0 2 Nösnäsgymnasiet (Stenungsund) 2008 2009 2008 2009 2008 2009 Teknikprogrammet 59 46 55 45 0 0 Datorteknik SM 27 24 23 22 0 0 Industriprogrammet 15 16 11 21 0 8 Industriprogrammet FFG 2 1 0 Industrimontör TUNA-Teknisk Utbildning med NäringslivsAnknytning 18 18 25 18 7 1 Mimers Hus (Kungälv) 2008 2009 2008 2009 2008 2009 Teknikprogrammet 64 53 64 51 6 0 Kungälvs Tekniska progr. 24 18 20 18 0 0
Kvalitetssäkring, statistik intagning (slutintagningen) GÖTEBORG Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium Program Inr./Profil Ursp pl Ant pl Simul Beh Obeh Bok pl Intagna Reserver Led pl Intp Frisök Spec utformat industritekniskt Högskoleinr. 96 64 66 0 0 64 6 0 205 0 Spec utformat industritekniskt Operativ inr. 32 32 12 0 0 20 0 12 155 0 1:a val GÖTEBORG SKF Tekniska Gymnasium 1:a val Program Inr./Profil Ursp pl Ant pl Simul Beh Obeh Bok pl Intagna Reserver Led pl Intp Frisök Spec.utformat program 26 26 34 2 0 26 17 0 230 0 TJÖRN Tjörns Gymnasieskola, UCT 1:a val Program Inr./Profil Ursp pl Ant pl Simul Beh Obeh Bok pl Intagna Reserver Led pl Intp Frisök FFG Industriprogrammet 3 3 5 0 0 3 2 0 210 0 STENUNGSUND Nösnäsgymnasiet Program Inr./Profil Ursp pl Ant pl Simul Beh Obeh Bok pl Intagna Reserv Led pl Intp Frisök Industriprogrammet 16 16 19 2 0 16 8 0 170 0 Teknikprogrammet 64 46 45 0 0 46 0 0 165 0 TUNA 18 18 18 0 0 18 1 0 190 0 Datorteknik 29 29 20 2 0 24 0 5 80 0 1:a val KUNGÄLV Mimers Hus-Gymnasium Väst 1:a val Program Inr./Profil Ursp pl Ant pl Simul Beh Obeh Bok pl Intagna Reserver Led pl Intp Frisök Kungälvs Tekniska program 18 18 16 2 0 18 0 0 165 0 Teknikprogrammet 64 64 50 1 0 53 0 11 165 0
Information om slutintagningen 2009. GR:s gymnasieintagning gör intagning till 32 kommunala och 41 fristående skolor. Reservintagningen pågick mellan den 7 augusti 4 september. Omval eller ändringar i ansökan har eleven gjort tillsammans med studievägledaren på skolan/kommunen. Reservintagningen avslutades den 4 september. Sökalternativ Totalt antal sökalternativ den 4 september är 443. Sökande via Indranet (ansökan via webben) Antal sökande elever via Indranet är 73,9 %. Indranets ansökan för elev stängdes den 1 februari. Sökande Antalet sökande grundskoleelever är 12 581 (2008=12 790) och äldresökande 2 578 (2008=2 624. Totalt antal sökande 2009 är 15 159 (2008=15 414). Omval Antal elever som har förändrat, dvs lagt till eller flyttat om, val i sin ansökan mellan definitivintagningen den 25 juni och slutintagningen den 4 september var 1 949, 12,9 %. Obehöriga sökande grundskoleelever inom GR Antal obehöriga sökande grundskoleelever är 1 022. Motsvarande siffra vid definitivintagningen var 1 148. 126 grundskoleelever som var obehöriga i svenska, matematik eller engelska vid definitivintagningen har blivit behöriga under sommaren. Antal platser och ej intagna elever Det finns 759 lediga platser i regionen, 405 på kommunala skolor och 354 på fristående. Det finns 153 behöriga sökande som inte är intagna i regionen utan enbart ligger som reserver på val till nationella och specialutformade program. Flera av dessa är äldresökande som har en plats i årskurs 2 i gymnasieskolan. Grundskoleelever som inte placerats kommer att kontaktas av hemkommunen och erbjudas lediga platser eller individuellt program. Intagna Totalt antal intagna elever till samtliga skolor i regionen är 11 780. Av dessa är 8 027 intagna på kommunala skolor och 3 753 på fristående skolor. 80 % är intagna på sitt förstahandsval (83,4 % 2008). Om man enbart ser till sökt utbildning så har 84,1 % tagits in på sitt förstahandsval av utbildning, men på en annan skola (86,9 % 2007). Fördelning av intagna i regionen Andel elever intagna i sin hemkommun är 45,1 %. Andel elever intagna i annan kommun i regionen är 23,1 %. Andel elever intagna till fristående skolor i regionen är 31,7 %. All statistik hämtad från slutintagningen