Utvärdering av skolprojektet Virtue vid Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Sjöfartsmuseet Akvariet

Relevanta dokument
Verksamhetsplan

Virtue, marina och limniska miljöer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

Supplemental Instruction SI Samverkansinlärning

Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN

Projektbeskrivning (hela projekttiden)

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Snilleblixtarna i Sverige

Kommunikationsarbete inom teknisknaturvetenskapliga. fakulteten. Fokusmål 2018 samt löpande verksamhet UPPSALA UNIVERSITET

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter bastillsyn i Assaredsskolan belägen i Göteborgs kommun

Kommunikationsplan för teknisknaturvetenskapliga

Kandidatprogram grundnivå 180 hp: Marin vetenskap Ett integrerat undervisningsprogram i Marina Vetenskaper

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

SIGTUNA GAMMAL KOMMUN, UNG ATTITYD Bakgrund:

En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan

Inger Bergström enhetschef Utbildnings- och forskningsenheten. Handlingsplan för breddad rekrytering

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Försöksverksamhet med praktiknära forskning i samverkan SUHF:s konferens om lärarutbildning 19 oktober

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Sociala medier för företag

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Ljungbackens förskola. Kvalitetsanalys 16/17

Berghs Update. Video i sociala medier

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet

Kommunikationsplan för Teknisknaturvetenskapliga

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Grupp 1. Må ltidspedågogik frå n fo rskolå till grundskolå

Flipped Classroom med gamification som stöd för studentaktiverande undervisningsform

Information om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19

Avtal med Uppsala universitet avseende mångfaldsbyrån ESMeralda

Recruitment to science. Ann-Christin Thor och Marie Strandevall

Handbok. Det här är en handbok för dig som ansvarar för att informera om och marknadsföra gymnasial lärlingsanställning. GLA

SAMFAK 2014/114. Mål och strategier. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Beslut för förskoleklass och grundskola

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Ung Företagsamhet Västernorrland Verksamhetsplan 2016

En mer flexibel ämneslärarutbildning

Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

När pedagogiken blir verklig är alla vinnare

Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009

2. Synpunkter på minnesanteckningarna Det finns inga synpunkter på minnesanteckningarna från förra mötet.

Schack i skolan. Redovisning HT2010. Ett samarbetsprojekt mellan Region Halland, Sveriges schackförbund och Hallands schackförbund

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt!

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box Trollhättan. Maud Quist BESLUT Reg.nr

Utbildning och kunskap

Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning NLU

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari Isbrytarstrategi

Strategidokument Ledningsstruktur SVF

Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Verksamhetsplan 2015/2016

Underlag till diskussion kring Internationalisering Referensgruppsmöte i Mittuniversitetets visions och strategiarbete

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Digitaliseringen av skolan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland

Beslut för förskoleklass och grundskola

ÄMNESLÄRARPROGRAMMET. Ingångsämnen hösten 2019

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

SWOT-analys. Lärande och samhälle Malmö högskola. Stort antal studenter

Tyck till om förskolans kvalitet!

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

EPALE. en digital mötesplats för vuxenutbildare i Europa

Innehållsförteckning. Appendix 12 Förslag till prioriteringar under olika förutsättningar 12 UPPSALA UNIVERSITET

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå,

Nu håller vi i och håller ut!

Programrapport XXXXXXX

Teknik gör det osynliga synligt

En liten folder om Lanseringskampanjen

ein Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektion efter tillsyn i Vibyskolan belägen i Sollentuna kommun Beslut Vibyskolan ekonomisk förening

Barn och unga för en hållbar utveckling

NTA som skolutvecklingsprogram

IKT- och mediepedagogisk plan

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Teknik och innovationer

Summary. Vad tyckte du om kursen? Hur mycket arbete har du lagt ner på kursen. 19 svar på kursutvärderingarna av ca 31 som tenterade kursen.

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Naturvetenskapliga fakulteten

Skolplan Med blick för lärande

Ansökan om pengar från Kompetensutvecklingssatsningen

Tranängskolans fritidshem. Kvalitetsanalys 16/17

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6

Ämnesnätverk. Struktur för arbete i Askersunds Kommun 2019/ Askersunds Kommun Anneli Jöesaar

Transkript:

Dnr TEK-NAT2013/220 Utvärdering av skolprojektet Virtue vid Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Sjöfartsmuseet Akvariet Geir Løe 2013-12-18

Innehållsförteckning Bakgrund 4 Sammanfattning av projektets övergripande kvalitet 4 Specifika kommentarer 5 Institutionsövergripande rekrytering 5 Projektets betydelse för framtida rekrytering till fakultetens utbildningar 5 Virtues bidrag till breddad rekrytering och jämn könsfördelning 5 Kostnadseffektivitet och genomslag 6 De tre mest positiva inslagen i Virtue 6 Förbättringsåtgärder och utvecklingsmöjligheter 7 Sänka tröskeln för lärare 7 Tydliga kopplingar till läroplanen 7 Snabbare återkoppling 7 Forskningsanknytning 7 Bredda, spetsa eller både och 7 Virtuedata 8 Internationalisering 8 Virtue i Naturvetenskapliga fakultetens utbildningar 8 Utnyttja studenter 8 Utnyttja gymnasieskolorna 8 Övergripande konklusion 9 3

Bakgrund Skolprojektet Virtue drivs av Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet med syfte att väcka intresse för naturvetenskap hos elever och bidra till kompetensutveckling för lärare. Skolprojektet är en avknoppning av ett forskningsprojekt som pågick kring millennieskiftet. Efter att forskningsprojektet lades ner fortsatte skolprojektet, och i dag är Virtue ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs universitet och Sjöfartsmuseet Akvariet. Virtue vänder sig i första hand till elever och lärare i grundskolan, men passar även för förskolan, gymnasiet och komvux. Projektet går i korthet ut på att studera påväxt på hårt substrat i vatten. I de flesta akvatiska och marina miljöer råder brist på hårt substrat, och det är en stor konkurrens mellan fastsittande organismer om att få fäste på de hårda ytor som finns. Detta leder till en situation där en ny yta snabbt kolonialiseras. Virtue går ut på att erbjuda ett hårt substrat i form av runda plastskivor av cd-storlek monterad på rack som placeras ut i olika vattenmiljöer. Genom att se vad som växer på skivorna och mäta olika miljöparametrar (till exempel temperatur och salthalt), får eleverna ett underlag att använda till jämförelse och diskussioner av vad som observeras på olika rack vid olika tider på året. Projektet fungerar för flertalet vattenmiljöer, men fokuserar på marina miljöer, då Göteborgs universitet har en marin profil på en stor del av sin utbildning och forskning. Virtue består utöver delen som riktar sig mot elever genom lärare också av aktiviteter vid Sjöfartsmuseet Akvariet. Dessutom riktar andra delar sig direkt till aktiva pedagoger genom kvällsaktiviteter vid Sjöfartsmuseet Akvariet, en poänggivande kurs vid Naturvetenskapliga fakulteten och nätbaserade utbildningsfilmer. Hösten 2013 beslöt Naturvetenskapliga fakulteten att låta Teknat samverkan vid Uppsala universitet göra en extern utvärdering av Virtue. Denna utvärdering kommer att ingå som underlag för fakultetens rekryteringsåtgärder under perioden 2015-2017. Sammanfattning av projektets övergripande kvalitet Virtue är ett enkelt koncept med närmast oändliga möjligheter. I dag utnyttjas dessa bara delvis, men det arbetas kontinuerligt för att förverkliga mer av projektets potential. Projektledarna är mycket entusiastiska, och förmedlar upptäckarglädje på ett föredömligt sätt. Det delade huvudmannaskapet mellan Sjöfartsmuseet Akvariet och Naturvetenskapliga fakulteten ser ut att fungera mycket bra, och kan i vissa avseenden sägas ge symbiotiska mervärden till båda parter. Användare ger projektet mycket goda vitsord, och de pedagoger som delat med sig av sina erfarenheter är mycket positiva till konceptet och samarbetet med Naturvetenskapliga fakulteten och Sjöfartsmuseet Akvariet. Elever upplever projektet som roligt och givande, och flera lärare uppger att de planerar att utvidga användandet av Virtue till flera ämnen. Virtue skapar många kontaktytor och är synligt i flera sammanhang, både på internet och i media. Vinklingen i tidningsreportage ger till exempel en mycket positiv bild av Naturvetenskapliga fakulteten. Filmer på youtube har ett högt antal träffar för sin kategori. Därför bedöms synlighetsvärdet av projektet också vara stort. Ett slående drag vid detta projekt är hur brett det kan nå ut. Målgruppen är bred när det kommer till ålder, socioekonomisk bakgrund och kön. Den geografiska spridningen i Sverige är dock för närvarande något begränsat, men det finns stort potential för breddning. Strategierna för att nå ut till målgruppen är solida, och användarna, båda lärare och elever, erbjuds aktiviteter som upplevs som värdefulla. Virtue har således positiva effekter på Naturvetenskapliga fakultetens rekrytering, samverkan, synlighet och varumärke. Sammantaget bedöms därför resurserna som är satsade i Virtue hittills vara väl använda. 4

Specifika kommentarer Institutionsövergripande rekrytering Långsiktigt bedöms Virtue vara gynnsamt för Naturvetenskapliga fakultetens rekrytering på ett institutionsövergripande plan. Genom att projektet används av en rad skolor, och även mycket mot lägre delar av grundskolan, möts många av framtidens potentiella studenter redan på ett tidigt stadium. Använt på rätt sätt skapar Virtue nyfikenhet och upptäckarglädje hos eleverna, och lägger därigenom grunden för ett varaktigt naturvetenskapligt intresse. Dock är projektet i nuläget tämligen mycket fokuserat på biologi, och potentialen för att utveckla Virtue för andra ämnen är ännu långt ifrån färdigutvecklat. Arbete med detta pågår för fullt. Ämnen som matematik, fysik och kemi är det naturligt att knyta närmare till arbetet med Virtue, men de mest entusiastiska anhängarna hävdar att projektet med lätthet kan integreras i alla skolämnen. Det pågår också ett arbete för att bredda Virtues användning till att även inkludera skolämnen som inte nödvändigtvis har stark koppling till naturvetenskap, såsom bild, musik, slöjd och svenska. I arbetet med Virtue kommer användarna i första hand i kontakt med biologer och marinbiologer, och man bör sträva efter att öka representationen från fakultetens andra ämnen och program. Projektets betydelse för framtida rekrytering till fakultetens utbildningar Virtue är ett projekt som används från förskolan till gymnasiet. Därmed kan man säga att projektet kan ha betydelse för rekryteringen till fakultetens utbildningar båda på kort och på lång sikt. På kortare sikt handlar det också om att gymnasieskolorna genom Virtue får ett naturligt sätt att samverka med Naturvetenskapliga fakulteten, och eleverna blir varse att det finns möjligheter att läsa här. På längre sikt handlar det mycket mer om att skapa och bibehålla ett intresse för naturvetenskap och en nyfikenhet inför vår fysikska omgivning. För den långsiktiga rekryteringen är intresseväckandet och kontakten mellan fakulteten och skolorna det viktiga, och detta bidrar Virtue i högsta grad med. När det gäller den kortsiktiga rekryteringen har nog Virtue betydelse för enstaka personers val av utbildning, men det är svårt att bedöma hur effektivt Virtue är jämfört med andra aktiviteter som Naturvetenskapliga fakulteten riktar mot gymnasister. Virtues bidrag till breddad rekrytering och jämn könsfördelning Virtue är ett projekt som inte kan sägas ha särskilda kopplingar till traditionella könsmönster. Det är möjligt att arbeta med Virtue på olika sätt som kopplar till elevernas befintliga intressen, och kan på så sätt fungera som en inkörsport till naturvetenskap för elever som ursprungligen är mer intresserad av andra ämnen. Man kan med ganska stor säkerhet säga att Virtue inte bidrar till snedare könsfördelning av framtida studenter. I och med att Virtue är billigt att arbeta med för skolorna, så borde projektet även ha potential för att bredda rekryteringen av studenter med olika socioekonomisk bakgrund, då skolor med sämre ekonomi inte borde ha sämre möjligheter för att använda Virtue. Om Virtue har någon uttalad positiv effekt på breddad rekrytering är dock omöjligt att värdera i dagsläget. Ur Sjöfartsmuseet Akvariets synvinkel är Virtue värdefullt med tanke på den regionala spridningen av besökare. Museet är väletablerat i kommunen, och skolorna som ligger närmast kommer på besök i vilket fall. Dock har man märkt att nya skolor från mer avlägsna orter har börjat besöka Akvariet som en direkt följd av Virtue. För närvarande finns det en stor övervikt av kustnära skolor från Bohuslän i Virtue. Även om det finns skolor upp till Gävlebukten som använder Virtue, kan man nog inte hävda att projektet bidrar till en geografisk breddad rekrytering till Naturvetenskapliga fakultetens utbildningar. Genom 5

ansatsen med att internationalisera Virtue kan Göteborgs universitet och Naturvetenskapliga fakulteten öka sin synlighet utomlands för grupper som saknar kopplingar till Göteborg och Sverige. Detta kan potentiellt främja rekryteringen av utländska studenter. Kostnadseffektivitet och genomslag Om man sätter antalet användare i relation till bokförda utgifter för Virtue framstår det som ett mycket kostnadseffektivt projekt. Grovt skattat arbetar drygt 2000 elever med Virtue årligen, det innebär att projektkostnaden ligger under 30 kr per elevkontakt utöver lönekostnaderna.lönekostnaderna är också rätt låga, även om man borde sätta av mer tid för ledning av projektet från Naturvetenskapliga fakultetens sida. En del av lärarna som använder Virtue är närmast helt självgående, och hinner under åren att arbeta med projektet mot många elever var, utan större insats från fakultetens sida. En risk i sammanhanget är att självgående lärare kanske glömmer bort att referera till Göteborgs universitet och Naturvetenskapliga fakulteten. Därför bör man inte lämna dessa vind för våg och nöja sig med att skicka ut rack vid behov, utan även passa på att ge lite extra information om relevant forskning och aktiviteter vid fakulteten och Sjöfartsmuseet Akvariet. Många av användarna är å andra sidan mycket aktiva i sin kontakt med fakulteten, och kan i vissa fall ha höga krav på uppföljning. För att bemöta dessa på ett bra sätt är det viktigt att ha en beredskap i projektet som kan ge snabb återkoppling, även med information om vad som det inte är möjligt att bistå med. Hanteringen av racken verkar inte vara optimalt i nuläget. Projektledartid bör inte läggas på att sätta ihop och skicka ut rack. Här bör man se sig om efter billigare lösningar, för om intresset för Virtue ökar framöver kan den praktiska hanteringen av racken stjäla onödigt mycket värdefull projekttid. Sjöfartsmuseet Akvariet uppger att Virtue är ett projekt som är viktigt för att fullfölja sitt uppdrag jämtemot samhället. Under 2013 har 30 skolklasser och 42 lärare besökt Akvariet i direkt samband med Virtue. Detta är en mycket bra siffror som övergår målen för 2012 med råge (mål för 2013 har jag inte tagit del av). Samarbetet mellan Göteborgs universitet och Sjöfartsmuseet Akvariet fungerar mycket väl, enligt båda parter. En positiv del i avtalet är att parterna står för sina egna kostnader, på så vis minimeras byråkratin. Virtue behöver då inte ha en egen övergripande budget, utan huvudmännen tar ansvar för sina respektive delar. Detta upplägg är dock baserat på att det finns en god vilja till samarbete mellan parterna, då oförutsedda utgifter kan ge upphov till diskussioner och oenighet. Jag värderar dock risken för oenigheter kring ekonomin i projektet som minimal i dagsläget, då kommunikationen och öppenheten mellan parterna verkar bra. Avtalet som reglerar samarbetet är tydligt och borde förlängas från och med januari 2014. Ett positivt inslag i avtalet är att båda parter förbinder sig förse Virtue med personal med adekvat utbildning och kompetens. Under uppstartfasen har det används en hel del tid och resurser på hemsidor, databaser och möten kring samarbetet mellan Sjöfartsmuseet Akvariet och Naturvetenskapliga fakulteten. Nu är Virtue i driftfas, och en del utgifter sjunker. Andra utgifter kopplade till utveckling och drift, till exempel av Virtuedata, kan tillkomma. De tre mest positiva inslagen i Virtue Enkelt och pedagogiskt koncept som är mycket brett applicerbart Främjar samverkan på många plan Ökar intresset för naturvetenskap och marina miljöer 6

Förbättringsåtgärder och utvecklingsmöjligheter Överlag verkar det som att projektledarna har god översikt över risker och potentiella svagheter i projektet. Det ges intryck av att ett kontinuerligt förbättrings- och utvecklingsarbete pågår, vilket är mycket förtroendeingivande. Jag väljer att lista några punkter som jag anser kan vara värdefulla att arbeta med i framtiden. Det finns förstås mycket mer att arbeta med. Vad man väljer att satsa på är beroende av hur man väljer att prioritera insatserna i projektet och vilken kompetens man har inom projektet. Det viktiga är att man hela tiden ser till att samverka med de involverade skolorna på ett sätt som upplevs positivt för alla parter. Sänka tröskeln för lärare I dag har lärarna en rätt pressad situation, och det finns lite tid över för kompetensutveckling och förnyelse av undervisningen. Man bör därför kontinuerligt diskutera olika sätt att sänka tröskeln för att komma igång med Virtue, och se till att Virtue upplevs som något som ger ett rejält mervärde och hjälper lärare och elever att nå målen i läroplanen. Tydliga kopplingar till läroplanen För att Virtue lätt ska kunna bli en integrerad del i många lärares arbete behövs tydliga kopplingar till målen som är formulerade i läroplanerna. Detta kan dels underlätta för lärare att börja använda Virtue, och även underlätta för lärarnas dokumentation. Ett möjligt sätt att göra detta är att erbjuda lärarstudenter att skriva uppsatser om hur Virtue kan användas i olika skolämnen. Snabbare återkoppling Man bör överväga att koppla Virtue till sociala nätverk där lärare och elever redan finns, till exempel Facebook. Då skulle återkopplingen kunna bli snabbare, till exempel när någon vill ha hjälp med artsbestämning. Samspelet mellan olika lärare som använder Virtue blir också enklare, och användarna kan hjälpa varandra på ett sätt som är smidigare än i dagens Virtuedata. Det ska finnas beredskap att varje dag svara på frågor, i fall användare måste vänta en vecka på svar kan intresset hinna svalna. Forskningsanknytning Det bör finnas ett sätt att kontinuerligt informera om forskningsresultat som på något sätt kan ha anknytning till Virtue. Nyhetsbrev, facebooksida eller liknande. Detta kan ge användarna nya idéer till olika sätt att använda virtueracken på. Om det finns forskning som på något sätt kan ha intresse av vad som händer med racken som skolor placerar ut, så borde detta samordnas. Virtue skulle kunna kopplas till Artportalen i framtiden. Bredda, spetsa eller både och Man bör bestämma sig för hur man vill använda Virtue framöver, och hur man kan bidra med stöd när det gäller användandet av virtuerack i bräckt och sött vatten. I dagsläget uppmanar man att använda Virtue i sötvatten, men har lite svagt stöd när det kommer till metodik och artbestämning. Vill man att skolorna som önskar använda Virtue i sötvatten ska få en positiv upplevelse måste man se till att det finns limnologisk kompetens som kan stödja användarna. Väljer man att använda Virtue till att ytterligare stärka Naturvetenskapliga fakultetens marina profil bör man kommunicera detta tydligt, och klargöra att det inte finns riktigt stöd för sötvatten inom projektet. Då får man också uppmana skolor utan havsnära läge att samarbeta med skolor som har lättare åtkomst till havet. 7

Virtuedata Se över sättet att samla in och använda data. Ur lärarperspektiv är det av stort värde att Virtuedata blir så interaktivt som möjligt. Man bör lägga in automatisk generering av figurer och grafer, samtidig som man bör arbeta med användarvänligheten. Redan i dag är Virtuedata rätt lätthanterligt med tydliga (men lite omständiga) instruktioner. Det finns flera val som kan framstå som förvirrande. Genom att skala bort och tänka genom vad som egentligen behövs för lärare och elever kan man underlätta för användarna att faktiskt använda Virtuedata. Internationalisering Virtue har stort potential att kunna användas i undervisning överallt i världen där man har tillgång till vatten. Att sprida konceptet utomlands kan även ge mervärde till de svenska användarna. Då är det viktigt att projektledarna vid Naturvetenskapliga fakulteten arbetar för att skapa kopplingar mellan skolorna i Sverige och skolorna utomlands. Man kan se för sig spännande utbyten av information, och även klassresor och samarbete mellan skolor i olika länder. En sådan situation kan främja skolornas arbete med ämnen som egentligen inte har tydliga kopplingar till Virtue, så som samhällsvetenskap och historia. Virtue i Naturvetenskapliga fakultetens utbildningar Man kan använda Virtue eller liknande koncept i flera av kurserna som ges av Naturvetenskapliga fakulteten i dag. Om så görs måste man passa på att informera om Virtues roll i fakultetens utåtriktade arbete och långsiktiga rekrytering. Några av studenterna kommer att bli lärare så småningom, och många känner lärare, så det är värdefullt att sprida kunskap om Virtue internt till studenter och anställda. Man bör även arbeta för att integrera Virtue som moment i kurser som ges inom lärarutbildningen. Utnyttja studenter Inom projektet bör man se över möjligheten för studenter och doktorander att bidra till Virtue, genom att besöka och hjälpa skolklasser eller via nätet. När det gäller att dra till sig nya studenter är de befintliga de bästa ambassadörerna. Studentmedverkan kan antigen organiseras genom poänggivande kurser eller som timarvodering. Man kan även utnyttja timarvoderade studenter till att sköta den praktiska hanteringen av racken. Utnyttja gymnasieskolorna Många gymnasieskolor upplever i dag en stor konkurrens om elever. Ett sätt att utnyttja denna situation är att hjälpa gymnasieskolor med naturvetenskaplig profil och havsnära läge att använda Virtue i sitt eget rekryteringsarbete. Det kan gå till så att personal och elever vid en gymnasieskola får särskild Virtueutbildning och ett lager av virtuerack, och sedan erbjuds möjlighet att vara värdar för högstadieskolor som inte har ett havsnära läge. I samband med att nior bjuds in till Virtue-projekt vid gymnasierna kan skolorna arrangera tävlingar eller temaaktiviteter. På så vis får gymnasierna möjlighet att knyta starkare band med delar av sin rekryteringsbas, och Virtue blir lättare att använda för skolor som saknar ett havsnära läge. 8

Övergripande konklusion Sammantaget är Virtue ett mycket lyckat projekt. Många skolelever får möjlighet att möta engagerade marinbiologer och förmedlare, och ännu fler får möjlighet att studera livet i havet genom sina lärares engagemang. Satsningen på fortbildning och inspiration av lärare är en gynnsam strategi när det gäller att öka barns intresse för naturvetenskap över lag, då lärarna når många fler än ett projekt själv kan hantera direkt. Att grundprincipen för projektet är så enkelt är ett stort plus, och gör att tröskeln för att komma igång är rätt låg. Det marina fokus som projektet av naturliga skäl har snävar tyvärr in målgruppen, och kan verka exkluderande på skolor som inte har närhet till havet. Utvecklingspotentialen i projektet är dock mycket stort, särskilt med att använda racken och det som händer med dem i anknytning till flera olika skolämnen. Mer uppmuntran till användning av Virtue i sötvatten kan bredda målgruppen, likaså en ytterligare spridning av konceptet utomlands. Motivationen och intresset hos användarna kan ökas genom att kopplingar till pågående forskning stärks och tydliggörs. Dels kan man anpassa racken så att de motsvarar de som används inom forskning, och därmed ge skolorna möjligheter att bidra med data som faktisk kommer till nytta inom forskningen, dels kan man passa på att sprida nyheter från forskningen till användarna, till exempel genom nyhetsbrev eller liknande. Försök i Norge med att låta skolbarn samla in riktig data för biologer har varit mycket lyckade, och Virtue är ett projekt som kan ha potential för just detta. Motivationen och upptäckarglädjen hos lärare och elever som får ansvar för verklig datainsamling är i regel mycket stor. Den pedagogiska miljön som är uppbyggd vid Sjöfartsmuseet Akvariet verkar väl genomtänkt och anpassat för målgruppen. Detta är ännu ett exempel på styrkan i samarbetet, då ett så smidigt och effektivt system anpassat för skolelever troligen vore mycket svårt att få till i Naturvetenskapliga fakultetens lokaler utan att det går ut över den ordinarie verksamheten. Över lag fungerar samarbetet mellan Göteborgs universitet och Sjöfartsmuseet Akvariet mycket väl, vilket bekräftas av båda parter. En positiv del i avtalet är att parterna står för sina egna kostnader, på så vis minimeras byråkratin. Virtue behöver då inte ha en egen övergripande budget, utan huvudmännen tar ansvar för sina respektive delar. Detta upplägg är dock baserat på att det finns en god vilja till samarbete mellan parterna, då oförutsedda utgifter kan ge upphov till diskussioner och oenighet. Jag värderar dock risken för problem kring ekonomin i projektet som minimal i dagsläget, då kommunikationen och öppenheten mellan parterna verkar bra. Avtalet som reglerar samarbetet är tydligt och borde förlängas från och med januari 2014. Ett positivt inslag i avtalet är att båda parter förbinder sig att förse Virtue med personal med adekvat utbildning och kompetens. 9