SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND Bisnode Jan Fineman och Håkan Wolgast 2015-08-13 Besöksadress: Rosenborgsgatan 4 6, Solna
Sida 2 (8) Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 3 Region Halland... 4 Kommuner... 5 Branscher... 5 Branschbalans... 6 Växande krympande branscher... 7 Sammanfattning... 8
Bakgrund Bisnode har gjort en regionsstudie över näringslivets utveckling i Halland under perioden 2008-2013. Detta är en sammanfattning av denna analys. Metod Sida 3 (8) Simpler kan besvara frågeställningar om var konkreta resultat uppnåtts på företagsnivå och för aggregat av företag (branscher). Utgångspunkten är det värde som företaget själv skapar, förädlingsvärdet, och de kostnader företaget har för att skapa detta. Förädlingsvärdet är försäljning minskat med inköp samt avskrivningar. Kostnaderna som krävs för att skapa förädlingsvärdet är personalkostnader samt kapitalkostnader. Kapitalkostnaderna består dels av kostnader för lånat kapital (ränta) och dels av kostnader för det egna kapitalet (genomsnittlig ersättning till aktieägare). Vi använder en för svenskt näringsliv genomsnittlig (medel) avkastning till aktieägarna vilket ger ett benchmark mot hela näringslivet. Ett företag, eller ett aggregat av företag, kan placeras in i ett Simplerdiagram enligt nedan. Positionen i diagrammet visar om företagets verksamhet är personalintensiv eller kapitalintensiv samt hur bra företaget går. Ett företag som ligger på linjen 1-1 går lika bra som genomsnittet bland företag i Sverige och har ett index på 1. Företag och branscher i den gula zonen (index >1) har svårt att skapa lönsamhet medan företag i den gröna zonen (index <1) kan skapa vinster utöver en genomsnittlig (medel) ersättning till aktieägarna. Storleken på bubblan motsvarar förädlingsvärdets storlek.
Region Halland Sida 4 (8) Region Halland har ett stabilt näringsliv med en liten känslighet för konjunktursvängningar jämför med regioner med en större andel verkstadsindustri. Regionen har en god position innanför linjen alla år utom 2013 då regionen påverkas negativt av Mediabolaget Västkusten, Stora Enso Hylte samt Ringhals. Om dessa företag haft ett normalår hade regionen legat väl innanför linjen med en god konkurrenskraft. En jämförelse med närliggande regioner och Sverige visar att Halland har en god tillväxt under perioden både i Anställda och Antalet företag, se tabellen nedan. 2008 till 2013 FV Anställda Företag Halland 2% 6% 36% Jönköping 2% -2% 23% Kronoberg 14% -2% 25% Skåne 7% 2% 29% Västra Götaland 8% 3% 31% Sverige 7% 5% 31% Halland har den högsta tillväxten både i anställda och i antal företag under perioden. Att förädlingsvärdet inte växer i samma takt beror mycket på de 3 företagen som påverkar negativt under 2013, hade dessa företag haft ett normalår hade tillväxten i FV varit ca 7%. Speciellt positivt är att antalet aktiebolag ökar så mycket då detta skapar en grogrund för fortsatt tillväxt i regionen. Jämfört med Sverige har Halland en större andel anställda i mindre företag vilket är positivt då det är inom de mindre företagen som tillväxten normalt sker.
Kommuner Regionens kommunstruktur är även den balanserad där ingen kommun dominerar stort, dock finns ett par mindre kommuner i regionen, Laholm och Hylte, vilka har en sämre utvecklingen under perioden. Sida 5 (8) 2008 til 2013 FV Anställda Företag FV 2013 Halmstad 6% 4% 32% 13 480 891 Varberg 8% 11% 44% 10 466 582 Kungsbacka 21% 11% 41% 8 267 759 Falkenberg -7% 9% 32% 6 929 363 Laholm -2% -3% 24% 2 441 369 Hylte -66% -17% 6% 724 951 Speciellt allvarligt är situationen i Hylte som har en mycket låg tillväxt i antal företag och en negativ tillväxt i antal anställda, kommunen påverkas stort av Stora Enso som är den dominerande arbetsgivaren bland aktiebolagen. Branscher De största branscherna i regionen är Detaljhandel, Byggnadsindustri, Partihandel och Företagstjänster vilka står för ca 45% av regionens förädlingsvärde och antal anställda. Verkstadsindustrin står endast för strax under 4% av regionens förädlingsvärde och anställda mot ca 7% i Sverige. De flesta branscher har en god ekonomisk konkurrenskraft, se diagram nedan.
Ett flertal branscher har en god tillväxt (>10%) i anställda under perioden, Detaljhandel och Logistik har en lägre tillväxt. Branscherna Livsmedelsindustri, Metallvaruindustri samt Verkstadsindustri minskar i antal anställda under perioden. Sida 6 (8) Branschbalans Vi kan dela upp näringslivet i följande tre sektorer Tillverkande, Företagsstödjande och Ortstjänster. Den tillverkande industrin är basen för näringslivet och omfattar bl.a. Verkstad, Papper & Massa, Stål & Metall och Byggindustrin. Den förtagstödjande sektorn omfattar bl.a. konsulter, företagstjänster, It/Telekom och Finans. Ortstjänster omfattar bl.a. Detaljhandel, Omsorg och Besöksnäring. Det finns ett samband mellan tjänster (gul sektor) och tillverkning (grön sektor) som ger utrymme för en kommuns tjänstenäring att växa med industrin. Den företagsstödjande sektorn skapar möjligheter för den tillverkande sektorn att växa genom t.ex. möjlighet att hyra in kompetens, få rådgivning eller finansiellt stöd. Här är syftet att spegla balansen mellan olika näringar för att finna utrymme för tillväxt. Diagrammet visar att Halland har en potential att ytterligare växa den förtagsstödjande sektorn, vilket även borde vara positivt för den tillverkande sektorn som kan få ett bättre stöd. Detta är viktigt då många tillverkande företag fokuserar och outsourcar många tjänster.
Krympande branscher Växande branscher Vi jämför branschbalansen vid två olika år, 2008 och 2013. Under perioden har regionen haft en god tillväxt i antal anställda. Vi ser att det främst är Ortstjänster som har ökat sin andel men det finns även en något ökad andel för Företagsstödjande sektor. Sida 7 (8) Tillväxten inom Företagsstödjande sektorn sker främst inom branschen Företagstjänster där Teknisk konsultverksamhet och Konsultverksamhet avseende företags organisation är de SNI koder som står för nästan hela tillväxten. Inom Företagsstödjande sektor tappar en bransch, Media, stort i antal anställda. Ser vi till den stora tillväxtmotorn branschen Företagstjänster och hur tillväxten fördelar sig mellan kommunerna i Regionen ser vi att det är i de fyra stora kommunerna som det tillkommer flest anställda i branschen under perioden 2008 till 2013, mellan 170 och 300 anställda i dessa kommuner. I Laholm skapas ett 30-tal nya anställda och i Hylte minskar branschen något. Kungsbacka är den kommun där flest nya jobb skapas inom Företagstjänster delvis beroende på draghjälp från det närliggande Göteborgsområdet. Växande krympande branscher Branschbalansen visar om det finns en bra grogrund i näringslivets struktur för att skapa tillväxt kan vi även se på hur strukturen ser ut om vi jämför med vilka branscher som växer respektive krymper i Sverige som helhet. Har regionen en stor andel inom krympande branscher kan man förvänta sig ett krympande eller en långsam tillväxt av näringslivet om man inte har speciella förutsättningar som t.ex. Västerås kommun där Elektronikindustrin växer till även om den i landet krymper. Vi baserar detta på tillväxten i antal anställda under åren 2008-2013 för olika branscher i Sverige. De branscher som växer mer än Sverigemedel under perioden (+5%) kategoriseras som växande sektor, de som växer ungefär som Sverigemedel kategoriseras som medelbra och övriga kategoriseras som krympande. Exempel på branscher i de olika kategorierna: Växande: Företagstjänster, Byggnadsindustri, Personaluthyrning, Besöksnäring, IT/Telekom och Hälso/Sjukvård. Tillväxt i antal anställda 2008-2013 Huvudkontor Hälso- & Sjukvård Utbildning Besöksnäring Vatten, Avfall & Återvinning Bemanning & Uthyrning Företagstjänster IT & Telekom Byggnadsindustri Areell näring Energi Utvinningsindustri Fastigheter Detaljhandel Finans & Försäkring Partihandel Logistik & Transport Övrig tillverkningsindustri Livsmedelsindustri FoU Media Kemisk industri Elektronikindustri Pappers- & Massaindustri Gummi- & Plastindustri Verkstadsindustri Metallvaruindustri Life Science Stål- & Metallindustri Trävaruindustri Textilindustri Medelbra: Detaljhandel, Partihandel, Finans/Försäkring och Fastighet. Krympande: Verkstadsindustri, Stål/Metall, Elektronikindustri, Papper/Massa, Metallvaruindustri, Livsmedelsindustri och Trävaruindustri.
Hallands län har en något större andel än Sverige om vi summerar de växande och medelbra branscherna vilket är positivt. Andelen inom växande är lägre än för Sverige men andelen inom medelbra är högre, en avspegling av den stora Parti- och Detaljhandel i länet. Andelen inom krympande branscher är lägre än för Sverige. Sida 8 (8) Sammanfattning Region Halland har ett stabilt och växande näringsliv med goda förutsättningar till fortsatt tillväxt. Arbetstillfällen och förädlingsvärden är, jämfört med många andra län och regioner, jämt fördelat mellan kommunerna, dock finns två mindre kommuner som har problem med tillväxt i näringslivet. Starkast tillväxt ser vi i kommunerna Varberg, Kungsbacka och Falkenberg. Även Halmstad växer men något mindre. Laholm och Hylte har negativ tillväxt. Starka och växande branscher är Hälso/Sjukvård, IT/Telekom, Företagstjänster och Besöksnäringen. I branschbalansen kan vi se att den största potentialen för tillväxt finns inom Företagsstödjande sektor, en sektor som har ökat sin andel av näringslivet och har möjligheter att skapa fler arbetstillfällen inom denna sektor och indirekt ge den tillverkande sektorn goda förutsättningar.