Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar 2012-10-29

Programförkortningar Förkortning BF BP EC EN ES FP HP HR IB IP MP NV-KG NV-SN OP SP-KG SP-SN SP-SR TE BF BF lär BA BA lär EE EK ES FT HA HA lär HT HT lär HU HV IB IN NA-KG NA-SN RL RL lär SA-SN SA-SR TE VF VO VO lär IV/IM IV/IM-ASPB IVIK SÄRFA SÄRIVES SÄRTM SÄRHOS SÄRIVSI SÄRIVEA SÄRES SÄRHR Förklaring Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet International Baccalaureate Industriprogrammet Medieprogrammet Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet, Kattegatt Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Teknikprogrammet Barn- och fritidsprogarmmet Barn- och fritidsprogarmmet, lärling Bygg- och anläggningsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet, lärling El- och energiprogrammet Ekonomiprogrammet Estiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet, lärling Hotell- och turismprogrammet Hotell- och turismprogrammet, lärling Humanistiska programmet Hantverksprogrammet International Baccalaureate Industritekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Restaurang- och livsmedelsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet, lärling Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Teknikprogrammet Vvs- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet, lärling Individuella programmet/ Introduktionsprogram Individuella programmet/ Introduktionsprogram - Aspbergerklass Individuella programmet introduktionskurs Särskolans Fastighet- och anläggningsprogram Särskolans individuella program estetisk profil Särskolans Trä- och metalltekniska program Särskolans Omvårdnad och handelsprogram Särskolans individuella program sinnesutvecklande profil Särskolans individuella program autismprofil Särskolans Estetiska program Särskolans Hotell och restaurangprogram

HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2012-10-18 1(2) Box 153 301 05 Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tfn: 035 13 95 92 E-post: utbildning.arbetsmarknadsforvaltningen@halmstad.se Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens Kansli, sal Visionen Axel Olsons gata 4B Sammanträdesdatum 2012-10-29 Tid: kl 13.15 Ordförande: Dag Hultefors Sekreterare: Ermin Škorić

HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 2012-10-18 2(2) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 Finansiell rapport 13.20 13.40 1-15 4 UAN 2012/0169 13.40 13.50 Elevantal i gymnasieskolan 2012 5 UAN 2012/0170 13.50 14.00 Elevtalsutveckling, långtidsprognos 2012 6 UAN 2012/0388 14.00 14.25 Resultatrapport gymnasieskolan läsår 11/12 7 UAN 2012/0386 14.25 14.35 Tillgänglighetsmiljonen 8 UAN 2012/0158 Remiss, dnr 32-2012:782, ansökan från Drottning Blankas Gymnasieskola AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Falkenbergs kommun 9 UAN 2012/0370 Renhållningsordning för Halmstads kommun 2013-2016 (KS2011/0462) 16-22 23-29 30-61 62-66 67-69 70-75 10 Kontaktpolitisk verksamhet 14.55 15.25 11 Information 15.25 16.20 76 12 Delegationsbeslut 16.20 16.25 77-78 13 Övriga frågor Anmälningsärenden HUKSAM protokoll.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 130 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning 120101-120930 Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens nettokostnad har ökat med 7,8 % jämfört med motsvarande period föregående år. Differensen beror till stor del på ökat antal personer inom olika åtgärder vilket påverkar både intäkter och lönekostnader. Verksamhetens övriga kostnader är lägre än föregående år, lokalkostnader och kapitalkostnader är lite lägre än budgeterat medan övriga kostnader är högre. Flyktingintroduktionen kommer att upphöra och har avslutat sina uppdrag. Detta innebär att jämfört med motsvarande period föregående år både har de minskat sina intäkter och kostnader markant. Intäkter i form av bidrag från Migrationsverket har minskat med nästan 50 % och att utbetalningarna av introduktionsersättning har minskat med 87 %. Kvar inom denna verksamhet blir etableringen och samhällsorienteringen. Den del av ekonomiskt bistånd som belastar verksamhet 130, d.v.s. kostnader utöver bidrag till enskilda, har för perioden ett resultat som är 1,5 % bättre än motsvarande period föregående år. Arbetsmarknadsenheten har för perioden ett resultat som är 9 % bättre än motsvarande period föregående år. Detta beror främst på att bidragen har ökat med 63 %. Förklaringen är att det i år är fler personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Insatser och åtgärder anpassas efter målgrupperna som för närvarande är aktuella inom verksamheten och dess resultat kan skilja kraftigt mellan perioderna. Andelen av de arbetsmarknadspolitiskaanställningarna såsom nystartsjobb och särskilt anställningsstöd har ökat vilket bidragit till både högre intäkter i form av bidrag och kostnader i form av lön. Dels kommer vi få ersättning för de kostnader vi haft för projektet ökade livschanser för unga och som en del av det sommarkraft. Sommarkraft pågår under en begränsad period varav dess intäkter och kostnader inte uppkommer jämnt under året. Inflödet av ungdomar till de så kallade Prova- på- platserna är inte helt regelbundet utan kan variera mellan perioderna. Daglig verksamhets periodresultat är 8 % sämre än motsvarande period föregående år. Kostnaderna som ökat är personal, habilitetsersättning, mat och förbrukningsinventarier. Dessa kostnader är direkt kopplade till det ökade deltagarantalet. Verksamheten har kostnader i form av eldningsolja och deltagare i en annan kommun som det inte budgeterats för. Verksamheten har under 2012 fått nya, mer resurskrävande deltagare med omfattande omsorgsbehov, vilket kan förväntas påverka utfallet negativt då dessa kostnader endast delvis är budgeterade. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Lönekostnaderna för rapportperioden har ökat med 13 %. Förklaringen till detta är utökningen av handläggare på Ekonomiskt bistånd (ökat antal hushåll i behov av ekonomiskt bistånd), ökat antal deltagare som erhållit en arbetsmarknadsanställning, ett ökat behov av tolktjänster och tjänster inom daglig verksamhet. 1

Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamhet 130 prognostiserar med ett överskott på ca 5 100 kkr. mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Det är i dag osäkert hur etableringsersättningen ska fördelas och när den ska betalas ut. Betalas det inte ut några bidrag för etablering av flyktingar kan etableringen få ett överskott på ca 1 000 kkr.. Ekonomiskt bistånd har 2012 haft ett större behov av personalresurser som finansierats med hjälp av resultatbalanserade medel från 2011. Verksamheten har 2012 en större ram för dessa kostnader och prognostiserar därav få ett överskott på ca 900 kkr.. Ökade bidragsanslag bidrar till att verksamheten för arbetsmarknadsåtgärder kan få ca 3 000 kkr. i överskott 2012. Daglig verksamhet prognostiseras få ett överskott på ca 150 kkr., detta kan dock komma att förändras då antalet deltagare blivit fler under hösten. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Personalkostnaderna prognostiseras för helåret att uppgå till -135 095 kkr. för verksamhet 130 vilket motsvarar 13 % mer jämfört med 2011 då lönekostnaderna uppgick till -119 081. Orsakerna är ökat antal hushåll i behov av ekonomiskt bistånd, ökat antal deltagare som erhållit en arbetsmarknadsanställning, ett ökat behov av tolktjänster och utökning daglig verksamhet. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Bidragen för 2012 prognosticeras att avvika med ca 26 960 kkr.. Detta beror som tidigare nämnt på ökat antal personer i arbetsmarknadsåtgärder samt att vi kommer få ersättningen för kostnaderna avseende ökade livschanser för unga. Som ett resultat av att fler personer fån lönebidragsanställningar har verksamhetens lönekostnader ökat med ytterligare 1,5 % från föregående rapport. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Investeringar har gjorts med 543 kkr. under rapportperioden. Vid samma tidpunkt föregående år hade investeringar med 71 kkr. gjorts. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten prognostiserar för helåret hålla sig inom tilldelad investeringsram för år 2012. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga prognostiserade ramavvikelser har beräknats ske sedan föregående ekonomiska rapport. 2

Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning 120101-120930 Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Intäkterna avser återkrävt ekonomiskt bistånd. Volymen på återkrav varierar naturligt mellan åren. Nettokostnaden för perioden har ökat med 6,7 % i förhållande till samma period föregående år. Motsvarande period 2011 var det i genomsnitt 745 hushåll som fick ekonomiskt bistånd medan det i år är 765 stycken. I augusti månad är inflödet av klienter vanligtvis något färre vilket även gäller 2012 (2011 minskade det med 3,3 % och 2012 med 3,6%). Därefter ökar vanligtvis antalen hushåll återigen i september och oktober månad (både 2010 och 2011 ökade inflödet med ca 1 % mellan augusti och september). Denna trend håller dock inte i sig i år. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd ökade kraftigt till och med juli månad 2012 då det i genomsnitt var 776 hushåll som fick ekonomiskt bistånd men under de senaste två månaderna har antalet minskat. Antal hushåll som erhöll ekonomiskt bistånd i september 2012 var 706 stycken. Trots en minskning av antalet hushåll de två senaste månaderna är antalet i förhållande till 2011 fler och som en konsekvens av detta är verksamhetens kostnader högre. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaderna ligger på ungefär samma nivå som för motsvarande period föregående år. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Under år 2012 beräknas bidrag till enskilda öka med -9 000 kkr. mot tilldelad ram dels på grund av att antalet hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd ökar och dels på grund av att hushållens kostnader ökar. Antalet hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd har ökat med 2,7 % för perioden jan-september jämfört med samma period föregående år. Verksamheten är reglerad i lag vilket medför ringa möjligheter att påverka utfallet för att nå ekonomisk balans. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Verksamheten inte fått någon högre budget för sina lönekostnader 2012 jämfört med föregående år. Personalkostnaderna prognostiseras att jämfört med föregående års helårsutfall öka med 1,3 % vilket kan anses ligga inom normal lönekostnadsutveckling. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Vi prognostiserar inga nya ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. 3

Investeringsredovisning 120101-120930 Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Verksamheten har inga investeringsmedel. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. - Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. - 4

Verksamhet 651 Gymnasieskolan Driftredovisning 120101-120930 Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. I verksamhet 651 ingår förutom gymnasieskolorna även HR - Ekonomi Kansli och Vägledningscentrum. Föregående års periodresultat uppgick till ca 308 Mkr och årets är 276 Mkr. Mellanskillnaden beror på periodiseringsskillnader mellan åren och en mindre organisation (färre elever). Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Årets utfall av lönekostnader har minskat med 3,5 Mkr jämfört med föregående år. Av utfallet ingår 1,6 Mkr för projekt och uppdragsutbildning som ej är budgeterade. Dessa lönekostnader finansieras via intäkter. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Gymnasieskolan prognostiserar att uppvisa ett underskott på 4,8 Mkr vid året slut. Att verksamheten har fått resultatbalansera föregående års underskott på 6,7 Mkr är en bidragande orsak till det nu prognostiserade underskottet. Förslaget på kostnadsanpassningar 2012 återremitterades av nämnden. Detta medför en förskjutning av processen med ca tre månader, till en kostnad av 1,2 Mkr under innevarande år. Antal elever och resultaten ifrån valen påverkar antagningen till kommunens gymnasieskolor, friskolor och andra huvudmän samt hur många av kommunens ungdomar som väljer andra kommuners skolor. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Helårsutfall för 2011 var 215,5 Mkr och prognos för 2012 är 210,8 Mkr. Resultatet av de kostnadsanpassningarna som gjordes 2011 ses nu i september månads utfall. Prognosticerat utfall är 5 Mkr lägre än 2011 (2%). 5

Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Prognosen försämras jämfört med föregående månads prognos med 887 kkr.. Den främsta anledningen till detta är avvikelsen på lönekostnaderna. Kostnaden för lönerna har inte minskat i den takten som vi prognostiserade med i somras. Under hösten har vi fler elever i egen verksamhet än tidigare prognostiserat vilket innebär fler klasser och ökade lönekostnader. Denna ökning av elever innebär även ökade intäkter avseende den interkommunala ersättningen och lägre kostnader för friskolor och andra huvudmän. Det sistnämnda innebär att det totalt sett ser bättre ut ekonomiskt för de kommunala gymnasieenheterna jämfört med tidigare. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till 2 989 kkr. Vid motsvarande period föregående år hade inventarier för 2 333 kkr. införskaffats. Investeringarna ligger i linje med upplagd investeringsplan för 2012. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten förväntas för helåret uppvisa ett överskott med 600 kkr. Detta beror på att investeringsanslaget till Nissaskolan i nuläget inte behöver nyttjas, med tanke på att flytten inte är tidssatt. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ram avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser 6

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 661 Vuxenutbildning Driftredovisning 120101-120930 Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens resultat uppgår till -34 233 kkr.. att jämföra med -33 618 kkr.. motsvarande period föregående år. Resultatet är sämre än föregående år och förklaras av att yrkesvux bedrivs i en betydligt mindre omfattning i år, bara en tredjedel av vad det var förra året. Anledningen är att staten dragit ner på utbildningsplatserna inom detta utbildningsområde. Därmed ger det en missvisande bild i år då intäkterna föregående år inte är periodiserade och kostnad- /intäktsbilden för i år är jämnare. Hyreskostnaden har ökat då bl.a. Halmstad kompetenscentrum flyttat till nya lokaler samt att uppdragsutbildningen numera inte använder lokalerna i den utsträckning som man gjorde föregående år. Kostnaden uppstår då vi fick täckning för hyreskostnaden för de uppdrag som gjordes föregående år. Kostnaden för flytten från Skånegatan till de olika gymnasieskolorna beräknas kosta minst 800 tkr, dubbelt så mycket som är budgeterat. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaden uppgår under perioden till -27 085 tkr, vilket är en minskning med 1 774 kkr..(6 %) jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen i förhållande till föregående år beror på att delar av verksamheten konkurrensutsätts och därmed måste anpassa sig till aktuellt elevunderlag. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Som en följd av att inte alla investeringar genomfördes föregående år prognostiserar vuxenutbildningen en minskning av kapitalkostnader på 61 tkr. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Löneprognosen för 2012 är lägre än 2011 års utfall (totalt 8 %) vilket beror på neddragningar som har påbörjats och intensifieras under höstterminen. Större delen av personalbudgeten är beräknad till en sju månaders budget då delar av verksamheten får nya entreprenörer under hösten. Orsaken till en sjumånaders budget är att lika villkor ska gälla mellan kommun och entreprenör, alltså en peng per poäng. 7

Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin budgetram under 2012 och det är således ingen förändring sedan föregående rapport. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Vuxenutbildningen har genomfört investeringar för ett värde av 259 kkr.. under 2012 vilket är 33 % mer än föregående års period (195 tkr). Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin tilldelade investeringsram under 2012. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin investeringsram under 2012 och det är således ingen förändring sedan föregående rapport. 8

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 669 Uppdragsutbildning Driftredovisning 120101-120930 Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens resultat uppgår till -143 kkr.. att jämföra med -1 359 kkr.. motsvarade period föregående år. Uppdragsutbildningen ska avvecklas och endast slutföra pågående uppdrag. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaderna är därmed betydligt lägre då verksamheten ska avvecklas, endast 22 % av vad lönekostnaderna var föregående års period vilket var 2 864 tkr. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Uppdragsutbildningen beräknar att hålla sin budget för 2012 under förutsättning att verksamheten erhåller tilläggsanslag på 600 kkr.. för avskaffandet av avkastningskravet. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Personalkostnaderna prognostiseras minska med ca 75 % jämfört med föregående års utfall. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Uppdragsutbildningen beräknar att hålla sin budgetram under 2012 och det är således ingen förändring sedan föregående rapport. Villkoret är dock att avkastningskravet tas bort. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Uppdragsutbildningen har ingen investeringsram för 2012 och gjorde inte heller några investeringar under föregående år. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Uppdragsutbildningen prognostiserar inga avvikelser gällande investeringar mot kommunfullmäktiges fastställda ram. 9

Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Vi prognostiserar inga förändrade ramavvikelser från föregående ekonomiska rapport. 10

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsåtgärder (kkr) Helårs-utfall 2011 Utfall 2011-09 Utfall 2012-09 Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 61 890 41 417 52 834 41 640 68 600 26 960 19 622 11 417 7 338 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader -120 197-90 367-102 314-117 633-134 845-17 212-17 212-11 947 0 Lokalkostnader -11 447-8 355-8 861-13 151-13 151 0 0-506 0 Kapitalkostnader -386-291 -276-410 -368 42 42 15 0 Därav avskrivningar -114-206 -211-87 -87 0 0-5 0 Därav internränta -273-85 -65-323 -281 42 42 20 0 Övriga kostnader -42 751-22 855-25 277-28 105-32 795-4 690-3 291-2 422-1 399 Därav realisationsförluster 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -174 781-121 868-136 728-159 299-181 159-21 860-20 461-14 860-1 399 Periodens resultat / nettokostnad -112 891-80 451-83 894-117 659-112 559 5 100-839 -3 443 5 939 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -112 891-80 451-83 894-117 659-112 559 5 100-839 -3 443 5 939 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsåtgärder (kkr) Helårs-utfall 2011 Utfall 2011-09 Utfall 2012-09 Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 0 Investeringsutgifter -481-71 -543-1 169-1 169 0 0-472 0 Investeringsnetto -481-71 -543-1 169-1 169 0 0-472 0 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 130 Arbetsmarknadsåtgärder Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Verksamhetens intäkter förväntas bli högre pga fler deltagare i olika insatser Övriga kostnader förväntas bli högre på grund av: Fler deltagare på DV genererar högre kostnader Eldningsolja på DV tvätten som ej ryms i budget Deltagare på DV i annan kommun Fler tolkuppdrag Budgetavvikelse 2012 7 338-1 399 Budgetavvikelse 5 939 Budgetavvikelsen bör vara lika med avvikelsen som redovisas under periodens resultat/nettokotsnad. 11

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2011 Utfall 2011-09 Utfall 2012-09 Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 1 788 1 256 894 1 500 1 500 0 0-362 0 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader -924-695 -704-915 -936-21 -21-9 0 Lokalkostnader 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kapitalkostnader 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Därav avskrivningar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Därav internränta 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -65 464-48 069-50 930-58 689-67 668-8 979-8 979-2 861 0 Därav realisationsförluster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -66 388-48 764-51 634-59 604-68 604-9 000-9 000-2 870 0 Periodens resultat / nettokostnad -64 600-47 508-50 740-58 104-67 104-9 000-9 000-3 232 0 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -64 600-47 508-50 740-58 104-67 104-9 000-9 000-3 232 0 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2011 Utfall 2011-09 Utfall 2012-09 Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 0 Investeringsutgifter 0 0 0 0 Investeringsnetto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse 0 Budgetavvikelsen bör vara lika med avvikelsen som redovisas under periodens resultat/nettokotsnad. 12

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2011 Utfall 2011-09 Utfall 2012-09 Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 193 941 126 344 55 622 77 820 83 400 5 580 3 382-70 722 2 198 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader -215 596-163 731-160 214-197 062-210 810-13 748-9 783 3 517-3 965 Lokalkostnader -61 858-46 553-44 647-58 322-58 322 0 0 1 907 0 Kapitalkostnader -12 827-9 620-8 604-11 624-11 624 0 0 1 016 0 Därav avskrivningar -10 307-7 731-6 820-9 244-9 244 0 0 911 0 Därav internränta -2 520-1 893-1 784-2 379-2 379 0 0 109 0 Övriga kostnader -290 914-214 941-118 792-181 633-178 241 3 392 2 500 96 149 892 Därav realisationsförluster 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -581 195-434 845-332 256-448 641-458 997-10 356-7 283 102 588-3 073 Periodens resultat / nettokostnad -387 254-308 500-276 634-370 821-375 597-4 778-3 901 31 866-877 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -387 254-308 500-276 634-370 821-375 597-4 778-3 901 31 866-877 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2011 Utfall 2011-09 Utfall 2012-09 Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 0 Investeringsutgifter -4 172-2 243-2 989-5 523-4 948 575 575-746 0 Investeringsnetto -4 172-2 243-2 989-5 523-4 948 575 575-746 0 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 651 Gymnasieskola Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Ökade intäkter jmf budget pga ökade interkommunala intäkter och bidrag Underskott på lönekostnader pga en för stor org. I förhållande till elevantalet och att kostnadsanpassningarna tar längre tid än planerat. Övriga kostnader lägre än budgeterat, främst på köp av verksamhet från annan huvudman och elevers resor Budgetavvikelse 2012 5 580-13 748 3 392 Budgetavvikelse -4 776 Budgetavvikelsen bör vara lika med avvikelsen som redovisas under periodens resultat/nettokotsnad. 13

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 661 Vuxenutbildning (kkr) Helårsutfall 2011 Utfall 2011-09 Utfall 2012-09 Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 17 538 13 767 7 877 9 021 9 588 567 0-5 890 567 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader -38 441-28 859-27 085-27 025-35 233-8 208-7 866 1 774-342 Lokalkostnader -6 785-5 041-5 278-7 478-7 478 0 0-237 0 Kapitalkostnader -1 122-842 -480-701 -641 61 61 362 0 Därav avskrivningar -909-682 -382-571 -510 61 61 300 0 Därav internränta -213-160 -98-131 -131 0 0 62 0 Övriga kostnader -20 963-12 644-9 266-24 970-17 328 7 642 7 866 3 378-224 Därav realisationsförluster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -67 311-47 386-42 109-60 174-60 680-506 61 5 277-567 Periodens resultat / nettokostnad -49 773-33 619-34 232-51 153-51 092 61 61-613 0 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -49 773-33 619-34 232-51 153-51 092 61 61-613 0 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 661 Vuxenutbildning (kkr) Helårsutfall 2011 Utfall 2011-09 Utfall 2012-09 Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter -195-195 -259-1 013-1 013 0 0-64 0 Investeringsnetto -195-195 -259-1 013-1 013 0 0-64 0 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 661 Vuxenutbildning Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Minskning av kapitalkostnader Budgetavvikelse 2012 61 Budgetavvikelse 61 14

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 669 Uppdragsutbildning (kkr) Helårsutfall 2011 Utfall 2011-09 Utfall 2012-09 Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 5 199 3 679 578 1 440 1 036-404 0-3 101-404 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader -3 425-2 864-644 -721-900 -179 0 2 220-179 Lokalkostnader -626-468 0 0 0 0 0 468 0 Kapitalkostnader -624-468 0 0 0 0 0 468 0 Därav avskrivningar -483-362 0 0 0 0 0 362 0 Därav internränta -141-106 0 0 0 0 0 106 0 Övriga kostnader -1 533-1 239-77 -119-136 -17 0 1 162-17 Därav realisationsförluster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -6 208-5 039-721 -840-1 036-196 0 4 318-196 Periodens resultat / nettokostnad -1 009-1 360-143 600 0-600 0 1 217-600 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -1 009-1 360-143 600 0-600 0 1 217-600 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 669 Uppdragsutbildning (kkr) Helårsutfall 2011 Utfall 2011-09 Utfall 2012-09 Budget 2012 Prognos 2012 Budgetavvikelse 2012 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 0 Investeringsutgifter 0 0 0 0 Investeringsnetto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Verksamhet: 669 Uppdragsutbildning Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Verksamheten ska avvecklas samt att man erhåller ett tillägganslag på 600 tkr för avskaffandet av avkastningskravet Budgetavvikelse 2012-600 Budgetavvikelse -600 15

1(3) Tjänsteskrivelse 2012-10-11 Diarienummer: UAN 2012/0169 Version:1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: jorgen.krantz@halmstad.se Telefon: 035 13 97 21 Elevantal i Halmstad Gymnasieskola per den 15 september 2012, Vht 651 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner redovisningen och lägger den till handlingarna Sammanfattning Det totala antalet elever i Halmstad Gymnasieskola per 2012-09-15(HT12) är 3106 vilket är en minskning med 123 elever jämfört med VT 12. Antalet elever, folkbokförda i Halmstad, som läser vid fristående gymnasieskolor är 746 och antalet elever hos andra huvudmän är 155. Antalet elever från andra kommuner i Halmstad Gymnasieskola är 565. I bilaga Elevantal per program 2012 2014 Vht 651 redovisas faktiska siffror för HT 12 efter känt utfall per 2012-09-15. Bilagan innehåller elevprognos per program fram t.o.m. HT 2014, snitt beräknas (VT+HT)/2 Ärendet Uppdrag Varje månad görs en uppföljning av elevantalet. Den 15 februari(vt) och den 15 september(ht) görs sammanställning som rapporteras till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden månaden efter. 1 16

Analys, förslag och motivering Det totala antalet elever i Halmstad Gymnasieskola per 2012-09-15(HT12) är 3106. Eleverna är fördelade på nationella program, introduktionsprogrammet, samt gymnasiesärskolan. Analys av elevantalet för VT 12 och HT 12 visar: Program Nationella program Språk introduktion VT 12 HT 12 Föränd ring Kommentar 3009 2854-155 Färre elever som började ht jämfört med avgångseleverna 68 66-2 Marginell förändring Särskolan 77 76-1 Marginell förändring Introduktions programmet Totalt vid Halmstad Gymnasie skola 75 110 +35 32 av dessa läser parallellt med de nationella programmen 3229 3106 123 Enligt prognos då elevkullarna minskat Under Introduktionsprogrammet redovisas elever förutom obehöriga elever även de elever som läser i Aspbergerklassen, i bilagan benämnd IM-ASPB. I Aspbergerklassen finns både behöriga och obehöriga elever. Parallellt med de nationella programmen läses programinriktat individuellt val samt yrkesintroduktionen inom introduktionsprogrammet. I bilagan är dessa redovisade vid de nationella programmen. Elever utanför utbildning Antalet gymnasieelever som inte bedriver gymnasiestudier och som omfattas av det kommunala informationsansvaret, upp till dess att de fyller 20 år, var den 15 september (HT 12) 40. Motsvarande siffra 15 september 2011 höst var 25. Huvuddelen av dessa elever är på väg till annan utbildning, har arbete eller är arbetssökande eller omfattas av annan myndighetsutövning. Från andra kommuner Av det totala antalet elever i Halmstad Gymnasieskola, 3106, kommer 565(18,2 %) elever från andra kommuner. VT 12 var denna siffra 572(17,7 %) vilket ger en minskning med 7 elever. 2 17

Till andra huvudmän Det totala antalet elever, folkbokförda i Halmstad, som 2012-09-15 bedriver sina gymnasiala studier utanför Halmstad Gymnasieskola är 901 elever(29,0 %) fördelat på fristående gymnasieskolor 746(24,0 %) och andra huvudmän 155(5,0 %). Motsvarande siffror VT 12 var 975 elever (26,8 %) fördelat på fristående gymnasieskolor 816(22,5 %) och andra huvudmän 159(4,4 %). Konsekvenser Sedan senaste mätning, 2012-02-15, har antalet elever som läser vid fristående gymnasieskolor och AHM minskat med 74 elever samtidigt som antalet elever från andra kommuner har minskat med 7 elever. Nya program inom gymnasiesärskolan I bilaga Elevantal per program 2012 2014 Vht 651 redovisas befintliga och kommande program inom gymnasiesärskolan. Koderna för de nya programmen är enligt följande: SÄR PFAB Programmet för fastighet, anläggning och byggnation SÄR IV KG Gymnasiesärskolan individuella program, Kattegatt SÄR PHP Programmet för hantverk och produktion SÄR PHVO Programmet för hälsa, vård och omsorg SÄR IV SN Gymnasiesärskolan individuella program, Sannarp SÄR PEV Programmet för estetisk verksamhet SÄR PHRB Programmet för hotell, restaurang och bageri Ärendets beredning Inom kommunen Det faktiska elevantalet har tagits fram ur IST Extens databas som hålls uppdaterad av alla enheter inom Halmstad Gymnasieskola. Ansvarig tjänsteman för har därefter tagit fram elevutfall och prognoser. Andra grupper - Fackliga organisationer - Lista över bilagor 1. Elevantal per program 2012-2014 Vht 651, 121029 För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg, Förvaltningschef 3 18

Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal per program 2012-2014, Vht 651 1/4 2012-10-18 Fastställd Ann-Sofie Hammargren 2012-10-10 Elevantal 2012-2014 i Halmstads gymnasieskolor Efter utfall 2012-09-15 *) Elever på specialutformat program, behöriga elever som har individuellt program samt obehöriga elever som läser integrerat hänförs till respektive nationellt program Antal elever 2012 Antal elever 2013 Antal elever 2014 Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Program *) VT 12 HT 12 Snitt VT 13 HT 13 Snitt VT 14 HT 14 Snitt BF 47 18 32,5 18 0 9,0 0 0 0,0 BP 122 64 93,0 64 0 32,0 0 0 0,0 EC 92 41 66,5 41 0 20,5 0 0 0,0 EN 39 13 26,0 13 0 6,5 0 0 0,0 ES 140 68 104,0 68 0 34,0 0 0 0,0 FP 110 53 81,5 53 0 26,5 0 0 0,0 HP 43 21 32,0 21 0 10,5 0 0 0,0 HR 78 37 57,5 37 0 18,5 0 0 0,0 IB 36 15 25,5 15 0 7,5 0 0 0,0 IP 29 11 20,0 11 0 5,5 0 0 0,0 MP 140 81 110,5 81 0 40,5 0 0 0,0 NV-KG 210 117 163,5 117 0 58,5 0 0 0,0 NV-SN 104 51 77,5 51 0 25,5 0 0 0,0 NV 314 168 241,0 168 0 84,0 0 0 0,0 OP 99 49 74,0 49 0 24,5 0 0 0,0 SP-KG 93 53 73,0 53 0 26,5 0 0 0,0 SP-SN 350 170 260,0 170 0 85,0 0 0 0,0 SP-SR 140 83 111,5 83 0 41,5 0 0 0,0 SP 583 306 444,5 306 0 153,0 0 0 0,0 TE 123 59 91,0 59 0 29,5 0 0 0,0 Summa 1995 1004 1499,5 1004 0 502,0 0 0 0,0 KG 818 411 614,5 41,0 % 411 0 205,5 40,9 % 0 0 0,0 SN 632 306 469,0 31,3 % 306 0 153,0 30,5 % 0 0 0,0 SR 545 287 416,0 27,7 % 287 0 143,5 28,6 % 0 0 0,0 Summa nat progr 1995 1004 1499,5 100,0 % 1004 0 502,0 100,0 % 0 0 0,0 VT = elever per 0215 HT = elever per 0915 Snitt = (VT + HT) / 2 19 HST = Halmstad AK = Annan kommun AHM = Andra huvudmän

Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal per program 2012-2014, Vht 651 2/4 2012-10-18 Elevantal 2012-2014 i Halmstads gymnasieskolor, ny programstruktur *) Elever som läser integrerat hänförs till respektive nationellt program Antal elever 2012 Antal elever 2013 Antal elever 2014 Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Program *) VT 12 HT 12 Snitt VT 13 HT 13 Snitt VT 14 HT 14 Snitt BF 29 26 27,5 26 26 26,0 26 0 13,0 BF lär 4 9 6,5 9 15 12,0 15 16 15,5 BA 76 150 113,0 148 226 187,0 224 223 223,5 BA lär 1 0 0,5 0 0 0,0 0 0 0,0 EE 44 77 60,5 76 115 95,5 114 110 112,0 EK 57 121 89,0 119 180 149,5 178 176 177,0 ES 153 264 208,5 258 369 313,5 365 319 342,0 FT 32 74 53,0 74 107 90,5 106 108 107,0 HA 13 41 27,0 41 66 53,5 65 75 70,0 HA lär 6 8 7,0 8 12 10,0 12 12 12,0 HT 14 41 27,5 41 66 53,5 65 75 70,0 HT lär 2 0 1,0 0 2 1,0 2 4 3,0 HU 7 15 11,0 15 22 18,5 22 21 21,5 IB 11 37 24,0 37 59 48,0 58 67 62,5 IN 12 22 17,0 22 32 27,0 32 31 31,5 NA-KG 122 221 171,5 218 317 267,5 314 295 304,5 NA-SN 52 98 75,0 96 141 118,5 140 134 137,0 NA 174 319 246,5 314 458 386,0 454 429 441,5 RL 32 52 42,0 51 75 63,0 74 66 70,0 RL lär 3 7 5,0 7 10 8,5 10 8 9,0 SA-SN 138 266 202,0 261 382 321,5 378 352 365,0 SA-SR 32 57 44,5 56 85 70,5 84 86 85,0 SA 170 323 246,5 317 467 392,0 462 438 450,0 TE 85 138 111,5 136 192 164,0 190 161 175,5 TE 4 6 12 9,0 12 10 11,0 10 12 11,0 VF 17 35 26,0 35 52 43,5 51 53 52,0 VF lär 1 0,5 1 1 1,0 1 0 0,5 VO 58 96 77,0 94 136 115,0 135 131 133,0 VO lär 1 5 3,0 5 9 7,0 9 13 11,0 Summa 1007 1873 1440,0 1845 2706 2275,5 2679 2548 2613,5 KG 451 850 876,0 45,1 % 840 1231 1035,5 45,5 % 1219 1169 1194,0 45,7 % SN 295 538 564,0 29,0 % 529 766 647,5 28,4 % 759 705 732,0 28,0 % SR 261 485 503,5 25,9 0 477 710 593,5 26,1 0 702 674 688,0 26,3 % Summa nat progr 1007 1873 1943,5 100,0 % 1846 2707 2276,5 100,0 % 2680 2548 2614,0 100,0 % VT = elever per 0215 HT = elever per 0915 Snitt = (VT + HT) / 2 20 HST = Halmstad AK = Annan kommun AHM = Andra huvudmän

Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal 2012-2014 i Halmstads gymnasieskolor Elevantal per program 2012-2014, Vht 651 3/4 2012-10-18 **) Ej behöriga elever, elever i särskola samt elever i Aspbergerklass Antal elever 2012 Antal elever 2013 Antal elever 2014 Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Program **) VT 12 HT 12 Snitt VT 13 HT 13 Snitt VT 14 HT 14 Snitt IM 62 53 57,5 50 53 51,5 48 50 49,0 IM-ASPB 20 25 22,5 25 20 22,5 20 20 20,0 IM-KG 0 9 4,5 7 6 6,5 6 6 6,0 IM-SPR 68 66 67,0 67 64 65,5 64 67 65,5 SÄRFA 7 10 8,5 10 9 9,5 9 7 8,0 SÄR PFAB 1 0,5 1 2 1,5 SÄRIVES 13 13 13,0 13 10 11,5 10 7 8,5 SÄR IV KG 2 1,0 2 4 3,0 SÄR PHP 2 1,0 2 4 3,0 SÄRTM 8 6 7,0 6 4 5,0 4 1 2,5 SÄRKG 28 29 28,5 29 28 28,5 28 25 26,5 SÄRHOS 9 9 9,0 9 6 7,5 6 4 5,0 SÄR PHVO 1 0,5 1 2 1,5 SÄRIVSI 13 14 13,5 14 14 14,0 14 11 12,5 SÄRIVEA 5 7 6,0 7 6 6,5 6 5 5,5 SÄR IV SN 4 2,0 4 8 6,0 SÄRSN 27 30 28,5 30 31 30,5 31 30 30,5 SÄRES 15 12 13,5 12 9 10,5 9 4 6,5 SÄR PEV 4 2,0 4 8 6,0 SÄRHR 7 5 6,0 5 3 4,0 3 1 2,0 SÄR PHRB 3 1,5 3 6 4,5 SÄRSR 22 17 19,5 17 19 18,0 19 19 19,0 SÄR 77 76 76,5 76 78 77,0 78 74 76,0 Summa 227 229 228,0 225 221 223,0 216 217 216,5 KLARA 82 78 80,0 35,1 % 75 73 74,0 33,2 % 68 70 69,0 31,9 % KG 28 38 33,0 14,5 % 36 34 35,0 15,7 % 34 31 32,5 15,0 % SN 95 96 95,5 41,9 % 97 95 96,0 43,0 % 95 97 96,0 44,3 % SR 22 17 19,5 8,6 % 17 19 18,0 8,1 % 19 19 19,0 8,8 % Summa ej behöriga & Sär 227 229 228,0 100,0 % 225 221 223,0 100,0 % 216 217 216,5 100,0 % Totalt antal elever i Halmstads gymnasieskolor inklusive elever från andra kommuner KLARA 82 78 80,0 2,5 % 75 73 74,0 2,5 % 68 70 69,0 2,4 % KG 1297 1299 1298,0 41,0 % 1287 1265 1276,0 42,5 % 1253 1200 1226,5 43,3 % SN 1022 940 981,0 31,0 % 932 861 896,5 29,9 % 854 802 828,0 29,3 % SR 828 789 808,5 25,5 % 781 729 755,0 25,2 % 721 693 707,0 25,0 % Totalt i HST 3229 3106 3167,5 100,0 % 3075 2928 3001,5 100,0 % 2896 2765 2830,5 100,0 % VT = elever per 0215 HT = elever per 0915 Snitt = (VT + HT) / 2 21 HST = Halmstad AK = Annan kommun AHM = Andra huvudmän

Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal per program 2012-2014, Vht 651 4/4 2012-10-18 Elevantal 2012-2014 i Halmstads gymnasieskolor & i andra skolor Totalt antal elever i Halmstads gymnasieskolor inklusive elever från andra kommuner Antal elever 2012 Antal elever 2013 Antal elever 2014 Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos VT 12 HT 12 Snitt VT 13 HT 13 Snitt VT 14 HT 14 Snitt Totalt i HST 3229 3106 3167,5 3075 2928 3001,5 2896 2765 2830,5 Andel% Andel% Andel% Från HST 2657 2541 2599,0 63,3 % 2516 2374 2445,0 64,0 % 2348 2248 2298,0 65,3 % Från AK (IKE) 572 565 568,5 13,8 % 559 554 556,5 14,6 % 548 517 532,5 15,1 % Totalt i HST 3229 3106 3167,5 3075 2928 3001,5 2896 2765 2830,5 Elever folkbokförda i Halmstad i andra skolor Antal elever 2012 Antal elever 2013 Antal elever 2014 Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos VT 12 HT 12 Snitt VT 13 HT 13 Snitt VT 14 HT 14 Snitt Fristående 816 746 781,0 19,0 % 739 609 674,0 17,7 % 603 550 576,5 16,4 % AHM 159 155 157,0 3,8 % 153 131 142,0 3,7 % 130 97 113,5 3,2 % Totalt i andra 975 901 938,0 892 740 816,0 733 647 690,0 Andel % > 100,0 % 100,0 % 100,0 % Elever totalt 4204 4007 4105,5 3967 3668 3817,5-7,0 % 3629 3412 3520,5-7,8 % VT = elever per 0215 HT = elever per 0915 Snitt = (VT + HT) / 2 22 HST = Halmstad AK = Annan kommun AHM = Andra huvudmän

1(3) Tjänsteskrivelse 2012-10-11 Diarienummer: UAN 2012/0170 Version:1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: jorgen.krantz@halmstad.se Telefon: 035 13 97 21 Elevantal prognos 2012-2017, Vht 651 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner redovisningen och lägger den till handlingarna. Sammanfattning 2012 fortsätter elevunderlaget att minska baserat på Halmstad Kommuns prognos över antalet 16 18 åringar, senast uppdaterad 2012-10. Antalet elever som enligt utfall skall rymmas inom Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ram 2012 är 4106 elever. Detta är jämfört med 2011 en minskning med 225 elever vilket motsvarar -5,2 %. Minskningen inför 2013 är enligt prognosen -7,0 %, 2014 är minskningen -7,8 %, 2015 är minskningen -0,3 %, 2016 är ökningen 0,9 % och 2017 är elevtalen oförändrade. Prognosen visar att det 2015 finns 3511 elever inom Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarsområde som ökar till 3544 år 2017. Antalet elever som 2012 studerar vid Halmstad gymnasieskola är enligt utfall 3168 och prognosen för 2015 är 2823 elever, en minskning med 325 elever. Denna minskning påverkar organisationen vilket i sin tur påverkar personalförsörjningen. Prognosen för elever från Halmstad Kommun som väljer annan utbildningsanordnare visar på en minskning under perioden 2012 2017 från ca 26 till 23 %. 1 23

Ärendet Bakgrund Två gånger per år görs en uppföljning av elevantalet. Detta sker den 15 februari(vt) och den 15 september(ht) då en sammanställning görs som rapporteras till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden månaden efter. I samband med dessa görs en långtidsprognos över fem kalenderår enligt bilaga Elevantal prognos 2012 2017 Vht 651 Analys, förslag och motivering 2012 fortsätter elevunderlaget att minska baserat på Halmstad Kommuns prognos över antalet 16 18 åringar, senast uppdaterad 2012-10. I Halmstad Gymnasieskola läser inte bara de i kommunen folkbokförda 16-18 åringarna. Från andra kommuner tillkommer det årligen elever och dessa utgör ytterligare ca 17 %. Det finns dessutom elever som påbörjat sina gymnasiestudier före eller efter 16 års ålder och ett antal elever som läser fyra eller i vissa fall fem år på gymnasiet. Det senare beror på att de antingen varit obehöriga vid intagning till gymnasiet, vilket lett till minst ett år inom introduktionsprogrammet, eller att de valt att byta till eller börja om på annan studieinriktning under sin gymnasietid. Antalet elever som enligt tidigare prognos skall rymmas inom Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ram 2012 var 4089 elever. Utfallet per den 15/9 blev 4106 elever. Detta är jämfört med 2011 en minskning med 225 elever vilket motsvarar -5,2 %. Minskningen inför 2013 är enligt prognosen -7,0 %, 2014 är minskningen -7,8 %, 2015 är minskningen -0,3 %, 2016 är ökningen 0,9 % och 2017 är elevtalen oförändrade. Prognosen visar att det 2015 finns 3511 elever inom Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarsområde som ökar till 3544 år 2017. Antalet elever som 2012 studerar vid Halmstad gymnasieskola är enligt utfall 3168(VT+HT/2) och prognosen för 2015 är 2823 elever, en minskning med 325 elever. 2016 sker en ökning till 2849 elever. Elevunderlaget enligt Halmstad Kommuns prognos över antalet 16 18 åringar fortsätter att minska till 2015 innan elevunderlaget ökar igen. Prognosen för elever från Halmstad Kommun som väljer annan utbildningsanordnare visar på en minskning under perioden 2012 2017 från ca 26 till 23 %. Prognosen för elever i Halmstad Gymnasieskola för perioden påverkas av ett stort antal faktorer. Genomslaget av gymnasiereformen, Gy-11, samverkansavtal för gymnasieskolan inom Region Halland, Fri sök, antalet fristående gymnasieskolor i Halmstad och närliggande kommuner samt idag okända faktorer. 2 24

Konsekvenser Under perioden 2012 2015 minskar antalet elever i Halmstad Gymnasieskola enligt prognosen med 325 elever för att sedan öka med 26 elever till 2016. Denna minskning påverkar organisationen då det inte fullt ut går att förutse vilka utbildningar som minskar eller vilka som helt kommer att försvinna vilket i sin tur påverkar personalförsörjningen. Ärendets beredning Inom kommunen Det faktiska elevantalet, 2012-09-15, har tagits fram ur IST Extens. Ansvarig tjänsteman har därefter tagit fram prognosen. Andra grupper - Fackliga organisationer - Lista över bilagor 1. Elevantal prognos 2012-2017, Vht 651, 121029 För utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef 3 25

Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal prognos 2012-2017 Vht 651 1/1 2012-10-18 Elevantal prognos 2012-2017 Vht 651 Elevantal prognos 2012-2017 Fastställd av Ann-Sofie Hammargren 2012-10-10 Elevantal är snitt = VT + HT / 2 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos Föränd % Föränd % Föränd % Föränd % Föränd % Elevantal Andel %Elevantal Andel % Elevantal Andel % Elevantal Andel % Elevantal Andel % Elevantal Andel % I Halmstads gymnasieskolor: * Från Halmstad (HST) 2599,0 63,3 2445,0-5,9 64,0 2298,0-6,0 65,3 2297 0,0 65,3 2325 1,2 65,3 2322-0,1 65,3 * Från andra kommuner (IKE) 568,5 13,8 556,5-2,1 14,6 532,5-4,3 15,1 532 0,0 15,1 539 1,2 15,1 538-0,1 15,1 Summa i Halmstads skolor > 3167,5 3001,5-5,2 2831-5,7 2830 0,0 2863 1,2 2860-0,1 I andra skolor från Halmstad: * Friskolor (FRI) 781,0 19,0 674,0-13,7 17,7 576,5-14,5 16,4 576 0,0 16,4 583 1,2 16,4 582-0,1 16,4 * Andra huvudmän (AHM) 157,0 3,8 142,0-9,6 3,7 113,5-20,1 3,2 113 0,0 3,2 115 1,2 3,2 115-0,1 3,2 Summa i andra skolor > 938,0 816,0 690,0 689,8 0,0 698 1,2 697-0,1 Totalt antal elever > 4106 100,0 3818-7,0 100 3521-7,8 100 3519 0,0 100 3561 1,2 100 3557-0,1 100 Diff personer/elever från HST > 1) 260 196 66 66 67 67 Underlag 2012 Utfall 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos Personer Andel %Personer Föränd % Personer Föränd % Personer Föränd % Personer Föränd % Föränd % Personer i Halmstad 16-18 år > 3277 85,7 3065-6,5 2922-4,7 2921 0,0 2956 1,2 2952-0,1 (enligt GPF 2011-2030) Elever från andra kommuner > 547 14,3 490-10,4 468-4,7 467 0,0 473 1,2 472-0,1 (ca 16 % av personer i Halmstad) Totalt underlag > 3824 100,0 3555-7,0 3390-4,7 3388 0,0 3429 1,2 3424-0,1 Diff tot underlag/tot ant elever > 1) 281 262 131 131 133 132 Befolkningsutveckling ålder 16-18 år enligt kommunens prognoser, GPF 2011-2030 (uppdaterad 2012-10) 1) Differensen förklaras i huvudsak av att i Halmstads gymnasieskolor går elever som är 15-19 år. Dessa kommer både från Halmstad och från andra kommuner. 26

Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal, utfall 2012, prognos 2013-2017 2012-10-18 4500 4000 3500 3000 2500 157 781 569 142 674 557 114 113 115 115 577 576 583 582 533 532 539 538 Hos andra huvudmän från Halmstad Hos fristående skolor från Halmstad 2000 1500 1000 500 2599 2445 2298 2297 2325 2322 I Halmstad Gymnasieskola, från andra kommuner I Halmstad Gymnasieskola, från Halmstad 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 27

Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Elevantal, utfall 2012, prognos 2013-2017 2012-10-18 3000 2500 2000 1500 1000 500 I Halmstad Gymnasieskola, från Halmstad I Halmstad Gymnasieskola, från andra kommuner Hos fristående skolor från Halmstad Hos andra huvudmän från Halmstad 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 28

2012 2013 2014 2015 2016 2017 I Halmstad Gymnasieskola, från Halmstad 2599 2445 2298 2297 2325 2322 I Halmstad Gymnasieskola, från andra kommuner 569 557 533 532 539 538 Hos fristående skolor från Halmstad 781 674 577 576 583 582 Hos andra huvudmän från Halmstad 157 142 114 113 115 115 29

1(6) Tjänsteskrivelse 2012-10-09 Diarienummer: UAN 2012/0388 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: klas.jacobsson@halmstad.se Telefon: 035-13 75 37 Resultatrapport gymnasieskolan läsår 2011/2012 Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna Rapport för gymnasieskolan läsår 2011/2012. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar, utifrån rapportens innehåll, att följande åtgärder ska genomföras: a. Under kommande år sätts resultaten i Matematik 1 a och b i fokus. Ett arbete ska ske med samtliga matematiklärare som bygger på bland annat ändrade undervisningsmetoder för att nå en högre måluppfyllelse. b. Ett gemensamt arbete mellan skolorna kring betyg och bedömning gällande nya betygskalan och ämnesplanerna påbörjas, för att säkerställa en mer likvärdig betygsättning. Detta sker med fokus på de gymnasiegemensamma ämnena. c. En fördjupad analys av avbrottsorsaker ska genomföras och presenteras för nämnden under 2013. d. I samband med att Skolverkets nya Allmänna råd kring åtgärdsprogram kommer ska förvaltningen se över och skapa gemensamma rutiner för hantering av åtgärdsprogram på skolorna. e. För att öka andelen elever som går en UF-utbildning ska insatser genomföras för att öka andelen lärare som är UF-handledare, med särskilt fokus på yrkesprogrammen. f. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. 30 1

Sammanfattning Enligt skollagen ska varje huvudman genom ett systematiskt kvalitetsarbete planera, följa upp och utveckla utbildningen. Resultatrapporten för gymnasieskolan läsår 2011/2012 är en del i detta arbete. I rapporten presenteras statistik som hämtats från förra läsåret. Utifrån innehållet i rapporten så har förvaltningen identifierat ett antal åtgärder som behöver vidtas. Flera av dessa åtgärder är långsiktiga och kommer att kräva ett bibehållet fokus över ett antal år för att ge effekt. Resultaten i matematik har sjunkit. Detta kan delvis förklaras av att ämnet har blivit betydligt svårare i den nya gymnasiekolan än den var i den tidigare. Åtgärder behöver dock sättas in för att öka måluppfyllelsen i ämnet. I rapporten kan vi också se att det inom vissa ämnen förekommer stora skillnader mellan de betyg som eleverna får på de nationella proven och de slutbetyg som de sedan får. I matematik får en stor andel elever bättre slutbetyg än provbetyg. I Svenska är det en förhållandevis stor andel som får ett sämre slutbetyg. Det var 90 personer i årskurs 1 som av en eller annan anledning avbröt sina studier föregående år. I denna statistik gömmer sig dock t.ex. elever som aldrig dök upp på uppropet första dagen. Det finns därför anledning att göra en fördjupad studie kring avbrotten. Det framkommer att skolornas hantering kring åtgärdsprogram skiljer sig mycket åt. En gemensam översyn av detta behöver göras i samband med att Skolverkets nya Allmänna råd kring åtgärdsprogram kommer. Nämnden har ett mål att alla elever ska erbjudas möjligheten att genomföra ett UF-år. I dagsläget är det dock endast 10 procent av eleverna som gör detta. För att komma till rätta med detta föreslås en satsning att öka andelen lärare med UF-handledarutbildning, framförallt inom yrkesprogrammen. Ärendet Uppdrag Enligt skollagen 4 kapitel Kvalitet och inflytande ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå och på skolnivå. Bakgrund För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. Modellen är fastställd i ledningsgruppen för Halmstad Utbildning och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har tidigare informerats om modellens upplägg. 31 2

För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel och uppdragen i läroplanens andra kapitel kring Normer och värden och Elevernas ansvar och inflytande. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, nationella prov med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllse. Detta är resultatrapporten för 2012. Åtgärderna som nämnden beslutar om i denna rapport kommer att följas upp i samband med nästa års resultatrapport. Fler av dem, så som till exempel fokusering på matematik och arbetet för en mer likvärdig betygsättning kommer kräva en långsiktighet som sträcker sig över flera år om de ska ge resultat. Därför är det troligt att nämnden under kommande år föreslås besluta om ett antal likartade åtgärder som de som beslutas detta år. Vikten om ett långsiktigt i det systematiska kvalitetsarbetet framkommer också i styrdokumenten. I rapporten görs för första gången en snabb genomgång av elevernas resultat på huvudmannanivå. Tidigare har statistiken hämtats från Skolverket, vars uppgifter kommer med minst ett års eftersläpning. Denna rapport innehåller statistik från slutbetygen som sattes i juni i år. Dessutom belyses statistik kring resultaten i matte, svenska och engelska som gick i årskurs 1 förra läsåret. Det betyder att vi nu får relevant statistik att arbeta med elever som fortfarande går i vår gymnasieskola, och inte bara för dem som har lämnat den. Statistiken i rapporten har två primära källor. Extens, vilket är vårt eget elevregistreringssystem. Härifrån kommer alla uppgifter som hanterar förra läsårets resultat, samt avbrottsstatistik och de plockas fram med hjälp av modulen IST Analys. Där upptill används Skolverkets databaser SIRIS och Jämförelsetal och berör då framförallt jämförelser med andra städer och över tid. Gällande statistiken från Extens så är det viktigt att påpeka att den visar på ögonblicksbilder för elever som fortfarande går kvar i gymnasieskolan. I dagsläget är systemet uppbyggt utan att det finns några tydliga brytperioder. Det innebär att om en elev till exempel lyckas höja sitt betyg från F till E så får det direkt genomslag i systemet. Det betyder att siffrorna kan skilja något från dag till dag, utan möjlighet att få tillbaka samma siffra som tagits fram dagen innan. Det finns också en viss felmarginal på grund av att det finns en del dubbelregistreringar i systemet. En elev kan ha lyckats höja sitt betyg från F till E, men det kan vara så att båda betygen fortfarande finns med i systemet under en tid. Det innebär att siffrorna kan slå på upp till någon enstaka procentenhet beroende på när man tittar i systemet. Dock visar statistiken på tydliga tendenser, varför den ändå är relevant att redovisa. I rapporten presenteras resultaten för de nationella programmen och de specialutformade programmen i Halmstad. International Baccalureate (IB) är inte med i alla siffror då deras slutbetyg fastställs på ett annat sätt. Detta sammanslaget innebär att siffrorna kommer att vara något annorlunda när Skolverket presenterar dem i SIRIS och Jämförelsetal under nästa år. Resultaten i rapporten bryts ned på rektorsnivå och utifrån detta har kvalitetsutvecklaren ett samtal med respektive rektor kring de program som denna ansvarar för. Eventuella 32 3

åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen och ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem och återrapporterar till nämnden. Analys, förslag och motivering Det mest slående i rapporten är den höga andel elever som har fått underkänt i Matematik 1a (ca 34 procent) och Matematik 1b (ca 21 procent). Matematik 1 är i den nya gymnasieskolan uppdelad i tre kurser. Matematik 1a läses av yrkesprogrammen. Matematik 1b av Samhällsvetenskaps-, Ekonomiprogrammet, Humanistiska programmet och Estetiska programmet. Slutligen läses Matematik 1c av Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet. Gemensamt för alla dessa kurser är att de är betydligt svårare än den tidigare gemensamma Matematik A. Tidigare så lästes delar av den matematik som eleverna fått till sig på högstadiet om i Matematik A. Det görs inte längre utan Matematik 1a, 1b och 1c ska alla bygga vidare direkt på de kunskaper som eleverna ska ha fått till sig från grundskolan. Men siffrorna visar tydligt att matematik behöver bli ett fokusområde för Halmstad Utbildning kommande år. Vissa steg har redan tagits. Bland annat har alla mattelärare samlats för att få en gemensam genomgång av läget och ett gemensamt arbete påbörjats för att vända resultaten. I rapporten kan vi också se att det inom vissa ämnen förekommer stora skillnader mellan de betyg som eleverna får på de nationella proven och de slutbetyg som de sedan får. När det gäller andelen elever som får högre betyg i slutbetyg i jämförelse med deras provresultat så sticker Matematik 1 och Matematik B ut. Att elever får högre slutbetyg än betygen på nationella proven är naturligt då läraren har fler saker att ta ställning till än det nationella provet. Dessutom kan det ha gått en inte oansenlig tid mellan att det nationella proven sätts och eleven får sitt slutbetyg. På denna tid kan eleven ha tillskansat sig de kunskaper som behövs för ett högre betyg. Om skillnaderna är allt för stora finns det dock anledning att diskutera hur det kan komma sig. Inom Svenska 1 finns det istället en anmärkningsvärt stor andel elever som får lägre slutbetyg än provbetyg. Det är tydligt att det finns fortsatt behov av att diskutera den nya betygsskalan och likvärdig bedömning. I rapporten framkommer att det var 90 elever i ettan som under föregående år av någon anledning valde att avbryta sina studier. Av dessa skedde 21 av avbrotten i augusti och september 2011. Resterande var jämt utspridda över året. Det finns anledning att fördjupa sig i dessa siffror framöver. När det gäller åtgärdsprogram så framkommer det att skolorna arbetar väldigt olika med detta. Det är angeläget att det, i samband med att de väntade nya Allmänna råden kring åtgärdsprogram kommer, görs en gemensam översyn av hur vi ska arbeta med åtgärsprogram på skolorna framöver. Nämnden har ett mål att samtliga elever på gymnasiet ska erbjudas möjlighet att genomföra ett Ung Företagsamt-år. (UF-år). När vi ser på den befintliga statistiken för 33 4

läsåret 2011/2012 så kan vi konstatera att endast 10 procent av eleverna har gått en utbildning via Ung Företagsamhet. Det är tydligt att det finns mycket här att arbeta vidare med. Parallellt med detta arbete så finns det ett statligt uppdrag att arbeta med ett entreprenöriellt förhållningssätt inom alla program i gymnasieskolan. Detta handlar inte endast om att starta företag utan snarare om att eleverna ska tillskansa sig olika entreprenöriella förmågor så som till exempel initiativkraft, problemlösning och nytänkande. Skolorna jobbar alltså med detta på andra sätt än endast via UF. Eftersom ett UF-år ändå går ut på att bygga upp ett företag så lämpar det sig särskilt väl för elever på yrkesprogrammen som i många fall kommer behöva starta ett eget företag. Ett fokus på insatserna för att öka UF-deltagandet bör därför ligga på yrkesprogrammen. Utifrån det som framkommit i årets rapport föreslås nämnden besluta om följande åtgärder: Under kommande år sätts resultaten i Matematik 1 a och b i fokus. Ett arbete ska ske med samtliga matematiklärare som bygger på bland annat ändrade undervisningsmetoder för att nå en högre måluppfyllelse. Ett gemensamt arbete mellan skolorna kring betyg och bedömning gällande nya betygskalan och ämnesplanerna påbörjas, för att säkerställa en mer likvärdig betygsättning. Detta sker med fokus på de gymnasiegemensamma ämnena. En fördjupad analys av avbrottsorsaker ska genomföras och presenteras för nämnden under 2013. I samband med att Skolverkets nya Allmänna råd kring åtgärdsprogram kommer ska förvaltningen se över och skapa gemensamma rutiner för hantering av åtgärdsprogram på skolorna. För att öka andelen elever som går en UF-utbildning ska insatser genomföras för att öka andelen lärare som är UF-handledare, med särskilt fokus på yrkesprogrammen. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. Många av dessa frågeställningar är komplicerade och kommer kräva ett kontinuerligt arbete och fokus ett antal år framöver. Konsekvenser Eftersom resultatrapportern arbetar med aktuella siffror blir konsekvensen att vi nu kan arbeta effektivare med åtgärder med de elever som fortfarande befinner sig i den kommunala gymnasieskolan. Det ökar möjligheterna till att nå en högre måluppfyllese framöver. 34 5

Ärendets beredning Inom kommunen Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. Som stöd till de övergripande analyserna och förslaget på gemensamma åtgärder finns en kvalitetsgrupp bestående av två rektorer och en administrativ koordinator. Kontakter har tagits med Barn- och ungdomsförvaltningen för att inleda ett samarbete kring matematik över förvaltningsgränserna. Andra grupper --- Fackliga organisationer Information om rapporten har skett i sedvanlig ordning i HUKSAM. Lista över bilagor 1. Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2011/2012 För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Ann-Sofie Hammargren Skolchef 35 6

Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2011/2012 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 36

Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Kommentar till statistiken i rapporten... 5 Betygspoäng och behörighet läsåret 2011/2012... 6 Betyg i matematik, svenska och engelska... 10 Slutbetyg och nationella prov... 15 Genomströmning och studieavbrott... 18 Andel elever med IG och elever med åtgärdsprogram... 21 Andel elever som påbörjat högskoleutbildning... 24 Andel elever med utbildning via Ung Företagsamhet... 25 Förslag på åtgärder... 26 2 37

Systematiskt kvalitetsarbete Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet (där även Klaragymnasiet ingår). Tillsammans utgör dessa skolor Halmstad Utbildning. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska ske både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapital 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel och uppdragen i läroplanens andra kapitel kring Normer och värden och Elevernas ansvar och inflytande. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, nationella prov med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllse. Detta är resultatrapporten för 2012. I rapporten presenteras uppgifter som betygsstatistik, resultat på nationella prov, genomströmning av elever, andel elever med åtgärdsprogram, andel färdiga elever som påbörjat högskolestudier med mera. Rapporten presenteras på skolnivå, programnivå och i vissa fall på ämnesnivå. Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. Som stöd till de övergripande analyserna och förslaget på gemensamma åtgärder finns en kvalitetsgrupp bestående av två rektorer och en administrativ koordinator. Nämndens beslutade åtgärder följs upp i samband med framtagandet av nästa års rapport. Efter att rapporten är klar träffar kvalitetutvecklaren varje rektor och gör en analys kring de program som rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen och ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten och det som framkommit i de siffror som plockats fram för rektorsenheten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem. 3 38

De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. Tillvägagångssättet kring den elevsociala rapporten är snarlikt. I nedanstående modell illustreras årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet för Halmstad Utbildning. Verksamhetsplan Workshop rektorer om fokusområden för kommande år Åtgärder planeras på skolnivå Verksamhets berättelse Januari Elevsocial rapport (Trivsel, värderingar, ansvar, inflytande) Tertialrapport Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Tertialrapport Resultatrapport (Betyg, nationella prov) Augusti Åtgärder planeras på skolnivå 4 39

Kommentar till statistiken i rapporten Statistiken i rapporten har två primära källor. Extens, vilket är vårt eget elevregistreringssystem. Härifrån kommer alla uppgifter som hanterar förra läsårets resultat, samt avbrottsstatistik och de plockas fram med hjälp av modulen IST Analys. Där upptill används Skolverkets databaser SIRIS och Jämförelsetal och berör då framförallt jämförelser med andra städer och över tid. För att ta fram relevant statistik görs en jämförelse med kommungruppen större städer, där Halmstad ingår. År 2012 är det 31 kommuner som har 50 000 200 000 invånare och tätortsgrad på minst 70 procent, och därmed klassas som större städer. Gällande statistiken från Extens så är det viktigt att påpeka att den visar på ögonblicksbilder för elever som fortfarande går kvar i gymnasieskolan. I dagsläget är systemet uppbyggt utan att det finns några tydliga brytperioder. Det innebär att om en elev till exempel lyckas höja sitt betyg från F till E så får det direkt genomslag i systemet. Det betyder att siffrorna kan skilja något från dag till dag. Det finns också en viss felmarginal på grund av att det finns en del dubbelregistreringar i systemet. En elev kan ha lyckats höja sitt betyg från F till E, men det kan vara så att båda betygen fortfarande finns med i systemet under en tid. Det innebär att siffrorna kan slå på upp till någon enstaka procentenhet beroende på när man tittar i systemet. Dock visar statistiken på tydliga tendenser, varför den ändå är relevant att redovisa. I rapporten presenteras resultaten för de nationella programmen och de specialutformade programmen i Halmstad. International Baccalureate (IB) är inte med i siffrorna då deras slutbetyg ännu inte är fastslagna. Detta sammanslaget innebär att siffrorna kommer att vara något annorlunda när Skolverket presenterar dem i SIRIS och Jämförelsetal under nästa år. Statistiken kring åtgärdsporgrammen finns inte registerad i något system. Den är manuellt framtagen av de administrativa koordinatorerna på de olika enheterna och bearbetad av kvalitetsutvecklaren. Statistiken gäller endast de kommunala gymnasieskolorna. 5 40

Betygspoäng och behörighet läsåret 2011/2012 Tabellerna visar antal elever som berörs, andel elever med slutbetyg i procent, poänggenomsnitt och andelen av eleverna som har en grundläggande behörighet till högskolan. Noteras bör att måttet elever som fått slutbetyg endast är ett mått på genomströmning. Med andra ord hur snabbt eleverna genomgår och lämnar gymnasieskolan. Teoretiskt sett kan en elev få ett slutbetyg innehållande IG i samtliga ämnen. Andelen behöriga till högskolan räknas fram genom att ta de antal elever som är behöriga och dividera dem med de elever som fått slutbetyg. Den siffran tillsammans med poängsnittet säger mer om utbildningens kvalitet. Halmstad Utbildning Kön Antal elever Andel elever med slutbetyg % Poängsnitt Behörig % Flicka 458 93,67 15,02 91,14 Pojke 497 92,76 13,56 84,60 Total 955 93,19 14,27 87,75 Statistiken visar den sammanlagda siffrorna för de tre kommunala gymnasieskolorna. Vi kan se att i likhet med den nationella trenden så får flickor genomgående bättre resultat än pojkar. Kattegattgymnasiet Kön Antal elever Andel elever med slutbetyg % Poängsnitt Behörig % Flicka 91 94,51 15,74 90,70 Pojke 317 94,32 13,43 83,61 Total 408 94,36 13,94 85,19 Sannarpsgymnasiet Kön Antal elever Andel elever med slutbetyg % Poängsnitt Behörig % Flicka 192 94,27 15,13 92,82 Pojke 106 91,51 14,08 90,72 Total 298 93,29 14,77 92,09 Sturegymnasiet Kön Antal elever Andel elever med slutbetyg % Poängsnitt Behörig % Flicka 175 92,57 14,53 89,51 Pojke 74 87,84 13,40 80,00 Total 249 91,16 14,20 86,78 Av de tre olika enheterna visar Sannarpsgymnasiet upp bäst resultat både när det gäller poängsnitt och grundläggande behörighet till högskolan. Samma skola visar också minst skillnad i resultat mellan pojkar och flickor, även om det finns skillnader även där. Pojkar på Sturegymnasiet är de som uppvisar sämst resultat när det gäller de olika nyckeltalen. I en analys ska hänsyn tas till vilka program som är förlagda på de olika skolorna. En tabell uppdelat per program visas på nästa sida. 6 41

Nationella och specialutformade program Program Antal elever Andel elever med slutbetyg % Poängsnitt Behörig % Barn- och fritidsprogrammet 28 75,00 12,20 80,95 Byggprogrammet 58 94,83 13,15 89,09 Elprogrammet 50 92,00 12,99 95,65 Energiprogrammet 26 96,15 11,71 84,00 Estetiska programmet 54 100,00 16,25 98,15 Fordonsprogrammet 36 83,33 11,45 43,33 Handels- och administrationsprogrammet 21 100,00 12,28 76,19 Hotell- och restaurangprogrammet 38 86,84 12,96 78,79 Industriprogrammet 16 93,75 12,93 80,00 Medieprogrammet 54 88,89 13,43 77,08 Naturvetenskapsprogrammet 138 97,83 16,75 96,30 Omvårdnadsprogrammet 47 78,72 13,52 89,19 Specialutformat program* 124 92,74 13,71 90,43 Samhällsvetenskapsprogrammet 198 95,45 14,86 92,59 Teknikprogrammet 67 98,51 14,26 77,27 Total 955 93,19 14,27 87,75 *Under Specialutformade program redovisas följande program: Program Antal elever Andel elever med slutbetyg % Poängsnitt Behörig % Specialutformat program närliggande ES 15 86,67 13,08 84,62 Specialutformat program närliggande FP 18 100,00 12,53 100,00 Specialutformat program närliggande HR 1 100,00 10,90 0,00 Specialutformat program närliggande IP 1 100,00 12,70 0,00 Specialutformat program närliggande MP 3 66,67 11,65 100,00 Specialutformat program närliggande NV 9 77,78 15,06 85,71 Specialutformat program närliggande SP 76 94,74 14,14 93,06 Specialutformat program närliggande TE 1 100,00 10,30 0,00 Av dessa utgör Specialutformat program närliggande SP Samhälls- och idrottsvetenskapliga programmet och Samhälls- och miljövetenskapliga programmet. Specialutformat program närliggande FP är Anläggningsmaskinförarprogrammet. Resterande program, samt någon enskild elev under de tidigare nämnda grupperna, innebär att elever som till exempel kan ha svårt att klara vissa ämnen och kurser fått ändringar i studieplanen. Dessa ämnen byts i så fall ut till andra kurser och programmet blir ett specialutformat program. I jämförelserna av programmen så sticker Fordonsprogrammet ut som det program med både lägst genomsnittliga betygspoäng med 11,45 poäng och lägst andel elever med högskolebehörighet med 43,33 procent Om man räknar in Specialutformat program närliggande FP, Anläggningsmaskinförarprogrammet så blir andelen elever med högskolebehörighet 64,58 procent. Detta kan jämföras med till exempel Elprogrammet som har en behörighet till högskolan på 95,65 procent. Högst andel behöriga till högskolestudier har det Estetiska programmet med 98,15 procent och högst betygsnitt har Naturvetenskapsprogrammet. 7 42

Jämförelse med andra kommuner i gruppen större städer mellan läsår 2001/2002 och 2010/2011 Nedan görs en jämförelse med gruppen större städer, samt en historisk tillbackablick med 10 år tillbaka för att se på hur betygspoängen har utvecklats för de Nationella och Specialutformade programmen. Huvudmän Betygspoäng, totalt i genomsnitt 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Lund 14,8 14,7 14,9 14,8 15 15,1 15 14,9 14,9 14,9 Linköping 13,6 13,9 14 14 14,1 14,1 14,2 14,2 14,2 14,4 Umeå 13,7 14,1 14,1 14,1 14,2 14,2 14,3 14,4 14,3 14,4 Luleå 14,4 14,2 14,5 14,4 14,5 14,7 14,5 14,4 14,2 14,3 Uppsala 14,2 14,3 14,3 14,3 14,3 14,5 14,4 14,4 14,5 14,3 Borås 13,4 13,7 13,4 13,7 13,7 13,8 14 13,8 14,2 14,2 Falun 14,6 14,4 14,4 14,5 14,4 14,4 14,3 14,5 14,4 14,2 Karlskrona 14 14,1 14 14,3 14,3 14,2 14,1 14,4 14,3 14,2 Skövde 13,9 13,9 14,2 14,2 14,2 14 14,3 14,2 14,1 14,2 Halmstad 13,6 14,2 14,2 14,1 14,3 14,5 14,4 14,3 14,2 14,1 Hässleholm 13,4 13,7 13,6 13,8 14 14,1 14,2 14,3 14,1 14,1 Jönköping 14 13,9 14,1 14 14,2 14,1 14,2 14,3 14,1 14,1 Skellefteå 13,8 13,9 14,1 14,3 14,1 14 13,9 14 14 14,1 Gävle 13,8 14 14 14,1 14,1 14,3 14 13,9 14,1 14 Varberg 14,1 14,3 14,7 14,6 14,6 14,2 14,2 14 14,3 14 Örnsköldsvik 14,2 14,8 14,3 14,6 14,7 14,3 14,2 14,1 14,2 14 Karlstad 13,8 13,9 14 14 14,1 14,1 14,1 14,1 14,2 13,9 Uddevalla 13,8 13,9 14 14,1 14,2 13,9 13,9 13,9 13,9 13,9 Växjö 14,4 14,4 14,6 14,2 14,5 14,3 14,2 14 13,9 13,9 Kristianstad 13,2 13,4 13,4 13,5 13,6 13,4 13,4 13,3 13,4 13,8 Norrköping 13,6 14,1 14,1 14 14,1 14,2 13,9 14 13,7 13,8 Sundsvall 14,1 14,3 14,2 14,1 14 13,7 13,6 13,8 13,6 13,8 Västerås 13,7 14 14 14 13,9 14 13,8 13,8 13,8 13,8 Trollhättan 13,3 13,1 13,5 13,2 13,1 13,2 13,3 13,2 13,4 13,7 Örebro 13,7 13,7 13,8 13,6 13,9 13,9 13,7 13,9 13,7 13,7 Södertälje 12,7 13,1 13,3 12,9 13,2 12,9 13,1 13,5 13,1 13,6 Helsingborg 13,3 13,5 13,6 13,5 13,6 13,7 13,2 13,6 13,7 13,5 Nyköping 13,8 13,2 13,6 13,2 13,3 13,4 13,3 13 13,3 13,1 Eskilstuna 12,7 12,8 12,9 13 13,1 13 13,2 14 12,7 12,9 Kalmar.......... Östersund 13,8 14,1 14 14,4...... Riket totalt 13,8 14 14,1 14,1 14,1 14,1 14 14,1 14 14,1 Halmstad ligger på 10 plats i jämförelsen gällande läsåret 2010/2011. Lund utmärker sig med goda resultat genom alla de 10 åren. De fem första kommunerna har alla universitet, vilket kan bidra till en stark studietradition i många hem. Något som vi vet är en av de mest avgörande bakgrundsfaktorerna som påverkar elevers studieresultat. I tabellen kan vi se att Halmstad har legat ganska jämt gällande genomsnitten i betygpoäng de senaste åren. I förhållande till riksgenomsnittet så kan vi se att Halmstad legat över eller samma under de tio åren. Detta förutom läsåret 2001/2002 då man låg något under rikssnittet. I jämförelsen med årets resultat så har resultatet ökat något till 14,3. 8 43

Nedan presenteras utvecklingen av behörigheten till högskola mellan 2002-2011 i gruppen större städer. Huvudmän Grundlägg behörighet till högskola, andel (%) av elever i huvudmannens skolor 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Borås 85 92 91 92 92 93 94 94 95 94 Luleå 96 94 97 95 95 96 96 96 93 93 Falun 90 94 93 94 92 94 92 95 94 92 Karlskrona 94 94 93 93 94 95 97 97 94 92 Umeå 81 91 88 87 89 89 91 91 89 91 Gävle 91 93 92 91 92 94 91 91 91 90 Jönköping 88 88 91 89 90 86 90 93 89 90 Linköping 82 88 89 90 90 90 91 92 89 90 Lund 89 91 92 92 93 92 91 91 91 89 Skellefteå 93 94 92 94 92 91 93 92 87 89 Skövde 91 91 93 94 92 92 92 95 89 89 Varberg 91 97 97 99 97 92 92 92 92 89 Halmstad 85 90 89 88 90 90 91 90 86 88 Sundsvall 88 92 90 88 90 89 89 92 84 88 Uppsala 87 90 90 88 90 91 88 92 89 88 Norrköping 88 92 91 92 93 93 90 91 86 87 Uddevalla 86 91 89 89 89 90 93 92 87 87 Växjö 89 92 93 89 93 91 90 88 86 87 Örnsköldsvik 87 94 92 94 95 90 91 92 91 87 Karlstad 85 89 90 91 93 90 89 91 89 86 Örebro 87 87 88 81 87 87 87 90 84 86 Kristianstad 84 86 90 87 88 86 86 84 81 85 Hässleholm 88 84 83 84 85 88 86 87 86 84 Nyköping 91 87 91 86 89 88 88 87 89 83 Trollhättan 87 83 87 87 80 83 85 82 81 83 Västerås 82 90 90 89 88 90 88 91 84 83 Södertälje 66 82 78 79 83 79 81 86 78 82 Helsingborg 82 85 84 85 84 83 80 87 83 79 Eskilstuna 70 75 78 78 80 82 79 91 77 77 Kalmar.......... Östersund 86 90 91 93...... Riket totalt 86 89 89 89 89 89 89 90 87 87 Gällande andelen elever som har en grundläggande behörighet till högskolan ligger Halmstad på 13 plats. Halmstads resultat har varierat under åren och ligger i år kvar på samma som under 2010/2011, 88 procent. Borås visar en stadig utveckling av andelen med behörighet till högskolan och ökat sin andel med ca 10 procentenheter sedan 2001/2002. 9 44

Betyg i matematik, svenska och engelska I detta kapitel görs en jämförelse mellan betygen i de gamla kurserna med de nya kurserna i matematik, engelska och svenska. Siffrorna är hämtade ur systemet den 2012-09-14. Det är viktigt att notera att siffrorna är ögonblicksbilder. Nya betyg registreras kontinuerligt, med andra ord kan ett gammalt F har blivit ett E, varför siffrorna varierar från dag till dag i systemet. Det viktiga är att siffrorna visar på tendenser, även om de kan slå på någon enskild procentenhet över tid. Matematik Nedan presenteras resultaten för elever som läst och fått betyg i kurserna Matematik 1a (läses av yrkesprogrammen), Matematik 1b (läses av Samhällsvetenskaps-, Ekonomiprogrammet, Humanistiska programmet och Estetiska programmet), och Matematik 1c (läses av Teknik- och Naturvetenskapsprogrammet) under året 2012 och en jämförelse görs med kursen Matematik A (som lästes av alla elever i den tidigare gymnasieskolan) och resultaten 2011. Matematik 1 2012 Betyg A B C D E F - Total Skola Kön % % % % % % % Antal Kattegatt Flicka 14,78% 8,70% 20,87% 20,00% 29,57% 6,09% - 115 Pojke 6,49% 7,47% 13,96% 14,94% 40,58% 16,23% 0,32% 308 Total 8,75% 7,80% 15,84% 16,31% 37,59% 13,48% 0,24% 423 Sannarp Flicka 2,63% 3,51% 12,28% 14,04% 28,95% 38,60% - 114 Pojke 2,27% 4,55% 9,09% 19,32% 36,36% 28,41% - 88 Total 2,48% 3,96% 10,89% 16,34% 32,18% 34,16% - 202 Sture Flicka 1,33% 2,00% 10,67% 14,67% 41,33% 30,00% - 150 Pojke - 1,28% 7,69% 15,38% 44,87% 30,77% - 78 Total 0,88% 1,75% 9,65% 14,91% 42,54% 30,26% - 228 Total 5,16% 5,28% 13,01% 15,94% 37,63% 22,86% 0,12% 853 Matematik A 2011 Betyg MVG VG G IG Total Skola Kön % % % % Antal Kattegatt Flicka 37,96% 37,04% 24,07% 0,93% 108 Pojke 14,44% 26,35% 50,54% 8,66% 277 Total 21,04% 29,35% 43,12% 6,49% 385 Sannarp Flicka 21,97% 30,64% 38,73% 8,67% 173 Pojke 10,58% 29,81% 47,12% 12,50% 104 Total 17,69% 30,32% 41,88% 10,11% 277 Sture Flicka 10,22% 22,63% 52,55% 14,60% 137 Pojke 6,76% 21,62% 59,46% 12,16% 74 Total 9,00% 22,27% 54,98% 13,74% 211 Total 17,07% 27,95% 45,59% 9,39% 873 Vi kan se en klar skillnad när vi jämför andelen underkända elever mellan åren. I Matematik 1 är det 22,86 procent som har fått betyget F medan i Matematik A var siffran 9,39 procent. Att det har skett en ökning är inte förvånande då kraven i ämnesplanen för Matematik 1 är hårdare än de som fanns i Matematik A. Medan eleverna tidigare repeterade delar av den matematik som de fått till sig i nian i Matematik A så sker det inte längre i Matematik 1. I den nya kursen så ska kunskaperna bygga vidare direkt på de som eleverna ska ha tillskansat sig i grundskolan. Siffrorna innebär dock att ca var femte elev är underkänd i Matematik 1. Särskilt flickorna på Sannarpsgymnasiet sticker ut, där 38,60 procent av tjejerna har fått ett F i Matematik 1. För att få en bild av hur läget verkligen ser ut för resultaten i Matematik 1 så har en manuell uträkning skett där alla dubbelregisteringar har tagits bort. Den 4 oktober så visade detta att andelen som 10 45

fortfarande har ett underkänt betyg i Matematik 1 i Halmstad Utbildning var 20,20 procent. Det har alltså skett en förbättring med ca 2,6 procentenheter fler godkända elever. Det i sig indikerar att det pågår ett arbete med att förbättra resultaten på skolorna. Det är dock fortfarande mycket allvarliga resultat. Nedan presenteras siffrorna för Matematik 1 uppdelade på de olika kurserna. Betyg Matematik 1 a 2012 A B C D E F - Total Kön % % % % % % % Antal Flicka - - 9,30% 8,14% 30,23% 52,33% - 86 Pojke 0,47% 0,47% 4,65% 9,30% 53,95% 30,70% 0,47% 215 Total 0,33% 0,33% 5,98% 8,97% 47,18% 36,88% 0,33% 301 Samma manuella omräkning av resultaten har skett här och den 4 oktober var det 34,01 procent av eleverna som lät Matematik 1a som fortfarande var underkända. Betyg Matematik 1 b 2012 A B C D E F Total Kön % % % % % % Antal Flicka 1,90% 4,29% 12,86% 17,14% 40,95% 22,86% 210 Pojke 2,92% 2,19% 13,14% 18,98% 40,15% 22,63% 137 Total 2,31% 3,46% 12,97% 17,87% 40,63% 22,77% 347 Enligt den manuella omräkning av resultaten den 4 oktober var det 20,56 procent av eleverna som läst Matematik 1b som fortfarande hade F som betyg. Betyg Matematik 1c 2012 A B C D E F Total Kön % % % % % % Antal Flicka 21,69% 9,64% 22,89% 21,69% 20,48% 3,61% 83 Pojke 13,28% 18,75% 22,66% 22,66% 17,19% 5,47% 128 Total 16,59% 15,17% 22,75% 22,27% 18,48% 4,74% 211 Enligt den manuella omräkning av resultaten den 4 oktober var det 2,73 procent av eleverna som läst Matematik 1c som fortfarande var underkända. I jämförelsen mellan de olika kurserna så kan vi se att det är elever inom yrkesämnena, alltså de som läser Matematik 1a som har störst andel underkända betyg. Där har 34,01 betyget F. I Matematik 1 c, som Teknik- och Naturvetenskapsprogrammet som läser är motsvarande siffra endast 2,73 procent. För resterande program, som läser Matematik 1 b är andelen underkända 20,56 procent. Nedan finns de olika kurserna uppdelade per program. Program med färre än 6 elever har tagits bort för att det inte ska vara möjligt att peka ut enskilda elever. Betyg Matematik 1a 2012 A B C D E F - Total Program % % % % % % % Antal Barn- och fritidsprogrammet - - 8,00% 20,00% 8,00% 64,00% - 25 Bygg- och anläggningsprogrammet - 1,27% 3,80% 5,06% 46,84% 43,04% - 79 El- och energiprogrammet - - 7,69% 15,38% 69,23% 7,69% - 39 Fordons- och transportprogrammet 3,70% - 3,70% 7,41% 51,85% 33,33% - 27 Handels- och administrationsprogrammet - - 8,33% 8,33% 16,67% 66,67% - 12 Hotell- och turismprogrammet - - 6,67% 6,67% 60,00% 26,67% - 15 Industritekniska programmet - - 11,11% - 55,56% 22,22% 11,11% 9 Restaurang- och livsmedelsprogrammet - - 10,71% 10,71% 57,14% 21,43% - 28 VVS- och fastighetsprogrammet - - - 6,67% 80,00% 13,33% - 15 Vård- och omsorgsprogrammet - - 4,00% 8,00% 36,00% 52,00% - 50 Flest andel med underkända finns inom Barn- och fritidsprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet. Där efter kommer Bygg- och anläggningsprogrammet, vilket sticker ut på 11 46

det sätt att det är ett program med ett hårt söktryck och som konsekvens också har elever med överlag goda betyg. I samband med den nya gymnasiereformen minskade dock söktrycket något på yrkesprogrammen, vilket även gäller Bygg- och anläggningsprogrammet. Fordonsprogrammet har även de en hög andel underkända, samtidigt är det samma program som har den enda eleven bland yrkesprogrammens som har fått ett A i Matematik 1a. Betyg Matematik 1b 2012 A B C D E F Total Program % % % % % % Antal Ekonomiprogrammet 6,78% 6,78% 23,73% 16,95% 44,07% 1,69% 59 Estetiska programmet 1,43% 2,86% 7,86% 17,86% 40,71% 29,29% 140 Humanistiska programmet - - 14,29% 14,29% 71,43% - 7 Samhällsvetenskapsprogrammet 1,47% 2,94% 13,24% 18,38% 38,24% 25,74% 136 För Matematik 1b kan vi se att vi kan vi se att det är det Estetiska programmet och Samhällsvetenskapliga programmet som bidrar till den höga andelen elever med F. Betyg Matematik 1c 2012 A B C D E F Total Program % % % % % % Antal International Baccalaureate Diploma Program 37,50% 37,50% 12,50% 12,50% - - 8 Naturvetenskapsprogrammet 17,36% 17,36% 23,14% 19,83% 17,36% 4,96% 121 Teknikprogrammet 13,58% 9,88% 22,22% 27,16% 22,22% 4,94% 81 Engelska Här presenteras slutbetygen inom Engelska 5 under 2012. Det är en kurs som alla elever läser. Engelska 5 läses av alla elever och en jämförelse görs med slutbetygen i Engelska A år 2011, som också lästes av alla elever. Engelska 5 2012 Betyg A B C D E F - Total Skola Kön % % % % % % % Antal Kattegatt Flicka 30,23% 18,60% 26,74% 10,47% 8,14% 4,65% 1,16% 86 Pojke 9,90% 11,26% 31,06% 19,80% 24,23% 3,41% 0,34% 293 Total 14,51% 12,93% 30,08% 17,68% 20,58% 3,69% 0,53% 379 Sannarp Flicka 8,19% 13,45% 33,33% 16,37% 16,37% 12,28% - 171 Pojke 2,86% 15,24% 29,52% 27,62% 19,05% 5,71% - 105 Total 6,16% 14,13% 31,88% 20,65% 17,39% 9,78% - 276 Sture Flicka 5,37% 18,12% 27,52% 18,12% 22,15% 6,71% 2,01% 149 Pojke 5,41% 22,97% 29,73% 18,92% 13,51% 9,46% - 74 Total 5,38% 19,73% 28,25% 18,39% 19,28% 7,62% 1,35% 223 Total 9,57% 15,03% 30,18% 18,79% 19,25% 6,61% 0,57% 878 Engelska B 2011 Betyg MVG VG G IG Total Skola Kön % % % % Antal Kattegatt Flicka 40,37% 38,53% 17,43% 3,67% 109 Pojke 17,10% 36,80% 43,87% 2,23% 269 Total 23,81% 37,30% 36,24% 2,65% 378 Sannarp Flicka 30,11% 40,32% 26,34% 3,23% 186 Pojke 25,23% 36,04% 34,23% 4,50% 111 Total 28,28% 38,72% 29,29% 3,70% 297 Sture Flicka 21,05% 42,11% 31,58% 5,26% 133 Pojke 24,64% 55,07% 15,94% 4,35% 69 Total 22,28% 46,53% 26,24% 4,95% 202 Total 24,97% 39,91% 31,58% 3,53% 877 12 47

I tabellerna kan vi se att det mellan åren har skett en fördubbling av andelen elever som fått ett underkänt betyg. Vi ser också att det är betydligt färre som når det högsta betyget. Detta kan dock förklaras med att det är högre krav för att få betyget A i den nya betygskalan än vad det var att få ett MVG tidigare. Nedan presenteras betygen i Engelska 5 2012 uppdelade per program. Program med färre än 6 elever har tagits bort för att det inte ska vara möjligt att peka ut enskilda elever. Betyg Engelska 5 2012 A B C D E F - Total Program % % % % % % % Antal Barn- och fritidsprogrammet - 4,00% - 8,00% 52,00% 36,00% - 25 Bygg- och anläggningsprogrammet - 8,75% 28,75% 21,25% 40,00% 1,25% - 80 Ekonomiprogrammet 8,47% 18,64% 40,68% 22,03% 6,78% 3,39% - 59 El- och energiprogrammet 10,00% 10,00% 40,00% 22,50% 15,00% 2,50% - 40 Estetiska programmet 5,15% 27,21% 31,62% 21,32% 11,03% 3,68% - 136 Fordons- och transportprogrammet - 6,90% 6,90% 17,24% 51,72% 17,24% - 29 Handels- och administrationsprogrammet 7,69% - 7,69% 7,69% 38,46% 38,46% - 13 Hotell- och turismprogrammet 6,67% 6,67% 20,00% 13,33% 46,67% 6,67% - 15 Humanistiska programmet 14,29% 42,86% 28,57% 14,29% - - - 7 Industritekniska programmet - 10,00% 20,00% - 30,00% 30,00% 10,00% 10 International Baccalaureate 25,00% 37,50% 25,00% 12,50% - - - 8 Naturvetenskapsprogrammet 37,96% 19,44% 26,85% 11,11% 2,78% 0,93% 0,93% 108 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 6,67% - 20,00% 6,67% 53,33% 13,33% - 15 Samhällsvetenskapsprogrammet 6,21% 13,67% 44,10% 21,74% 11,18% 3,11% - 161 Teknikprogrammet 13,10% 16,67% 34,52% 21,43% 13,10% 1,19% - 84 VVS- och fastighetsprogrammet - 6,25% 43,75% 18,75% 31,25% - - 16 Vård- och omsorgsprogrammet - 8,00% 8,00% 22,00% 36,00% 26,00% - 50 I tabellen sticker Barn- och fritidsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet och Industritekniska programmen ut som de programmen med störst andel elever med underkänt betyg i Engelska 5. Svenska I tabellerna nedan visas betygen i Svenska 1 (som alla elever läser) som är satta under 2012 samt betygen i Svenska A som är satta under 2011. Svenska 1 2012 Betyg A B C D E F - Total Skola Kön % % % % % % % Antal Kattegatt Flicka 60,36% 18,92% 16,22% 2,70% - 1,80% - 111 Pojke 11,04% 9,42% 22,40% 27,92% 22,08% 6,82% 0,32% 308 Total 24,11% 11,93% 20,76% 21,24% 16,23% 5,49% 0,24% 419 Sannarp Flicka 14,41% 18,02% 38,74% 22,52% 5,41% 0,90% - 111 Pojke 4,82% 9,64% 27,71% 37,35% 16,87% 3,61% - 83 Total 10,31% 14,43% 34,02% 28,87% 10,31% 2,06% - 194 Sture Flicka 7,64% 17,20% 22,93% 27,39% 20,38% 4,46% - 157 Pojke 1,23% 9,88% 23,46% 23,46% 33,33% 8,64% - 81 Total 5,46% 14,71% 23,11% 26,05% 24,79% 5,88% - 238 Total 15,75% 13,28% 24,44% 24,32% 17,27% 4,82% 0,12% 851 13 48

Svenska A 2011 Betyg MVG VG G IG Total Skola Kön % % % % Antal Kattegatt Flicka 68,42% 28,95% 2,63% - 76 Pojke 25,66% 27,63% 42,76% 3,95% 152 Total 39,91% 28,07% 29,39% 2,63% 228 Sannarp Flicka 31,87% 45,60% 15,93% 6,59% 182 Pojke 16,35% 34,62% 39,42% 9,62% 104 Total 26,22% 41,61% 24,48% 7,69% 286 Sture Flicka 16,97% 38,79% 41,21% 3,03% 165 5,71% 28,57% 55,71% 10,00% 70 SR Total 13,62% 35,74% 45,53% 5,11% 235 Total 26,44% 35,65% 32,58% 5,34% 749 Det finns inte några stora skillnader mellan andelen som fått underkänt mellan åren, skillnaden rör sig om ca 0,5 procentenheter och det är mindre andel elever med underkända betyg i Svenska 1 än det var i Svenska A. Det som sticker ut är att 60,36 procent av tjejerna har fått betyget A i Svenska 1 på Kattegattgymnasiet. Det är en minskning på ca 8 procentenheter från 2011 i Svenska A. På Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet är minskningen betydligt större, från 31,87 procent till 14,41 procent, respektive 16,97 procent till 7,64 procent. Generellt så ska det vara svårare för en elev att få A nu än det var att få MVG tidigare. Nedan presenteras betygen i Svenska 1 2012 uppdelade per program. Program med färre än 6 elever har tagits bort för att det inte ska vara möjligt att peka ut enskilda elever. Betyg Svenska 1 2012 A B C D E F - Total Program % % % % % % % Antal Barn- och fritidsprogrammet - - 22,73% 36,36% 40,91% - - 22 Bygg- och anläggningsprogrammet - 2,56% 2,56% 30,77% 46,15% 17,95% - 78 Ekonomiprogrammet 21,82% 9,09% 49,09% 12,73% 7,27% - - 55 El- och energiprogrammet - 5,41% 13,51% 54,05% 24,32% 2,70% - 37 Estetiska programmet 7,86% 22,86% 28,57% 22,14% 16,43% 2,14% - 140 Fordons- och transportprogrammet 3,57% - 25,00% 28,57% 32,14% 10,71% - 28 Handels- och administrationsprogrammet - - 10,00% 20,00% 20,00% 50,00% - 10 Hotell- och turismprogrammet 6,25% 6,25% 18,75% 37,50% 25,00% 6,25% - 16 Humanistiska programmet 16,67% 50,00% 33,33% - - - - 6 Industritekniska programmet - - 42,86% 14,29% 28,57% - 14,29% 7 International Baccalaureate - 25,00% 37,50% 25,00% 12,50% - - 8 Naturvetenskapsprogrammet 58,03% 24,07% 10,49% 6,79% 0,62% - - 162 Restaurang- och livsmedelsprogrammet - - 17,86% 21,43% 53,57% 7,14% - 28 Samhällsvetenskapsprogrammet 5,80% 8,70% 35,51% 36,96% 9,42% 3,62% - 138 Teknikprogrammet 7,59% 15,19% 41,77% 26,58% 6,33% 2,53% - 79 VVS- och fastighetsprogrammet - 18,75% 31,25% 37,50% 6,25% 6,25% - 16 Total 15,76% 13,29% 24,47% 24,24% 17,29% 4,82% 0,12% 850 I tabellen utmärker sig Naturvetenskapsprogrammet som har 58,03 procent av eleverna som fått A i Svenska 1. En rimlig tolkning är att det är flickorna inom Naturvetenskapsprogrammet på Kattegatt som står bakom denna högre siffra. När en uppdelning görs visar det sig att av tjejerna på Naturvetenskapliga programmet på Kattegatt så har 82,26 procent fått A i Svenska 1. På Naturvetenskapsprogrammet på Sannarpsgymnasiet har 31,03 procent av tjejerna har fått detta betyg. Frågan uppstår om skillnaderna kan förklaras av olika undervisningsmetoder, olika motivationsgrad bland eleverna eller om det är så att finns olika tolkningar av hur ämnesplanerna och kraven för de olika betygsstegen ska förstås. 14 49

Slutbetyg och nationella prov I tabellerna i detta kapitel presenteras en jämförelse mellan provresultaten på de nationella proven och på slutbetygen i kurserna för de elever som fått betyg under föregående läsår. Värdena i tabellerna visa om eleverna fått lägre, lika eller högre slutbetyg än det provbetyg som de fått på de nationella proven. Siffrorna är hämtade 2012-10-09. Halmstad Utbildning Provnamn Kön Antal Lägre % Lika % Högre % Engelska 5 Flicka 388 5,7 73,2 21,1 Pojke 452 11,1 72,8 16,2 Total 840 8,6 73,0 18,5 Engelska B Flicka 360 5,3 72,8 21,9 Pojke 284 8,1 80,6 11,3 Total 644 6,5 76,2 17,2 Matematik 1 Flicka 376 0,0 62,5 37,5 Pojke 437 0,5 70,9 28,6 Total 813 0,2 67,0 32,7 Matematik B Flicka 203 2,0 65,0 33,0 Pojke 88 3,4 56,8 39,8 Total 291 2,4 62,5 35,1 Matematik C Flicka 90 0,0 85,6 14,4 Pojke 94 1,1 78,7 20,2 Total 184 0,5 82,1 17,4 Svenska 1 Flicka 386 13,5 69,4 17,1 Pojke 438 10,5 70,1 19,4 Total 824 11,9 69,8 18,3 Total 3 596 6,2 71,1 22,7 Som helhet kan vi se att Matematik 1 och Matematik B sticker ut där över 30 procent av eleverna fått ett högre slutbetyg än på det nationella provet. Kattegattgymnasiet Provnamn Kön Antal Lägre % Lika % Högre % Engelska 5 Flicka 106 5,7 50,0 44,3 Pojke 292 10,3 69,2 20,5 Total 398 9,0 64,1 26,9 Engelska B Flicka 92 4,3 77,2 18,5 Pojke 144 8,3 79,9 11,8 Total 236 6,8 78,8 14,4 Matematik 1 Flicka 107 0,0 63,6 36,4 Pojke 278 0,7 73,4 25,9 Total 385 0,5 70,6 28,8 Matematik C Flicka 59 0,0 84,7 15,3 Pojke 77 0,0 77,9 22,1 Total 136 0,0 80,9 19,1 Svenska 1 Flicka 109 2,8 73,4 23,9 Pojke 284 6,7 72,2 21,1 Total 393 5,6 72,5 21,9 Total 1 548 4,9 71,6 23,5 15 50

På Kattegattgymnasiet är det många av flickorna som får ett högre slutbetyg än på det nationella provet i Engelska 5, 44,3 procent. En förklaring till detta är att inom da Vinci så genomfördes provet ett halvår innan kursslut. Däremot får 10,5 procent av killarna ett lägre betyg. Matematik B finns inte på Kattegatt som nationellt prov då denna kurs redan är färdigläst för den gällande betygsperioden. Sannarpsgymnasiet Provnamn Kön Antal Lägre % Lika % Högre % Engelska 5 Flicka 152 2,6 82,9 14,5 Pojke 95 15,8 73,7 10,5 Total 247 7,7 79,4 13,0 Engelska B Flicka 130 6,9 75,4 17,7 Pojke 82 8,5 79,3 12,2 Total 212 7,5 76,9 15,6 Matematik 1 Flicka 153 0,0 60,8 39,2 Pojke 99 0,0 65,7 34,3 Total 252 0,0 62,7 37,3 Matematik B Flicka 120 0,0 68,3 31,7 Pojke 63 0,0 57,1 42,9 Total 183 0,0 64,5 35,5 Matematik C Flicka 20 0,0 80,0 20,0 Pojke 14 7,1 85,7 7,1 Total 34 2,9 82,4 14,7 Svenska 1 Flicka 139 17,3 68,3 14,4 Pojke 82 19,5 63,4 17,1 Total 221 18,1 66,5 15,4 Total 1 149 6,6 70,5 22,9 För Sannarpsgymnasiet sticker andelen elever som får högre betyg i Matematik 1 och Matematik B ut, på samma sätt som för kommunen som helhet. I Svenska 1 är det en anmärkningsvärd stor andel av eleverna som får ett lägre slutbetyg än det som de hade på det nationella provet. Sturegymnasiet På Sturegymnasiet kan vi se samma tendens när det gäller Matematik 1, Matematik B och Svenska 1 som på Sannarpsgymnasiet. Provnamn Kön Antal Lägre % Lika % Högre % Engelska 5 Flicka 130 9,2 80,8 10,0 Pojke 65 7,7 87,7 4,6 Total 195 8,7 83,1 8,2 Engelska B Flicka 138 4,3 67,4 28,3 Pojke 58 6,9 84,5 8,6 Total 196 5,1 72,4 22,4 Matematik 1 Flicka 116 0,0 63,8 36,2 Pojke 60 0,0 68,3 31,7 Total 176 0,0 65,3 34,7 Matematik B Flicka 83 4,8 60,2 34,9 Pojke 25 12,0 56,0 32,0 Total 108 6,5 59,3 34,3 Svenska 1 Flicka 138 18,1 67,4 14,5 Pojke 72 15,3 69,4 15,3 Total 210 17,1 68,1 14,8 Total 885 7,9 70,7 21,4 16 51

Matematik C är borttaget för Sturegymnasiet då det är så få elever som läser den kursen där. Högre betyg än de på de nationella proven kan vara motiverat då kursen kan pågå ett tag efter att proven genomförts och att läraren dessutom ska bedöma hela elevens kunskap inom ämnet, och inte bara den som kommer fram i samband med de nationella proven. Det finns dock anledning att analysera detta närmare i samband med ett fördjupat arbete kring betygsättning enligt den nya betygskalan. 17 52

Genomströmning och studieavbrott Genomströmning I verksamhetsplanen för 2012 går det att läsa följande mål: År 2014 ska Halmstad vara top tio inom kommungruppen större städer vad gäller elever som erhåller gymnasieexamen inom fyra år. Nedan presenteras därför en jämförelse med resultaten inom gruppen större städer. Huvudmän Fullföljt linje/pgm inom 4 år, exkl. IV andel (%) av nybörjare i huvudmannens skolor 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Eskilstuna 89 88 90 92 92 90 89 87 86 92 Jönköping 79 82 87 87 88 89 87 88 90 91 Borås 81 80 88 86 87 84 87 88 89 90 Karlstad 85 86 85 86 86 86 87 87 89 90 Växjö 81 84 82 82 83 86 87 85 86 89 Hässleholm 79 84 84 83 85 85 91 83 86 88 Lund 88 86 89 89 90 89 89 91 92 88 Nyköping 86 88 88 84 83 85 87 87 85 88 Skellefteå 80 83 85 86 84 87 88 88 87 88 Skövde 86 84 84 86 86 88 85 86 89 88 Örnsköldsvik 84 85 84 81 88 89 89 90 86 88 Falun 82 79 81 82 84 84 88 85 89 87 Uddevalla 74 81 83 83 85 81 82 85 85 87 Örebro 75 77 80 81 82 86 86 87 87 87 Gävle 83 83 84 86 85 87 87 85 87 86 Luleå 77 76 82 82 81 83 79 85 86 86 Trollhättan 81 82 84 84 81 84 83 87 86 86 Halmstad 85 85 82 85 84 85 86 86 87 85 Linköping 82 82 83 85 84 84 83 84 85 85 Varberg 84 83 83 85 82 80 83 79 84 85 Umeå 83 83 85 87 86 87 87 86 87 84 Norrköping 75 80 81 82 82 83 82 80 84 83 Västerås 76 74 71 75 70 75 76 77 81 82 Helsingborg 77 78 80 82 82 82 78 78 74 81 Karlskrona 79 77 76 78 76 79 81 82 81 81 Kristianstad 77 73 76 81 77 77 76 84 84 81 Sundsvall 65 64 72 79 77 76 76 76 77 78 Uppsala 74 78 79 80 81 79 81 80 80 78 Södertälje 69 73 73 74 77 77 77 78 79 75 Kalmar.... 87 93 82 86.. Östersund 87 86 85 85 85 85 87... Riket totalt 79 79 81 82 82 82 82 83 83 83 I tabellen kan vi se att Halmstad under läsåret 2010/11 ännu inte levt upp till målet. Halmstads kommun var då nummer 18 av 31 i gruppen större städer. Då var det 85 procent som fullföljt som gymnasieutbildning med slutbetyg inom fyra år. Det går också att utläsa att siffran legat relativt stabil under tioårsperioden. 18 53

Jämförelse högskolebehörighet och genomströmning I diagrammet nedan görs en jämförelse mellan kommunerna i gruppen större städers värden gällande grundläggande högskolebehörighet och andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning på fyra år. 100 95 90 85 80 75 70 65 Behörighet till högskola Genomströmning på 4 år 60 55 50 Borås Eskilstuna Falun Gävle Halmstad Helsingborg Hässleholm Jönköping Karlskrona Karlstad Kristianstad Linköping Luleå Lund Norrköping Nyköping Skellefteå Skövde Sundsvall Södertälje Trollhättan Uddevalla Umeå Uppsala Varberg Västerås Växjö Örebro Örnsköldsvik Vi kan se att kommunerna ofta visar skillnader i resultat. Eskilstuna som till exempel ligger bäst till när det gäller andelen elever som fullföljer sin utbildning på fyra år ligger sämst till när det gäller andelen elever som får grundläggande gymnasiebehörighet. Samma fenomen, om än inte lika starkt, kan ses i andra kommuner. Andra, så som t.ex. Nyköping och Skellefteå har relativt jämna resultat, men de är istället något lägre för båda kategorierna. Sundsvall i sin tur har en hög andel behöriga till högskolan, men en låg andel som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år. Detta tyder på ett samband där vissa kommuner ser till att behålla eleverna i gymnasieskolan längre och inte ger upp på dem. Detta blir dock på bekostnad av högskolebehörigheten. I andra kommuner får fler elever avbryta sina studier och som följd förvinner dessa, troligen mindre motiverade elever och det leder till att det är enklare att få en hög andel behöriga till gymnasieskolan. Borås och Jönköping bryter trenden genom att ha relativt höga resultat inom båda kategorierna. Avbrott i årskurs 1 läsår 2011/2012 Nedan presenteras statistik för antalet elever som av någon orsak valt att avbryta sina studier på sitt påbörjade Nationella program i årskurs 1. Skola Flickor Pojkar Totalt Kattegatt 15 34 49 Sannarp 13 4 17 Sture 19 6 25 Total 46 44 90 Vi kan se att totalt sett har 90 elever av någon anledning avbrutit sina studier under sitt första skolår under 2011/2012. En del av dessa har bytt till ett annat program i samband med kursstart. 21 personer avbröt studierna i augusti och september 2011. För att ge ett exempel så var det 10 personer som inte kom till uppropet på Kattegattgymnasiet. Därefter är avbrotten relativt jämt fördelade över läsåret. 19 54

Program Flickor Pojkar Totalt Bygg- och anläggningsprogrammet 1 5 6 Barn- och fritidsprogrammet 2 1 3 El- och energiprogrammet 0 5 5 Ekonomiprogrammet 3 3 6 Estetiska programmet 14 4 18 Fordons- och transportprogrammet 2 10 12 Handels- och administrationsprogrammet 1 0 1 Hotell- och turismprogrammet 1 0 1 International Baccalureate 1 0 1 Industritekniska programmet 0 2 2 Lärlingsutbildning 1 1 1 Naturvetenskapsprogrammet 8 1 9 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 1 1 2 Samhällsventenskapsprogrammet 7 1 8 Teknikprogrammet 2 7 9 Vvs- och anläggningsprogrammet 0 1 1 Vård- och omsorgsprogrammet 3 2 5 Total 46 44 90 I tabellen utmärker sig Estetiska programmet och Fordons- och transportprogrammet genom att ha relativt många avbrott. Dessa har fler avbrott än Introduktionsprogrammen. I många fall handlar det om vanliga orsaker till avbrott, det kan till exempel vara byte av program inom skolenheten. Det är dock relativt vanligt förekommande att det sker byten till andre program på andra skolor också. Det finns anledning att titta närmare på dessa siffror. En fördjupad analys behöver göras som kan ge svar på varför elever avbryter sina studier och vad de i så fall går vidare till. 20 55

Andel elever med IG och elever med åtgärdsprogram Nedan presenteras siffror gällande andel elev som har mer än 10 procent IG i sitt slutbetyg och som gått på ett Nationellt eller specialutformat program. Därefter görs en jämförelse med andelen upprättade åtgärdsprogram på skolan. Elever med mer än 10 procent IG Halmstad Utbildning Kön Antal elever >10% IG >10% IG % Flicka 458 61 13,3 Pojke 497 78 15,7 Total 955 139 14,6 Elever med mer än 10 procent IG per skola och totalt Halmstad Utbildning Skola Kön Antal elever >10% IG >10% IG % Kattegatt Flicka 91 7 7,7 Pojke 317 44 13,9 Total 408 51 12,5 Sannarp Flicka 192 24 12,5 Pojke 106 15 14,2 Total 298 39 13,1 Sture Flicka 175 30 17,1 Pojke 74 19 25,7 Total 249 49 19,7 Sturegymnasiet har flest andel elever som har mer än 10 procent IG i sitt slutbetyg. Av pojkarna utgör de mer än en fjärdedel av eleverna. Nationella och specialutformade program Program Antal elever >10% IG >10% IG % Barn- och fritidsprogrammet 28 12 42,9 Byggprogrammet 58 4 6,9 Elprogrammet 50 6 12,0 Energiprogrammet 26 4 15,4 Estetiska programmet 54 0 0,0 Fordonsprogrammet 36 10 27,8 Handels- och administrationsprogrammet 21 4 19,0 Hotell- och restaurangprogrammet 38 10 26,3 Industriprogrammet 16 2 12,5 Medieprogrammet 54 16 29,6 Naturvetenskapsprogrammet 138 7 5,1 Omvårdnadsprogrammet 47 13 27,7 Specialutformat program 124 19 15,3 Samhällsvetenskapsprogrammet 198 23 11,6 Teknikprogrammet 67 10 14,9 Total 955 140 14,7 Sett till programmen så utmärker sig Barn- och fritidsprogrammet, Medieprogrammet, Omsorgsprogrammet, Fordonsprogrammet och Hotell- och restaurangprogrammet genom att ha störst andel elever med mer än 10 procent IG i sitt slutbetyg. 21 56

Åtgärdsprogram per årskurs och skola Enligt skollagen 3 kap. 8 så ska lärare vid det tillfälle man befarar att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska nås, anmäla detta till rektor. Rektor ska då se till att elevens behov av särskilt stöd utreds. Om denna utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. I tabellerna nedan presenteras andelen elever som fått ett åtgärdsprogram upprättat under läsåret 2011/2012 fördelat på vilken årskurs de gick i när det upprättades. Klaragymnasiets elever fördelas inte i olika årskurser varför det endast presenteras en klumpsumma för dem. Under läsåret 2011/2012 hade alltså 49,4 procent av eleverna på Klaragymnasiet ett åtgärdsprogram. Då är eleverna inom spår 1, som består av elever med autism, borträknade. Statistiken finns inte registrerad i något system utan är manuellt sammanställd av de administrativa koordinatorerna på skolorna. Skola Andel elever % med upprättat åtgärdsprogram år 1 Andel elever % med upprättat åtgärdsprogram år 2 Andel elever % med upprättat åtgärdsprogram år 3 Kattegattgymnasiet 21,6 10,5 11,7 14,9 Sannarpsgymnasiet 2,0 3,2 0,3 1,9 Sturegymnasiet 23,8 13,0 6,1 14,0 Total nationella och specialutformade program Total 16,3 8,9 6,8 10,7 Klaragymnasiet 49,4 I tabellen ser vi att Sannarpsgymnasiet sticker ut genom att vara den skola som upprättar minst antal åtgärdsprogram. Samtidigt är denna skola den som har störst andel elever med grundläggande behörighet till gymnasieskolan. På Sannarpsgymnasiet får elever endast ett åtgärdsprogram om eleverna riskera att inte nå målen i fler än ett ämne. Om eleven riskerar att inte bli godkänd i ett ämne upprättas istället en överenskommelse om stöd, vilket är mindre i omfattning. Åtgärdsprogram per årskurs och program Program Andel elever % med upprättat åtgärdsprogram år 1 Bygg- och anläggningsprogrammet 32,9 Barn- och fritidsprogrammet 6,9 El- och energiprogrammet 31,8 Ekonomiprogrammet 5,0 Estetiska programmet 20,0 Fordons- och transportprogrammet 46,9 Handels- och administrationsprogrammet 16,7 Hotell- och turismprogrammet 26,7 International Baccalureate 0,0 Industritekniska programmet 63,6 Lärlingsutbildning 75,0 Naturvetenskapsprogrammet 18,3 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 34,5 Samhällsvetenskapsprogrammet 2,9 Teknikprogrammet 1,1 Vvs- och fastighetsprogrammet 5,9 Vård- och omsorgsprogrammet 7,1 22 57

I tabellen ovan så kan vi se att Lärlingsutbildningen sticker ut. Där har 75 procent av eleverna ett åtgärdsprogram. Då ska läsaren ha i åtanke att det är ett fåtal elever som det handlar om. Ett åtgärdsprogram mer eller mindre ger alltså ett stort utslag i statistiken. Industritekniska programmet utmärker sig också som ett program där en stor andel elever i ettan får ett åtgärdsprogram. Program Andel elever % med upprättat åtgärdsprogram år 2 Andel elever % med upprättat åtgärdsprogram år 3 Barn- och fritidsprogrammet 11,1 7,1 Byggprogrammet 0,0 0,0 Elprogrammet 5,4 5,5 Energiprogrammet 7,7 7,7 Estetiska programmet 17,9 4,2 Fordonsprogrammet 4,1 12,1 Handels- och administrationsprogrammet 9,1 0,0 Hotell- och restaurangprogrammet 22,9 17,1 Industriprogrammet 1,7 5,6 International Baccaleurate 0,0 0,0 Medieprogrammet 9,2 6,3 Naturvetenskapsprogrammet 16,0 22,0 Omvårdnadsprogrammet 0,0 0,0 Samhällsvetenskapsprogrammet 6,7 1,4 Teknikprogrammet 1,9 7,2 Om vi studerar de elever som fick ett åtgärdsprogram i år 2 och 3 så är de färre. Det kan tolkas som att de elever som har problem redan har fått ett åtgärdsprogram upprättat tidigare. Det är i så fall positivt då åtgärder ska sättas in så tidigt som möjligt för att eleven ska nå målen. Intressant att notera är att här är det andra program som utmärker sig. I årskurs tre så är det Naturvetenskapsprogrammet på Kattegatt som har upprättat flest nya åtgärdsprogram. Detta är samtidigt ett program där få av eleverna har mer än 10 procent IG i sitt slutbetyg. Det borde indikera att de åtgärdsprogram som sätts in där också får effekt. I samband med att de nya Allmänna råden för åtgärdsprogram kommer finns det anledning att se över arbetet med åtgärdsprogram så att vi kan få en gemensam och kvalitetssäkrad process för hur detta arbete ska gå till. Detta så att intentionerna i lagstiftningen efterföljs, samtidigt som administrationen kan hållas till ett minimum. 23 58

Andel elever som påbörjat högskoleutbildning Tabellen nedan visar övergången till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning. Notera att denna siffra endast finns tillgänglig för elever folkbokförda i kommunen. Det betyder att det även inkluderar elever som går på de fristående skolorna. Det betyder också att de elever som går inom Halmstad Utbildning men kommer ifrån andra kommuner, som t.ex. Hylte och Laholm inte tas med i sammanställningen. Huvudmän Övergång till högskolan inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) av elever folkbokförda i kommun. 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Lund 67 67 69 69 67 64 65 66 69 68 Uppsala 55 58 62 62 63 60 58 61 63 61 Linköping 45 44 46 45 47 49 45 49 49 51 Växjö 50 53 53 52 50 46 48 45 48 51 Trollhättan 42 35 40 46 40 43 40 37 45 48 Umeå 54 48 51 50 50 45 42 40 44 47 Karlstad 48 47 56 48 42 47 40 41 46 46 Kristianstad 50 49 50 43 43 43 42 40 43 45 Västerås 43 48 49 49 50 48 49 45 47 45 Örebro 47 47 49 51 47 47 40 46 44 45 Örnsköldsvik 47 54 53 47 44 42 44 44 42 45 Gävle 39 38 43 43 41 41 39 41 41 44 Karlskrona 50 47 55 50 48 48 47 43 46 44 Uddevalla 41 42 48 45 41 38 40 39 40 44 Halmstad 46 47 48 48 43 44 36 40 41 43 Hässleholm 43 39 48 43 40 35 33 35 39 43 Borås 40 40 42 37 39 38 39 36 39 42 Jönköping 43 47 50 49 38 41 37 40 41 42 Luleå 47 46 52 46 49 42 39 42 41 42 Sundsvall 52 50 54 48 51 49 39 41 44 42 Södertälje 32 34 38 35 41 39 39 38 40 42 Helsingborg 38 42 44 46 43 41 39 39 41 41 Norrköping 42 44 46 43 45 46 41 41 43 41 Skellefteå 46 46 44 43 39 37 35 36 37 41 Falun 51 40 45 44 43 44 42 39 40 40 Kalmar 56 50 56 58 50 52 50 42 44 39 Eskilstuna 39 33 37 37 36 33 33 35 37 38 Skövde 48 44 44 39 39 42 39 38 35 38 Nyköping 40 40 44 43 38 41 34 33 37 36 Varberg 38 37 39 35 40 38 38 38 37 34 Östersund 35 38 39 34 42 36 30 30 39 34 Riket totalt 43 43 46 45 44 42 41 41 42 44 Universitetsstäderna Lund och Uppsala toppar tabellen har en betydligt större andel som går vidare till högskolestudier tre år efter gymnasiet avslutats. I Växjö, som i många delar är en stad som har mycket gemensamt med Halmstad, så går 51 procent av ungdomarna vidare till högskolestudier inom tre år. I Halmstad är siffran 43 procent, vilket ligger nära rikssnittet. I närbelägna Varberg, som dels har ett eget Campus, men även nära till Göteborgs Universitet, Chalmers, Högskolan i Borås och Högskolan i Halmstad går endast 34 procent av studenterna vidare till högskolestudier inom 3 år. Lägst siffra hade Halmstad 2008 då endast 36 procent av ungdomarna snabbt gick vidare till högskolan. Året efter, 2009 ökade det med 4 procentenheter till 40 procent. En trolig förklaring till detta är att under hösten 2008 slog lågkonjunkturen till. År 2011 är det dock fortfarande färre som går vidare till en högskoleutbildning än det var under 2002, 2003 och 2004. 24 59

Andel elever med utbildning via Ung Företagsamhet Nämnden har ett mål att samtliga elever på gymnasiet ska erbjudas möjlighet att genomföra ett UF-år. När vi ser på den befintliga statistiken för läsåret 2011/2012 så kan vi konstatera att endast 10 procent av eleverna har gått en utbildning via Ung Företagsamhet. Halmstad Utbildning totalt och redovisning per skola Skola Andel elever som gått en UF-utbildning % Kattegatt 16 Sannarp 2 Sture 2 Total 10 Om nämndens mål med ska nås så behövs en kraftansträngning göras. Förvisso innebär målet att eleverna endast ska erbjudas att genomföra ett UF-år. Men även om det är en valmöjlighet och inte ett obligatorium så är 10 procent en mycket låg siffra. Parallellt med detta arbete så finns det ett statligt uppdrag att arbeta med ett entreprenöriellt förhållningssätt inom alla program i gymnasieskolan. Detta handlar inte endast om att starta företag utan snarare om att eleverna ska tillskansa sig olika entreprenöriella förmågor så som till exempel initiativkraft, problemlösning och nytänkande. Med andra ord förmågor som de har nytta av i alla former av framtida sysselsättning. En implementering av detta sker parallellt med UF-arbetet i verksamheten. Detta tillsammans med införandet av resterande delar GY11 gör att skolorna i många delar är hårt ansträngda just nu. Under UF-året så utvecklar eleverna de ovan beskrivna förmågorna, men hela konceptet bygger på att starta och driva ett företag. Det gör att ett UF-år lämpar sig särskilt väl för elever på yrkesprogrammen som i många fall kommer behöva starta ett eget företag. Ett fokus på insatserna för att öka UF-deltagandet bör därför ligga på yrkesprogrammen. 25 60

Förslag på åtgärder Resultatrapporten är den första i sitt slag och kommer framöver bli årligt återkommande. Utifrån det som kommer fram i rapporterna förslås vissa övergripande åtgärder som blir gemensamma för hela Halmstad Utbildning. Utöver de åtgärder som nämnden tar så ska vare rektor tillsammans med sin personal ta fram förslag på åtgärder utifrån de specifika programmens olika resultat. Alla åtgärder samlas på förvaltningen och följs årligen upp i samband med att nästkommande års resultatrapport tas fram. Åtgärderna som nämnden fastställt följs även de upp i samband med nästkommande års resultatrapport. Utifrån det som framkommit i årets rapport föreslås nämnden besluta om följande åtgärder: Under kommande år sätts resultaten i Matematik 1 a och b i fokus. Ett arbete ska ske med samtliga matematiklärare som bygger på bland annat ändrade undervisningsmetoder för att nå en högre måluppfyllelse. Ett gemensamt arbete mellan skolorna kring betyg och bedömning gällande nya betygskalan och ämnesplanerna påbörjas, för att säkerställa en mer likvärdig betygsättning. Detta sker med fokus på de gymnasiegemensamma ämnena. En fördjupad analys av avbrottsorsaker ska genomföras och presenteras för nämnden under 2013. I samband med att Skolverkets nya Allmänna råd kring åtgärdsprogram kommer ska förvaltningen se över och skapa gemensamma rutiner för hantering av åtgärdsprogram på skolorna. För att öka andelen elever som går en UF-utbildning ska insatser genomföras för att öka andelen lärare som är UF-handledare, med särskilt fokus på yrkesprogrammen. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. 26 61

1(3) Tjänsteskrivelse 2012-10-11 Diarienummer: UAN 2012/0386 Version:0.1 Beslutsorgan: UAN Kanslienheten Hedvig Lundberg E-post: hedvig.lundberg@halmstad.se Telefon: 035-138561 Tillgänglighetsmiljonen Förslag till beslut 1. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden beslutar ansöka om bidrag på 425 000 kr ur Tillgänglighetsmiljonen för Individuellt stöd som inte sticker ut. Sammanfattning Ärendet har initierats genom en påminnelse av socialförvaltningens handikappkonsulent om att det ännu finns 500 000 kr kvar att ansöka inom Tillgänglighetsmiljonen. Ansökan skall vara Kommunstyrelsen tillhanda senast den 30 sept 2012 (UAF har fått uppskov till den 2 nov 2012). Ärendet har beretts av förvaltningens kanslichef och projektledare för Teknikstöd i skolan Förvaltningen föreslår att utbildnings och arbetsmarknadsnämnden ansöker om sammanlagt 425 000 kr ur Tillgänglighetsmiljonen för Individuellt stöd som inte sticker ut. Ärendet Uppdrag Ärendet har initierats genom en påminnelse från socialförvaltningens handikappkonsulent om att det ännu finns 500 000 kr kvar att ansöka inom Tillgänglighetsmiljonen. 1 62

Ansökan görs i 2 omgångar under året. Nu återstår 500 000 kr att ansöka senast den 30 sept 2012 ( 2 nov). Anvisningar för ansökan ur bidrag ur den så kallade Tillgänglighetsmiljonen, Dnr KS 2009/0034 gäller följande: Alla nämnder är välkomna att söka och kan gärna samarbeta om ett projekt. Nämnden beslutar att lämna in en projektansökan till kommunstyrelsen. Ansökan skall innehålla beskrivning av projektet samt kalkylerad kostnad. Ansökan bereds av kommunstyrelsen efter rekommendation av det kommunala handikapprådet. Kommunstyrelsen godkänner projekt och tilldelar medel. Projektet skall inte inrymmas i nämndernas ordinarie budget. Projektet skall tillföra kommunen nya erfarenheter och kunskaper när det gäller tillgängligheten för funktionshindrade. Projekt som visar ny praktiska lösningar på konkreta tillgänglighetsproblem kommer att prioriteras vid urvalet. Ansökan skall avse projekt som behöver genomföras med kortare handläggningstid än den sedvanliga budgetprocessen. Bakgrund Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden har inte tidigare under året sökt ur den så kallade Tillgänglighetsmiljonen. Analys, förslag och motivering I gymnasiesärskolan finns de elever som av naturliga skäl har än mer starka behov av individualiserat stöd. Oavsett om det gäller kognitivt eller fysiskt stöd vill vi att eleverna där ska ges förutsättningar att känna sig som alla andra. Idén med Individuellt stöd som inte sticker ut är sprungen ur de återkommande besök på habiliteringen som eleverna gör tillsammans med sina lärare. Där finns de hjälpmedel som flertalet av eleverna skulle kunna pröva och anpassa individuellt för att få en enklare, tryggare och mer harmonisk skoldag. På rätt sätt skulle dessa med enkelhet också kunna användas såväl i skolan som hemma. Hinder på vägen för att inte redan praktisera detta är att eleverna INTE vill ha egna hjälpmedel eftersom det då blir synligt att jag är inte som alla andra. Om alla i den integrerade delen av gymnasiesärskolan fick ta del av de hjälpmedel som finns, och som dessutom är högmoderna, blir det en naturlig del av undervisningen och något som alla ska ta del av och lära sig att hantera. Gällande Göteborgsvarvet specialen, är målsättningen detsamma: eleverna ska, oavsett funktionshinder, kunna delta i de små och stora aktiviteter och evenemang som finns i vårt lokala och regionala närområde. Idrottspedagogen har tillsammans med 63 2

pedagogerna och de pedagogiska assistenterna ett väl inarbetat koncept för att ständigt utveckla hälsa och idrott som ett dagligt inslag i skolvardagen. Uppfinningsrikedomen präglar de som arbetar med våra elever. Under hösten upptäcker eleverna bl a Prins Bertils stig till fots och integrerat med kartläsning och matematik (längdbegreppet). Ett annat exempel är den återkommande hälso- och idrottsdagen, tillsammans med grundsärskolan. Utöver skolan är större aktiviteter och evenemang även tillgängliga för funktionshindrade inte växta på träd. När de finns, och som i exemplet Göteborgsvarvet mångårigt utprövat, förfinat skräddarsytt för alla, är de inte enbart en prestation idrottsligt. De är en helhetsupplevelse, utöver det vanliga, med folk och fest! Konsekvenser --- Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av förvaltningens kanslichef och projektledare för Teknikstöd i skolan. Andra grupper --- Fackliga organisationer --- Lista över bilagor 1. Ansökan till Tillgänglighetsmiljonen Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Annika Vannerberg Förvaltningschef Hedvig Lundberg Kanslichef 64 3

UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Halmstad 120930 Ansökan till Tillgänglighetsmiljonen 2012 Ansöka nr 1 Individuellt stöd som inte sticker ut! Hjälpmedlet MEMO planner Varje elev har sin individuella lärstil men ingen vill bli utpekad som avvikande. På gymnasiesärskolans nationella program går elever med lindrig utvecklingsstörning. Varje elev är unik och har sina personligheter men alla har några gemensamma behov. Främst vill eleverna känna sig som "vanliga" ungdomar och inte som någon SÄRskild. Eleverna behöver struktur och planering i sin vardag för att känna sig trygga. En del elever har svårt att acceptera att de behöver hjälp och stöd i sin vardag. Skulle vi i skolan ha tillgång till praktiska och moderna hjälpmedel som eleverna kan lära sig och vilja använda i framtiden har vi underlättat för kommande vuxenlivet. Får eleverna hjälp att strukturera och planera sin vardag bättre kommer de också att känna sig trygga att till exempel våga prova nya saker och därmed utvecklas. Hjälpmedlet, MEMOplanner är en digital kalender med påminnelsefunktion. Man kan välja om man vill se ett dygn, en vecka, en vecka, en månad eller ett år. Påminnelser om att det är tid för en aktivitet sker genom ljudsignal, intalat meddelanden och/eller SMS. Aktiviteter och påminnelser läggs in på pekskärmen eller via dator. En MEMOplanner kostar runt 32 500 kr och vi har behov av 10 stycken. Summa: 325 000 kr. Hjälpmedlet Multi Comai Många elever har exempelvis svårt att uppskatta tid vilket gör många stressade. Hjälpmedlet Multi Comai skulle enkelt kunna skicka påminnelser när rasten är slut eller när det är lagom att gå till bussen. Det skulle i sin tur göra att eleverna kan slappna av och lägga längre tid på kompisar eller någon aktivitet istället för att vara i god tid. Att ha dagens, veckans och månadens planering i en modern telefon skulle göra att fler använder det då man inte utmärker sig från mängden. Multi Comai är ett program till en mobiltelefon som innehåller flera olika funktioner. Med hjälp av en kalender kan man skapa överblick över dagens och månadens aktiviteter. Det går att få påminnelser via ljud, film och foto. Det är möjligt att lägga påminnelser direkt i mobiltelefoner eller via dator. När en påminnelse ljuder och användaren bekräftar kan det sändas ett SMS till Sannas mobiltelefon, tills Zeppelin en anhörigs. En Iphone inklusive Multi Comaiprogram kostar runt 10 000 kr och vi har behov av 10 stycken. Summa: 100 000 kr. Utbildnings- & arbetsmarknadsförvaltningen, UAF Box 248, 301 06 Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tel 035-13 95 92 Fax 035-13 70 56 Organisationsnr: 212000-1215 Bankgiro 5189-0788 Postgiro 6407119-4 65 E-post: utbildning.arbetsmarknadsforvaltningen@halmstad.se www.halmstad.se

XXXXXXXXXXX Göteborgsvarvet specialen, våren 2013 Ansökan nr 2 På Sannarps gymnasiesärskola, individuella programmet, har vi som mål att våra elever ska ha möjlighet till en fysisk aktivitet varje dag under skoltid. Vi vill betona att vikten av god hälsa och fysisk aktivitet och i och med det har vi startat ett projekt, " Göteborgsvarvet - specialen, våren 2013". Vi tydliggör med hjälp av matematikens hjälp, till exempel distansen mellan Halmstad och Göteborg samt att eleverna för träningsdagbok. Under höstterminen 2012 har vi satt igång löpningsturer, stavgångsgrupper samt promenadgrupper. Vi ser att våra ungdomar växer när de lyckas klara av att delta i olika evenemang och ta sig i mål och eleverna ser att det finns olika sätt att "ta sig i mål". Det var i år ca 1600 barn och ungdomar som sprang 2,1 km alternativt 4,2 km fredagen innan det stora Göteborgsvarvet. En folkfest som vi deltog i med endast ett fåtal elever på grund av begränsad ekonomi. Vår vision är att alla ungdomar oavsett funktionshinder skall kunna delta i detta evenemang som redan är tillgängligt och anpassat. Våra elever har speciella behov och kan vi anpassa till exempel resor så bra som möjligt är förutsättningarna goda att de klarar resten av en dag med Göteborgsvarvet special inräknat. Kostnad för 20 elever, 2013 för att delta i Göteborgsvarvet specialen, inklusive taxiresor och mat kalkylerar vi en kostnad på 40 000 kr. De flesta elever är rullstolsburna. I tjänsten Annika Vannerberg Förvaltningschef Utbildning-och arbetsmarknadsenheten Halmstad Kommun 66

1(2) Yttrande 2012-10-17 Diarienummer: UAN 2012/0158 Version:1.0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Jörgen Krantz E-post: jorgen.krantz@halmstad.se Telefon: 035 13 97 21 Drottning Blanks Gymnasieskola, Falkenbergs kommun(dnr 32-2012:4729 Skolinspektionen) 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gör bedömningen att en eventuell etablering enligt ansökan inte skulle medföra påtagliga negativa följder på lång sikt för skolväsendet i kommunen. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens samlade slutsatser och ställningstagande i sakfrågan: a. Nämnden understryker sin positiva grundinställning till andra huvudmän/aktörer på utbildningsmarknaden. En etablering enligt ansökan skulle öka valfriheten för eleverna mellan olika utbildningsanordnare. b. Idag finns ett antal olika utbildningsanordnare i kommunen. Enligt kommunens demografiska prognoser kommer Halmstads kommun att ha ett vikande elevunderlag under flera år framöver. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är därför angelägen om att de gymnasieutbildningar som erbjuds kommunens ungdomar är bärkraftiga, håller hög kvalitet och inte bidrar till en utarmning av utbildningsutbudet. c. Mot bakgrund av att endast 10 elev från Halmstad för tillfället valt att studera vid gymnasieskola i Falkenbergs kommun gör utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bedömningen att en eventuell etablering enligt ansökan endast skulle få en marginell betydelse för kommunens skolväsende. 67 1

För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Dag Hultefors Ordförande Annika Vannerberg Förvaltningschef 2 68

Remiss 2012-10-11 1 (1) Dnr 32 2012:4729 Ansökan från Drottning Blankas Gymnasieskola AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Falkenbergs kommun Drottning Blankas Gymnasieskola AB ansökte om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Falkenbergs kommun ansökningsomgång 2011. Ansökan avslogs av Skolinspektionen, men överklagades av huvudmannen till Förvaltningsrätten. Ärendet har nu återförvisats från Förvaltningsrätten till Skolinspektionen för ny handläggning. I enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800) bereds ni härmed tillfälle att på nytt yttra er över ansökan för de program som återförvisades till Skolinspektionen med start läsåret 2013/2014. En förteckning över program och inriktningar bifogas detta brev. Kommunens remissvar i form av kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 9 november 2012. Postadress: Skolinspektionen, Registrator, Box 23069, 104 35 Stockholm. E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se Vänligen ange diarienummer 32 2012:4729 i yttrandet. På Skolinspektionens vägnar Marcos Valenzuela Rivera Utredare Bilaga Förteckning över program och inriktningar Information från Skolinspektionen Att yttra sig till Skolinspektionen om fristående skolor Kopia till Drottning Blankas Gymnasieskola AB Postadress: Box 23069,104 35 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-58 60 80 00 Fax: 08-58 60 80 10 skolinspektionen@skolinspektionen.se www.skolinspektionen.se 69

1(2) Yttrande 2012-10-15 Diarienummer: UAN 2012/0370 Version:1.0 Beslutsorgan: KS Utbildnings- och arbetamarknadsförvaltningen Jörgen Krantz E-post: jorgen.krantz@halmstad.se Telefon: 035 13 97 21 Renhållningsordning för Halmstads kommun 2013-2016(KS 2011/0462) 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden stödjer förslaget till den nya renhållningsordningen Avfallsplanens syfte är att identifiera mål för avfallshanteringen som stämmer överens med samhällets övergripande mål för miljö- och avfallspolitiken och styra avfallshanteringen i kommunen så att en hållbar utveckling främjas. Avfallsföreskrifterna talar om hur det avfall som kommunen ansvarar för ska hanteras. Avfallsplanen har två huvudsyften; Ytterligare förbättra omhändertagandet av de avfallsfraktioner som kommunen har ett ansvar för hushållsavfall. Skapa förutsättningar lokalt för omhändertagande av övrigt avfall som uppstår i kommunen De områden som prioriteras för perioden 20013 2016 är; Förebygga uppkomsten av avfall. Öka utsorteringsgraden (källsortering) av hushållsavfallet. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet. Öka andelen avfall som behandlas biologiskt. Förbättra förutsättningarna för en effektiv och miljömässigt god avfallshantering i kommunen. Medverka till ett regionalt samarbete inom avfallsområdet. Förbättra avfallshanteringen med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. Minska nedskräpning i samhället. Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier. 70 1