4b) I. Synpunkter på förslag till åtgärder för attförbättra arbetsmiljön vid beläggningsarbete

Relevanta dokument
41» Synpunkter på förslag till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön vid. intermittenta och långsamma vägarbeten. ' 2000 o N H

Vägen som arbetsplats Föredrag vid asfaltdagarna november 2002

Säkerheten vid vägarbeten allt sämre

Vagavdelningen Vägverket. Fri

REGLER FÖR SÄKERHET VID. Gatuoch VÄGARBETE

VT' notat. Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Projektnummer: / Nr T

skadade och dödade personer.

VTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik

Torsby kommuns regler för säkerhet vid gatuoch vägarbete där Torsby kommun är väghållare

Attityden till åtgärder utförda på det kommunala vägnätet i Katrineholm

Utvärdering av kameraövervakade vägarbetsplatser en pilotstudie

Utvärdering av Train Warners vid Mo

Allt farligare att jobba på vägen

VTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut

Utgåva Säker olycksplats. Handbok för räddningspersonal. S k adepl a ts z on me t er me t er

TA-planen 2013:1510 Tillåten av Hoang Tran( :22:59)

rapport juni 2009 Usel säkerhet vid vägarbeten men lösningar finns.

Dödade och skadade på övergångsställe. regeln om väjningsplikt. VTI notat VTI notat

Medarbetarundersökning 2009

VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut

Konsten att bringa ner hastigheten förbi vägarbetsplatser

Trafikanternas syn på vägarbeten. Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll

rapport juni 2009 Usel säkerhet vid vägarbeten men lösningar finns.

Avdelning: T Projektnummer: Projektnamn: Bilbältesstudier Uppdragsgivare: _NTF/TSV Distribution: fri / nyförvärv / begränsad /

Instruktions- och säkerhetshandbok Trafikbuffert 2000/100

Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic

# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad

i Linköping, vintern 1995/96. En metodstudie.

v, Va -och Trafik- Pa:58101 Linköping. Tel Telex50125 VTISGIS. Telefax [ St/.tulet Besök: OlausMagnus väg37linköping VZfnotat

MINSALT - TRAFIKSÄKERHET Revidering på grund av nollvisionen. Gudrun Öberg

Föreskrifter för säkerhet vid arbete på väg i Falköpings kommun

Skyddsombudsundersökning

Återrapportering - E-förslag om skyltning av Furuhillsvägen Ärende 26 KS 2018/322

ATA Bufferten For the love of lives

SIK-kompetens Vad gäller? För vem gäller kraven? Tidigare kontrakt och upphandlingar

Säker olycksplats. Handbok för räddningspersonal. Skadeplatszon me ter me ter

Resor i Sverige. VTI notat VTI notat Redovisning av resultat från TSU92- åren

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003

Nr: Utgivningsår: Omkörningsbeteende i trafikplatser på vägar med breda körfält. Lisa Herland och Sven-Olof Lundkvist

Kommun Väst i samverkan

ANVISNINGAR Grävning i allmän mark

notat Nr Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson

FOTO: Fredrik Sandberg, Scanpix

KRANKANDE SÄRBEHANDLING - MOBBING

Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier

Fysisk och psykosocial miljö

Skrivelse av Erika Ullberg (S) om #metoo och hur landstinget arbetar för att motverka sexuella trakasserier

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Nr Utgivningsår Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet

Arbetet med handboken Säker Olycksplats går vidare under 2008.

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Solbacka Trädgård, Norrtälje

Effekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg

Monteringsanvisning/skötselråd. Trafikbuffert Meag enligt 2000/70 VVMB351

Allt trängre på landets fängelser. rapport från SEKO april 2010

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt!

VT1 notat. Nr Utgivningsår: Titel: Bindemedelsförseglingsförsök på Strängnäs flygfält. Lägesrapport Projektnummer: 60045

Val av transporter i Aneby kommun

Vanliga vägmärken på enskild väg

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

ITS-baserat säkerhetssystem för APV (arbete på väg) - Nytt system införs nu i Svevia

Protokoll för skyddsrond på, arbetsplats/avdelning Pålsboda anläggningen Uppföljning av tidigare protokoll ingår i dessa noteringar

Huddinges bilaga till

Niord 1, Norrtälje stad

BILAGA 1: Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Arbetsmiljöverket

Till Dig som är medlem i IF Metall, avd 44 Halland

Analys och uppföljning Monica Emanuelsson

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri

Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län

Småföretagarbarometern november 2014

Småföretagarbarometern november 2014

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

Digitala skyltar längs med E6:an Ärende 18 KS 2017/199

EXAMENSARBETE. Kostnad för och effektivisering av skyltning vid vägarbeten vid Vägverket Produktion Drift Norr. Jonas Fredriksson

VZfnotat. Nummer: T 17 Datum: Axelavstånd för olika fordonstyper. Förslag till nytt system för fordonskoder. Författare: Arne Carlsson

Välkomna! till. Möte om Vägmarkering. Göteborg Göran Nilsson

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Inriktningsdokument METODGRUPPEN för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor

Deltagande i utvärderingen

VT1 notat. Nr Utgivningsår: Titel: Boråsmodellen för reflexmärkning av rådjur. Författare: Sven-Olof Lundkvist och Bertil Morén

VÄLKOMMEN PÅ FRUKOSTSEMINARIUM

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel

Delegering av arbetsmiljö 2016

ANNORLUNDA. En rapport om studenters erfarenheter av etnisk diskriminering. Mars 2006 ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN HTF, SKTF OCH ST FÖR STUDENTER.

Volontäråret i Linköpings Domkyrkopastorat (en plats i Domkyrkoförsamlingen och en plats i S:t Lars församling)

Cykling och gående vid större vägar

Kostnadseffektiva samt

Cykelhjälmsanvändning i Blekinge under fem år med Säkereken. Resultat från observationsmätningar

2 Vägutrustningsplaner

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Distribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn:

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

TIPSRUNDA! Har du koll på vad folk i allmänhet tyckte och tänkte mellan åren ? Gallup Testa dina kunskaper!

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

Bilbältesanvändning bland förare av tunga lastbilar

Transkript:

O O ON G, H 4.0 G 4-. O = VTI notat 19-2000 Synpunkter på förslag till åtgärder för attförbättra arbetsmiljön vid beläggningsarbete Författare FoU-enhet Projektnummer Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Maria Berlin och Lena Nilsson Trafik och trafikantbeteende 20131 Arbete på väg. Referensarbetsplatser Vägverket Fri 4b) I Väg- och transportfarskningsinstitutet

Väg- och transport- 'forskningsinstituth November 1994 Synpunkter på förslag till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön vid beläggningsarbete Maria Berlin och Lena Nilsson Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) Delprojekt inom huvudprojektet "Arbete på väg, Referensarbetsplatser" finansierat av Vägverket med bidrag från Arbetslivsfonden

INLEDNING Inom projektet Arbete på väg, Referensarbetsplatser har arbetsmiljön vid beläggningsarbete studerats. Som ett resultat av detta har förslag till förbättringsåtgärder tagits fram. Vid två studiedagar i Linköping presenterades dessa och deltagarna fick möjlighet att besöka en referensarbetsplats. Deltagarna lärrånade sina synpunkter på förslagen bland annat genom att svara på ett frågeformulärãsvarsfördelningarna för de olika frågorna redovisas nedan och belyser i någon mån dagens synsätt på arbetsmiljö och organisation i samband med beläggningsarbete. Frågorna berörde huvudsakligen deltagarnas uppfattning om och eventuella erfarenheter av de demonstrerade trafikanordningarna. Syftet med frågorna var att få en övergripande bild av deltagarnas uppfattning, snarare än en bedömning av de olika förslagen. RESULTAT Totalt svarade 84 deltagare på frågeformuläret. Deltagamas funktion i samband med arbete på väg, visas i figur 1. Beläggningsarbetare/arbetare utgjorde 13%, 18% var arbetsledare med ekonomiskt ansvar, 18% var aktiva inom arbetsmiljö/skyddsorganisation och 12% var beställare. Hela 39% angav att de hade annan funktion (än de ovan angivna) i samband med arbete på väg. Bland dessa märktes leverantörer/försälj are av skyddsutrustning samt trafikingenjörer. 10 9 8 7 :l Beläggningsarbetare/arbetare 6. 1:1 Arbetsledare med ekonom1skt ansvar 5 I Aktiv inom arbetsmiljö/skyddsorg. 4 :i Beställare 3 E] Annat 2 1 Deltagamas funktion i samband med arbete på väg Figur 1 Deltagamas funktion i samband med arbete på väg.

Trafikanordningsplaner Deltagarnas uppfattning om dagens krav på skyltning vid beläggningsarbete visas i Figur 2. En klar majoritet (83%) anser att dagens krav är bra dvs. på en lagom nivå. El Alltför låga I: Bra I Alltför höga Dagens krav på skyltning vid beläggningsarbete Figur 2 Deltagarnas uppfattning om dagens krav på skyltning vid beläggningsarbete Deltagarnas erfarenheter av trafikanordningsplaner i samband med beläggningsarbete redovisas i figur 3. Trafikanordningsplan upprättas alltid enligt 48% av deltagarna och den genomförs alltid enligt 41%. Trafikanordningsplanen följs däremot inte upp i samma utsträckning. Endast 6% erfar att den alltid följs upp medan 27% svarar att den inte följs upp < Nej. 10* 9-8* 7* 6* [1 Ja, alltid 5* 4-3 * 2 * 1* \\\\ E] Ja, ibland I Nej :i Vet ej Figur 3 TA-plan upprättas TA-plan genomförs TA-plan följs upp Deltagarnas erfarenhet av trafikanordningsplaner

Högre krav på skyltning till en Ökat kostnad är majoriteten villig att acceptera. Trettiotre procent anser att det alltid är motiverat och 51% anser det motiverat ibland, se figur 4. Många av deltagarna var osäkra på (Vet ej 46%) om 5% av budgeterad produktionskostnad år en bra kostnadsnivå för trafikanordningen, medan 45% anser att det är en bra nivå alltid eller ibland, se figur 4. 9 * 8-7 - 6 _ El Ja, alltid 2 e 10- EJ Ja, ibland 5- "- I Nej 40W *- 0 --- D Vet ej 3-1- \ \\\ I ' ' Öka kraven på skyltning/utmärkning 5% av budg. prodkostn. till utmärkning Figur 4 Deltagarnas uppfattning om Ökade krav och därmed kostnader på skyltning/utmärkning och om nivån 5% av budgeterad produktionskostnad till trafikanordning är lagom. Direkt information till trafikanterna Deltagarnas uppfattning om och erfarenhet av direkt information till trafikanterna visas i figur 5. Med direkt information avses informationstavlor (vem som utför arbetet, när det börjar och slutar), skyltar med Din fart, Övervakad zon mm. De flesta var positiva till sådan direkt information (84%) i samband med belåggningsarbete, men majoriteten (6) hade ingen erfarenhet av det.

10 9 8 7 6 D Ja, alltid EJ Ja, ibland 5 I Nej 4 D Vet ej 3 2 1 Är direkt information bra... Har Du använt direkt information... Figur 5 Deltagarnas inställning till och erfarenhet av direkt information till trafikanterna i samband med beläggningsarbete. Ny utmärkning av vägarbetsplatsen Rörliga trafikanordningar, grindar och blixtljus var exempel på ny utmärkning av vägarbetsplatsen. Deltagarnas uppfattning och erfarenhet av dessa visas i figur 6. De var Övervägande positiva (87%) till användning av blixtljus i samband med beläggningsarbete. 4-2 - 10-9 a 8-7 - 6 H E] Ja, alltid 5-3- 1- \\\\\ El Ja, ibland I Nej D Vet ej ' Är blixtljus bra... Har Du använt särskilda utmärkningar... Figur 6 Deltagarnas uppfattning om blixtljus och erfarenhet av grindar och rörliga trafikanordningar. 5

Flertalet (76%) saknade återigen egna erfarenheter, denna gång av utmärkningar som grindar och rörliga märken. Varselklädsel Figur 7 visar deltagarnas erfarenhet av fluorescerande klädsel vid beläggningsarbete. Nästan hälften (46%) av alla deltagare har inte använt fluorescerande varselklädsel vid beläggningsarbete. 10 9 8 7 EJ Ja, alltid 607 0 D Ja, ibland 5 4 I Nej :1 Vet ej 3 2 i 1 Har Du använt fluorescerande klädsel... Figur 7 Deltagarnas erfarenhet av fluorescerande klädsel vid beläggningsarbete Fysiska skydd/hinder Fysiska skydd/hinder kan t.ex. utgöras av gupp och chikaner. En klar majoritet ansåg att fysiska skydd/hinder kan vara bra att använda ibland (76%). Relativt många hade också ibland använt det (47%). Nästan lika många saknade erfarenhet (46%) av fysiska skydd/hinder i samband med beläggningsarbete, se figur 8.

10 9 8 7 6 D Ja, alltid 5 4 3 [1 Ja, ibland I Nej :i Vet ej 2 1 Är fysiska skydd/hinder bra... Har Du använt fysiska skydd/hinder... Figur 8 Backvarningssystem Deltagarnas uppfattning om och erfarenhet av fysiska skydd/hinder vid beläggningsarbete Sjuttiofem procent av deltagarna ansåg att det alltid var bra att använda backvarningssystem i samband med beläggningsarbete, se figur 9. Många (43%) ansåg att nuvarande backvarningssystem med blixtljus, inte kunde ersättas med videobevakning. 10" 9 * 8 * 7 -\ 6- D Ja, alltid 4-5- 3-2 - 1* \\\\\\ D Ja, ibland. Nej l:i Vet ej, v I Är backvarningssystem bra... Kan videobev. ersätta nuvarande blixtljus... Figur 9 Deltagarnas uppfattning om backvarningssystem i allmänhet och videobevakning kontra blixtljus.

Arbetsorganisation och arbetsmetoder Figur 10 visar deltagarnas erfarenheter och uppfattning om det praktiska genomförandet av trafikanordningen och om dess kvalitet kontrolleras. Svaren tyder på att trafikanordningsplanerna planeras i ganska hög utsträckning och att det är vanligt att personella resurser avsätts för att sätta upp planerad trafikanordning. Däremot förekommer inte kvalitetskontroll lika ofta. 10 9 8 7 6 E Ja, alltid 5 D Ja, ibland 4 I Nej 3 D Vet ej 2 1 Figur 10 Planeras genom Särskillda Kvalitetskontroll förandet av TA personresurser av TA uppsättning TA Deltagarnas erfarenheter och uppfattning om det praktiska genomförandet av trafikanordningen och om det utförs kvalitetskontroll av den Övrigt Avslutningsvis svarade 85% av deltagarna nej på frågan om de hade erfarenhet eller kännedom om någon utrustning som de ansåg borde provas eller användas, utöver de som visats under dagen. Bland de 15% som svarade ja fanns några förslag på andra typer av skyltar än de som demonstrerades. Skyltarna skilde sig från de som visats i avseende på material och utformning. Det nämndes också några andra typer av backvarningssystem som några deltagare provat. SLUTSATSER Förslagen till förbättringar av arbetsmiljön vid beläggningsarbete mottogs väl. Intresset tycktes vara stort och deltagarna verkade öppna för nya idéer. Det tycks finnas ett stort behov av förbättringar inom området. De erhållna svaren visar att trafikanordningsplaner i de flesta fall planeras och genomförs. Personella resurser avsätts också för detta. Däremot är det sämre med uppföljningen och

kvalitetskontrollen av trafikanordningsplaner, vilket tyder på ett behov av interna rutiner och styrmedel för uppföljning och kontroll. Deltagarnas erfarenhet av de olika förslagen att informera trafikanterna och utmärka/forma arbetsplatsen i samband med beläggningsarbete var genomgående liten. Det stora flertalet tyckte dock att förslagen var bra och kunde medföra förbättringar. Gruppens sammansättning kan tänkas vara en orsak till flera av resultaten, då många inte hade någon direkt anknytning till belåggningsarbete utan hade annan funktion i samband med arbete på väg.