Mål och strategier för Språkvetenskapliga fakultetsnämnden

SPRÅKVETENSKAPLIGA 2016 Mål och strategier för Språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2017-2019 Fastställd av Språkvetenskapliga fakultetsnämnden

2

Innehåll BAKGRUND 4 Fakultetens roll och kvalitetsarbetets centrala ställning 4 Tidigare Mål och strategier på fakulteten 5 Disposition 6 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR TIDEN 2017-2019 6 MÅL INOM OLIKA DELOMRÅDEN 2017-2019 11 UTBILDNING 11 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ _ Fel! Bokmärket är inte definierat. LIKAVILLKORSARBETET 20 UPPFÖLJNING 21 REFERENSER 22 3

BAKGRUND Nedan presenteras Mål och strategier för Språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet avseende perioden 2017-2019. Dokumentet ersätter fakultetens Utbildnings- och forskningsstrategier 2012-2014. Arbetet har bedrivits av Ulla Börestam och Lars Hagborg efter hörande av medarbetare och studenter vid fakulteten och dess olika institutioner. Särskilt viktiga har fakultetskommittéerna varit, eftersom deras ansvarsområden motsvarar de områden som dokumentet enligt direktiven ska omfatta, nämligen: utbildning, forskning, kommunikation och samverkan samt lika villkor. Förutom denna dialog med medarbetare och studenter har arbetet haft sin utgångspunkt i en rad andra måldokument inom den hierarkiska struktur där fakultetens måldokument har sin plats. Främst gäller det universitetets Mål och strategier (2014) samt Mål och strategier för vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap (2015). Till universitets övergripande Mål och strategier är i sin tur andra måldokument kopplade. I huvudsak rör det sig om program (till exempel Pedagogiska programmet och Program för internationalisering) samt handlingsplaner av olika slag (till exempel Handlingsplan för likabehandling av studenter). De senare fokuserar vissa centrala frågor (såsom likabehandling), och är ofta mer konkreta och tidsbegränsade. Sammanlänkade dokument av denna typ finns på alla nivåer inom universitet. De mest konkreta uttrycken för detta är de verksamhetsplaner som årligen fastställer verksamhetens inriktning för den aktuella enheten. Där framgår vilka prioriteringar och avsättningar som gjorts ett visst aktuellt år. Sammanlagt utgör detta en komplex struktur av texter som tillsammans bildar underlaget för detta dokument. Fakultetens roll och kvalitetsarbetets centrala ställning Den språkvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet ingår i Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Fakultetsnämnden har enligt Uppsala universitets arbetsordning att besluta om uppläggning, genomförande 4

av och kvalitet i utbildningen samt om organisation av och kvalitet i forskningen. 1 Nämnden ansvarar för kvalitet, resurser och på ett övergripande plan för vad som ska göras. Institutionerna ansvarar för verksamhetens genomförande. Denna ansvarsfulla uppgift kräver ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete där syftet är att leva upp till de mål som universitetet, vetenskapsområdet och vi själva uppställt. Prioriteringarna i detta måldokument är här utgångspunkten för det löpande kontinuerliga kvalitetsarbetet som utförs på olika nivåer i organisationen (fakulteten, kommittéer, institutioner etc.) samt av medarbetare i olika roller (lärare, forskare, administratör etc.). Vad gäller utbildning är även studenterna medansvariga (HL 1 kap 2). Tidigare Mål och strategier på fakulteten Kvalitetsarbete är självfallet inte något nytt för Språkvetenskapliga fakulteten, och en av förlagorna till föreliggande dokument är Utbildnings- och forskningsstrategier för perioden 2012-2014. Huvuddelen av de mål som där togs fram är ännu giltiga (VP 2016), och är väl förankrade vid fakulteten. Övergripande är målsättningen följande (s. 2): Språkvetenskapliga fakulteten har som övergripande mål att bevara den ämnesmässiga forsknings- och utbildningsbredden, erbjuda språkutbildning på grund- avancerad och forskarnivå av hög kvalitet och bedriva nationellt och internationellt framgångsrik forskning. Angående det första målet, om bevarad bredd, har en utredning utförd av Björn Melander (2016), understrukit det värde som mångfalden av språk vid Språkvetenskapliga fakulteten bidrar med både till universitetet, högskoleutbildningen i hela landet samt till samhället i stort. Att finansieringen av verksamheten enbart skulle vara en angelägenhet för fakulteten framstår därmed som en förlegad tanke. Insatserna för utbildning och forskning preciseras i korthet på följande sätt: Pedagogik för ökad studentaktivitet 1 Arbetsordning för Uppsala universitet. 5

Ökad forskningsanknytning i utbildningen Ökad samverkan inom och utom fakulteten Ett forskande kollegium Ökad externfinansiering Ökad konkurrenskraft vid områdesanslag Alla dessa punkter är ännu aktuella i kvalitetsarbetet och utgör därför centrala inslag även i detta dokument. Disposition Dokumentet består av två delar. Inledningsvis presenteras en övergripande målformulering, delvis av visionär karaktär. Denna följs av olika delmål. Den andra delen av dokumentet beskriver prioriterade åtgärder inom utbildning, forskning och lika villkor medan kommunikation och samverkan, den fjärde punkt som dokumentet ska omfatta har setts som en så grundläggande förutsättning att den kunnat inkluderas i de andra punkterna. För mer detaljerade riktlinjer på detta område hänvisar vi till den plan för kommunikation och samverkan som håller på att tas fram av Kommittén för kommunikation och samverkan. Utbildningen på grund- och avancerad nivå behandlas under Utbildning, medan utbildningen på forskarnivå tas upp under Forskning. ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR TIDEN 2017-2019 Språkvetenskapliga fakulteten har som övergripande mål att erbjuda utbildning på grund-, avancerad och forskarnivå av högsta kvalitet och att bedriva nationellt ledande och internationellt framgångsrik forskning. Fakulteten ska vara en integrerad utbildnings- och forskningsmiljö karakteriserad av djup och bredd i ämnesmässigt avseende, respekt för alla medarbetares och studenters lika värde samt av fruktbar samverkan mellan de fyra institutionerna och det omgivande samhället. 6

Mål: Utveckla och bevara en kreativ utbildnings- och forskningsmiljö baserad på kollegialt inflytande och samverkan Kvalitet skapas av människor och fakultetens främsta resurs är engagerade och kompetenta medarbetare vars engagemang och kompetens tas tillvara och utvecklas. Samverkan bidrar till ökad kvalitet och relevans i det dagliga arbetet och grunden för en fruktbar dialog är respekt och delaktighet. Vid Uppsala universitet är det kollegiala inflytandet basalt, och det yttrar sig bland annat i aktivt deltagande i olika förtroendevalda organ och på olika poster. Upprätthålla ett inkluderande och ansvarfullt ledarskap Transparens och tydlighet ska känneteckna beslutsgångar och handläggningsprocesser Alla lärare och forskare, även nyrekryterade, ska integreras i den kollegiala beslutsprocessen Skapa incitament för medarbetare och studenter att aktivt bidra till arbetet vid fakulteten, institutionerna och till universitetet i sin helhet. Incitament kan vara att insatsen är meriterande Mål: Genom samverkan, såväl internt som externt, nyttiggörs och utvecklas fakultetens samlade kompetens Samverkan bidrar till nyttiggörande av fakultetens verksamhet och till att nå hållbara lösningar på samhällets utmaningar. Samverkan karaktäriseras av ömsesidighet, öppenhet och delaktighet. Samarbeten med olika aktörer stimuleras och strukturella hinder för sådana samarbeten avlägsnas. Former utvecklas för att tillsammans med externa aktörer i ökad grad formulera utmaningar och genomföra gemensamma projekt och utbildningsmoment. Samverkan ska vara en meriterande arbetsuppgift för alla lärare och forskare Mål: Fortsatt ansvar för en plattform för språklig mångfald Språkvetenskap är ett av universitets styrkeområden och vid Språkvetenskapliga fakulteten ges kurser i mer än 50 olika språk på olika nivåer. Detta är en unik, men 7

resurskrävande och därför sårbar verksamhet. Verksamheten stärker Sveriges konkurrenskraft i en globaliserad värld, såväl inom som utom landet, och den bidrar med den flexibilitet som ger beredskap för det oväntade, något som särskilt framhålls i universitetets forskningsstrategier (2016). Fortsatt arbete för en långsiktigt stabil finansiering med bevarad utbildningsoch forskningsmässig bredd Säkerställa långsiktigt stöd för undervisning i de språk för vilka universitetet uppbär nationellt ansvar Strategisk fakultetsfördelning av resurser för utbildning och forskning så att ämnenas olika behov tas tillvara Mål: Ökad förståelse för internationella förhållanden Enligt Högskolelagen ska lärosätena i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och internationella förhållanden (HL 1 kap 5 ). Språkvetenskapliga fakulteten har genom sitt mycket breda utbud av språkämnen och kontakter i olika delar av världen unika möjligheter att bidra till detta. Därtill kommer att såväl studenter som medarbetare kommer från olika delar av världen. Mobilitet är en viktig del av kvalitetsarbetet eftersom det vitaliserar inte bara den enskildes arbete utan även arbets- och lärandemiljön som sådan. De möjligheter för medarbetare och studenter som finns för kortare och längre utlandsvistelser bör utnyttjas, delvis inom ramarna för de avtal universitet har med andra lärosäten (till exempel U4). Bättre information ska ges om villkoren för kortare lärarutbyten. Mobilitet ska ses som ett meriterande inslag i karriärutvecklingen såväl för lärare som för forskare Mål: Internationalisering med ökad kvalitet engelska och svenska i nyckelställning Internationaliseringen gör att medarbetare och studenter vid Uppsala universitet behöver mycket goda kunskaper i andra språk, och där har engelska en särställning, 8

för medarbetarnas del såväl för lärare som för forskare. Användningen av engelska som ett fungerande verktygsspråk kräver extra insatser. Engelska institutionen tar ansvar inte bara för de egna studenterna utan även för universitets medarbetare i stort. För forskare som publicerar sig på engelska ska medel för översättning och språkgranskning vara tillgängliga (se Forskning ). Fortsatt arbete med kurser i engelska för akademiker, särskilt i akademiskt skrivande Fortsatt utveckling av verksamheten vid Unit of Professional English, till exempel för lärare och övrig personal som ska använda engelska Stärka möjligheten att via Språkverkstaden även få språkstöd i engelska Uppsala universitet har samtidigt ett särskilt ansvar för landets huvudspråk, svenska. För nyrekryterade medarbetare från utlandet, utländska studenter och nyligen anlända migranter gäller det att möjliggöra inlärning av svenska. För akademiker, oavsett graden av färdigheter i språket (svenska som modersmål eller som andraspråk) eller tidigare vana att uttrycka sig i tal- och skrift (se punkten om breddad rekrytering), är ofta svenska språket av central betydelse när det gäller att omsätta sina kunskaper i praktiken, dvs. i arbetslivet. Fortsatt satsning på kurser i svenska för olika grupper av medarbetare och studenter, till exempel Swedish for Academics, Basic Swedish och Svenska för studenter med annat modersmål än svenska Bevara och utveckla arbetet vid Språkverkstaden Fortsatt arbete med kurser i akademiskt skrivande på svenska Mål: En framsynt och adekvat kompetensförsörjning En väl fungerande rekrytering av lärare och övrig personal är av avgörande betydelse för att utbildning och forskning ska kunna hålla högsta kvalitet. För att kunna attrahera medarbetare av högsta klass är framförhållning, inte bara vid professorsrekrytering, av yttersta vikt. Vilka planer institutionerna har för 9

personalförsörjningen bör i fortsättningen klargöras genom handlingsplaner som fastställs av fakultetsnämnden. Institutionerna upprättar femårsplaner där kompetensförsörjningsbehoven analyseras mot bakgrund av olika anställningsformer, pensionsavgångar samt behov av förändrat utbildningsutbud på grund av samhällsförändringar etc. Institutionerna upprättar också för varje år en kompetensförsörjningsplan där kommande rekryteringar preciseras Mål: Infrastruktur av olika slag ska vara välfungerande med verksamhetsanpassade administrativa system och rutiner. Alla studenter och medarbetare ska ha tillgång till relevanta hjälpmedel samt nödvändiga informations- och kommunikationskanaler. En väl fungerande infrastruktur krävs för att universitetets medarbetare ska kunna bedriva världsledande forskning och förstklassig utbildning och för att samverkan ska vara möjlig. Onödig tidsspillan tar fokus från egentliga arbetsuppgifter och leder dessutom till försämrad arbets- och studiemiljö. Fakultetsnämnden ska verka för att universitetets stödstrukturer är väl anpassade för fakultetens behov och är kända av alla medarbetare. Fakultetsnämnden ska verka för att administrativa system och infrastruktur utvärderas och att brister åtgärdas. 10

MÅL INOM OLIKA DELOMRÅDEN 2017-2019 Utbildning Språkvetenskapliga fakulteten ska erbjuda utbildning av högsta kvalitet i en integrerad utbildnings- och forskningsmiljö karakteriserad av ämnesmässigt djup och disciplinär bredd. Mål: Ökade synergier genom samverkan inom och utom fakulteten om kurser och utvecklingsarbete I en period med minskande antal utbildningsplatser ökar behovet av samordning och samverkan, vilket särskilt gäller den avancerade nivån. Fakulteten har därför bidragit med medel för fakultetsgemensamma kurser och utvecklingsprojekt. Detta kan innebära att exempelvis kurser som framför allt ska främja generiska färdigheter eller som gäller metod, är lämpade för samverkan. För studenterna kan ämnesöverskridande kurser och program innebära vidgade perspektiv. Exempel på samordnade insatser är Språkvetarprogrammet och Mastersprogram i språk. Utveckla incitament som premierar och värdesätter samverkansinsatser. Strategiskt arbete med att utveckla gemensamma kurser, särskilt för att stärka den avancerade nivån Tydliggöra vilka möjligheter den ämnesmässiga bredden innebär för fortsatta studier Tydliggöra för fakultetens studenter vilka möjligheter som finns att tillgodoräkna sig kurser vid andra institutioner Mål: Studentmedverkan i kvalitetsarbetet Enligt Högskolelagen är kvalitetsarbetet en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och för studenterna. Studenternas och doktorandernas inflytande ska därför ytterligare stärkas genom effektivare rutiner och former för medverkan i arbetet med att vidareutveckla utbildningen på alla nivåer. 11

Stärkt och bevarad studentmedverkan på olika nivåer i organisationen Alla kursers innehåll, uppläggning och litteratur ska återkommande omprövas mot bakgrund av studenternas återkoppling. Effektiva kursutvärderingar som möjliggör högsta möjliga deltagande Tydliggöra för studenter hur kursutvärderingar påverkar kursutvecklingsarbetet Mål: Förtydligad progression i ämneskunskaper och generiska färdigheter Undervisning sker på olika nivåer som successivt bygger vidare på eller kompletterar varandra. En viktig kvalitetsfråga är progression såväl inom som mellan utbildningsnivåerna, både i ämneskunskaper och i generiska färdigheter. Progressionsplaner för alla huvud- och biområden upprättas. I dessa ska det tydligt framgå hur kurser bygger på, förutsätter eller kompletterar färdigheter och kunskaper från tidigare studier. Beroende på kursernas karaktär kan betoningen på ämneskunskaper, generiska färdigheter och komplettering variera. Mål: Förbättrad retention och ökad arbetslivsanknytning En förhållandevis stor andel av fakulteten studenter läser enbart kurser på A-nivå. Enligt utredningen Ansvar för en unik resurs. En genomlysning av språkutbildningen vid Uppsala universitet (Melander 2016:42) rör det sig om ca två tredjedelar av registreringarna/prestationerna. Detta är delvis en följd av att språkstudier utgör ett komplement i andra studier eller att de ingår i vidareutbildning för annan verksamhet. En annan orsak kan dock vara att det för studenterna är oklart vad en examen i ett språkämne kan leda till i framtiden. Ett viktigt incitament för att fortsätta är att språkstudierna är användbara och att anställbarheten är hög. Därför är det viktigt att utbildningen är förankrad i de behov samhället har, och att möjligheten till praktik finns. Systematiskt alumnarbete kan användas för att stärka arbetslivsanknytningen. 12

Förtydligad information om vad en språkexamen omfattar och kan leda till, särskilt bland studenter på grundnivå Förtydligad arbetslivsanknytning Vidareutveckla olika former av relevant praktik Utveckla former för praktik även för studenter på fristående kurser Utveckla och uppmuntra samverkan genom studenters projekt och examensarbeten. Fakultetens alumner engageras i ökad grad för att utveckla utbildningarna Mål: Förstärkt forskningsanknytning Undervisning på akademisk nivå legitimeras genom anknytningen till forskning och enligt Högskolelagen ska verksamheten vid ett lärosäte bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning (HL 1 kap., 3 ). Det innebär inte bara att akademiska lärare ska vara forskarutbildade, utan också att de ska ha möjlighet att aktivt bedriva forskning, något som i sin tur ska prägla undervisningen. Det gäller självklart innehållet i kurserna som ska vara aktuellt och relevant, men även de pedagogiska arbetsformerna som kan efterlikna forskarens sätt att angripa problem. Forskningsanknytningen ska karakterisera utbildningen redan från första dagen och studenterna ska under sin utbildning möta lärare på olika nivåer i sin forskningskarriär. På avancerad nivå ska forskningsanknytningen vara särskilt framträdande. 13 Alla kursers innehåll, uppläggning och litteratur ska återkommande omprövas mot bakgrund av ny forskning Verka för att all undervisande personal ges möjlighet till forskning och/eller tillgodogöra sig aktuella forskningsresultat. Lärares specialistkunskaper ska tas tillvara i såväl undervisning som kursutveckling. Fortsatt möjlighet för studenter på avancerad nivå att delta i vetenskapliga konferenser genom att särskilda medel avsätts

Möjliggöra för grundstudenter som skriver examensarbete och studenter på avancerad nivå att delta i vetenskaplig verksamhet, till exempel inom projekt. Detta kan ske både i form av praktik och som del i ett examensarbete Studenter, särskilt på avancerad nivå, bör uppmuntras att delta i institutionens seminarier Mål: Kontinuerlig pedagogisk kompetensutveckling av undervisande personal Möjlighet till kompetensutveckling är grundläggande för att kunna utvecklas som lärare. För att detta ska kunna fungera i praktiken förutsätts att kompetensutvecklingen sker på arbetstid och att såväl behov som resultat följs upp vid medarbetarsamtal. Utöver universitetsgemensamma utbildningar ska fakulteten tillgängliggöra ämnesdidaktiska kurser med upplägg som möjliggör brett deltagande. Kompetensutveckling ska ingå som en självklar del i tjänsten med återkommande intervall Fortsatt fakultetsgemensam satsning på kurs i språkdidaktik Fortsatt fakultetsgemensam satsning på medel för pedagogiska konferenser Mål: En pedagogisk karriärväg som excellent lärare ska vara ett välkänt och attraktivt val Meritvärdet för de pedagogiska insatserna ska uppvärderas, ett arbete som pågår. Sedan några år tillbaka finns möjligheten att ansöka om att bli utnämnd till excellent lärare, en titel som är tänkt att motsvara ställning som docent. Rutinerna för ansökningsförfarandet och för kriterierna behöver ses över, liksom frågan om den roll och de arbetsuppgifter den excellenta läraren ska ha vid institutionen. Utveckla och förtydliga möjligheten till en pedagogisk karriär som excellent lärare Fastställa nya riktlinjer och bedömningsgrunder för utnämnande av excellent lärare 14

Utreda hur de excellenta lärarna bäst ska kunna spela en fruktbar roll i fakultetens och institutionens pedagogiska arbete Mål: Pedagogik för ökad studentaktivitet Av institutionerna krävs att tilldelade resurser används så effektivt som möjligt och lärarnas arbetstid bör i så hög grad som möjligt användas i kontakttimmar med studenter, utan att detta går ut över annan vital aktivitet som kursutveckling och examination. Samläsning, periodisering och alternativa undervisningsformer är exempel på strategier för att effektivisera resursanvändningen samtidigt som det leder till förnyelse och vitalisering. : Lärare och studenter tar ömsesidigt ansvar för eget och andras lärande. Uppmuntra användandet av pedagogik för ökad studentaktivitet, till exempel flipped class room och problembaserat lärande. E-lärandets möjligheter ska utvecklas för att bland annat möjliggöra strukturerade självstudier utanför schemalagd lektionstid Utvecklande av examinationsformer för effektivare användning av lärarnas arbetstid och snabbare återkoppling till studenterna, till exempel genom e- tentor Mål: Breddad rekrytering Uppsala universitet ska enligt högskolelagen, liksom andra högskolor, aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan (HL 2005:1208). Det kan röra sig om studenter från studieovana miljöer, om nyanlända ibland med hög utbildningsbakgrund eller om personer i arbetslivet som behöver komplettera sin utbildning inom ramen för vad som brukar benämnas det livslånga lärandet. Att olika erfarenheter och perspektiv präglar verksamheten är en viktig kvalitets- och demokratifråga (Handlingsplan för breddad rekrytering 2014:3). Enligt nämnda handlingsplan ska arbetet bedrivas i tre steg: rekryteringsåtgärder, mottagandeåtgärder och retentionsåtgärder. Särskilt retentionsåtgärderna är viktiga för fakulteten (se målet Förbättrad retention ). 15

Stödja projekt för breddad rekrytering Utbildningen ska i största möjliga mån anpassas till olika studenters särskilda behov Utveckla och stärka mentorsprogram Verka för att Språkverkstaden får utökade resurser för individuell handledning. Forskning och utbildning på forskarnivå Språkvetenskapliga fakulteten ska bedriva nationellt ledande och internationellt framgångsrik forskning i stimulerande forskningsmiljöer som kännetecknas av hög kvalitet och av förnyelse. Forskningen ska kunna bedrivas långsiktigt och kunna utgöras av både grundforskning och tillämpad forskning. Forskarutbildningen ska ingå som en oskiljbar del av dessa miljöer. Mål: Utveckla och bevara stimulerande forskningsmiljöer för slagkraftig forskning Den breda verksamheten vid Språkvetenskapliga fakulteten skapar unika möjligheter till framgångsrika och kompletta forskningsmiljöer. En komplett forskningsmiljö karakteriseras av en samling av medarbetare på olika kompetensnivåer som tillsammans möjliggör den återkoppling, kritisk eller uppmuntrande, som är så central för framåtskridandet och för utbildningen av nya forskare. Genom att stödja och skapa ämnesöverskridande mötesplatser kan fakulteten bidra till nya forskningssamarbeten som präglas av disciplinär bredd och vetenskapligt djup. För närvarande stödjer fakulteten fem sådana initiativ, nämligen Lilae, Tidiga språk och kulturer, Språk och lärande, MODIS samt Linguistic Continua. Utveckla goda forskningsmiljöer där seniora och juniora forskare tillsammans utgör en kritisk massa. Fortsatt arbete med att stimulera och stödja fakultetsgemensamma forskningssamarbeten över ämnes-, fakultets- och områdesgränser. 16

Fakulteten ska identifiera, stödja och prioritera institutionsövergripande profilområden. I universitetets nyligen framtagna forskningsstrategier nämns sju tematiska områden där samhällets utmaningar bedöms vara särskilt stora. Flera av dem har anknytning till den forskning som bedrivs vid fakulteten och kan komma att stödjas. Kontinuerlig uppmärksamhet vid god forskningssed och forskningsetiska principer, gärna vid fakultetsgemensamma seminarier och liknande. Särskilt fokus riktas mot frågor som rör insamling och lagring av forskningsdata som avser enskilda individer samt digital arkivering Mål: Ökad forskningsanknytning i utbildningen och tydliga karriärvägar för att stärka fakulteten som en integrerad utbildnings- och forskningsmiljö Enligt Högskolelagen ska verksamheten vid ett lärosäte bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning (HL 1 kap., 3 ). Den akademiska läraren får sin legitimitet genom doktorsexamen samt genom att själv vara aktiv forskare. På organisatorisk nivå innebär forskningsanknytning att det ska finnas två disputerade lärare per huvudområde och att dessa ska ha forskningsutrymme i tjänsten. Förutsättningarna för en verklig möjlighet att bedriva egen forskning är inte alltid optimala men utvecklingsmöjligheter finns med tydligare forskningsplanering. Lärare ska ha möjligheter till inflytande över hur forskningstiden planeras i relation till undervisning och administrativa åtaganden Lärare ska ha möjligheter till sammanhängande tid för forskning mellan perioder av undervisning För att utveckla sig i rollen som lärare och forskare är det viktigt att medarbetarna kontinuerligt uppmuntras att meritera sig och att detta premieras och följs upp. Detta förutsätter tydliga karriärvägar för alla kategorier av lärare och forskare. Tydliggöra incitamenten för karriärvägarnas olika delmål 17

Vid medarbetarsamtalen ska karriärplanering ingå så att det för den enskilde tydligt framgår inte bara vad som krävs utan också vem som initierar en uppflyttning när en sådan blir aktuell Mål: Förbättrade villkor för att möta konkurrensen vid prestationsbaserad fördelning av basanslaget för forskning Forskningen vid fakulteten finansieras dels av områdesanslaget, dels av olika former av externa bidrag. Ett kontinuerligt arbete görs för att öka de externa medlen. Storleken på fakultetens andel av områdesanslaget beror delvis på tre prestationsbaserade nycklar nämligen externa medel, publicering och examina på forskarnivå. Det finns alltså ett nära samband mellan extern- och intern finansiering (på områdes-, fakultets- och institutionsnivå) och för att stärka fakultetens tilldelning av områdesanslaget måste fakulteten vara konkurrenskraftig inom dessa områden. Utlysa medel för att möjliggöra sammanhållen arbetstid för att skriva ansökningar Utlysa medel för att möjliggöra extern granskning av projektansökningar Uppdaterade publiceringsstrategier ska finnas för fakultetens samtliga ämnen Utlysa medel för språkgranskning, översättning och öppen tillgång Utveckla former för att stödja publicering i öppen tillgång Mål: Samverkan med privat, offentlig och ideell sektor ska engagera fakultetens medarbetare och bidra både till samhällets utveckling och till fakultetens vitalitet genom att nya forskningsfrågor formuleras utifrån samhällets behov. Språkvetenskaplig forskningen är relevant i många sammanhang. I Uppsala universitets Program för samverkan beskrivs samverkan som en dialog som gagnar både universitetet och dess samarbetspartners. Samverkan kan ske både i organiserad form genom formaliserade samarbeten eller i mer spontan form genom att enskilda forskare deltar i samhällsdebatten eller för sin forskning utåt. 18

Samhällets kännedom och tillgång till universitet utbildning och forskning ökar genom förbättrad kommunikation, samt nya aktiviteter och arenor för dialog Uppmuntra och underlätta forskningssamarbeten med externa aktörer Vid utlysningen av fakultetsinterna forskningsmedel ska samverkansaspekter tas i beaktande Utveckla former för att synliggöra och premiera individuell forskningssamverkan Mål: Utbildning på forskarnivå av högsta klass En god utbildning på forskarnivå förutsätter en god forskningsmiljö. Alla doktorander ska möta en forskarutbildningsmiljö som erbjuder kvalificerad handledning, teori- och metodkurser som stärker förmågan att bedriva självständig forskning samt ett levande vetenskapligt samtal. Målsättningen är att doktorandernas avhandlingsarbete ska vara en väsentlig del av institutionens forskningsverksamhet och resultera i internationellt konkurrenskraftig forskning. Alla handledare ska genomgå handledarutbildning och ges möjlighet att utveckla och reflektera över sitt handledarskap. Antagning till utbildning på forskarnivå sker i öppen konkurrens så att nationell och internationell rekrytering främjas Alla doktorander ska aktivt uppmuntras att initiera kontakt med minst en forskningsmiljö utanför eller i anslutning till det egna forskarutbildningsämnet Utbildningsmoment som stärker doktorandernas förmåga att planera och genomföra uppgifter i tid och hantera stress ska ingå, gärna fakultetsgemensamma 19

Doktorander uppmuntras att delta i nationella och internationella vetenskapliga sammankomster samt att förlägga någon del av forskarutbildningen vid ett annat lärosäte Doktorander ges möjlighet att utveckla färdigheter och skapa kontaktytor som förbereder för karriär såväl inom som utom universitetsvärlden Likavillkorsarbetet Vid Språkvetenskapliga fakulteten är lika villkorsarbetet en självklar och integrerad del av kvalitetsarbetet. Ingen medarbetare eller studerande ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling, oavsett om det handlar om kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, eller social bakgrund. Alla har lika rätt till inflytande och rimliga arbets- och studievillkor och en jämn könsfördelning i nämnder etc. är ett självklart mål liksom att likvärdigt arbete ger lika lön. I fakultetens Likavillkorsplan (2016:18) preciseras ett antal riktlinjer för det löpande arbetet. Där nämns också vem som ansvarar för de olika åtgärderna. En jämn könsrepresentation på ordinarie poster ska eftersträvas vid val till nämnder, styrelser, ledningsgrupper och övriga ledande och beredande organ. Underrepresenterat kön ska aktivt rekryteras vid val av prefekt, studierektor och andra innehavare av ledningsfunktioner. En jämn könsfördelning ska eftersträvas vid val av sakkunniga i anställnings- och befordringsärenden, liksom vid utseende av betygsnämnder vid disputation. Vid bedömning av meriter ska tid för föräldraledighet, sjukskrivning och militärtjänstgöring räknas bort. Möjligheten att kombinera arbete och omvårdnad av barn ska ges till alla. Institutionerna ska ha rutiner för att hantera fall av trakasserier och diskriminering, samt redskap för att förebygga detta. För att stärka arbetet med lika villkorsfrågor genomförs också 2016-2018 särskilda satsningar på följande punkter (se Likavillkorsplanen för ytterligare precisering): Förutsättningarna för arbetet med lika villkor ska förbättras 20

Kompetensen om lika villkor ska utvecklas och informationsspridningen förbättras Arbetsförhållandenas roll för olika grupper i likavillkorsarbetet ska kartläggas UPPFÖLJNING De mål och strategier som ovan formulerats följs årligen upp av fakultetsnämnden och av institutionerna. Kommittéerna ska för varje år initiera och följa upp aktiviteten inom sina ansvarsområden. Institutionerna ska årligen konkretisera åtgärder i sina verksamhetsplaner. 21

REFERENSER Arbetsordning för Uppsala universitet. Fastställd av konsistoriet 2011-12-15. Senast reviderad 2015-12-17. UFV 2015/1342. Handlingsplan för breddad rekrytering 2014-2016. Fastställd av rektor 2014-01-21. UFV 2013/168. Handlingsplan för samverkan 2016 2018. Fastställd av rektor 2016-06-07. UFV 2015/735. Högskolelag. Svensk författningssamling 1992:1434, t.o.m. SFS 2016:744. Likavillkorsplan 2016-2018. Språkvetenskapliga fakulteten. Fastställd av Språkvetenskapliga fakultetsnämnden 2016-02-04. Melander, Björn, 2016: Ansvar för en unik resurs, En genomlysning av språkutbildningen vid Uppsala universitet. Språkvetenskapliga fakulteten. Uppsala universitet. Mål och strategier för Uppsala universitet. Fastställda av konsistoriet 2014-11-26. UFV 2013/110. Mål och strategier. Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap. Fastställd av Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2015-09- 24. HUMSAM 2014/48. Pedagogiskt program för Uppsala universitet. Riktlinjer för pedagogisk verksamhet och utveckling. Fastställt av rektor 6 maj 2008. UFV 2008/670. Program för samverkan. Fastställt av konsistoriet 2016-04-21. UFV 2015/735. Uppsala universitets forskningsstrategier 2016-2020. Fastställd av konsistoriet 2016-10- 26. Dnr 2016/117. Utbildnings- och forskningsstrategier för perioden 2012-2014. Språkvetenskapliga fakulteten. Fastställd av fakultetsnämnden 2011-12-15. Verksamhetsplan 2016. Språkvetenskapliga fakultetsnämnden. Fastställd 2015-11- 12. Språkfak. 2015/21. 22