2009 12 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalen 2009
Enheten för WTO och 2009 12 14 Dnr: 190 217 2009 handelsutvecklingen Petter Stålenheim Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för 1 3 kvartalen 2009 Efter tre kvartal med kraftigt sjunkande utrikeshandel började Sveriges handel, liksom världshandeln som helhet, sakta återhämta sig under 2009 års tredje kvartal. Både exporten och importen av varor ökade i förhållande till föregående kvartal. Exporten minskade med 17 procent och importen med 18 procent mellan tredje kvartalen 2008 och 2009. Medan tjänsteexporten under tredje kvartalet 2009 minskat något jämfört med samma kvartal 2008 så var tjänsteimporten konstant. Bytesbalansen visad under 2009 års tre första kvartal ett överskott på 188 miljarder kr, 22 procent bättre än under motsvarande period 2008. Handelsbalansen var i stort sett oförändrad under samma period. Under de tre första kvartalen 2009 minskade den totala svenska varuexport med 19 procent i värde och 21 procent i volym, jämfört med samma period 2008. Varuimporten minskade samtidigt med 20 procent i både värde och volym. Exporten till andra EU medlemmar minskade med 22 procent mellan de tre första kvartalen 2009 och samma period 2008. EU:s andel av Sveriges totala export minskade från 61 till 58 procent under samma period. Importen från andra EUländer minskade med 22 procent under samma period och EU: importandel minskade från 70 till 69 procent. Handeln med tjänster gav under de tre första kvartalen 2009 ett överskott på 79 miljarder kr, 8 procent mindre än under samma period 2008. Denna minskning är ett resultat av att tjänsteexporten börjat minska, om än marginellt, till följd av den ekonomiska krisen medan tjänsteimporten fortsatt att öka. Mellan de tre första kvartalen 2008 och samma period 2009 ökade de svenska direktinvesteringarna i utlandet med 29 procent samtidigt som de utländska direktinvesteringarna i Sverige minskade med 56 procent. Detta resulterade i att det nettoinflöde av investeringar på 43 miljarder kr som kunde noteras för de tre första kvartalen 2008, förbytts mot ett nettoutflöde på 116 miljarder kr under samma period i år. Mellan de tre första kvartalen 2008 respektive 2009 ökade de svenska tillgångarna i utlandet med 17 procent. Samtidigt ökade de utländskt ägda tillgångarna i Sverige med 13 procent.
Innehåll Innehåll 1. Inledning... 1 2. Handelsutvecklingen i skuggan av den ekonomiska krisen... 1 2.1 Handelns utveckling under krisen... 2 2.2 Svensk utrikeshandel i internationell jämförelse... 3 3. Bytesbalansen... 4 3.1 Bytesbalansen... 5 3.2 Handelsbalans... 5 4. Varuhandel... 6 4.1 Sveriges export och import av varor... 6 4.1.1 Geografisk fördelning... 6 4.1.2 Fördelat på varugrupper... 9 4.1.3 Nettoexport av varor... 11 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 12 4.1.5 Nettoexporten av personbilar... 13 4.1.6 Läkemedelsindustrins exportöverskott ökade... 14 4.2 Varuhandel med länder på den inre marknaden... 16 4.2.1 Utförsel... 16 4.2.2 Införsel... 19 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 22 4.3.1 Svensk export... 22 4.4.2 Svensk import... 26 5 Tjänstehandeln... 29 6 Direktinvesteringar... 32 6.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 36 6.2. Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 39 Bilaga 1 Tabeller och diagram Bilaga 2 Utrikeshandel, Export och import av varor HA 22 SM 0904 Tabell 1 7
Sida 1(41) 1. Inledning Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar är en rapport som kvartalsvis rapporterar och analyserar statistik över det ackumulerade kalenderåret. Som ett led i Kommerskollegiums arbete med att följa den ekonomiska krisens inverkan på svensk utrikeshandel tar kvartalsrapporten upp handelsutvecklingen även ur detta perspektiv. Detta sker i rapportens andra kapitel, först med en redogörelse för utvecklingen mellan sista kvartalet 2008 och tredje kvartalet 2009, och därefter med en jämförelse av den svenska utvecklingen med den i några jämförbara länder. Mer statistik om krisens effekter för Sveriges utrikeshandel finns tillgänglig på Kommerskollegiums hemsida (www.kommers.se/krisen). I därpå följande kapitel analyseras statistiken för de tre första kvartalen 2009. Kapitel tre presenterar förändringen i bytesbalansen. I kapitel fyra redogörs för den svenska varuhandeln, först export och sedan import. Kapitel fem tar upp utvecklingen inom svensk tjänsteimport och export. Slutligen tar kapitel sex upp direktinvesteringar, först in och utflöden och därefter utländska direktinvesteringar i Sverige och slutligen svenska tillgångar i utlandet. I bilaga 1 (som finns att ladda ner från Kommerskollegiums hemsida www.kommers.se) återfinns de tabeller och diagram som använts i rapporten i större och tydligare format. Bilaga 2 innehåller Tabellerna 1 7 från Statistiska Centralbyråns publikation Utrikeshandel, export och import av varor vilka utgör huvudkällan för rapporten. Där inget annat anges utgör Statistiska Centralbyrån källa för informationen i tabeller och diagram. 2. Handelsutvecklingen i skuggan av den ekonomiska krisen Efter tre kvartal med kraftigt sjunkande utrikeshandel började Sveriges handel, liksom världshandeln som helhet, sakta återhämta sig under 2009 års tredje kvartal. Totalt minskade exporten med 17 procent i värde mellan tredje kvartalen 2008 respektive 2009, vilket var en förbättring jämfört med den 21 procentiga minskningen mellan andra kvartalen 2008 respektive 2009. För importen uppgick minskningen för tredje kvartalet till 18 procent vilket ska jämföras med andra kvartalets minskning på 25 procent.
Sida 2(41) Diagram 2.1 15 Industrins exportorderingång (jan 2008 okt2009) 10 Förändring över motsvarande månad föregående år (%) 5 0 5 10 15 20 25 30 35 Månad Kvartal Industrins exportorderingång är en grov indikering om exportutvecklingen för den närmsta tiden framöver. Efter att sjunkit i allt snabbare takt från 8 procent i maj 2008 till 32 procent i januari 2009 började minskningstakten för exportorderingången mattas av. Under oktober hade industrins exportorderingång nått en nivå 14 procent lägre än under oktober 2008. 2.1 Handelns utveckling under krisen Under tredje kvartalet 2009 verkar det som om krisen börjat släppa sitt starka grepp om den svenska exporten av verkstadsvaror, som med 43 procent av den totala exporten är Sveriges största exportvarugrupp. Exporten av verkstadsvaror minskade med 22 procent mellan tredje kvartalen 2008 och 2009, en förbättring med fyra procentenheter gentemot andra kvartalet. Fordonsindustrin, som efter det senaste halvårets kraftiga nedgång står för 8 procent av den totala svenska exporten, är den bransch som drabbats hårdast av krisen. Under tredje kvartalet 2009 gick exporten av vägfordon ner med 38 procent jämfört med samma kvartal 2008 vilket är 11 procentenheter bättre än under andra kvartalet. Inom gruppen vägfordon minskade last och dragbilar med 48 procent, personbilar med 33 procent och bildelar och tillbehör med 28 procent mellan tredje kvartalen 2008 respektive 2009 vilket ska jämföras med nedgången under andra kvartalet som upp gick till 69, 48 respektive 44 procent. Även nedgången i exporten av mineralvaror har mattats av något under årets tredje kvartal. Nedgången i energivaruexporten behöll samma nivå som under andra kvartalet 2009. Under tredje kvartalet 2009 gick exporten av både mineralvaror och energivaror ned med 35 procent. Medan exportminskningen av mineralprodukter till stor del beror på vikande efterfrågan på järn och stål
Sida 3(41) på världsmarknaden så består minskningen av exportvärdet för energivaror till största delen av lägre energipriser. Två varugrupper vars export fortsätter att utvecklas positivt trots den ekonomiska krisen är läkemedel och livsmedel som ökade med 22 respektive 7 procent mellan tredje kvartalen 2008 respektive 2009. Tillsammans utgör dessa två grupper omkring 12 procent av Sveriges totala export. Mönstret för den svenska importen är i stora drag likt det för exporten. Nedgången i importvärden återfinns under tredje kvartalet 2009 framförallt i varugrupperna energivaror, mineralvaror och verkstadsvaror. Precis som för exporten stod livsmedel och läkemedel för ett positivt bidrag till importutvecklingen. En skillnad mellan utvecklingen för export och importutvecklingen är att importen av personbilar återhämtat sig och under tredje kvartalet 2009 uppgick den svenska personbilsimporten till samma värde som under motsvarande kvartal 2008. Efter att ha fortsatt att utvecklas positivt under krisens inledande två kvartal (kvartal 4 2008 och kvartal 1 2009) nådde krisen den svenska tjänsteexporten under andra kvartalet 2009. Mellan tredje kvartalet 2008 och samma kvartal 2009 minskade Sveriges export av tjänster med 1,7 procent medan tjänsteimporten var konstant. 2.2 Svensk utrikeshandel i internationell jämförelse Även om utvecklingen av den svenska utrikeshandeln har varit mycket dyster under senaste halvåret så är den inte på något sätt exceptionell i en internationell jämförelse. 1 Under krisens två första kvartal utvecklades Sveriges export i stort sett i linje med Tysklands och EU:s som helhet och betydligt bättre än den finska exporten. Under andra kvartalet 2009, krisens tredje kvartal, flackade den svenska exportnedgången ut och landade på en något högre nivå än den i EU, Tyskland och USA och betydligt bättre än utvecklingen i Finland. 1 Jämförelsen görs med utvecklingen i Tyskland och Finland eftersom dessa två grannländer har en näringslivsstruktur som liknar Sveriges, samt med utvecklingen i EU:s externhandel och i USA.
Sida 4(41) Diagram 2.2 20 Exportutvecklingen i internationell jämförelse (2007 kv 1 2009 kv 3) Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 10 0 10 20 30 40 2008 kv1 2008 kv2 2008 kv3 2008 kv4 2009 kv1 2009 kv2 2009 kv3 Sverige EU (extern) Finland Tyskland USA Källa: Statistisches Bundesamt Deutschland, U.S. Department of Commerce Bureau of Economic Analysis, Tulli, Finland, Eurostat och SCB Under tredje kvartalet 2009 var exportvärdena för Finland, USA, Tyskland, EU (externhandel) och 36, 21, 19 respektive 18 procent lägre än under andra kvartalet 2008, vilket kan jämföras med Sveriges nedgång på 17 procent. 3. Bytesbalansen Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen och tjänstebalansen. Handelsbalansen är nettot av ett lands export och import av varor. 2 Tjänstebalansen är nettot av ett lands tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen ett lands totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. 2 SCB:s två publikationer Betalningsbalans Bytesbalans, finansiell balans 2:a kvartalet 2009, som är källa till bytesbalansstatistiken ovan, och Utrikeshandel, Export och import på varor och länder, som är huvudsaklig källa för övrig handelsstatistik, har olika syften och metod, varför handelsbalansen som rapporterad i betalningsbalansstatistiken och den nettohandel som kan beräknas från utrikeshandelsstatistiken, kan skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans när statistiken från Betalningsbalansen avses och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.
Sida 5(41) 3.1 Bytesbalansen Diagram 3.1 12 Sveriges bytesbalans 1980-3 kv 2009 10 8 Andel av BNP (%) 6 4 2 0-2 -4 Bytesbalansen visade under 2009 års tre första kvartal ett överskott på 188 miljarder kr, vilket är en försämring jämfört med motsvarande period 2008 med 21 procent. 3.2 Handelsbalans Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning och tjänster 1980 3 kv 2009 8 Handelsbalans Kapitalavkastning Tjänster 6 Andel av BNP (%) 4 2 0 2 4
Sida 6(41) Utvecklingen av den svenska handelsbalansen var starkt positiv under större delen av 90 talet. Från att 1990 ha uppgått till drygt en procent av BNP förstärktes handelsbalansen kontinuerligt till över 7,5 procent 1997. Under senare år har andelen dock åter sjunkit och 2008 uppgick handelsbalansen till 3,9 procent av BNP. Under de tre första kvartalen 2009 uppgick handelsbalansen till 3,9 procent av BNP, 0,2 procentenheter lägre än under motsvarande period föregående år. 4. Varuhandel Svensk utrikeshandel med varor har utvecklats mycket starkt under det senaste decenniet. Med undantag för 2001 och 2002 har både export och import ökat under hela perioden från 1999 till 2008. Mellan dessa år ökade exporten med 70 procent i värde medan importen ökade med 92 procent. I volym räknat ökade både import och export med 64 procent. 3 4.1 Sveriges export och import av varor För de tre första kvartalen 2009 uppgick värdet av Sveriges varuexport till 740 miljarder kr och varuimporten uppgick till 660 miljarder kr. Exportvärdet minskade med 19 procent och importvärdet med 20 procent i löpande priser, jämfört med samma period 2008. För helåret 2008 uppgick exportvärdet 1 195 miljarder kr och importvärdet 1 089 miljarder. Varuexporten minskade i volym med 21 procent under de tre första kvartalen 2009 jämfört med samma period 2008. Under helåret 2008 ökade varuexporten i volym med 1,5 procent. Sveriges varuimport minskade med 20 procent i volym mellan de tre första kvartalen 2008 respektive 2009. Under 2008 ökade volymen av importerade varor till Sverige med 1,4 procent. Enligt preliminär statistik från SCB:s visar utfallet över Sveriges handelsnetto för varuhandeln under oktober 2009 ett överskott på 5,1 miljarder kr, vilket är 3,9 miljarder, eller 43 procent, sämre än under oktober 2008. Varuexporten uppgick preliminärt under oktober 2009 till 86 miljarder kr. Varuimporten uppgick under samma månad till 81 miljarder kr. 4.1.1 Geografisk fördelning Sveriges export till hela Europa minskade med 21 procent mellan kvartal 1 3 2009 och motsvarande period 2008. Den europeiska marknaden utgör knappt tre fjärdedelar av svensk exportmarknad. Exportvärdet till EU(27) minskade med 22 procent under samma period. Exporten till Norge minskade med 10 procent medan den till Ryssland mer än halverades. Under 2009 års första tre kvartal minskade den svenska exporten med 19 procent i värde, jämfört med samma period 2008. EU:s värdeandel uppgick till 58 procent vilket utgör en nedgång med drygt 2 procentenheter jämfört med ett år tidigare. Exportandelarna ökade till Afrika och Asien men var konstant till Amerika, Oceanien samt Övriga Europa. 3 Med volymutvecklingen avses värdeförändring rensad för prisförändringar (dvs. i fasta priser). Med värdeutvecklingen avses värdeförändring i löpande priser.
Sida 7(41) Diagram 4.1 Svensk export 1-3 kv 2008 resp 2009 Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 1-3 kv 2008 1-3 kv 2009 70 60 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Värdet av Sveriges export till Amerika som helhet minskade med 23 procent mellan de tre första kvartalen 2008 och samma period 2009. Exporten till USA minskade med 21 procent under samma period. Från att 2005 ha varit Sveriges största exportmarknad med 11 procent av total export, har USA:s andel sjunkit till 6 procent och var under de första tre kvartalen 2009 Sveriges sjätte största exportmarknad efter Norge, Tyskland, Danmark, Storbritannien och Finland. Exporten till Kanada, vår näst största amerikanska exportmarknad med mindre än en procent av Sveriges totala export, minskade med 27 procent, jämfört med första till tredje kvartalen 2008. Exporten till vår största handelspartner i Sydamerika Brasilien minskade med 33 procent i värde mellan de första tre kvartalen 2008 respektive 2009. Exporten till Asien minskade med 3 procent i värde under första halvåret 2009. Till Kina ökade exporten med 21 procent medan exporten till Japan och Indien låg i princip stilla.
Sida 8(41) Diagram 4.2 Svensk import 1-3 kv 2008 resp 2009 Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 1-3 kv 2008 1-3 kv 2009 70 60 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 EU(27) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Den svenska importen minskade i värde med 20 procent mellan 1 3 kvartalen 2008 respektive 2009. Drygt fyra femtedelar av Sveriges import kommer från Europa. Asienimporten, som står för 10 procent av total import, minskade med 9 procent. Importvärdet från Japan minskade med 20 procent medan importen från Kina minskade med 3 procent. Från USA ökade importen med 6 procent i värde mellan de tre första kvartalen 2008 och samma period 2009. Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr 1 3 kv 1 3 kv Förändring 2005 2006 2007 2008 2008 2009 (%) Export 977,3 1 089,4 1 140,2 1 194,6 911,3 740,0 19 intra EU(27) 573,4 651,0 697,7 717,1 551,8 431,5 22 extra EU(27) 403,9 438,4 442,5 477,5 359,5 308,5 14 Import 833,8 939,5 1 030,2 1 088,8 828,1 660,0 20 intra EU(27) 595,0 660,1 738,9 759,2 577,8 453,4 22 extra EU(27) 238,8 279,4 291,3 329,6 250,3 206,6 17 Anm.: Import från intra EU(27) enligt avsändningsland. Källa: SCB Den svenska importen minskade med 20 procent i värde mellan de första tre kvartalen 2008 respektive 2009. EU:s värdeandel av importen minskade under året med en procentenhet till 69 procent. Importen från Afrika, Amerika och Asien ökade medan övriga regioner minskade eller behöll en oförändrad andel av det totala svenska importvärdet mellan kvartal 1 3 2008 respektive 2009.
Sida 9(41) 4.1.2 Fördelat på varugrupper Statistik över utrikeshandeln fördelad på varuområden visar att exporten av verkstadsvaror, vilket är Sveriges största både export och importvarugrupp, minskade kraftigt mellan kvartal 1 3 2008 respektive 2009 med hela 29 procent i volym och 24 procent räknat i värde. Den undergrupp som framförallt dragit ner både volym och värde för den totala verkstadsvaruexporten är exporten av vägfordon, dvs. personbilar och lastbilar, som minskade med 52 procent i volym och 48 procent värde. Den näst största exportvarugruppen, kemivaror, som bland annat innehåller läkemedel och grundämnen, minskade med 5,4 procent i volym och ökade med 2,0 procent räknat i värde. Läkemedel är för övrigt den enda undergrupp som ökat i både volym och värde, med 9,3 respektive 18 procent. Livsmedel har minskat med 1,2 procent i volym men ökat med 4,2 procent i värde. Som en effekt av det sjunkande världsmarknadspriset, så har exportvärdet för trävaror minskat med 6,2 procent medan exportvolymen ökat med 1,1 procent. För det svenska exportvärdet fördelat på varuområden ökade andelen för skogsvaror, kemivaror och övriga varor. Mineral, energi och verkstadsvaror minskade sina andelar. Värdet av den svenska importen fördelat på viktigare varuområden visade ökad importandel för skogsvaror, kemivaror och övriga varor. Mineral, energi och verkstadsvaror minskade mellan kvartal 1 3 2008 respektive 2009. Diagram 4.3 Svensk export 1-3 kv 2008 resp 2009 Exportandelar fördelade på varuområden 1-3 kv 2008 1-3 kv 2009 60 50 Andel (%) 40 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt
Sida 10(41) Diagram 4.4 Svensk import 1-3 kv 2008 resp 2009 Importandelar fördelade på varuområden 1-3 kv 2008 1-3 kv 2009 50 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Importen av verkstadsvaror minskade kraftigt mellan de tre första kvartalen 2008 och samma period i år med 28 procent i volym och 21 procent i värde. Precis som på exportsidan så stod vägfordon för en väsentlig del av importnedgången av verkstadsvaror. Importen av övriga transportmedel minskade dock ännu mer. Mellan de första tre kvartalen 2008 respektive 2009 minskade importen av vägfordon med 39 procent i volym och 35 procent i värde och importen av övriga transportmedel minskade med 51 procent i volym och 43 procent i värde. Tabell 4.2. Utrikeshandelns volymutveckling % förändring. Värdeandel 1 hå 09 Volymutveckling för Export Volymutveckling för Import Export Import 2008 2 kv 2009 3 kv 1 3 kv 2009 2009 2008 2 kv 2009 3 kv 1 3 kv 2009 2009 12,5 8,7 3,1 Skogsvaror 7,7 Mineralvaror 2,6 6,5 5,6 6,9 0,2 35,4 24,7 32,6 6,5 18,8 11,2 16,7 3,5 34,2 22,9 28,5 14,4 14,1 Kemivaror 1,0 6,7 1,5 5,4 3,7 17,2 0,8 10,0 6,7 11,1 Energivaror 17,4 7,6 11,1 11,3 8,4 22,3 18,3 13,5 44,3 41,1 Verkstadsvaror 0,6 32,4 26,2 29,4 0,1 32,5 22,5 28,2 13,4 22,8 Övriga varor 6,1 10,7 4,0 6,1 3,8 12,4 6,6 8,5 Totalt, volym 1,5 22,9 17,0 20,6 1,4 25,8 15,7 20,0 100,0 100,0 Totalt, värde 4,8 20,5 16,9 18,8 5,7 25,0 17,9 20,3 Anm.: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Källa: SCB
Sida 11(41) Importen av skogs, mineral och kemivaror minskade både i volym och värde, skogsvaror med 17 respektive 15 procent, mineralvaror med 29 respektive 39 procent och kemivaror med 10 respektive 9,6 procent. Mellan 2008 års tre första kvartal och samma period i år minskade importen av energivaror med 14 procent i volym men som följd av kraftigt minskade energipriser uppgick minskningen i värde till hela 40 procent. För gruppen övriga varor minskade importvolymen med 8,5 procent, medan värdet av det importerade ökade med 0,3 procent. 4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport 1999-3 kv 2009 200 Nettoexport intra-eu(27) extra-eu(27) 150 Mdr SEK 100 50 0-50 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1-3 kv 1-3 kv 2008 2009 Sveriges nettoexportintäkter kommer i huvudsak från länder utanför EU. Handeln med EU gav under 2008 ett exportunderskott på 42,1 miljarder. Mellan kvartal 1 3 2008 och samma period 2009 minskade underskottet i nettohandeln med andra EU medlemmar från 26 till 22 miljarder kr. Exportöverskottet i förhållande till länder utanför EU minskade dock något mer under motsvarande period, varför Sveriges totala exportöverskott minskade från 83 miljarder kr under de tre första kvartalen 2008 till 80 miljarder kr under samma period 2009. Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU land, överskattar statistiken för import från EU den faktiska importen, efter 1994. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna i importstatistiken redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart.
Sida 12(41) 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp De traditionella svenska exportvarorna, skogsvaror och verkstadsvaror, var de varugrupper som gav de största nettoexportintäkterna. Under de tre första kvartalen 2009 gick skogsvaror om verkstadsvaror som den bransch som bidrog mest till Sveriges nettoexport. Även mineral och kemivaror bidrar positivt till det svenska exportöverskottet. Verkstadsvaror inklusive bilar och bildelar, som är Sveriges största exportvarugrupp, svarade under de tre första kvartalen 2009 för nettointäkter på 57 miljarder kr, hela 29 miljarder kr sämre än under samma period 2008. Skogsvaror, dvs. trä, papper och pappersmassa, svarade alltså för en ännu större nettoexport, på 72 miljarder kr. Verkstadsvaror exkl. vägfordon svarade för nettoexportintäkter på 50 miljarder kr. Diagram 4.6 100 80 60 Sveriges nettoexport 1-3 kv 2008 resp 2009 Fördelning på varuområden 1-3 kv 2008 1-3 kv 2009 Mdr SEK 40 20 0-20 -40-60 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl Övrigt bilar) Elektro och telekomvaror nettoimporterades 1,7 miljarder kr under 2009 års tre första kvartal. Den varugrupp för vilken balansen mellan export och import förbättrades mest var energivaror som nettoimporterades till ett värde på 25 miljarder kr under de tre första kvartalen 2009, vilket är 24 miljarder kr mindre jämfört med samma period 2008.
Sida 13(41) Tabell 4.3. Viktiga varuområdens bidrag till nettoexporten Miljarder kr 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1 3 kv 2008 1 3 kv 2009 Skogsvaror 88,8 88,5 86,2 85,5 87,5 94,6 96,3 97,8 74,7 72,1 Mineralvaror 14,1 15,2 14,3 15,9 21,1 22,9 15,2 28,4 21,5 14,1 Järn och stål 16,8 17,1 15,7 18,0 19,4 22,3 20,7 23,3 19,1 9,5 Kemivaror 12,4 16,5 21,0 20,0 14,6 20,5 8,5 1,8 1,3 13,3 Läkemedel 26,6 26,8 35,1 34,6 33,3 40,8 34,5 32,2 23,2 28,7 Energivaror 31,6 33,0 37,1 34,4 45,2 53,1 51,7 64,4 49,4 25,3 Verkstadsvaror 106,5 108,1 108,5 124,5 118,7 121,3 105,7 110,9 86,0 56,8 Maskiner 42,5 47,8 51,4 57,0 54,8 64,6 73,0 72,1 53,1 45,2 Elektrovaror och 22,3 17,2 10,7 13,6 12,9 5,7 9,4 3,0 0,3 1,7 telekom Vägfordon 39,4 35,8 40,9 48,1 43,1 44,5 41,9 39,6 31,8 6,7 Övriga varor 46,5 46,2 46,4 46,1 53,2 56,8 64,0 68,9 51,7 51,0 Livsmedel 23,0 25,4 26,0 26,4 28,2 32,4 36,3 40,2 28,8 31,9 TOTAL 143,7 149,0 146,5 165,3 143,5 149,4 110,0 105,6 82,9 79,9 4.1.5 Nettoexporten av personbilar Under de tre första kvartalen 2009 gav svensk bilindustri ett exportöverskott på 203 miljoner kr vilket kan jämföras med ett överskott på 14 miljarder kr under samma period 2008. Importen av personbilar gick under perioden ned med 24 procent och exporten med 48 procent. Trots att bilindustrin ofta ses som en svensk kärnindustri utgör export och import av personbilar endast 3 4 procent av Sveriges totala varuexport respektive varuimport. Tabell 4.4. Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Miljarder kr Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 1999 35,9 29,7 6,2 15,5 26,4 10,9 2000 45,5 30,4 15,1 20,5 26,8 6,3 2001 48,3 24,1 24,1 16,4 21,4 5,0 2002 2003 42,3 52,4 24,9 29,9 17,4 22,4 15,8 19,9 22,4 25,3 6,6 5,4 2004 59,3 34,9 24,4 30,0 28,9 1,1 2005 60,7 39,0 21,7 31,0 32,2 1,1 2006 68,3 46,1 22,2 39,7 37,0 2,7 2007 69,3 48,7 20,6 37,9 40,3 2,4 2008 54,8 39,6 15,2 31,5 32,5 1,0 1 3 kv 2008 45,5 31,0 14,5 25,7 25,4 0,3 1 3 kv 2009 23,7 23,6 0,2 14,4 19,2 4,8
Sida 14(41) Under kvartal 1 3 2009 exporterades bilar från Sverige till andra EU länder till ett värde om 14 miljarder kr, medan värdet på de personbilar som importerades till Sverige från andra EU medlemmar uppgick till 19 miljarder kronor. Detta innebär att det lilla exportöverskott av bilar Sverige hade under de tre första kvartalen 2008, mot övriga EU länder, förbytts mot ett underskott på 4,8 miljarder kr under motsvarande period i år. Diagram 4.7 80 Sveriges nettoexport av personbilar 1999 3 kv 2009 SITC 781.2 personbilar 70 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1 3 kv 1 3 kv 2008 2009 Import Export Netto 4.1.6 Läkemedelsindustrins exportöverskott ökade De läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige fortsätter att ge ett betydande exportöverskott i vår utrikeshandel. Under kvartal 1 3 2009 utgjorde läkemedelsexporten 7,0 procent av värdet av den totala svenska varuexporten. Exportnettot från läkemedel gav under årets första tre första kvartal ett överskott på 29 miljarder kr, en uppgång med 5,5 miljarder jämfört med samma period 2008. Av de viktigaste mottagarländerna för svensk läkemedelsexport svarade USA för 15 procent, Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Belgien för 11, 10, 9 respektive 9 procent vardera och Norge för 5 procent av det totala svenska exportvärdet för läkemedel. Till fem av dessa sex länder ökade läkemedelsexporten under första halvåret 2009. Störst ökning skedde av exporten till Storbritannien och Belgien med 159 respektive 58 procent. Exporten till Frankrike, Norge och USA ökade med 24, 18 respektive 15 procent. Exporten till Tyskland minskade med 8 procent mellan de tre första kvartalen 2008 respektive 2009. Den sammanlagda svenska exporten av läkemedel uppgick under 2009 års tre första kvartal till 52 miljarder kronor varav 58 procent gick till EU (27).
Sida 15(41) Tabell 4.5. Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter Miljarder kr Totalt EU (27) Export Import Netto Export Import Netto 1999 33,5 12,7 20,8 20,7 9,3 11,4 2000 35,9 13,9 22,0 20,3 9,7 10,6 2001 43,2 16,5 26,6 24,9 13,1 11,8 2002 44,8 18,1 26,8 25,2 14,3 10,9 2003 53,3 18,2 35,1 27,7 14,5 13,2 2004 53,0 18,4 34,6 24,4 14,7 9,7 2005 54,0 20,7 33,3 27,2 17,2 10,0 2006 64,4 23,6 40,8 31,6 19,5 12,1 2007 59,3 24,8 34,5 34,4 20,7 13,7 2008 59,8 27,6 32,2 34,3 22,3 12,1 1 3 kv 2008 43,8 20,6 23,2 25,2 16,8 8,4 1 3 kv 2009 51,8 23,1 28,8 30,3 17,3 13,1 Diagram 4.8 Sveriges nettoexport av läkemedel 1999-3 kv 2009 SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter 70 60 50 Mdr SEK 40 30 20 10 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1-3 kv 2008 Export Import Netto 1-3 kv 2009
Sida 16(41) 4.2 Varuhandel med länder på den inre marknaden 4 4.2.1 Utförsel Svensk utförsel till övriga EU länder uppgick under de tre första kvartalen 2009 till 431 miljarder kr eller 58 procent av Sveriges totala export på 740 miljarder kr. Tyskland, Danmark, Storbritannien och Finland är de största mottagarländerna inom EU med ett gemensamt utförselvärde på 232 miljarder kr, vilket motsvarar 54 procent av den totala utförseln till EU. Utförseln till hela den inre marknaden, dvs. EU(27), Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 69 procent av Sveriges totala export. Diagram 4.9 18 16 14 12 Svensk utförsel till EU(27) 1-3 kv 2008 resp 2009 Andelar av total utförsel till EU 1-3 kv 2008 1-3 kv 2009 Andel (%) 10 8 6 4 2 0 Den svenska utförseln minskade i värde till det stora flertalet mottagarländer inom EU mellan de första tre kvartalen 2008 respektive 2009. I absoluta tal minskade utförseln kraftigast till Tyskland, Storbritannien, Belgien och Danmark. 4 Termerna utförsel och införsel används istället för export och import för handel på EU:s inre marknad.
Sida 17(41) Diagram 4.10 Svensk utförsel till EU(27) 1-3 kv 2008 resp 2009 Värde för resp land 100 1-3 kv 2008 1-3 kv 2009 90 80 70 60 Mdr SEK 50 40 30 20 10 0 Diagram 4.11 Sveriges exportandelar till EU, EES och EFTA 1-3 kv 2009 Övriga 30% EFTA 1% EU/EES 69%
Sida 18(41) Tabell 4.6. Sveriges export till EU, EES och EFTA under 1 3 kv 2009 Export till Exportvärde mdr SEK Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från 1 3 kv 2008 Tyskland 75,3 10,2 21 Danmark 54,4 7,3 20 Storbritannien 54,2 7,3 20 Finland 47,8 6,5 17 Frankrike 38,1 5,1 16 Nederländerna 34,2 4,6 27 Belgien 26,6 3,6 34 Italien 22,3 3,0 23 Polen 18,3 2,5 20 Spanien 17,6 2,4 18 Österrike 6,6 0,9 25 Estland 4,6 0,6 36 Tjeckien 4,5 0,6 23 Portugal 4,2 0,6 15 Ungern 3,6 0,5 0 Grekland 3,6 0,5 13 Irland 3,4 0,5 29 Litauen 2,3 0,3 40 Rumänien 1,7 0,2 26 Lettland 1,6 0,2 47 Slovakien 1,4 0,2 24 Cypern 0,8 0,1 33 Slovenien 0,8 0,1 31 Bulgarien 0,6 0,1 31 Luxemburg 0,5 0,1 8 Malta 0,2 0,0 14 Ospec i EU 1,7 0,2 38 EU Totalt 431,4 58,3 22 Norge 77,9 10,5 10 Liechtenstein 0,0 0,0 238 Island 1,8 0,2 43 EES/EFTA länder 79,8 10,8 18 Schweiz 7,3 1,0 12 EFTA land 7,3 1,0 12 Övriga länder 221,5 29,9 13 Export Totalt 740,0 100,0 19
Sida 19(41) 4.2.2 Införsel Svensk införsel från EU svarade under de tre första kvartalen 2009 för 69 procent, eller 453 miljarder kr, av den totala importen på 660 miljarder kr. Detta var drygt en procentenheter lägre än under motsvarande period 2008. Tyskland, Danmark, Nederländerna och Storbritannien är de EU länder från vilka Sverige importerar mest. Det totala värdet för den svenska importen från dessa länder utgjorde under de tre första kvartalen 2009 till 57 procent av införseln från EU. Hela 78 procent av Sveriges import härrörde från den inre marknaden. Diagram 4.12 30 Svensk införsel från EU(27) 1-3 kv 2008 resp 2009 Andelar av total införsel från EU 1-3 kv 2008 1-3 kv 2009 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 Endast från fem av EU:s medlemmar, Bulgarien, Cypern, Lettland, Malta och Slovakien, ökade importen till Sverige mellan de tre första kvartalen 2008 respektive 2009, från övriga medlemsstater minskade importen. Den relativa minskningen i importvärde var störst från Litauen som minskade med 36 procent. I övrigt varierade den relativa nedgången från Irlands 8 procent till 29 procent för Luxemburg, Grekland och Storbritannien. I absoluta tal var det de tre största importländerna som stod för den största minskningen. Importen från Tyskland minskade med 31 miljarder kr och från Danmark och Storbritannien minskade med 18 respektive 15 miljarder kr mellan kvartal 1 3 2008 respektive 2009.
Sida 20(41) Diagram 4.13 160 140 120 Svensk införsel från EU(27) 1-3 kv 2008 resp 2009 Värde för resp avsändningsland 1-3 kv 2008 1-3 kv 2009 Mdr SEK 100 80 60 40 20 0 Diagram 4.14 Sveriges importandelar från EU, EES och EFTA 1-3 kv 2009 Övriga 21% EFTA 1% EU/EES 78%
Sida 21(41) Tabell 4.7. Sveriges import från EU, EES och EFTA under 1 3 kv 2009 Import från Importvärde mdr SEK Importandel i % av total import Värdeförändring i % från 1 3 kv 2008 Tyskland 116,0 17,6 21 Danmark 61,2 9,3 23 Nederländerna 42,9 6,5 11 Storbritannien 37,0 5,6 29 Finland 34,0 5,2 28 Frankrike 32,9 5,0 21 Belgien 25,6 3,9 20 Italien 21,0 3,2 27 Polen 20,4 3,1 24 Spanien 8,4 1,3 24 Tjeckien 8,3 1,3 23 Irland 7,8 1,2 8 Österrike 7,6 1,2 14 Estland 5,1 0,8 11 Ungern 4,4 0,7 26 Lettland 4,3 0,7 1 Slovakien 4,1 0,6 26 Litauen 3,1 0,5 36 Luxemburg 2,7 0,4 29 Portugal 2,6 0,4 26 Slovenien 1,0 0,1 18 Rumänien 0,9 0,1 20 Grekland 0,9 0,1 29 Bulgarien 0,6 0,1 35 Malta 0,3 0,0 540 Cypern 0,1 0,0 14 Ospec i EU 0,0 0,0 0 EU Totalt 453,5 68,7 22 Norge 58,1 8,8 22 Island 0,2 0,0 1 Liechtenstein 0,1 0,0 27 EES/EFTA länder 58,4 8,8 22 Schweiz 6,8 1,0 0 EFTA land 6,8 1,0 0 Övriga länder 141,5 21,4 16 Import Totalt 660,1 100,0 20
Sida 22(41) 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU (27), dvs. med tredje land, svarade för 42 procent av det totala exportvärdet och 31 procent av värdet av den totala importen 5 under de första tre kvartalen 2009. Både exportandelen och importandelen ökade något gentemot tredje land jämfört med samma period 2008. 4.3.1 Svensk export Diagram 4.15 Regional fördelning av svensk export efter bestämmelseland Andel av total export 1-3 kv 2009 EU(27) 58% Ospec 0% Oceanien m fl 1% Asien 12% Amerika 10% Afrika 4% Övriga Europa 15% Exporten till Övriga Europa (dvs. Europa utanför EU(27)) stod för 15 procent av det totala svenska exportvärdet. I denna grupp var Norge det i särklass största mottagarlandet med 11 procent av Sveriges totala exportvärde, följt av Ryssland, Turkiet och Schweiz med omkring en procent vardera under första halvåret 2009. Bland dessa fyra länder var det bara för Turkiet som exportvärdet ökade mellan kvartal 1 3 2008 respektive 2009 och det med hela 12 procent. För övriga länder minskade exportvärdet, till Norge med 10 procent, till Ryssland med 55 procent och till Schweiz med 12 procent. Under den senaste tioårsperioden har exporten till Ryssland ökat starkt i värde. Sedan den ryska ekonomiska krisen 1999 har Sveriges export till Ryssland ökat med 600 procent. Även om större delen av exportökningen skedde åren direkt efter denna kris har ökningstakten varit påtaglig även under senare år. Den årliga värdeökningen för svensk export till Ryssland var 27 procent för både 2007 och 2008, en ökning som dock abrupt ersatts av en drastisk nedgång under första halvåret 2009. Denna snabba nedgång förklaras i första hand av att exporten av verkstadsvaror till Ryssland minskat med 64 procent mellan de tre första kvartalen 2008 respektive 2009. Verkstadsvarornas andel av Sveriges totala export till Ryssland sjönk under samma period från 80 till 63 procent. 5 Import efter avsändningsland.
Sida 23(41) Tabell 4.8. Svensk exportutveckling till Europa utanför EU Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeföränd 1 3 kv 2008 1 3 kv 2009 1 3 kv 2008 1 3 kv ring (%) 2009 Övriga Europa 137,4 112,9 15,1 15,3 18 varav: Island 3,2 1,8 0,4 0,2 43 Norge 86,1 77,9 9,4 10,5 10 Ryssland 23,2 10,5 2,5 1,4 55 Schweiz 8,2 7,3 0,9 1,0 12 Turkiet 9,0 10,0 1,0 1,4 12 Ukraina 3,4 2,2 0,4 0,3 37 Diagram 4.16 35 Sveriges export till Ryssland 1999-3 kv 2009 30 25 Mdr SEK 20 15 10 5 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1-3 kv 1-3 kv 2008 2009 USA är Amerikas absolut största mottagare av svensk export och utgör Sveriges sjätte största exportmarknad efter Norge, Tyskland, Danmark, Storbritannien och Finland. Så sent som 2005 utgjorde USA Sveriges största exportmarknad. Exporten till USA bromsade upp kraftigt under 2007, och fortsatte att minska med 9 procent under 2008, en minskning som förstärktes under de tre första kvartalen 2009 då exporten gick ned med 21 procent jämfört med samma period 2008. Även exporten till Kanada minskade kraftigt i värde under samma period, med 27 procent. Exporten till Central och Sydamerika minskade med 25 procent, starkt driven av den 33 procentiga nedgången i exporten till Brasilien.
Sida 24(41) Tabell 4.9. Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde Andel (%) Värdeförändring (%) 1 3 kv 2008 1 3 kv 2009 1 3 kv 2008 1 3 kv 2009 Nordamerika 69,5 54,3 7,6 7,3 22 varav: Kanada 8,9 6,5 1,0 0,9 27 USA 59,6 47,3 6,5 6,4 21 Central och Sydamerika 21,1 15,9 2,3 2,2 25 varav: Argentina 1,0 1,3 0,1 0,2 31 Bolivia 0,2 0,6 0,0 0,1 220 Brasilien 7,0 4,7 0,8 0,6 33 Chile 1,9 1,5 0,2 0,2 23 Colombia 0,6 0,6 0,1 0,1 8 Mexiko 4,7 3,8 0,5 0,5 19 Venezuela 0,9 0,9 0,1 0,1 1 Totalt 90,6 70,2 9,9 9,5 23 Diagram 4.17 Sveriges varuhandel med Asien 1999 3 kv 2009 140 Import Export 120 100 Mdr SEK 80 60 40 20 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1 3 kv 1 3 kv 2008 2009 De största asiatiska mottagarländerna för svensk export var under 2009 års första tre kvartal Kina, Japan, Indien, Saudiarabien, Sydkorea, Singapore och Indonesien, i nämnd ordning. Kina ensamt tog emot svensk export till ett värde av 23 miljarder kronor eller 26 procent av den totala exporten till Asien. Efter
Sida 25(41) att exporten till Asien, under helåret 2008 ökat med 13 procent i värde minskade den med tre procent mellan de tre första kvartalen 2008 respektive 2009. Medan exporten av verkstadsvaror till Asien minskade med 8 procent och gick från en andel av total asienexport på 62 procent under de tre första kvartalen 2008 till 59 procent under samma period 2009, så gick exporten av en del andra varor så som trä och pappersvaror och mediciner och andra kemivaror, som tillsammans utgör ca 25 procent av den totala asienexporten, upp kraftigt och verkades som motvikt mot nedgången i verkstadsvaror. Tabell 4.10. Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export. Värde Andel (%) Värdeförändring 1.3 kv 1 3 kv 1 3 kv (%) 1 3 kv 2008 2009 2008 2009 När och Mellanöstern 21,7 19,6 2,4 2,7 10 varav: Förenade Arabemiraten 4,1 2,5 0,5 0,3 40 Iran 2,4 2,5 0,3 0,3 5 Israel 2,5 1,9 0,3 0,3 25 Saudiarabien 6,5 7,5 0,7 1,0 16 Övriga Asien 69,8 68,9 7,7 9,3 1 varav: Hongkong 2,4 2,4 0,3 0,3 0 Indien 9,3 9,4 1,0 1,3 1 Indonesien 3,7 3,2 0,4 0,4 15 Japan 9,6 9,6 1,0 1,3 0 Kina 18,9 22,8 2,1 3,1 21 Malaysia 2,7 2,2 0,3 0,3 16 Singapore 5,7 4,7 0,6 0,6 17 Sydkorea 5,5 4,7 0,6 0,6 15 Thailand 2,3 2,2 0,3 0,3 4 Totalt 91,5 88,4 9,7 12,0 3
Sida 26(41) 4.4.2 Svensk import Diagram 4.18 Regional fördelning av svensk import efter avsändningsland Andel av total import 1-3 kv 2009 EU(27) 69% Oceanien m fl 0% Asien 10% Amerika 6% Afrika 1% Övriga Europa 14% Övriga Europa, utanför EU, svarade under de tre första kvartalen 2009 för 14 procent av Sveriges import. I värde minskade den svenska importen från Övriga Europa med 27 procent. Norge var Sveriges största leverantör med ett importvärde på 9 procent av den totala importen. Importen minskade mycket kraftigt från Ryssland och Ukraina, med 41 respektive 40 procent. Även från Turkiet och Norge minskade importen markant, med 23 respektive 22 procent. Importen från Schweiz ökade bara marginellt. Tabell 4.11. Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland 1 Värde Andel Värdeför Värde ändring (%) 1 3 kv 2008 1 3 kv 1 3 kv 2009 2008 1 3 kv 2009 1 3 kv 2008 1 3 kv 2009 Övriga Europa 125,8 92,3 15,2 14,0 27.... varav Norge 74,8 58,1 9,0 8,8 22 71,7 55,3 Ryssland 36,2 21,4 4,4 3,2 41 38,5 22,9 Schweiz 6,7 6,8 0,8 1,0 0 6,5 6,4 Turkiet 5,9 4,5 0,7 0,7 23 5,9 4,6 Ukraina 0,5 0,3 0,0 0,0 40 0,5 0,3 1 Den del av importen som införs från andra EU länder har ingen uppgift om ursprungsland.
Sida 27(41) Diagram 4.19 Sveriges varuhandel med USA 1999 3 kv 2009 120 Import Export 100 80 Mdr SEK 60 40 20 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1 3 kv 2008 USA är det största utomeuropeiska leverantörslandet till Sverige och det enda på den amerikanska kontinenten med en andel över en procent av Sveriges totala importvärde. 1 3 kv 2009 Tabell 4.12. Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland 1 Värde Andel Värdeförändring (%) Värde 1 3 kv 1 3 kv 1 3 kv 1 3 kv 1 3 kv 1 3 kv 2008 2009 2008 2009 2008 2009 Nordamerika 27,3 28,8 3,3 4,4 5.... varav Kanada 2,5 2,4 0,3 0,4 4 2,8 2,4 USA 24,8 26,4 3,0 4,0 6 25,5 25,7 Central och Sydamerika 12,7 8,1 1,5 1,2 36.... varav Argentina 0,3 0,3 0,0 0,0 2 0,3 0,3 Brasilien 4,0 2,6 0,5 0,4 35 3,9 2,7 Chile 2,5 1,3 0,3 0,2 50 2,5 1,2 Mexiko 0,5 0,4 0,1 0,1 26 0,8 0,6 Peru 0,7 0,8 0,1 0,1 16 0,7 1,0 Venezuela 3,4 1,3 0,4 0,2 62 3,4 1,5 Totalt 40,0 36,9 4,8 5,6 8.... 1 Den del av importen som införs från andra EU länder har ingen uppgift om ursprungsland.
Sida 28(41) Mellan de tre första kvartalen 2008 och samma period i år har USA klättrat förbi Ryssland, Belgien, Italien och Polen till Sveriges nionde största leverantörsland. Importen från USA sjönk kraftigt under de första åren av 2000 talet. Mellan 2000 och 2004 minskade värdet av importen med hela 45 procent. Sedan dess har dock kurvan vänt och planat ut. Under 2008 ökade den svenska importen från USA med 5 procent vilket resulterade i att 2008 års import var 28 procent lägre än den under toppåret 2000. Sveriges import från USA steg med 6 procent mellan de första tre kvartalen 2008 respektive 2009. Tabell 4.13. Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import. Avsändningsland Ursprungsland 1 Värde Andel (%) Värdeför Värde ändring (%) 1 3 kv 1 3 kv 1 3 kv 1 3 kv 2008 2009 2008 2009 1 3 kv 2008 1 3 kv 2009 När och Mellanöstern 2,2 1,4 0,3 0,2 35.... varav Azerbajdzjan 0,5 0,0 0,1 0,0 94 0,4 0,0 Israel 0,8 0,6 0,1 0,1 22 0,8 0,6 Saudiarabien 0,3 0,3 0,0 0,0 1 0,3 0,3 Övriga Asien 72,3 66,2 8,7 10,0 8.... varav Bangladesh 1,1 1,3 0,1 0,2 19 1,1 1,3 Hongkong 6,1 6,2 0,7 0,9 3 2,0 1,8 Indien 3,6 3,2 0,4 0,5 10 3,8 3,3 Japan 13,5 10,8 1,6 1,6 20 15,2 12,4 Kina 27,2 26,5 3,3 4,0 3 33,7 33,6 Malaysia 2,5 1,6 0,3 0,2 35 2,8 2,0 Singapore 0,8 1,1 0,1 0,2 29 0,6 0,7 Sydkorea 6,3 5,0 0,8 0,8 20 6,2 6,1 Taiwan 4,3 3,6 0,5 0,6 16 4,6 4,1 Thailand 2,7 2,9 0,3 0,4 6 3,2 3,1 Vietnam 1,2 1,4 0,2 0,2 9 1,4 1,6 Totalt 74,5 67,6 9,0 10,2 9.... 1 Den del av importen som införs från andra EU länder har ingen uppgift om ursprungsland. Importvärdet från Asien minskade med 9 procent mellan kvartal 1 3 2008 och samma period 2009. Utav de sju asiatiska importländer bland Sveriges 30 största leverantörsländer ökade importen från Hongkong och Thailand. Importen från Japan, Sydkorea, Taiwan, Kina och Indien minskade med 20, 20, 16, 10 respektive 3 procent mellan de tre första kvartalen 2008 respektive 2009. En stor del av kinesisk export levererats via Hongkong, vilket syns vid värdejämförelser mellan avsändningsland och ursprungsland för dessa länder.
Sida 29(41) Diagram 5.1 5 Tjänstehandeln Handeln med tjänster 6 gav under de tre första kvartalen 2009 ett överskott på 79 miljarder kr, sju miljarder mindre än under motsvarande period 2008. Det var framförallt en kraftig minskning i nettot av transporter och övriga affärstjänster som drog ner tjänstehandelsnettot. Tjänstesektorerna resor, dataoch informationstjänster samt licenser och royalties har fortsatt att utvecklas positivt under krisen. Sedan 2001 har nettoexporten av tjänster ökat kraftigt. Resenettots tidigare negativa utveckling vände då och underskotten minskade. Exporten av transporttjänster har varit någorlunda stabil med en nettoexport på ca 20 24 miljarder kr sedan 2004. Under 2009 års tre första kvartal uppgick transporttjänstenettot till 13 miljarder kr, en försämring på 4 miljarder jämfört samma period 2008. Från toppnoteringen 2000 med ett underskott i resenettot om 36 miljarder kr, minskade underskottet kraftigt fram till 2007 med 64 procent till 13 miljarder. 2008 ökade underskottet kraftigt igen, till 18 miljarder, en försämring med 36 procent. Jämfört med de tre första kvartalen 2008 uppvisade resenettot för motsvarande period 2009 en förbättring på hela 83 procent. Övriga tjänster 1-3 kv 2008 resp 2009, netto 1-3 kv 2008 1-3 kv 2009 40 35 30 Mdr SEK 25 20 15 10 5 0-5 6 I statistiken delas tjänstehandeln vanligtvis upp i transporter, resor och övriga tjänster. Gruppen övriga tjänster delas i sin tur i kommunikation, byggtjänster, försäkringar, finansiella tjänster, data- och informationstjänster, licenser och royalties, övriga affärstjänster, offentliga tjänster samt personliga tjänster, kultur m.m.
Sida 30(41) Övriga tjänster gav ett nettoinflöde på 69 miljarder kr under 2009 års tre första kvartal, 15 miljarder mindre än under motsvarande period 2008. Bara de tre grupperna resor, kommunikationstjänster och byggtjänster gav negativa handelsnetton. Övriga grupper inom tjänsteexporten bidrog antingen positivt eller inte alls till tjänstehandelns positiva netto. Tjänsteexporten, exkl. kapitalavkastning, utgjorde 32 procent av Sveriges totala export av varor och tjänster under de tre första kvartalen 2009. Tjänsteimportens andel var 28 procent av total import av varor och tjänster. Tabell 5.1. Sveriges tjänsteexport 1999 3 kv 2009 Miljarder kr 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1 3 kv 08 1 3 kv 09 Transporter 40,0 43,9 49,2 50,0 54,2 60,1 65,1 67,8 75,5 83,7 60,5 55,2 frakt av varor 28,1 32,2 34,7 33,4 personbefordran 6,5 6,1 8,1 9,6 Övrigt 5,3 5,6 6,4 6,6 Resor 34,3 37,3 44,2 45,6 42,8 45,6 55,4 67,1 81,1 82,3 62,6 70,5 Övriga tjänster 108,7 130,3 150,9 150,9 151,1 180,3 201,1 231,2 279,3 309,3 222,6 216,1 Total tjänsteexport 183,0 211,5 244,3 246,5 248,1 285,9 321,7 366,1 435,8 475,3 345,6 341,8 Källa: SCB Tabell 5.2. Sveriges tjänsteimport 1999 3 kv 2009 Miljarder kr 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1 3 kv 08 1 3 kv 09 Transporter 30,8 33,4 36,6 33,9 36,5 37,0 43,0 47,8 52,6 60,0 43,6 42,3 frakt av varor 14,2 14,2 14,7 14,0 personbefordran 7,5 8,3 10,3 8,9 Övrigt 9,1 10,8 11,6 11,1 Resor 66,2 73,7 71,6 70,9 66,6 74,7 80,5 84,8 94,3 100,3 77,0 72,9 Övriga tjänster 95,0 118,0 141,3 135,5 127,9 131,2 140,7 158,4 177,6 197,9 138,7 147,4 Total tjänsteimport 192,0 225,1 249,5 240,3 230,9 242,9 264,2 291,1 324,4 358,2 259,3 262,5 Källa: SCB Tabell 5.3. Sveriges tjänstehandel, netto, 1999 3 kv 2009 Miljarder kr 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1 3 kv 08 1 3 kv 09 Transporter 9,2 10,5 12,6 16,0 17,8 23,1 22,2 20,0 22,8 23,6 16,9 12,9 frakt av varor 13,9 18,0 20,0 19,4 personbefordran 1,0 2,3 2,2 0,7 övrigt 3,8 5,2 5,2 4,1 Resor 32,0 36,4 27,4 25,3 23,7 29,1 25,1 17,7 13,2 18,0 14,5 2,4 Övriga tjänster 13,7 12,3 9,7 15,4 23,2 49,1 60,4 72,8 101,9 112,4 83,9 68,8 Total tjänstehandel, netto 9,1 13,6 5,2 6,1 17,2 43,1 57,5 75,0 111,4 117,2 86,3 79,3 Källa: SCB Anm.: Från och med 2003 kan Transporttjänster inte delredovisas på sina undergrupper på grund av ändrad metod för datainsamling.
Sida 31(41) Tabell 5.4 Specifikation av Sveriges Tjänstehandel Miljarder kr 2009 2009 2009 2008 2008 2008 2008 2007 2007 2008 2007 Kv3 Kv2 Kv1 Kv4 Kv3 Kv2 Kv1 Kv4 Kv3 Export Transporter Resor Kommunikation 19,5 26,5 3,6 19,2 23,3 3,4 16,4 20,7 3,8 23,2 19,8 3,9 21,7 24,8 3,8 20,4 19,7 3,5 18,4 18,0 3,2 21,8 17,9 3,0 19,4 22,8 3,4 83,7 82,3 14,4 75, 5 81, 1 12,0 Byggtjänster 1,3 1,5 1,2 2,0 1,9 1,7 1,8 2,3 1,4 7,4 6,9 Försäkringar 1,6 1,5 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 1,5 1,7 6,7 6,3 Finansiella tjänster 2,5 2,6 2,4 3,1 2,7 2,9 3,2 3,8 2,9 12,0 12,5 Data- och informationstjänster 12,1 12,2 11,6 17,1 12,0 11,5 11,0 13,3 10,3 51,5 43,9 Licenser/royalties 8,2 9,1 10,0 8,8 7,1 8,9 7,4 9,0 6,7 32,2 32,0 Övriga affärstjänster 38,9 39,9 42,0 48,2 40,5 45,8 43,3 46,9 37,0 177,8 159,4 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,6 0,8 0,6 0,9 0,8 1,1 0,6 0,5 0,5 3,3 2,7 Offentliga tjänster 1,0 1,1 0,8 1,1 0,9 1,1 0,9 1,0 0,8 4,0 3,6 Totalt 115,9 114,7 111,3 129,7 117,9 118,2 109,6 120,8 107,1 475,3 435,8 0,0 0,0 Import 0,0 0,0 Transporter Resor 14,8 26,4 13,8 24,1 13,7 22,4 16,4 23,3 16,1 27,4 13,3 25,0 14,2 24,7 13,8 23,9 13,7 25,4 60,0 100,3 52, 6 94, 3 Kommunikation 3,7 4,0 4,2 3,7 3,6 3,6 3,1 3,3 3,5 13,9 12,9 Byggtjänster 1,8 1,3 1,4 1,9 1,5 1,7 1,6 1,8 1,3 6,7 5,6 Försäkringar 0,9 0,9 0,8 0,8 0,8 0,8 0,7 0,5 0,8 3,1 2,5 Finansiella tjänster 1,1 1,2 0,9 1,2 1,3 1,3 1,5 2,3 1,5 5,3 6,4 Data- och informationstjänster 4,8 5,2 5,5 6,7 4,9 5,4 4,8 5,9 4,6 21,8 20,4 Licenser/royalties 3,5 3,6 4,1 3,6 3,0 3,5 3,3 3,6 3,1 13,3 12,1 Övriga affärstjänster 31,2 32,4 31,7 40,3 30,0 30,5 29,6 33,4 27,9 130,4 114,6 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,6 0,6 0,8 0,6 0,6 0,5 0,4 0,3 0,5 2,1 2,1 Offentliga tjänster 0,4 0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 1,3 0,9 Totalt 89,3 87,3 85,9 98,9 89,4 85,7 84,1 89,2 82,5 358,2 324,4 0,0 0,0 Netto 0,0 0,0 Transporter 4,7 5,4 2,7 6,7 5,6 7,1 4,2 8,0 5,7 23,7 22,9 Resor 0,2-0,8-1,8-3,5-2,5-5,3-6,6-6,0-2,6-18,0-13,2 Kommunikation -0,1-0,5-0,4 0,3 0,2-0,1 0,1-0,4-0,1 0,5-0,9 Byggtjänster -0,6 0,2-0,1 0,1 0,4 0,0 0,2 0,4 0,2 0,7 1,3 Försäkringar 0,7 0,6 0,9 0,8 0,8 0,9 1,0 1,0 0,9 3,6 3,8 Finansiella tjänster 1,4 1,5 1,5 1,9 1,5 1,6 1,7 1,5 1,4 6,7 6,1 Data- och informationstjänster 7,3 7,0 6,1 10,4 7,1 6,1 6,2 7,5 5,7 29,7 23,5 Licenser/royalties 4,7 5,5 5,9 5,2 4,1 5,4 4,2 5,3 3,6 18,9 19,8 Övriga affärstjänster 7,7 7,6 10,3 7,9 10,4 15,4 13,7 13,4 9,2 47,5 44,8 Personliga tjänster, kultur m.m. 0,0 0,2-0,2 0,2 0,3 0,6 0,2 0,1 0,0 1,3 0,6 Offentliga tjänster 0,6 0,7 0,4 0,7 0,6 0,7 0,6 0,7 0,6 2,6 2,6 Totalt 26,6 27,4 25,3 30,8 28,4 32,5 25,4 31,6 24,6 117,2 111,4 Källa: SCB
Sida 32(41) 6 Direktinvesteringar De svenska direktinvesteringarna i utlandet 7 gav ett utflöde på 233 miljarder kr under 2008. Utländska investeringar i Sverige 8 resulterade i ett inflöde på 252 miljarder, varför de totala direktinvesteringarna gav ett nettoinflöde på 19 miljarder kr under helåret 2008. Under de tre första kvartalen 2009 var utflödet av direktinvesteringar från Sverige 46 miljarder högre än under motsvarande period 2008. Samtidigt minskade inflödet från 204 till 90 miljarder kr, ett ras på 56 procent. Resultatet blev således att nettoflödet gick från plus 43 miljarder kr under de första tre kvartalen 2008 till minus 116 miljarder kr under motsvarande period 2009. Tabell 6.1. In och utflöden av direktinvesteringar 1999 1 3 kv 2009 Miljarder kr Inflöde Utflöde Nettoflöde 1999 504,0 181,2 322,8 2000 214,7 375,3 160,6 2001 112,7 76,0 36,7 2002 119,5 103,2 16,3 2003 40,2 170,7 130,5 2004 81,0 155,2 74,2 2005 74,1 195,9 121,8 2006 201,0 173,6 27,4 2007 182,5 254,3 71,8 2008 252,2 232,8 19,4 1 3 kv 2008 203,8 159,9 42,9 1 3 kv 2009 90,0 205,5 115,5 Källa: SCB 7 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som gjorts i utlandet av svenska företag. 8 Nettot av de investeringar respektive desinvesteringar som utländska företag gjort i Sverige.