AVANCERAD RENING AV AVLOPPSVATTEN FÖR AVSKILJNING AV LÄKEMEDELSRESTER BEHOV, TEKNIK OCH KONSEKVENSER Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 1
Naturvårdsverket driver och samordnar arbetet för en god livsmiljö tillsammans med andra. Vi bygger vårt arbete på kunskap och visar på möjligheter för en hållbar utveckling. Vi är en miljömyndighet som arbetar på uppdrag av regeringen.
Bakgrund Regeringen har uppmärksammat utmaningar med vissa läkemedels skadliga effekter i miljön sedan flera år. Avancerad teknik i full skala för avskiljning av läkemedelsrester och andra svårbehandlade ämnen bör vara testad och utvärderad senast 2018 (Ur Proposition 2013/14:39) Naturvårdsverket erhöll regeringsuppdrag i december 2015 som ett led i detta arbete Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 3
Uppdraget Utreda förutsättningarna för användning av avancerad rening i syfte att avskilja läkemedelsrester från avloppsvatten för att skydda vattenmiljön Analysera behovet av avancerad rening vilka tekniska lösningar som finns och för- och nackdelarna med dessa övriga konsekvenser av användning av avancerad rening Redovisat 27 april 2017, rapport på www.naturvardsverket.se Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 4
Uppdraget Reningsverk > 2 000 person ekvivalenter (pe) Samverkansgrupp HaV Läkemedelsverket KemI Referensgrupp Länsstyrelser Kommuner Näringslivet Svenskt vatten Övriga berörda myndigheter och aktörer Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 5
Underlagsrapporter Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 6
Läkemedelsrester i miljön Det dominerande flödet av läkemedelsrester till miljön sker via medicinering av oss människor Hamnar i hav, sjöar och vattendrag via avloppsreningsverk Läkemedel som har en fysiologisk effekt på människan kan även ha det på andra djur och levande organismer Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 7
Läkemedelsresters effekter i miljön Sällan akut toxiska i den akvatiska miljön, men kan ge mera långsiktiga effekter efter långtidsexponering av låga doser En del läkemedelsrester är persistenta Saknas fortfarande mycket kunskap om läkemedels effekter i miljön, men det har konstaterats att de kan ha bl a: Hormonstörande effekter Bidra till beteendeförändringar Bidra till risken för spridning av antibiotikaresistens Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 8
Ramdirektivet för vatten Miljökvalitetsnormer (MKN) god ekologisk och kemiska status ska uppnås i vattenförekomster Prioämnesdirektivet innehåller MKN och gränsvärden för 45 prioriterade ämnen Bevakningslistan Särskilt förorenande ämnen (SFÄ) i svensk föreskrift (2013:19) diklofenak, estradiol och etinylestradiol Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 9
Behov av utökad rening Central fråga i regeringsuppdraget: Finns recipienter som är mer känsliga än andra för utsläpp av läkemedelsrester kopplat till effektnivåer/ gränsvärden eller utifrån försiktighetsprincipen? Underlagsrapport från SWECO, baserat på bl a: Miljöövervakningen och screening av utgående vatten reningsverk Beräkningar av utsläpp av läkemedel och andra oönskade ämnen Uppskattning av halter i recipienten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 10
Beräknad maxhalt av läkemedel Maxhalt i recipient (ng/l) vid minsta spädningsfaktorn Antal överskridanden/antal Substanser Henriksdal*, Stockholm Kungsängsverket, Uppsala Stadskvarn, Skövde undersökta avloppsreningsverk Hormoner Etinylöstradio 0,07 1 2 4/6 Östradiol 0,07 1 2 2/6 Levonorgestrel 0,3 1 2 9/13 Antimikrobiella Azitromycin x 0,4 6 2 0/7 Ciprofloaci n 3 6 6 0/14 Claritromycin 2 19 14 0/7 Erytromycin 3 56 80 0/7 Flukonazol 3 132 55 0/8 Ketokonazol x 0,4 30 8 0/7 Norfloaci n 0,07 1 2 0/14 Neurologiska Citalopram 4 89 116 0/7 Karbamazepin 9 278 299 0/9 Oxazepam 7 185 174 0/7 Sertralin 0,4 8 7 0/9 Zolpidem 0,3 10 2 0/7 Smärtstillande Diklofenak 14 987 190 5/14 Ibuprofen 14 35 39 1/14 Ketoprofen 4 43 39 0/14 Kodein 2 152 80 0/7 Naproxen 3 33 74 0/14 Paracetamol 8 104 125 0/7 Tramadol 21 709 418 0/7 Kardiovaskulära Eprosartan 5 25 12 0/7 Flekainid 2 58 29 0/7 Metoprolol 21 506 547 3/7 Särskilt förorenade ämnen Överskridande av bedömningsgrund/ effektnivå Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 11
SAMMANFATTNING Behov av utökad rening Naturvårdsverket konstaterar att det finns ett behov att införa avancerad rening av läkemedelsrester i avloppsvatten, främst baserat på långsiktiga effekter i den akvatiska miljön. Faktorer att beakta vid en prioritering: Mängden läkemedel och andra persistenta ämnen som släpps ut i recipienten Recipientens vattenomsättning, där de recipienter med låg initial utspädning och låg vattenomsättning riskerar att uppnå halter som värdena i bedömningsgrunderna för särskilt förorenande ämnen (SFÄ) och effektnivåer Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 12
Konventionellt avloppsreningsverk Konstruerade för rening av avloppsvattnet m a p fosfor, kväve och organiskt material Viss avskiljning av läkemedelsrester Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 13
Teknik för avskiljning av läkemedelsrester Det finns tillgängliga tekniker för läkemedelsrening Teknikkombinationer resulterar i en näst intill komplett rening av samtliga läkemedelssubstanser Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 14
Principer för avskiljning av läkemedelsrester Aktivt kol Adsorption av föroreningar på aktivt kolytan. Kolet behöver regenereras. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 15
Principer för avskiljning av läkemedelsrester Ozonering (O 3 ) Oxidation av föroreningar. Bildar transformationsprodukter. Efterbehandling krävs. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 16
Tekniker miljöaspekter Avancerad rening innebär en ökad energianvändning och flera tekniker medför också en ökad kemikalieanvändning, vilket innebär en negativ påverkan på andra miljökvalitetsmål. Den ökade energianvändningen skulle vid stora verk (100 000 pe) innebära en ökning med ca 2 10 % vid implementering av aktivt kol. En ökning med ca 20 60 % för ozonering. Några tekniker kontaminerar avloppsslamet vilket påverkar möjligheterna att använda slammet på jordbruk. Ozonering ger uppkomst till restprodukter som har potentiellt ekotoxikologiska effekter som är svåra att kvantifiera. Med efterbehandling med biologisk rening och/eller aktivt kol kan dessa effekter begränsas. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 17
SAMMANFATTNING Viktiga aspekter att beakta vid val av teknik Det är viktigt välja reningsteknik utifrån vilken målsättning som gäller och lokala förutsättningar, då varje reningsverk är unikt. Befintlig reningsprocess i avloppsreningsverket Befintlig infrastruktur och platsspecifika förutsättningar Variationer i anläggningens belastning och flöde över tid Ev. negativa miljöeffekter till följd av vald teknik Kostnad och målsättning med den avancerade reningen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 18
Samhällsekonomisk analys NYTTOR KOSTNADER DRIVKRAFTER HINDER Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 19
Nyttor och kostnader Implementering av avancerad avloppsvattenrening skulle ge en miljönytta, framförallt baserat på långsiktiga effekter i den akvatiska miljön Det har inte varit möjligt att kvantifiera miljönyttan Miljökostnader Ökad resursförbrukning (energi och kemikalier) Bildandet av restprodukter Finansiella kostnader Mest kostnadseffektivt införa avancerad rening för större reningsverk med avseende på driftsoch investeringskostnad. Uppskattningsvis 1 SEK/m 3 för ARV > 100 000 pe Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 20
Drivkrafter och hinder Identifierade drivkrafter är bl a behovet i den lokala recipienten, förväntade nya reningskrav och viljan attt gå före En utmaning är att VAbranschen står inför stora framtida investeringsbehov. Prioriteringar kommer behövas Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 21
Sammanfattningsvis BEHOV Minska risken för negativ miljöpåverkan från läkemedelsrester ur ett långsiktigt perspektiv, avskiljning av andra oönskade ämnen förstärker behovet TEKNIK Det finns beprövade tekniker, fungerar i både mindre och större skala, anpassa till lokala förutsättningar och behov KONSEKVENSER Nyttor är identifierade för samhället, men svårt att kvantifiera. Rimlighetsavvägning behöver göras i det enskilda fallet där behovet ställs mot kostnaden Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 22
Förslag till fortsatt arbete Fortsatt miljöövervakning och forskning Identifiera reningsverk med störst behov Säkerställ kunskapsuppbyggande Styrmedel Samhällsekonomiskt effektiva och ändamålsenliga som leder till att avancerad rening införs där behovet är störst Regeringens satsning på avancerad rening av läkemedelsrester i avloppsvatten Naturvårdsverket ansvarar för utlysningen 45 Mkr 2018 mer information kommer Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 23
TACK! Anna Maria Sundin Samhällsavdelningen, Naturvårdsverket annamaria.sundin@naturvardsverket.se 010-698 11 79 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-02-01 24