Mötet med barnet. Åsa Bartonek & Anette Stolpe. Fysioterapi för barn med svår funktionsnedsättning ur ett familjeperspektiv. Studentlitteratur 2017

Relevanta dokument
Målfokuserad träning. Målfokuserad träning, forts. Målfokuserad träning, forts

Målfokuserad träning

Motorisk träning. Karin Shaw.

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme

ICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer

Gör lika varje gång, hitta din struktur! Observera det motoriska utförandet!

Vad gör en barnfysioterapeut?

Cerebral pares. fysioterapeuten. test - mätning. utredning. vid test av barn. Fysioterapi vid cerebral pares

Omhändertagande av barn och ungdomar med komplexa ät- och nutritionsproblem i Malmö Barnveckan, Göteborg 25 april 2017

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Habilitering då och nu

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala Annika Flenninger

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)

Hur vi i Matlaget hjälper barn med ätovilja Nätverket mat, måltider och funktionsnedsättning 10 november 2014

Studiehandledning Delkurs 2. Arbetsterapi/Fysioterapi neurologisk rehabilitering vid stroke 15 hp Avancerad nivå

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Beslut efter kvalitetsgranskning

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Evaluering i psykoterapihandledning

Tips på saker att tänka på vid vårdbidragsansökan

Habiliteringsprogram autism

Föräldrautbildning i kommunikation AKKtiv grundkurs KomIgång

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

När någon i familjen fått cancer

Habiliteringen. i Blekinge. Program. Våren Utbildning Grupper

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

HABILITERING OCH REHABILITERING PÅ DISTANS

Projekt Kognitivt Stöd

Studiehandledning FYSIOTERAPI. FYS 013, Fysioterapi fortsättningskurs II Nervsystemet och Rehabilitering 15 högskolepoäng

Habiliteringscenter Liljeholmens kurser och grupper hösten 2018

Delaktighet i vardagssituationer

Skam och skambegreppet - dess roll i psykoterapihandledning

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Medlemstidning för Fysioterapeuternas Sektion för habilitering och pediatrik Nummer 2, 2016

fysioterapeuten utredning vid test av barn spasticitet motorisk förmåga? reduktion av spasticitet Fysioterapi vid Cerebral Pares

Folke Bernadotte Regionhabilitering Uppsala, Sverige Matlaget

Studiehandledning FYSIOTERAPI. Grundnivå. FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Hinder och möjligheter

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Fördjupning om Målfokuserad funktionell träning

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Studiehandledning FYSIOTERAPI. FYS 013, Fysioterapi fortsättningskurs II Nervsystemet och Rehabilitering 15 högskolepoäng

Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd

Fysioterapeutprogrammet

Regionala Mötesdagar Kommunikation och Engagemang hos barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Jenny Wilder Möjliggörare/Forskare

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Fölets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Möjligheter med kvalitetsregistret HabQ föräldrars synpunkter på och önskemål om information från register

Hjärnskador fysioterapi

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Koncentrera mera Lite inspiration!

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Personcentrerad dokumentation och uppföljning - PDU

Kantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Observerande Gånganalys

Förskolan Vitsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad gör en sjukgymnast/fysioterapeut inom specialiserad palliativ vård egentligen? Ulrika Olsson Möller, FT, lektor, dr vårdvet

Dregling Erfarenheter från

När någon i familjen fått cancer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Detta händer i din grupp!

Modell. för verksamhetsutveckling på organisations- och verksamhetsnivå -En vägledning. Identifiera förändringsområde. Situationsanalys.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER

Länsteam KURSKATALOG hösten Länsteamet, Habiliteringen i Östergötland

Mindmatter AB Surbrunnsgatan Göteborg Tel KBT Vidare. Kursbeskrivning

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

Uppföljning av barn med Autism i HabQ

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi

Dagbok vid utprovning av tyngdtäcke för barn

Transkript:

Mötet med barnet Fysioterapi för barn med svår funktionsnedsättning ur ett familjeperspektiv Studentlitteratur 2017 Barnklinikdagarna 2018

Vi har skrivit en bok om rörelse och motorik hos små barn 0-5 år med svår funktionsnedsättning på grund av tidig hjärnskada för att försöka besvara frågan Var kan jag läsa om hur jag bäst stöttar mitt barn? för Fysioterapeuter och fysioterapistudenter Föräldrar och andra närstående till familjen Personal inom habilitering och förskola

Mötet med barnet Innehåll 1 Gårdagens sjukgymnastik för barn med tidig hjärnskada 2 Fysioterapi för barn med flerfunktionsnedsättning idag 3 Rörelse 4 Rörelseperception hos barn med funktionsnedsättning 5 Barnets resurser och svårigheter 6 Handledning för handhavande och stimulans till rörelse 7 Behandling mot mål 8 Hjälpmedel 9 Andning och ätande Fysioterapeut Siv Edvinsson verksam i oralmotorik- och nutritionsteam vid Barnhabiliteringen i Region Örebro län 10 Teamarbete i ett föräldraperspektiv Kurator Åsa Nilsson Habilitering & Hälsa Stockholms Läns Landsting

Bobath år 1965 Handling Teori: Normalisering av postural tonus och primitiva reflexer via handling Finnie år 1968 Teori: Home-handling som är direkt knuten till funktionella aktiviteter i vardagen. Föräldrarnas roll betonas Levitt år 1977 Teori: Rörelser i ett helhetsperspektiv 1992 Rikare liv, Helhetssyn på barnets olika funktioner i vardagen under olika utvecklingsperioder Eva Bower år 2009 Finnie s handling the young child with Cerebral Palsy at home Teori: Att med sina händer positionera, hålla och röra eller ge stöd åt barnet för att det ska kunna utföra ändamålsenliga rörelser. Eva Nordmark, Fysioterapi för barn och ungdom 2013, kapitlet Cerebral Pares, I spädbarnstiden syftar de fysioterapeutiska åtgärderna i huvudsak till att underlätta skötsel, handhavande och interaktion mellan barnet, syskon och föräldrar, även kallat handling.

Handledning för handhavande (Definition Mötet med barnet 2017) Handhavande av barnet bygger på kontakt och interaktion mellan barn och föräldrar. Hänsyn tas till hur barnet upplever och reagerar på sensoriska stimuli, på rörelse och lägesförändringar. Utifrån detta ges handledning för handhavande av barnet som syftar till utvecklande av kommunikation, hållning och rörelse.

Fysioterapi insatser (Definition Mötet med barnet 2017) Handledning för handhavande i vardagen Stimulans till rörelse Behandling mot definierade mål -Behandling innebär insatser för utveckling mot tydligt definierat mål med tidsbestämd utvärdering

Teorier och synsätt idag Family centred (Novak m.fl. 2013) Ekologisk teori ( Gibson 1966, Bernstein 1967) Action Perception ( Berthoz 2002, Shumway-Cook) 2014) Målinriktad fysioterapi o NIT (Ekström Ahl m.fl. 2005) o MFT (Löwing m.fl. 2009) Positionering (Gericke 2006, Rodby Bousquet 2016)

Föräldrasituationen Första tiden Iakttagelser Oro Utredning Habiliteringskontakt Föräldrarnas frågor Föräldrarna har ofta frågor inom följande områden: Hur kan vi påverka barnets utveckling på ett bra sätt? Hur kan de dagliga rutinerna genomföras på bästa sätt? Hur påverkar funktionsnedsättningen barnets framtid?

Bakgrundsfakta från Sjukvården ---------------------------------- Miljöförändringar -hjälpmedel - kommunstöd Behandling mot mål -sätta mål -genomförande -utvärdering av mål Miljöanpassningar Kontakt o samspel Perceptuell rörelseintolerans Stolpe o Bartonek 2017 Fysioterapi för små barn med svår funktionsnedsättning Handledning för handhavande och stimulans till rörelse Utvärdering ------------------ Föräldrarnas berättelse Föräldraintervju om barnets förmågor och svårigheter Fysioterapeutens observation -vakenhetsgrad -sensorik -posturalkontroll och rörelser -muskeltonus -ledrörlighet -syn -smärta Kartläggningen avslutas med analys av starka och svaga områden

Sensorisk kartläggning - Föräldraintervju Vilka kroppslägen tycker barnet bäst om? I vilken position får föräldrarna bäst kontakt med sitt barn? Hur reagerar barnet kring olika situationer i vardagen? o Att läggas på rygg? o Att hosta, nysa, hicka? o Sina egna lägesförändringar? o Höga ljud? o Tystnad? Starkt ljus? o Att kläs av naken? o Att bada? o Att somna? o Att åka bil?

Kan vi observera en störning av rörelseperception? Kliniska tecken Startle-reaktion Armar i startle-reaktion-ställning Bortvänd blick Frekvent ögonblinkning Grimasering Frysning av hållningen Verbaliserad oro När uppstår otrygghet vid rörelse? oväntad lägesförändring oväntade höjdskillnader snabba föremål eller personers rörelser förlust av trygg position akustiska stimuli Ferrari 2014

Fysioterapeutens observation av sensoriken Akustiska stimuli: Hur påverkas barnet av ljud klanger? Bjällra, speldosa, handklapp, fingerknäpp Visuella stimuli: Hur påverkas barnet av ljus? Lampa, speglingar, rörliga föremål Taktila stimuli: Hur påverkas barnets känsel? Olika material mjuka, hårda, kalla, varma, våta Kinestetiska stimuli: Hur påverkas barnet av rumsliga förändringar? Att läggas ner, att lyftas upp, att vaggas, dansa i förälders famn? Sammanfattning av observation av sensoriken Vilka sensoriska områden visar barnet intresse av? Vilka sensoriska områden är barnet oberört av? Vilka sensoriska områden visar barnet obehag av?

Handledning för handhavande och stimulans till rörelse Familjeorienterat arbetssätt Samarbete mellan föräldrar och terapeut där båda är experter inom sitt område Familjens roll Föräldrar och syskon ger sammanhang och delaktighet i vardagen t.ex runt matbordet, i lekrummet, i soffan Fysioterapeutens roll Handleder föräldrar genom att de tillsammans observerar barnets reaktioner, visar handhavande och följer upp föräldrarnas vardagssituationer i hemmet. Tidig handledning i hemmet ger föräldrarna modeller att använda under barnets uppväxt

Perceptuell rörelseintolerans Förändring av kroppsläge kan utlösa oro och rädsla t.ex.: Barnet själv förändrar sin position Någon vänder barnet till en otrygg position Barnet blir flyttat på ett för barnet oväntat sätt Ljud- eller ljusupplevelse eller annat sinnesintryck kan ge obehagskänslor som utlöser en rörelseintoleransreaktion Hur förklarar jag svårigheterna med rörelseperceptionen för föräldrarna? Berättar tydligt vad jag ser när barnet visar olika reaktioner som startle-reaktion, ögonblinkningar, tappar hållningen, fryser position, visar rädsla, inte utnyttjar sin potential. Samtal om hur detta påverkar barnets hållning och rörelse. Målsättningen är att föräldrarna, för att kunna möta barnets reaktion, ska känna igen och förstå hur olika situationer påverkar barnet.

Kontakt och samspel Början till kommunikation

Behandling mot mål Målet utgår från föräldrarnas och fysioterapeutens analys av en vardagssituation. Videofilmning av en vardagssituation stöttar både målformuleringen och utvärderingen. Målet kan formuleras utifrån sammanställningen SMART Målet kan även definieras enligt GAS Utvärdering av mål Se effekt av insats genom att utvärdera om målet är nått OBS viktigt! att undvika behandling som inte når målen att använda barnets och föräldrarnas ambitioner och tid på bästa sätt att sträva efter samsyn med föräldrar och teamets insatser

Behandlingsmål i magläge Att acceptera magläge Att resa upp huvudet för att se förälder

Referenser Beckung E, Brogren Carlberg E, Rösblad B, red. Fysioterapi för barn och ungdom. Studentlitteratur 2013. Berthoz A.The brain s sense of movement. Harvard University Press 2002. Bower E. Finnie s handling the young child with cerebral palsy at home. Buttermann Heinemann, Elsevier 2009. Dodd K, Imms C, Taylor NF. Overwiew of therapy. In Dodd BJ. Physiotherapy and Occupational Therapy for People with Cerebral Palsy. A Problem-Based Approach to Assessment and Management. Mac Keith Press 2010: 40-72. Ferrari A, Cioni G. The spastic forms of cerebral palsy. A guide to the assessment of adaptive functions. Springer-Verlag 2010. Ferrari A, Sghedoni A, Alboresi S m.fl. New definitions of 6 clinical signs of perceptual disorder in children with cerebral palsy: an observational study through reliability measures. European journal of physical and rehabilitation medicine 2014;50:709 16. Levitt S. Treatment of cerebral palsy and motor delay. Wiley-Blackwell 2010 Shumway-Cook A, Woollacott MH. Motor control : translating research into clinical practice. Lippincott Williams & Wilkins Baltimore2016.

Kontakta gärna Åsa eller Anette för info: asa.bartonek@ki.se anette.stolpe@telia.com