s r u k s u r G C M S 3 v r je in tl ik R & d å R a Bilag
SMC Sveriges Motorcyklister Forskargatan 3 781 70 Borlänge Telefon: 0243-669 70 Fax: 0243-822 87 Hemsida: www.svmc.se E-post: smc@svmc.se Text: Anders Ljungqvist, Niklas Lundin Kursupplägg och övningar: Anders Ljungqvist, Peter Janulf, Håkan Sjölund Layout och tilverkning: Niklas Lundin Korrektur: Håkan Sjölund. 2
Förord Den här kursen är i sin nuvarande form ett resultat av ett fyrtiotal gruskurser som genomförts i SMC Uppsalas regi sedan 2008. Övningar och kursupplägg bygger på SMC Västernorrlands och SMC Stockholms tidigare gruskurser tillsammans med nya övningar som arbetats fram i SMC Uppsala under åren. I princip alla motorcykeltillverkare har med minst en äventyr- eller offroad-modell i sitt utbud. Till det kommer en del nischade tillverkare som enbart riktar in sig på offroad-marknaden och det är också det segment som vuxit mest under de sista 10 åren. Varannan motorcykel som sålts de senaste åren har varit någon form av offroadmaskin. Därmed har intresset för gruskurser ökat stort. Det finns flertalet grus- och offroad kurser på marknaden. Några håller kurser som en del av marknadsföringen för ett speciellt MC-märke och MC-tillbehör. Några med fokus på äventyrsresor runt om i världen, andra med inriktning mot rally och enduro. Med SMC:s gruskurs vänder vi oss till alla motorcykelförare med alla typer av motorcyklar. Kurserna har fokus på trafiksäkerhet och vårt mål är att skapa trygga och säkra MC-förare på våra grusvägar. 90 % av alla vägar i världen är grusvägar och vi har ca 30 000 mil grusväg i Sverige. Att begränsa sig till att enbart köra på asfalt gör att man missar stora delar av vårt vackraste, mest naturnära och roligaste vägnät. Anders Ljungqvist SMC Uppsala. 3
Revideringar: Datum Av vem Vad är ändrat/uppdaterat version 2017-05-10 Anders Ljungkvist Ny Råd&Riktlinjer Grus 1.0 4
5
Innehåll Förord...3 Revideringar:...4 Trafiksäkerhet, vårt mål med kursen...8 Kursens filosofi och tänk....9 Indelning och målgrupp...9 Nivå 1L. Landsväg...9 Nivå 1. Grundkurs...10 Nivå 2. Fortsättning och påbyggnad på Nivå 1.... 10 Nivå 3. Avancerad gruskurs... 10 Körställning...11 Körställning sittande...12 Aktiv körställning sittande...12 Körställning stående...12 Fördelar med stående körställning:...13 Balans-nolla...13 Svänga på grus och kurvtagning...14 Övningar 15 Referenssträcka...15 Gasa-Bromsa...16 Bromsövning...16 Broms till stopp... 17 Känna på att köra med låst framhjul...18 Rak serpentin...19 Bred Serpentin...20 Fet Serpentin...22 Kvadraten... 24 Triangeln 25 Broms sned...26 Exitövning 27 Punktvändning (Elephant turn)...28 Köra uppför brant backe...29 Köra nedför brant backe...29 Vända i uppförsbacke...30 Köra på skrå...32 6
Drifting, köra på ställ...33 Att köra grus med MC som har ABS...34 Vad tänka på när vi kör på grusvägar...35 Grus, det skiftande underlaget...36 Exempel på scheman för kursdagar... 37 Exempel på körschema...40 Gruskurs Nivå 1...40 Gruskurs Nivå 2...42 Gruskurs Nivå 3...44 Terrängkörningslagen, vad gäller?...49 Aktuella lagar... 51 7
Trafiksäkerhet, vårt mål med kursen. Gemensamt för alla deltagare som söker sig till SMC:s gruskurser är att de vill lära sig hantera sin motorcykel på grus och löst underlag. Många har gått igenom sin körkortsutbildning för MC utan att ha kört en meter på grusväg, eller bara kört väldigt lite på grus under körkortsutbildningen, och detta utan någon teoretisk information om vad som skiljer. Oavsett om en deltagare som kommer till SMC:s gruskurs kör landsvägs- MC och vill få bort rädslan för grusunderlag och kunna känna sig trygg på grusvägen till sommarstugan, förbi ett vägbygge eller vill slippa vända när asfalten övergår till grusväg. Det kan också vara deltagaren med äventyrsmotorcykel som kört väldigt mycket grus men vill lära sig mer för de märker att något inte stämmer med deras körning, de blir överraskade för det händer saker de inte förstår eller förutser. Vi har haft deltagare som entusiastiskt kört fort, vitt och brett på grusvägar men med ganska liten koll på vad de faktiskt gör. De får lägga ner mycket koncentration och energi på att både hålla sig på hjulen och på vägen. Oftast är det mer tur än skicklighet att de faktiskt lyckas med det. Det som förenar dessa deltagare är att de saknar, eller behöver bättra på sin körtekniska kompetens. Att lära sig hantera sin MC på löst underlag och att ha insikt och förståelse för hur motorcykeln fungerar och beter sig på grus. De övningar som är med på kurserna syftar till att öka deltagarnas körtekniska kunskap och med den kommer tryggheten i körningen. Med trygghet och kunskap minskar rädslan och risken för panik- eller överlevnadsreaktioner och följden blir säkrare MC-förare. Kursupplägget bygger på att först träna in delmoment för att i slutet av kursdagen kombinera dessa moment i sammanfattande övningar. Övningsmomenten är utformade för att genomföras i låg och måttlig hastighet. Det är också ett säkerhetstänk i att träna in momenten innan man ger sig ut på grusvägar i högre hastighet. 8
Kursens filosofi och tänk. Upplägget för SMC:s gruskurs är att de flesta övningar genomförs på en grusplan. Ju större plan man använder sig av desto lättare är det att planera och genomföra övningarna. På en grusplan är det lätt för instruktörerna att ha översikt över deltagarna under genomförandet av övningarna. Det är också enkelt att samla deltagarna, hålla genomgångar och ge instruktioner i grupp. Gruskurs Nivå 3 genomförs blandat på grusplan, grusvägar och tillåten terräng, exempelvis militärområde och motorbana, beroende på vilka övningar och moment som KL väljer ska ingå. Indelning och målgrupp Kursen är indelad i fyra olika nivåer, Nivå 1L, Nivå 1, Nivå 2, och Nivå 3 baserat på eventuellt tidigare genomförda SMC-kurser och deltagarens personliga inställning till att köra på grusvägar och löst underlag. Varje nivå är i grunden en endagskurs. En kursdag med Nivå 1 kan vara fristående medan Nivå 1-2 körs med fördel som en tvådagarskurs, t.ex. över en helg. För att gå Nivå 2 rekommenderar vi deltagarna att de ska ha genomfört Nivå 1. Övningarna i Nivå 2 är en fortsättning och bygger på Nivå 1. Nivå 1L. Grundkurs där L står för Landsväg. 1L vänder sig till alla motorcyklister, som vill bli säkrare på att köra på grusvägar. Speciellt för dem som tycker det är jobbigt med vägbyggen utan asfalt, grusvägen till badstranden eller till sommarstugan. För dem som kanske vänder när de kommer en grusväg och hellre tar en lång omväg på asfalt istället för ett par km på grusväg. 1L fungerar även som instegskurs för den som är nyfiken på att börja köra grus. Här fungerar alla typer av motorcyklar, allt från custom-mc till sport- och touring-mc. Kursen innehåller: Körställning, sittande. Blick, gaskontroll Våga gasa, bromsa och svänga på grus Trafiksäkerhet och grundläggande skillnader mellan att köra MC på asfalt och på grusvägar 9
Nivå 1. Grundkurs. För motorcyklister som vill lära sig grunderna i grus och offroad-körning. För de som är nyfikna och har inställningen att grus är spännande, roligt, lockande och vill lära sig mer. Flertalet övningar i Nivå 1 och i princip alla övningar i Nivå 2 och Nivå 3 genomförs med stående körställning så kursen genomförs bäst med motorcykel av offroad/ äventyrsmodeller som t.ex. BMW GS-modellerna, KTM Adventure, Honda Africa Twin m.fl. Kursen innehåller: Körställning, sittande och stående Blick Gaskontroll Använda gas och broms för att svänga på grus Kurvtagning Trafiksäkerhet och skillnader mellan att köra MC i stadstrafik på asfalt och grusvägar Nivå 2. Fortsättning och påbyggnad på Nivå 1. För de som gått Nivå 1 och vill mer och för dem som hellre tar 10 mil omväg på grusvägar än raka spåret på några km asfalt. Nivå 3. Avancerad gruskurs För de som gått Nivå 1 och Nivå 2 Här går vi in på mer avancerade moment och övningar. Körställning, sittande och stående Blick Gaskontroll Kombinera gas och broms för att svänga på grus Kurvtagning Passera hinder Passera dike Köra i spår Vända i backe, uppför och nedför Köra på skrå 10
Körställning Ibland benämns körställning även som sittställning. Detta är ju rätt om man bara pratar om körställning för sådana motorcyklar som sport eller custom där stående körställning blir konstig, jobbig och inte speciellt lyckad ur trafiksäkerhetssynpunkt. För aktiv grus- och offroad-körning är stående körställning alltid grundposition, sitter ner kan vi göra vid snäv kurvtagning eller vid avslappnad touring på grusvägar. Vad som avgör om du ska använda dig av aktiv grus- och offroad-körning eller avslappnad körning är det du med din erfarenhet och körstil som bestämmer. Detta kommer också förändras över tid. När jag som motorcyklist är ny på att köra på grusunderlag och t.ex. kommer till en vägsträcka med lös, grov singel eller sprängsten, underlag som jag är ovan att köra på, så blir det för mig avancerad körning. Jag ställer mig upp och intar körställning för aktiv grus- och offroad-körning, anpassar hastigheten och passerar med alla sinnen skärpta och med fullt fokus på det jag gör. På det sättet skapar jag de bästa förutsättningarna att parera oförutsedda rörelser från motorcykeln. När jag något år senare med många grusmil bakom mig och ihärdigt tränande på SMC:s gruskurser kommer till en liknade sträcka med lös sprängsten så känns det inte lika avancerat. Jag är tryggare i min körning, känner bättre hur min hoj beter sig på löst underlag och jag kan mycket väl passera i anpassad hastighet, sittandes med avslappnad körning och bara njuta av den fina grustouringen. Det är alltså du som där och då i varje situation bestämmer vad som är avancerat för dig. Avslappnad körning betyder inte passiv eller slapp utan bara lägre hastighet och större marginaler, du är fortfarande aktiv i ditt körande. 11
Körställning sittande Grunden är den samma som all motorcykelkörning. (se R&R v3, avslappnad körställning). Fötterna på fotpinnarna, knäna förankrade mot tanken, d.v.s. kontakt med tanken utan att pressa hårt. Lösa och avslappande armar. Du ska hålla i styret inte hålla dig i styret. Liten nyansskillnad men det gör stor skillnad när du kör. När vi kör på grus, eller annat löst underlag kan motorcykeln börja att åla sig, upplevas slingrig och styret börjar vaja fram och tillbaka i små rörelser. Låt den bara vara för det är helt naturligt. Slappna bara av och håll blicken högt. När man kommer ut på väldigt löst underlag som t.ex. sand där framhjul gräver ner sig så kan styret börja pendla i stora rörelser. Där gäller lite speciell körställning och teknik vilket vi kommer till lite längre fram i det här kompendiet. Vad gäller fötternas placering så är placering med främre trampdynan på fotpinnen att föredra, det minskar risken att slå foten i marken vid sväng eller fastna i stenar och sly vid t.ex. passage genom gräsbevuxen mittsträng eller vägkant. Aktiv körställning sittande. Nu pratar vi om motorcyklar av offroad- och äventyrsmodeller som har geometri och ergonomi för både sittande och stående körning. Fötterna på fotpinnarna, med fotpinnen i hålfoten. Detta för att snabbt kunna växla mellan stående och sittande körställning. Du minskar risken att halka av fotpinnen jämfört med att ha fotens främre trampdyna på fotpinnen. Vid aktiv körning, både sittande och stående, blir det att man kontinuerligt jobbar med att flytta fötternas position för att växla, bromsa och vara i det bästa läget för stabilitet och kontroll. Knän i kontakt med tanken, kroppen framåtlutad med armbågar höjda, i axelhöjd och hög blick. Körställning stående Grundposition: Stå på fotpinnarna med fotpinnarna i hålfoten, tårna pekandes lite inåt. Kontakt med knäna mot tanken. Lätt böjda knän, kroppen lite böjd i midjan och framåtlutad men i balans. Avslappnade armar, höga armbågar och framåtvinklade. Hög blick långt fram. Vid mer aktiv körning blir kroppspositionen mer framåtlutad, hakan över styret men fortfarande i balans. APÖS Attackposition Över Styret. 12
Fördelar med stående körställning: Du kommer upp och ser längre fram på vägen, t.ex. över krön. Andra trafikanter kan se dig tidigare. Du kan röra dig på motorcykeln vilket ger större möjligheter att manövrera och balansera motorcykeln. Motorcykelns rörelser när den följer underlaget stör föraren mindre än vid sittande körställning. Balans-nolla När vi kör ska vi lägga ner så lite energi som möjligt på att köra vår motorcykel. Vi ska orka köra och njuta av körningen utan att trötta ut oss i onödan. Detta gäller både sittande och stående körställning men är mer uttalat när vi står och kör. Om vi hela tiden är aktiva och förutser motorcykelns rörelser och de krafter som uppstår när vi gasar, bromsar och svänger så kan vi möta dem med kroppsförflyttning i motsatt riktning. Då behöver vi inte hålla oss fast med muskelkraft och körningen blir mindre tröttande. Vi kommer att vara i balans med motorcykeln och därmed ha bättre kontroll. Foto: Meltrockphoto MC MC:n är i vänstersväng och lutar inåt vänster, föraren lutar med och möter accelerationen/gaspådraget med att luta sig framåt. Lösa armar och höga armbågar, kraften tas upp i benen och fotpinnarna, föraren är i sin balansnolla 13
Svänga på grus och kurvtagning När vi kör på asfalt så svänger vi normalt med motstyrning för att få vår MC att luta och därmed svänga. När vi kör på grus eller annat löst underlag fungerar det mindre bra då framhjulet inte har samma fäste som på asfalt. Vid sittande körställning får vi flytta vår kroppsvikt och använda armarna för att luta MC:n åt det håll vi vill svänga, kroppen flyttas åt motsatt håll så att vi viker ner MC:n under oss. Fötterna på fotpinnarna och vikten på den yttre fotpinnen. Yttre armbågen högt upp och den inre sträckt, ungefär som att skjuta en pilbåge. Vid stående körställning kan vi vid små och snabba kursändringar styra med att lägga vikt på fotpinnarna, s.k. trampstyrning. Vid snävare sväng fullföljer vi i stället nedlägg/lutning av MC med armar och ytterknä mot tanken. Yttre armbågen högt upp och den inre sträckt, ungefär som att skjuta en pilbåge. Fötterna på fotpinnarna men vikten ska vara på den yttre fotpinnen. När vi kör på grusväg är farten oftast inte så hög att centrifugalkraften i någon större omfattning håller oss uppe, därför behöver vi vara motvikt till MC:n som lutar. Bild t.v. Om det är riktigt löst underlag är det än viktigare att vara i balans med sin motorcykel. När vi lägger tyngd på den yttre fotpinnen kommer vi trycka ner MC:n mot underlaget och därmed öka fästet, vi kommer också att balansera motorcykelns lutning Bilden t.h. En extrem bild men den visar tydligt fördelen med att lägga vikten på yttre fotpinnen. Illustrerar vart kraften tar vägen när man står på inre vs yttre fotpinne 14
Övningar Inför alla kursdagar och övningar, provkör alltid banan. Underlaget varierar. Som instruktör måste du vara medveten om hur underlaget är på den bana dina deltagare kör på. Om du som instruktör har svårigheter att genomföra en övning för att underlaget är för halt eller för löst för att vara optimalt övningsunderlag, då måste du ha med det i dina instruktioner och i din feedback. Koner som sätts ut för att markera övningarna är inte exakta broms- och svängpunkter. På en grusplan blir det snabbt uppkört och spårigt. Med konerna som referenspunkter går det utmärkt att svänga eller bromsa lite före, lite efter eller på sidan om konerna för att undvika uppkörda spår. Därför är det bra att göra banorna lite större om det är många deltagare så det finns manöver- och handlingsutrymme om det blir spårigt och löst. Kör övningarna i pass om 10-15 min med pauser emellan. Har ni en större grupp deltagare kan man dela in i två grupper och låta en grupp vila medan den andra gruppen är på planen och kör övningar. Referenssträcka Referenssträckan körs som första inslag på kursen, och en gång till i slutet av dagen. Första vändan för att deltagarna ska få en referens att ha med sig som minne. När man sen i slutet av kursdagen kör samma sträcka igen med deltagarna kommer de flesta uppleva sträckan som mycket lättare och mindre dramatisk än vid körningen på morgonen. Det blir en aha-upplevelse att de lärt sig något under dagen och att kursen gjort nytta. Sträckan får gärna bestå av blandat underlag av olika slags grus, såsom ny hyvlat, hårt sammansatt med lösa strängar, sandiga inslag, sprängsten, lera mm. Se upp så att det inte blir en massa lös sand då nykomlingar får det väldigt svårt. Bana & genomförande: En kort grusvägsträcka, traktorspår, stig, etc. ca 1-3 km. Anpassa sträckan efter nivå på gruppen. Nivå 3 kan ha dike, stockar och stenparti med på sträckan med möjlighet att passera på sidan om. 15
Gasa-Bromsa Bana & genomförande: Sätt ut koner som referenspunkter för startpunkt och bromspunkt. Raksträcka på grusplan eller grusväg. Deltagaren accelererar från stillastående upp till ca: 20-30 km/t för att sedan bromsa in till stillastående, på sitt eget sätt. Syfte och mål: Att få deltagarna att bekanta sig med underlaget och övningplatsen och för att instruktörerna ska få en uppfattning om respektive deltagare och hur de hanterar sin MC. Bromsövning Alla bromsövningar genomförs till stopp och en fot i marken när MC:n är still om inget annat sägs av instruktörerna. Skälet till detta är mental inställning, vi slutar inte köra förrän vi står still med kontroll på MC:n. Vi ser ofta att deltagare som gör en mindre bra inledning på en övning och då ger upp och rullar igenom för att ta ett nytt tag och göra om igen. Eller så sätter deltagaren inledande bromsövning och när de nästan är klara så släpper de upp bromsarna, slappnar av och rullar vidare. De slutar köra sin MC och släpper övningen innan den är genomförd. Den här lyxen har vi inte när vi kör på våra vägar. Kommer det en mötande timmerbil i en kurva eller om något annat hinder dyker upp så kan vi inte avbryta inbromsningen för att göra om igen, inbromsningen måste genomföras hur dålig inledningen än var. Därför tränar vi också på detta. Vi slutar inte köra vår motorcykel förrän vi står still. Bana & genomförande: Sätt ut koner som blir bromspunkten. För Nivå 1L är det bara sittande körställning som gäller. För Nivå 1, Nivå 2 och Nivå 3 både sittande och stående körställning. 16
Broms till stopp. Dela upp övningen i delövningar 1-6, ca: 10 15 min per pass. 1. Bara bakbroms sittande, låst bakhjul till stopp 2. Bara bakbroms stående, låst bakhjul till stopp 3. Bara frambroms sittande, maximal broms utan att framhjulet låser sig 4. Bara frambroms stående, maximal broms utan att framhjulet låser sig 5. Både bak- och frambroms sittande, låst bakhjul maximal broms på framhjul utan låsning 6. Både bak- och frambroms stående, låst bakhjul maximal broms på framhjul utan låsning En fot i marken när bromsningen är klar. För samtliga övningar gäller nedväxling till 1:an under inbromsning, men lägg på det först när ni ser att deltagarna behärskar inbromsningen. Syfte: Att deltagarna ska kunna bromsa effektivt och känna sig trygga oavsett underlag. Att förstå skillnaden mellan hur bak- och frambroms tar och hur de jobbar ihop. Mål: Deltagaren ska klara samtliga punkter - Ingen fot får lämna fotpinnarna under inbromsningen. Om detta sker är det en tydlig signal på osäkerhet och att man inte är i balans - sänk då kravet på övningen för individen om detta inte släpper. Tips till instruktören: Inför övning gå igenom körställning och blick. Börja enkelt med låga krav, höj kraven allt eftersom deltagarna avancerar. Titta på följande hos deltagarna. Blicken Hög blick tills att bromsmomentet är klart Knäslut Förankring med knäna mot tanken under inbromsning Avlastade armar Nedväxling under inbromsning 17
Känna på att köra med låst framhjul Bana & genomförande: Grusplan utan koner. Deltagaren ska ansätta handbromsen så framhjulet låser och direkt vid framhjulslåsning släppa greppet lite för att framhjulet ska få fäste och börja rulla igen. För att köra med låst framhjul, förklara/demonstrera hur man kan gasa och bromsa samtidigt genom att hålla pek- och långfingret på bromshandtaget och övriga fingrar runt gashandtaget. Övningen genomförs lämpligen på ettans växel och ganska högt varvtal (så att inte motorn dör när man bromsar) och ca 20-30 km/h i grundhastighet. Insikten skall vara att det är ofarligt att låsa bara man släpper bromsen igen. Demonstrera övningen. Syfte: Få deltagarna att lära sig ljudet och känslan av en framhjulslåsning och då släppa upp bromsen när framhjulet låser. Mål: För Nivå 1L och Nivå 1 Deltagarna skall inte vara rädda för att låsa framhjulet efter övningen Sittande körställning För Nivå 2 och Nivå 3. Samtliga ovanstående punkter Köra med låst framhjul Sittande och stående körställning Tips till instruktören: Vanliga fel deltagarna gör. Man kramar sakta in handtaget varpå farten sjunker. När hjulet slutligen låser så har man ingen styrfart längre. Man har för lågt varvtal. När man bromsar orkar inte motorn driva framåt med för låg fart som följd. Man tittar i marken framför framhjulet. Stabiliteten försvinner. Man kastar ut benen vid låsningen. Tecken på rädsla och osäkerhet. Balansen försvinner. Man slirar på kopplingen, farten sjunker och blir för låg. 18
Rak serpentin Bana & genomförande: Rak rad med koner, 6-3 m mellan varje. Börja med längre avstånd och minska efterhand om det behövs. Se bild längst ned. Syfte: Nivå 1L Nivå 3 Öva på körställning, blick och gaskontroll. Mål: För Nivå 1L och Nivå 1 Våga svänga på grus, att gasa mjukt vid rundning av konerna utan att få bakhjulssläpp För Nivå 2 Samtliga ovanstående Med kort broms styra ut bakhjulet vid rundande av konen Brappa, d.v.s. med kort gaspåslag få kontrollerat bakhjulssläpp som styr MC:n runt konen För Nivå 3 Samtliga ovanstående och kombinera att styra MC:n med broms och gas runt konerna Tips till instruktören: Vanliga fel deltagarna gör. Låg blick nära framhjulet. Vid Braap-övning kommer gaspåslag för sent, deltagaren styr runt konen och gasar efter sväng när de kör mot nästa kon. En perfekt genomförd Braap, dvs styra med gasen övning lämnar ett sådant här spår. 19
Bred Serpentin I princip samma övning och krav som rak serpentin. Bred serpentin ställer högre krav på blick och gaskontroll. Bana & genomförande: Sicksack rad med koner. 12 8 m mellan konerna i längsled. 1-3 m i sidled. Syfte: Öva på blick, körställning, balansnolla, blick och gaskontroll. Mål: För Nivå 1L och Nivå 1 Köra sittande körställning Våga svänga på grus, att gasa mjukt vid rundning av konerna utan att få bakhjulssläpp För Nivå 2 Samtliga ovanstående Både sittande och stående körställning Med kort broms styra ut bakhjulet vid rundande av kon Brappa, dvs. med kort gaspåslag få kontrollerat bakhjulssläpp som styr MC:n runt konen För Nivå 3 Samtliga ovanstående och kombinera styra MC:n med broms och gas runt konen Tips till instruktören: Gå igenom körställning med fokus på balansnolla för stående körning - att alltid ligga i balans med kroppen på ett sådant sätt att man är ett med hojen men samtidigt inte slösar energi på körningen. D.v.s. ingen onödig kraftutveckling i vare sig armar, överkropp eller ben. Gå också igenom vikten av blickstyrning. Titta på nästa kon innan man svängt runt den första. 20
Rak serpentin Måtten är ungefärliga, när du byggt en bana ska du alltid provköra, justera vid behov. Bred serpentin Ju mer du flyttar isär serpentinen på bredden så måste du öka längden x 2. Dvs breddar du med en meter behöver du förlänga med ca. två meter mellan konerna på längden. 21
Fet Serpentin Bana & genomförande: Rejält bred sicksack rad med koner. 30 40 m mellan konerna i längsled. 30 40 m i sidled så deltagarna hinner växla till 2:ans växel innan det är dags att svänga. Det här simulerar körning på väg med skarpa svängar. Övningen kombinerar gas, broms, blick och körställning. Syfte: Öva på körställning, blick och gaskontroll. Simulerad körning på väg med upp- och nedväxlingar Mål: För Nivå 1L och Nivå 1 Sittande körställning Våga svänga på grus, att gasa mjukt vid rundning av konerna utan att få bakhjulssläpp För Nivå 2 Samtliga ovanstående. Både sittande och stående körställning Med kort broms styra ut bakhjulet vid rundande av kon Brappa, dvs. med kort gaspåslag få kontrollerat bakhjulssläpp som styr MC:n runt konen För Nivå 3 Samtliga ovanstående och kombinera styra MC:n med broms och gas runt konerna Tips till instruktören: Mycket viktigt: Kolla blicken på deltagaren. De måste fås att förstå konceptet med blickstyrning. 22
Fet serpentin Den feta serpentinen bör byggas rejält stor så att deltagaren får utrymme att manövrera men också att längden mellan konerna kräver uppväxling, nerväxling och broms inför varje sväng. Banan måste vara stor nog så att deltagaren får ett flyt i övningen, en stor och väl utformad serpentin belönar självkänslan. 23
Kvadraten Bana & genomförande: Sätt ut 4 koner i en kvadrat med ca: 12 15 m mellan konerna. Deltagaren ska kunna accelerera ordentligt på 1:ans växel men utan att behöva lägga i tvåan. Deltagarna kör runt kvadraten. Inte för många deltagare samtidigt i kvadraten, max 2 st. De ska inte behöva bromsa för framförvarande. Syfte: Få deltagarna att styra MC:n med bakbroms, en sk. stoppsladd. D.v.s. låsa bakhjulet och ställa ut baken och följa med med styret, få framhjulet riktat mot nästa kon, inte styra emot Mål: Nivå 1L och Nivå 1. Få deltagarna att våga gasa, bromsa och svänga på grusunderlag Sittande körställning Nivå 1 Samtliga ovanstående Få deltagarna att styra MC:n med bakbroms, d.v.s. låsa bakhjulet och ställa ut baken och följa med med styret, få framhjulet riktat mot nästa kon, inte styra emot Nivå 2-3. Både sittande och stående körställning Tips till instruktören: Vanliga fel hos deltagarna är att de tittar sent mot nästkommande kon ett hörn bort. Huvudvridning och blick 90 mot nästkommande kon ska ske ungefär när man passerar halva sträckan mellan konerna. Blickstyrning. Ytterligare vanligt fel är att deltagarna har för låg fart kombinerat med att de bromsar för tidigt. De försöker måtta in svängen runt konen. Detta medför att de har för låg fart och för lite rörelseenergi för att ställa ut bakhjulet och komma runt. Det åtgärdas med att de ska bromsa vid konen och ställa ut i sladd när de känner att de har balans. Tänk på avslappningen så att blicken kan användas på ett riktigt sätt. 24
Triangeln Bana & genomförande: Precis som kvadraten men man tar bort en kon för att försvåra övningen, det blir en längre kurva. Tänk på att flytta in en kon så triangeln blir liksidig, kurvorna ska bli 120 grader vardera. Tar man bara bort en kon ur en kvadrat blir det en rätvinklig triangel med 135 grader i två av kurvorna. Syfte: Som Kvadraten. Mål: Nivå: 1-3 Som Kvadraten. 25
Broms sned Bana & genomförande: Delmoment av exitövningen. Se banbeskrivning under Exitövningen. Man accelererar upp till lämplig fart, 30-50 km/h, så att man med låst bakhjul från bromskonerna glider ca 10-15 m till stillastående med nedväxling till 1:an. Få deltagarna att anpassa bromspunkt och fart så att de får stopp i höjd med sidokonerna. I slutet av inbromsningen styr man med låst bakbroms MC:n mot någon av sidokonerna. Syfte: Denna övning innebär att bekanta sig med att köra med ett låst bakhjul och inse att det faktiskt är helt odramatiskt. När deltagarna fått till anpassningen på stoppsträckan, är det dags att börja styra upp mot vänster eller höger kon. 1. Lås bakhjulet bestämt vid bromspunkten så bakhjulet låser 3. Byt blickpunkt i riktning mot sidokon, vänster eller höger sida och påbörja sväng 4. Släpp broms först när hojen stannat 5. Sätt ner en fot Tips till instruktören: Bakhjulet måste låsas. Gör man inte det så överhettas bakbromsen snabbt och slutar fungera helt. Vid upprepad bromsövning med ABS så kan ABS:en dra ur batteriet. 26
Exitövning Bana & genomförande: Se bilden nedan. Börja med att sätta konerna enligt måtten och provkör banan, justera om det behövs. Fortsättningsövning på Broms sned. Denna övning kombinerar och knyter ihop tidigare övningar i gas, broms, blick och körställning. Övningen är ett tänkt scenario där man behöver göra kursändring för ett oförutsett hinder. Övningen går till som så att man först har en accelerationssträcka för att komma upp i 30 50 km/h. Vid bromskonen låser man bakhjulet och glider med låst bakhjul 10-15 m, nedväxling under inbromsningen. I slutet av inbromsningen styr man upp 90 mot vänster eller höger sidokon. Här är man i princip stillastående med fötterna kvar på fotpinnarna. Släpp koppling, kör fram 2-3 m bromsa till stopp, en fot i marken. 27
Punktvändning (Elephant turn) Bana & genomförande: En startkon, en vändningskon ca: 30-50 m bort. Med bromssladd och gasspinn vända hojen 180 och köra tillbaka till start. Man kan också med fyra koner markera en kvadrat med vändningsradie till om 5 m och minska den efterhand, dock inte under 3 m. Syfte: Att enkelt vända på smal väg eller trångt utrymme. Ex. man möter något eller det finns hinder på vägen och det finns inte möjlighet att ta sig förbi - man måste vända. Mål: Deltagaren ska kunna bromsa upp hojen och spinna runt ett halvvarv för att gasa tillbaka till starten. Tips till instruktören: Som alltid hänger övningen på blicken. Redan när bakhjulet låses upp så bör man vända huvudet och titta åt det håll man ska. Direktstart (Instant traction) Bana & genomförande: Grusplan eller svag uppförsbacke. Stå med motorcykeln på tomgång eller lätt gas, handbroms indragen och kopplingen i dragläge. Med bestämd rörelse sätta båda fötterna på fotpinnarna och trycka ner MC:n samtidigt som man släpper handbroms och släpper försiktigt på koppling och kör iväg utan hjulspinn. Man söker fäste för bakhjulet och reglerar det med kopplingskontroll. Genomföres både sittande och direkt till stående körställning. Syfte och mål: För deltagaren att hitta balans, starta och komma iväg på platser med begränsat utrymme, halt underlag eller i lutning. Tips till instruktören: Osäkra deltagare har lätt för att titta ner, låg blick, vilket ger dålig balans. 28
Köra uppför brant backe Bana & genomförande: Lämplig uppförsbacke. Körställning är stående, kör rakt mot backen på ettans växel i lite mer än krypfart. Om det finns en tydlig knäck mellan plan mark och där backen börjar, utnyttjar man den genom att precis när MC:s bakfjädring trycks ihop, just då har man lite bättre fäste för bakhjulet och kan ge lite mer gas och få lite mer moment uppför backen. Hela tiden använder man kopplingskontroll för att söka fäste. Hög blick uppför backen, luta bakåt lågt för att få tyngd på bakhjulet och därmed bättre fäste för bakhjulet. Syfte och Mål: Att säkert kunna köra uppför backe med varierande lutning och med varierande underlag utan att få hjulspinn eller slå över. Tips till instruktören: Kombinera gärna med föregående övning, direktstart i backe. Köra nedför brant backe Bana & genomförande: Lämplig nedförsbacke. Körställning är stående, knäslut mot tanken. Krypfart på ettans växel. Vikt lågt bakåt med tyngden på fotpinnarna och håll lätt i styret. Hög blick långt ner i backen. Reglera hastighet med motorbroms, fotbroms och handbroms. Viktigt att bakhjulet inte låser sig och börjar glida. Då är det stor risk att det sladdar iväg åt endera hållet och vänder MC:n eller att man tippar. Krypfart hela vägen nedför backen, det går inte bromsa bort hastighet man har får upp på vägen ner i backen. Syfte och Mål: Att säkert kunna köra nedför backe med varierande lutning och med varierande underlag utan att bakhjulet glider iväg. 29
Vända i uppförsbacke Bana & genomförande: Lämplig uppförsbacke. Inled övning med Köra uppför backe. En bit upp i backen sväng något höger och bromsa stopp med fotbroms och växel i så motorn stannar. Behåll ettans växel i och håll kvar foten på fotbromsen. Vänster fot i marken, dvs in mot backen. Med fullt styrutslag vänster och genom att släppa upp fotbromsen försiktigt så kan man genom att använda koppling och motor med växel i som omvänd broms låta MC:n rulla sakta baklänges tills den står tvärs backen. I det läget börjar man såga med styret, dvs fullt styrutslag höger respektive vänster, fram och tillbaka. Då kommer MC:ns framhjul att arbeta sig nedför backen. När MC:n pekar mer än 45 vrid styret fullt höger. Håll handbroms inne, starta MC:n, använd Direktstart för att komma iväg och köra ner. Alternativ övning är att vända åt andra hållet, det blir lite knepigare då fotbromsen befinner sig på dalsidan av MC:n. Syfte: Göra en säker vändning i backe när det inte finns möjlighet att fortsätt uppför. Mål: Deltagaren ska känna sig trygg i att genomföra övningen. Tips till instruktören: Ta upp teori. Vilken broms är effektivast i backe, fram eller bak? Vikt på fotpinnarna insidan mot backen eller dalsidan? 30
Vända i nedförsbacke Bana & genomförande: Lämplig backe. Inled övningen med köra nedför brant backe. En bit ner i backen: trampa hårt på fotbroms utan att dra in kopplingen så motorn stannar, låt växel vara i och håll handbroms inne. Kolla åt vilket håll som är lämpligt att vända. Nu blir det lite pyssel då man ska hålla handbromsen inne, starta MC:n och komma iväg. När du bestämt åt vilket håll du ska vända så luta MC:n något inåt backen med stöd på benet mot backen (inte dalsidan) ställ styret fullt åt det håll du vill vända. Med hjälp av dragläge på kopplingen och samtidigt släppa på handbromsen så smygkör försiktigt tills MC:n står tvärs backen. Med hjälp av Direktstart komma iväg, sök fäste för bakhjulet och kör några meter på skrå för att få upp lite fart och moment, styr uppför i backen dit du kom ifrån. Syfte: Göra en säker vändning i backe när det inte finns möjlighet att fortsätta nedför. Mål: Deltagaren ska känna sig trygg i att genomför övningen. Tips till instruktören: Gå igenom gas- och kopplingskontroll, vikt på dalsidan med MC:n något lutad inåt och tänk på blicken, hög blick för balans. 31
Köra på skrå Bana & genomförande: Lämplig backe som det går att köra ut i direkt på skrå, annars inled med övningen Vända i nedförsbacke. När MC:n står tvärs backen, på skrå, är det krypkörning med hjälp av gas och kopplingskontroll som gäller. Luta MC:n något in mot backen med vikt på yttre fotpinnen Syfte: Kunna köra säkert tvärs en lutning, backe eller korsa dike diagonalt Mål: Deltagaren ska förstå teorin och känna sig trygg i att genomföra övningen. Debbie Evans Illustrerar tydligt varför man ska placera vikten på yttre fotpinnen, dalsidan. Vad tror du händer om hon skulle lägga vikten på den inre fotpinnen? 32
Drifting, köra på ställ Bana & genomförande: Placera två koner bredvid varandra med ca 1-2 meter mellanrum så att deltagarna ser i vilken riktning de ska ha motorcykeln inför starten av övningen. Sätt en syftningskon ca 25 meter bort i t.ex. 40 grader från startvinkeln, denna skall rundas under acceleration. Det blir som en lång kurva. Accelerera på 1-3 växel, luta MC:n inåt i kurvan, vikten på yttre fotpinnen. När bakhjulet släpper och börjar spinna och baken på hojen börjar drifta ut är det viktigt att inte abrupt slå av på gasen. Då är det risk att bakhjulet hugger tag i underlaget och en highside är ett faktum. När bakhjulet börjar spinna, håll gaspådraget konstant så kommer farten sakta öka och uppstället kommer successivt minska. Syfte: Att säkert kunna hantera en ofrivilligt uppkommen sladd utan att få en high-side. Att kunna utnyttja sladd för att styra MC:n med gasen Mål: Deltagaren ska förstå teorin och känna sig trygg i att genomföra övningen. Tips till instruktören: Det här är en svår övning att få till. Det hänger mycket på underlaget, typ av däck och motorstyrka på MC:n. Har man grova däck kan det vara mycket svårt att få släpp och spinn på bakhjulet. Då blir det kraftig acceleration i stället då det greppar för bra. Det kräver lite extra av deltagaren att våga slå på gas så bakhjulet släpper och sen våga hålla gas när det väl släpper. Det gäller att lägga all vikt på yttre fotpinnen och vara i balans med MC:n. Att hitta och vara i balansnollan. Flera deltagare kommer troligtvis att ta det lugnt på gasen till dess att de svängt upp hojen. Om så sker kan man sätta ut en till syftningskon längre bort, t.ex. i 60 grader i förhållande till startriktningen. Många deltagare upplever detta som en mycket exalterande övning, så var observant på om det börjar gå för fort samt om det kommer tecken på problem t.ex. missade växlar, överdrivna kast, vingel hos deltagarna. Ta i så fall en paus i övningen och gå igenom vad dessa misstag kan resultera i eller på annat lämpligt sätt få deltagarna att lugna ned sig. 33
Att köra grus med MC som har ABS ABS har funnits på MC sedan sent 80-tal och alla motorcyklar över 125 cc som säljs från och med 2016 ska vara utrustade med ABS. Det är dock stor skillnad på ABS och ABS. De tidigare är stora, tunga system som också är ganska klumpiga i sin funktion. Dagens system som finns på moderna motorcyklar är integrerade med antispinn, anti-wheelie och har ofta olika körprogram för sport, regn eller offroad. Offroad-läget kan ha en lugnare effektutveckling, lägre effekt, tillåta låsning av bakhjulet och även tillåta ett visst bakhjulsspinn. På många MC går det också att stänga av ABS:n helt. ABS är bra. ABS räddar liv och ska användas. Däremot beter sig ABS olika beroende på vilken MC man har och vilken årsmodell det är på MC:n. Det viktiga är att man lär känna hur ens egen motorcykel beter sig, både på grus och på asfalt. Man måste lära sig hur ABS:en jobbar och anpassa sin körning efter det. Kan man stänga av ABS:en är det nyttigt att prova det så man vet skillnaden om ABS-funktionen skulle fallera. Flertalet av våra övningar är svåra att genomföra med vissa typer av ABS. Då är det så och man får anpassa sin körning till det och hitta alternativ att genomföra övningen så gott det går. Som instruktör får du vara beredd på att hantera dessa frågor när de kommer upp. Bra att veta är att ABS-funktionen drar mycket ström. Om deltagare kör många bromsövningar med ABS:en påslagen kan det dra ur batteriet och MC:n kan behöva starthjälp. Gör deltagarna uppmärksamma på det och låt dessa köra en sväng emellanåt för att ladda batteriet och kyla bromsarna. Tips är att någon av instruktörerna eller KL har startkablar med sig på kursen. En bra demonstration är sk. parallellbroms. Två MC som till modellen liknar varandra, en med ABS, den andra utan ABS kör bredvid varandra i ca. 50 km/h och bromsar maximalt vid en given punkt. Det är mycket som spelar in i hur utfallet blir. Ålder på MC, typ av ABS, typ av däck och hur rutinerade förarna är. Låt deltagarna fundera och diskutera de olika alternativen. Kontentan är att i en paniksituation är det få, om ens någon förare som bromsar bättre utan än med ABS. ABS räddar liv. Undantaget är just på vissa sorters grusunderlag då det i många fall är en fördel att stänga av ABS och låsa bakhjulet, det bildas en vall framför däcket vilket bidrar till kortare bromssträcka. Med ABS så kommer bakhjulet bara att rulla på och bromssträckan kan bli väldigt lång. 34
Vad tänka på när vi kör på grusvägar Här tar vi upp ett antal punkter som skiljer sig från att köra på grusvägar på landsbygden jämfört med stadstrafik. Ta upp dessa till diskussion i gruppen med deltagare. Kanske någon kommer på fler saker som skiljer eller har egna erfarenheter att dela med sig av. Smala vägar. Risker med det? Hur göra vid möte med brett fordon som tar hela vägen? Skymda kurvor. Vikten av att inte mörka eller gena i kurvorna. Färre antal trafikskyltar som varnar för faror. Vad finns för andra varningstecken än skyltar? Nya timmerhögar, nysågat timmer. Det kan finnas timmerbilar eller avverkningsmaskiner bakom nästa krök. Vägen är bearbetad. Skrapad eller hyvlad - arbetsfordon på vägen. Hästspår kan möta eller komma ikapp ryttare. Vad göra då? Finns det hästfolk bland deltagarna som kan berätta. Skymning och gryning. Vilt rör på sig. Jakttider håll koll på almanackan. Då rör sig jägare och hundar i skogen. Vilt kan vara stressat och röra på sig mer än vanligt på dagtid. Soptunnor och brevlådor vid vägkanten, kan vara en utfart från sommarstuga eller fast boende. Större risk att man möter någon. Försök gärna få fram fler exempel i samtalet med deltagarna. 35
Grus, det skiftande underlaget När vi säger grusväg menar vi i princip alla underlag som inte är asfalt eller i vissa fall betong. Det kan vara hårdpackat grus utan något löst uppe på. Det kan vara lera, sand, grov sprängsten, gräs, mossa, singel, berghäll, större vattenpölar osv. Eller så är det en blandning av flera underlag på samma gång. Alla de här underlagen har olika egenskaper och vår MC kommer att bete sig olika på olika underlag. Det är t.o.m. så att det undre lagret som vi inte ser bestämmer väldigt mycket av hur motorcykeln beter sig. Vilket gör att t.ex. ett lager sprängsten överst ger helt olika förutsättningar att köra på om det ligger ovanpå ett hårt eller löst undre lager. Vad som händer med underlagen när det regnar skiljer sig också åt. Tänk hårdpackad torr lera. Vad händer om det kommer en regnskur, blir det mer eller mindre halt? Ledtråd det blir snorhalt. Sandvägar/grusvägar som har blivit genomfuktiga efter en tids regnande bjuder ofta på ett bättre fäste, lite beroende på däckval. Det viktiga är att få deltagarna att vara aktiva i att hela tiden läsa underlaget och känna hur motorcykeln beter sig och anpassa hastigheten och körsättet därefter. 36
Här följer exempel på scheman för kursdagar, dessa kan användas som mall och underlag. Nivå 1 L Tid ex: Plats Beskrivning 07.00 Exempel på övningsschema med ungefärliga hålltider. SMC gruskurs Nivå 1 L Övningsplats Instruktörer samlas Bygga banor. Kontrollköra övningsområdet, övningsbanor och ev referenssträcka. Gå igeom dagens övningar, fördela grupper. 08.00 Deltagarna kommer Ta emot deltagare, besiktiga MC, kontrollera körkort. 08.30 Grusplanen/teorisalen med deltagarna I teorisalen med fika. Information om dagen och övningarna 09.00 Grupperna på resp. plan Ingen Referenssträcka för Nivå 1L 09.20 Övningar Kör i 10-12 min pass, bryt för feedback, reflektioner, teori och vätska Gasa bromsa Kör 1L-deltagare i korta pass, många är rädda för grus och blir trötta fort. Broms till stopp (x 3) För deltagarna att känna på underlaget och värma upp Teori mellan passen Serpentin rak, bred Grus - Det varierande underlaget Körställning - Sittande Stor åtta Blick, blickövning Gaskontroll 11.30 lunch lunch 13.00 1,5 tim lunch för tankning, återhämtning. Etc Fortsätta / Repetera serpentin Stor åtta Känna på att låsa framhjul Överkurs om deltagare är klara för det 14.30 Grusouring Ut och köra på grusvägar med gruppen. Stanna till på lämligt ställe prata om trafiksäkerhet. 17.30 Avslutning 37
Nivå 1 Exempel på övningsschema med ungefärliga hålltider. SMC gruskurs Nivå 1 Tid Plats Beskrivning Övningsplats Bygga banor. Kontrollköra övningsområdet, 07.00 Instruktörer samlas övningsbanor och ev. referenssträcka. Gå igenom dagens övningar, fördela grupper. 08.00 Deltagarna kommer Ta emot deltagare, besiktiga MC, kontrollera körkort. 08.30 Grusplanen/teorisalen med deltagarna I teorisalen med fika. Information om dagen och övningarna 09.00 Referenssträcka Kort teori innan och vad som gäller. Fråga efter hur de upplevde sträckan. 09.20 Grupperna på resp. plan Kör i 10-15 min pass, bryt för feedback, reflektioner, teori och vätska Övningar Uppvärmningsövning "Följa John" Gasa bromsa Broms till stopp (x 6) Gunghästen Serpentin rak, bred Titta på deltagarna, man ser tydligt vad de har för vana på motorcykeln För deltagarna att känna på underlaget och värma upp Teori mellan passen Grus - Det varierande underlaget Körställning - Sittande och stående Blick, blickövning Balansnolla Gaskontroll Köra med låst framhjul 11.30 lunch lunch 13.00 1,5 tim lunch för tankning, återhämtning. Etc Fortsätta/Repetera serpentin Styra med broms Fyrkanten 14.30 Grusouring Ut och köra på grusvägar med gruppen. Avsluta med referenssträckan 17.30 Avslutning Stanna till på lämpligt ställe prata om trafiksäkerhet. Fråga deltagarna hur referenssträckan kändes den här gången jmf med morgonen. 38
Nivå 2 Exempel på schema med ungefärliga hålltider. SMC gruskurs Nivå 2 (dag 2) Tid Plats Beskrivning 07.30 Övningsplats Instruktörer samlas Bygga banor. Kontrollköra övningsområdet, övningsbanor och ev referenssträcka. Gå igenom dagens övningar, fördela grupper. 08.00 Deltagarna kommer Ta emot deltagare, besiktiga MC, kontrollera körkort. Jo det görs även dag 2 08.30 Referenssträcka 08.20 Grupperna på resp. plan Kör i 10-15 min pass, bryt för feedback, reflektioner, teori och vätska Övningar Uppvärmningsövning Följa John" Gasa bromsa Repetera bromsövning Serpentin, bred & fet Inleda exitövningen broms sned (Fyrkanten) Exitövningen Kolla att övningarna sitter hos deltagarna Teori mellan passen Balansnolla - stående körning Gaskontroll, styra med gasen "Braapa" (Bryt av med fyrkanten om deltagare har svårt att få till bromssladd) Kör i delmoment 11.30 lunch lunch 13.00 1,5 tim lunch för tankning, återhämtning. Etc Direktstart Punktvändning Uppför backe Nedför backe Drifting Förslag på övningar i mån av tid. 15.00 Grustouring Ut och köra på grusvägar med gruppen. Stanna till på lämpligt ställe prata om trafiksäkerhet. Avsluta med referenssträckan Fråga deltagarna hur referenssträckan kändes den här gången jmf med tidigare 17.30 Avslutning 39
Exempel på körschema Gruskurs Nivå 1 Inskrivning/besiktning Kör referensgrusväg Övning 1, Broms! Öva: Rivstart till broms som uppvärmning Teori: Nypa runt tanken, förankring, sparka på hjulet Öva: Rivstart till broms Teori: Blick, handskövning Öva: Rivstart till broms Teori: Körställning sittande/stående Öva: Rivstart till broms Teori: Låsa hjulen/abs Öva: Broms Låsa fram och bak Målet med övningen: Kontrollerad inbromsning med fötterna på fotpinnarna Övning 2, Parallellbroms Öva: Kör klassisk parallellbroms, även med och utan ABS Övning 3, Serpentin! Alla övningarna körs varierande stående/sittande Bygg tre serpentiner, två breda och en rak. Teori: Visa hur man kör igenom banan Öva: Kör igenom serpentinen utan förkunskaper Teori: Blickstyrning, springa flaska Öva: Kör igenom serpentinerna Teori: Styra med gas, brappa Öva: Kör igenom serpentinerna Extra Övning, Motstyrning Teori: Visa och förklara motstyrning Öva: Kör runt planen med en hand på styret, (Funkar bara på en riktigt stor plan) 40
Teori: Körställning, luta hojen Öva: Kör runt serpentinerna Teori: Kombinera allting, Extraövning: Peka med fötterna mot konerna respektive från konerna Extra 2: Trampstyrning Kör referenssträckan! Dag ett slut! 41
Exempel på körschema Gruskurs Nivå 2 Inskrivning/besiktning Kör referenssträckan Övning 1, Broms, repetition från dag ett. Teori: Körställning Öva: Kör rivstart till broms Öva: Lås fram och lås bak, kort låsning Öva: Växla stående och sittande Övning 2, Låsa bak, lång sträcka Teori: Låsa länge, fundera på vad som händer, hur det känns och vad man kan göra Öva: Kör i högre fart och lås bakhjulet, gärna tre-fyra sekunders låsning Öva: Växla stående och sittande Övning 3, styra med broms Teori: Moppesladd, styra med broms, motstyra aktivt Öva: Kör lång låsning med sned bromsavslutning, ca 45 grader Öva: Växla stående och sittande Övning 4, Kvadraten Teori: Förklara och visa hur man kan ta sig runt kvadraten med bromsstyrning Öva: Kör kvadraten, höger och vänster, växla stående och sittande Teori: Blickstyrning Öva: Kör kvadraten, höger och vänster, växla stående och sittande Öva: För ökad svårighetsgrad, kör triangel och gasstyrning Övning 5, Köra med låst framhjul Öva: Låsa kort Öva: Låsa längre Öva: Låsa och gasa samtidigt 42
Övning 6, Exitövningen Teori om hur övningen går till, förklara att man använder tekniken för att snabbt byta riktning, Demonstrera övningen. Öva: Börja med snedbroms till stillastående (45 grader) Öva: Snedbroms 90 grader till stillastående Öva: Snedbroms 90 grader, nedväxling till stillastående Öva: Snedbroms 90 grader, nedväxling och exit Öva: The Scandinavian flick! Öva: Byt mellan stående och sittande, vänster och höger sväng Övning 7, Fet serpentin plus drift Teori: Förklara övningen Öva: Kör fet serpentin Teori: Förklara drifting, skillnaden mellan att trycka på vänster och höger fotpinne Öva: Kör fet serpentin plus driftingsväng Låt deltagarna testa att hålla fram respektive fot mot eller ifrån svängen Övning 8, Åttan, The Holy Brapp alt Elephant turn Kör i en lång åtta och bromsa/gasa för en sväng runt en kon 180 grader. Fokusera på blicken. Övning 9, Köra referenssträckan, stanna och prata om olika kurvor. Dag två slut 43
Exempel på körschema Gruskurs Nivå 3 Inskrivning/besiktning Berätta om dagen. Vad vi ska göra, tider, käk, avslutning Uppvärmning Följa John Instr åker runt i en stor cirkel och gör olika övningar, deltagarna ska göra likadant. När sista man gjort övningen gör instr en ny övning. Övn 1 Körställning Teori: Körställning, förankring, sparka på framhjulet. Power- control grip. Öva: Starta och kör, bromsa in kontrollerat, bägge fötterna kvar på fotpinnarna tills ekipaget är stoppat. Vänta 1 sek innan foten sätts i. Övn 2 Kopplingskontroll Teori: Varför är det viktigt? Ett extra gasreglage. Kontrollera grepp, kontrollera bakhjulet, Motorbroms. Öva: Slowrace Övn 3 Instant traction Teori: Starta med fötterna på fotpinnarna för att få grepp så fort som möjligt Öva: Instant traction, sittande och stående Övn 4 Lätta på framhjulet Teori: Varför lätta på framhjulet? Hur gör man? Gunga upp. Koppling! Öva: Lyfta framhjulet över små hinder 44
Övn 5: Bred serpentin Teori: Blickstyrning och brapp, luta hoj, lång sladd, tryck på yttre fotpinne Öva: Köra bred serpentin med brapp och lång sladd Övn 6 Köra i backe Teori: Körställning, grepp, bromsteknik, kopplingskontroll Öva: Köra uppför och nedför backe Öva: Start i backe Övn 7 Vända i backe Teori: Vända i backe Öva: Vända i backe, (köra på skrå om det finns möjlighet) Öva: Åka nedför och vända uppför i backe Övn 8 Köra över dike Teori: Olika sätt att ta sig över diken. Rakt, snett, hoppa Öva: Köra över dike olika djup och bredd Övn 9 Köra över stockar Teori: Kopplingskontroll och kroppstyngd, rulla över eller lyfta hjulet över Öva: Köra över stockar Extra: Snedslira över stockar Övn 9 Köra i sand Teori: Kroppsposition, fart och gaskontroll Öva: Köra sandväg Öva: Köra mjuk sand Avsluta dagen med summering och eftersnack 45
Minneslista över övningar och teorigenomgångar. Övningar Referenssträcka "Följa John" cirkuskonster Anteckningar Uppvärmning: Gasa - Bromsa Titta på deltagarna Broms till stopp Bara frambroms sittande Bara frambroms stående Bara bakbroms sittande Bara bakbroms stående Både bak- och frambroms sittande Både bak- och frambroms stående Direktstart (instant traction) Gunghästen Gasa - motorbroms Träna balansnollan Fyrkanten Styra m bakbroms Triangeln svårare variant på "moppesladd" Köra med låst framhjul Bra driv Hög blick Mjuk i bromsningen Rak serpentin Våga svänga Brappa Bred serpentin Våga svänga Brappa Fet serpentin styra m broms 46
Övningar Exit-Övning Broms sned Broms 90⁰ Kör fram, och till stopp Anteckningar Punktvändning 180⁰ Holy Braap Tre varv i en 3x3 m kvadrat Stående, luta hojen, styre mot styrstopp, En gång vänstervarv - En gång högervarv Drifting Köra på planka, på längden Planka i vinkel Bromsstopp på Planka (på tvären) Bara framhjul Bara Bakhjul Både Bak- och framhjul vid samma passage Passera Hinder/stock Lätt framhjul Lätt Bakhjul Svarva stock Framhjul till vänster Framhjul till höger Köra uppför backe Köra nedför backe Vända i backe Köra på skrå Köra i sand Passera vattendrag 33 47
Körteknik Körställning Sittande Stående Reglageplacering vid stående: balansnollan Blick Standard SMC blicksnack/övningar typ "handsken" Trafik och säkerhet Vägbredd Skymda kurvor Skillnad stadstrafik vs skogen Typer av varningssignaler hästspår, vilt Skogsavverkning, timmerhögar Soptunnor vid vägen Jaktsäsong Spårval Gaskontroll Skillnad asfalt vs grus Väg/underlag: Skillnad asfalt vs grus Typer av grusväg grus, lera, gräs, sand, sprängsten.osv vad händer när det blir blött Köra uppför backe viktfördelning gaskontroll Köra nedför backe viktfördelning Fart Använda broms Demo m däck 48
Terrängkörningslagen, vad gäller? Allt fler väljer att köra motorcykel på grusvägar och det enskilda vägnätet i Sverige. Det har dykt upp frågor om vad som egentligen gäller, därför har SMC skapat en informationssida om detta. Det svenska vägnätet Sveriges vägnät består av cirka 9 840 mil statliga vägar, 4 100 mil kommunala gator och vägar och cirka 43 000 mil enskilda vägar. Cirka 7 600 mil enskilda vägar får statsbidrag av Trafikverket. En stor andel av de enskilda vägarna är skogsbilvägar. Vad är terräng? Ett område som inte är väg. (Förordning om vägtrafikdefinitioner SFS 2001:651) Vad är väg? Sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon (Förordning om vägtrafikdefinitioner SFS 2001:651). Vägvisare för enskild väg Vad är enskild väg? En enskild väg är en väg som inte är allmän eller kommunal. Vilka begränsningar gäller för enskild väg? En enskild väg kan erhålla statsbidrag. Då har utomstående trafik tillträde till vägen. Vilka fordon som är tillåtna framgår av vägmärken. Det finns även enskilda vägar och skogsbilvägar som inte får statsbidrag. Även här bestämmer vägens ägare vilken trafik som är tillåten och är skyldig att utmärka vilka fordon som inte är tillåtna. Även en enskild väg och skogsbilväg som inte får statsbidrag får användas om det inte finns några förbudsskyltar. Förbud mot fordonstrafik på enskild väg Den enskilde vägens ägare kan besluta om att begränsa fordonstrafik på vägen enligt 10 kap 10 trafikförordningen 1998:1276. Beslut om 49
att förbjuda fordon kan påverka det statsbidrag som Trafikverket betalar ut för enskild väg. Kortvariga begränsningar till exempel under tjällossningsperioden, påverkar inte statsbidraget. Avstängning av en enskild väg som får statsbidrag ska alltid rapporteras till Trafikverkets region. Vägens ägare avgör alltså vilka som får färdas på vägen. Finns inga förbudsskyltar eller andra hinder får vägen användas. Det är förarens ansvar att ta reda på vad som gäller på den enskilda vägen. Brott mot förbudet bestraffas med böter. Svensk trafikföreskriftssamling (STFS), innehåller trafikföreskrifter enligt förordningen (2007:231) om elektroniskt kungörande av vissa trafikföreskrifter. Finns denna skylt uppsatt får du inte köra MC på vägen! Hur definieras skillnaden mellan väg och terräng? När man följer GPS eller GPS-rutter hamnar man ibland på vägar som finns på kartan men är igenvuxna eller borta på annat sätt i verkligheten. Är detta då en väg eller är det terräng? En väg kan vara mer eller mindre igenvuxen. Väg och led som används allmänt av motorfordon är tillåten att använda. Fordon får enligt Terrängkörningsförordningen 1 användas på enskilda utfartsleder eller andra leder i terrängen avsedda för fordonstrafik och vissa angivna områden. Detta bör framgå av vägens skick och omgivningen i övrigt. Har vägen återgått till terräng, gäller terrängkörningslagen, oavsett om det finns förbudsskyltar eller inte. Då är fordonstrafik förbjuden. Om det inte är en väg, gäller då terrängskörningslagen? Ja, om det handlar om terräng. Men, om det handlar om en led som används av motorfordon är det en väg och inte terräng, enligt förordningen om vägtrafikdefinitioner. Detta kan vara ett gränsdragningsproblem. Traktorspår är terräng medan en anordnad väg som skapats med jordmassor för att användas över tid av motorfordon är en väg (se Högsta Domstolen NJA 2009, s 266) 50