Hållbarhetsprogram Inledning

Relevanta dokument
Hållbarhetsprogram

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Extremism och lägesbilder

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Likabehandling - handlingsplan

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Tjänsteskrivelse. Nämndsmål 2016

Likabehandlingsplan för Tyresö kommun Antagen av kommunstyrelsen

Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet

Program för lika villkor vid Uppsala universitet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Lidingö stad hälsans ö för alla

Förskolan TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern

Kunskap till handling. Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun

Värdegrund. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Yttrande över policy för uppförande, bemötande och likvärdig behandling

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsa && hållbarhet. Om hur vi arbetar långsiktigt med hållbar utveckling på Sophiahemmet

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet

Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan för Tyresö kommun Antagen av kommunstyrelsen

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Länsgemensam folkhälsopolicy

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Meijerska gårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Plan mot kränkande behandling Smultronets förskola vt-16

Strategi Program Plan Policy >>Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för likabehandling

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Likabehandlingsplan/ årlig plan för Sandviks förskolor

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern Skillnad mellan &

Vårt uppdrag. Solna den 27 oktober 2017 Norrenergi AB. Stefan Persson Verkställande direktör

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem)

Aktiva åtgärder mot kränkande behandling

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016

Det här ska jag prata om idag:

Hållbarhetsprogram MILJÖ

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Tornets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Förskolan Ljusstaden

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Information om regeringens handlings-plan för Agenda 2030 och kommunens kartläggning 8 KS

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Liatorps förskola 2017/2018

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Uppdaterat mars Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011

Välfärds- och folkhälsoprogram

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Handlingsplan för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Göteborgs Stad

Likabehandlingsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN SOLURET

Tillsammans gör vi skillnad. Livsmedelsverket

Likabehandlingsplan, plan mot kränkandebehandling

Policy för hållbar utveckling

Edsbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Program för social hållbarhet

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lindgårdens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling på Vitsippans och Uteförskolan Kojans förskolor 2018

Folkhälsopolitiskt program

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Mänskliga rättigheter

Folkhälsopolitiskt program

Älandsbro förskolas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

Mångfaldspolicy. Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion. Kommunfullmäktige. kommunsekreterare POLICY

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2016/2017

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Dokumenttitel: Hållbarhetsprogram 2019-2023 Ämnesområde: Folkhälsa och mänskliga rättigheter Nivå: Huvuddokument Författare: Stina Delden, Enheten för Hållbar utveckling Dokumentansvarig: Enheten för Hållbar utveckling Beslutad av: Landstingfullmäktige den 19 juni 2018, 65/18 Diarienummer: LS-LED18-1501-1 Giltig från: 2018-06-19 Hållbarhetsprogram 2019-2023 Inledning Landstinget Sörmlands vision, Det öppna landstinget - för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar livkraftig region, grundar sig i att alla människor har lika värde och rättigheter och bemöts utifrån sina specifika förutsättningar. Sörmland ska bli Sveriges friskaste län 2025 och för att komma dit ska vi arbeta långsiktigt och strategiskt med att främja varje persons rätt till god hälsa, kultur och utbildning och för att förebygga sjukdom och ohälsa. Om hållbarhetsprogrammet Hållbarhetprogrammet bygger på Landstinget Sörmlands hållbarhetspolicy. Programmet omfattar sex övergripande mål som anger riktningen för hur Landstinget Sörmlands arbete ska bedrivas i linje med hållbar utveckling under perioden 2019-2023. Hållbarhetsprogrammet knyter an till Agenda 2030 på så sätt att samtliga övergripande mål och inriktningsmål bidrar till ett eller flera av de 17 hållbarhetsmålen i Agenda 2030. 1

Figur 1: De 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Under hållbarhetsprogrammets respektive övergripande mål finns ett antal inriktningsmål. Dessa mål omsätts i handlingsplaner och lokala aktiviteter i landstingets verksamheter och följs upp med ett antal indikatorer. Uppföljning av programmet sker i enlighet med ordinarie övergripande planerings- och uppföljningsprocess. Landstinget Sörmland har följande strategier för att organisera arbetet för hållbar utveckling: Styrning och ledning: Integrera hållbarhetsprogrammet och hållbar utveckling i ordinarie styr- och ledningssystem Samverkan: samverka med interna och externa parter Kommunikation: uppmärksamma och kommunicera sambanden mellan människors tillgång till sina rättigheter, hälsa och yttre miljö för att främja en god och jämlik hälsa och regional utveckling Kompetens: skapa en hög grad av kompetens, förankring och ägandeskap för hållbarhetsfrågor hos ledning och i linjeorganisation 2

Övergripande mål: Arbete och förhållningssätt för en god hälsa och miljö En god hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling. Arbetet inkluderar fysisk och psykosocial miljö samt inom- och utomhusmiljöer. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete och förhållningssätt i Landstinget Sörmland Vårt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete behöver därför stärkas och utvecklas gentemot patienter, besökare, brukare, befolkning och medarbetare. Vi ska bedriva arbetet med insikten om att människor har olika förutsättningar utifrån bl.a. social situation, motivation och förkunskaper. Vi arbetar med en ansvarsfull läkemedelsanvändning och för en hållbar läkemedelskedja. Vi verkar för en rationell, ändamålsenlig, säker, evidensbaserad och kostnadseffektiv användning av läkemedel sett ur ett helhetsperspektiv. Arbetet fokuseras på antibiotikaanvändning samt att förebygga risker och miljöpåverkan utan att minska hälsoeffekterna hos våra patienter. Vi ska fortsätta arbeta förebyggande för att minska användning av kemikalier som negativt påverkar miljön eller människors hälsa. Arbetet fokuseras på riskbedömningar av arbetsmiljörisker samt utfasning av långlivade kemikalier och hälsofarliga kemikalier, exempelvis kemikalier som är cancerogena, mutagena och reproduktionshämmande. Barns beteende och känslighet för exponering gör att det är särskilt viktigt att minimera exponeringen för kemikalier i miljöer där barn vistas. Våra samtliga verksamheter arbetar utifrån ett hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande förhållningssätt Vi arbetar med en ansvarsfull läkemedelsanvändning och för en hållbar läkemedelskedja Vi arbetar förebyggande för att minska användning av kemikalier som negativt påverkar miljön eller människors hälsa 3

Övergripande mål: Hållbar produktion och konsumtion Produktionen av varor som Landstinget Sörmland köper in innebär en stor miljöbelastning, globalt och lokalt. Många av produkterna som används i vår verksamhet produceras också i låglöneländer, där det finns risk för kränkningar av mänskliga rättigheter. Genom att vi utvecklar vårt arbetssätt med hållbar upphandling med tydlig ansvarsfördelning och metoder för uppföljning, där miljömässig, social och etisk hänsyn tas, finns goda möjligheter att främja god resurshushållning och minskade kostnader och bidra till att mänskliga rättigheter respekteras. För att främja en effektiv resursanvändning behöver vi ett tydligare livscykelperspektiv i användningen av resurser, material och produkter. Vi behöver också utveckla våra arbetssätt för att hushålla, återanvända och återvinna resurser på bästa sätt. Landstinget Sörmland ska fortsätta utveckla långsiktigt hållbara ekonomiska modeller för finansiering, som bidrar positivt ur miljömässiga och sociala perspektiv. Vi utvecklar arbetssätt för hållbar upphandling inklusive ansvarsfördelning Vi arbetar med livscykelperspektiv för en effektiv resursanvändning och minimering av svinn Koldioxidintensiteten i Landstinget Sörmlands kapitalförvaltning minskar 4

Övergripande mål: Fossiloberoende verksamhet Att anpassa oss till samt hantera klimatförändringarna är en av de största utmaningarna för den globala hälsan. Vi ansvarar för samhällsviktig verksamhet där det är angeläget att mildra den påverkan som klimatförändringarna orsakar samt fortsätta minska våra direkta och indirekt utsläpp av växthusgaser. För att minska vårt klimatavtryck, behöver Landstinget Sörmland byta till förnybara energislag. Eftersom behovet av förnybar energi är stort i hela Europa behöver vi också hushålla med den. Arbetet omfattar egna investeringar i förnybar energi och fortsatt energieffektivisering, där samverkan mellan fastighetsägare, drift och verksamheter är en förutsättning för att nå framgång. Satsningar på snabbare kollektivtrafikförbindelser, snabbare och rakare körvägar samt tätare trafik i stråk med stora resandebehov gör det möjligt att resa längre sträckor till, och i arbetet. På lokal nivå kan vi skapa förutsättningar att öka antalet cykelresor och på så sätt bidra till en bättre miljö och till att förbättra hälsan för våra anställda. Vi arbetar med kontinuerlig utveckling av våra digitala mötestekniker. För att hållbart resande i tjänsten ska vara möjligt krävs dessutom att vi uppnår det nationella klimatmålet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Energieffektiviteten ökar och klimatpåverkan minskar i Landstinget Sörmlands fastigheter, drift och verksamheter Vi arbetar för ökad användning av kollektiv- och cykeltrafik samt digitala mötestekniker Våra egna transporter 1 samt kollektivtrafiken sker med förnybara drivmedel 1 Målet omfattar ej korttidshyrda fordon och icke upphandlade resor samt egen bil i tjänsten. 5

Övergripande mål: Hållbar livsmedelskedja Vilken mat vi äter och hur vi äter har stor betydelse för både hälsa och miljö. Livsmedelsproduktion är förknippad med en rad konsekvenser för hälsa och miljö, såsom överanvändning av antibiotika, besprutning av livsmedel och ohållbara arbetsvillkor i andra delar av världen. Genom att Landstinget Sörmland väljer svenskproducerade livsmedel, där så är möjligt, bidrar vi till minskad användning av antibiotika, bekämpningsmedel och konstbevattning, samtidigt som vi indirekt främjar regional livsmedelsproduktion och ett rikt odlingslandskap. Vår inriktning innebär ett gemensamt synsätt kring kostfrågor där val av livsmedel och måltider främjar hälsa hos medarbetare, patienter, studenter, brukare och medborgare. Vi ska ha ett långsiktigt arbete med förebyggande och hälsofrämjande insatser, med så liten miljöpåverkan som möjligt. I det arbetet är kostvanor, menyplanering samt svinnminimering genom kostkedjan viktigt. En stor del av miljöpåverkan i livsmedelskedjan kommer från den mat som vi köper in och lagar men inte äter upp. Vi upphandlar där så är möjligt livsmedel som är producerade i enlighet med svensk lagstiftning, samt ekologiska och etiskt märkta livsmedel Den mat som vi tillagar, säljer och serverar är näringsrik och bidrar till hälsosamma matvanor Klimatpåverkan i vår livsmedelskedja reduceras genom medvetna livsmedelsval, säsongsanpassade menyer och minimerat matsvinn 6

Övergripande mål: Verksamhet präglad av jämlikhet och jämställdhet Hälsan är ojämlikt fördelad i befolkningen. Likaså finns det exempelvis skillnader i kulturkonsumtion, utbildningsbenägenhet och deltagande i demokratiska processer. För att bidra till jämlikhet och jämställdhet behöver våra uppdrag och tjänster utföras med strategier för att motverka att ojämlika mönster uppstår, förekommer eller förstärks. All verksamhet i Landstinget Sörmland ska därför bedrivas utifrån en medvetenhet om vilka sårbara grupper det finns i relation till de olika uppdragen. Vi måste göra olika för att kunna nå och verka lika. I linje med förslag från Kommissionen för jämlik hälsa bör fokus vara på socioekonomiska skillnader samt skillnader mellan kön. Våra verksamheter är medvetna om vilka sårbara grupper det finns i befolkningen utifrån sitt uppdrag och ansvar Verksamhetsstatistik finfördelas så långt det är möjligt för att uppmärksamma ojämlika insatser och utfall Våra verksamheter utformas för att motverka och reducera strukturella ojämlikheter i insatser och utfall, med särskilt fokus på socioekonomiska skillnader samt skillnader mellan kön 7

Övergripande mål: Verksamhet präglad av ickediskriminering, normmedvetenhet och inkludering Med utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna och diskrimineringsgrunderna får ingen diskriminering eller kränkande behandling förekomma i vår organisation. All landstingsverksamhet ska utgå från ett rättighetsbaserat förhållningssätt vilket innebär att de mänskliga rättigheterna respekteras, skyddas och främjas. Arbetet ska bedrivas samordnat och systematiskt. Jämställdhetsarbetet ska fortsätta utvecklas i vår organisation. Flickor och pojkar, kvinnor och män, samt ickebinära, ska erbjudas likvärdig och jämställd vård och jämställda tjänster ska tillhandahållas via alla våra verksamheter. Vårt arbete med barnets rättigheter, barnperspektiv och barns delaktighet ska fortsätta att utvecklas, liksom arbetet med att uppmärksamma barn som far illa samt barnets rätt som närstående. Vidare ska den äldre befolkningens icke-diskriminering och rättigheter värnas. Vi fortsätter att utbilda och kvalitetssäkra våra verksamheter gällande ett inkluderande förhållningssätt oavsett sexuell läggning. Vi motverkar aktivt diskriminering och kränkande behandling utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder Vårt bemötande, språk, texter och bildspråk är normmedvetet, tillgängligt och inkluderande, i interna och externa sammanhang Våra verksamheter tillgängliggörs och anpassas för olika funktionsnedsättningar 8