Fakta & Analys 2012:6 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Förutsättningar och utmaningar för långsiktig kompetensförsörjning i KOMPETENSPLATTFORM VÄSTRA GÖTALAND Inledning En förutsättning för regional tillväxt och konkurrenskraft är tillgången på rätt kompetens. Den snabba strukturomvandlingen ställer nya krav på kompetensförsörjningen samtidigt som det är stora årskullar som går i pension. Därför blir matchningen på arbetsmarknaden en av de största utmaningarna i framtiden. Denna kortrapport beskriver förutsättningar och utmaningar för den långsiktiga kompetensförsörjningen i och baseras på den tidigare publicerade rapporten Utbildningsoch arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikt på år. 1 Växande men åldrande befolkning Befolkningens åldersstruktur och dess utveckling har stor betydelse för den framtida kompetensförsörjningen. Generellt är såväl befolkningen som arbetskraften något yngre i än i Skaraborg och Fyrbodal, men något äldre än den i Göteborgsregionen. Även de senaste årens befolkningsutveckling och beräknade prognosen är mer positiva i än i Skaraborg och Fyrbodal. Det negativa födelsenettot i början av 2000-talet vändes till det positiva i slutet av 2000-talet, vilket bidragit till den positiva befolkningsutvecklingen. Figur 1 visar att antalet personer i arbetsför ålder beräknas att minska under perioden - med cirka 1 500 personer, motsvarande 1 procent av arbetskraften. Även detta är betydligt lägre än motsvarande siffror för Skaraborg och Fyrbodal. Trots detta beräknas försörjningsbördan att öka ganska mycket även i, vilket beror på det ökande antalet äldre under prognosperioden. Befolkningsstorleken och befolkningens åldersstruktur påverkar inte enbart arbetskraftsutbudet i regionen utan även efterfrågan på arbetskraft. Det är framförallt tjänster inom den offentliga sektorn (skola, vård och omsorg) som styrs av befolkningsstorleken och -sammansättningen, men även en del andra branscher såsom detaljhandel och andra hushållsinriktade servicebranscher. Figur 1: Befolkningsutvecklingen i. Källa: SCB och Västra Götalandsregionen 1 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 2000 2002 0-19 20-64 65-w 2004 2006 2008 En stor potential för ökad pendling är en utpendlingsregion. sborna arbetspendlar främst till Borås och från de västra delarna arbetspendlar även många till Göteborg. Inpendlingen till sker främst från Göteborg till Borås, och detta har ökat ganska mycket under de senaste åren. Däremot är pendlingsströmmarna i motsatt riktning relativt små. I figur 3 framgår att trots att det geografiska avståndet är kortast mellan Göteborg och Borås är pendlingsströmmarna i förhållande till arbetskraftens storlek inte större än i kommunerna som ligger på längre avstånd från Göteborg. Figur 2: Pendlare till och från Göteborgs kommun, andel av sysselsatt nattbefolkning i respektive kommun. Källa: SCB 7% 6% 5% 4% 3% 2012 2014 2016 2018 Utpendlare som andel av nattbef Inpendlare som andel av dagbef 2% 1 Prognosens huvudrapport beskriver de olika förutsättningar som föreligger Västra Götaland avseende kompetensförsörjning. I en separat bilagerapport redovisas detaljerade prognoser på tillgång och efterfrågan för 90 olika utbildningsgrupper i Västra Götaland och dess fyra delregioner fram till. Syftet med prognosen är att lyfta fram de obalanser mellan tillgång och efterfrågan i olika utbildningsgrupper som ser ut att bli under en förutsättning att dagens utbildningsdimensionering och ungdomarnas studieval inte ändras under det kommande decenniet. 1% 0% Varberg Uddevalla Trollhättan Borås
Idag är Borås och Göteborg två separata arbetsmarknadsregioner. Detta innebär att kompetens som behövs i ofta stannar i Göteborg och tvärtom. Matchningen på arbetsmarknaden minskar och därmed tillväxten. En effektiv förbindelse med bättre järnvägsförbindelser mellan de två största städerna i Västra Götaland är av stor betydelse för tillväxten i. Lägst arbetslöshet i Västra Götaland s näringsliv, med Borås som nav, har en lång tradition inom textil, design, handel och logistik. Näringslivsstrukturen i kan beskrivas som ganska diversifierad med såväl industri- som tjänstebranscher representerade. Detta bekräftas även av arbetslöshetssiffror som är relativt sett lägre i än i de övriga delregionerna i Västra Götaland (figur 2). Både den strukturella och konjunkturella arbetslösheten är lägre i än i de övriga delregionerna i länet. Figur3: Antal öppet arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd i januari månad 2008 2012. Källa: Arbetsförmedlingen 14% 12% 10% Tabell 1. Beräknade pensionsavgångar i. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB Antal pensionsavgångar - Pensionsavgångarnas andel av sysselsatt nattbefolkning år Yrkesgrupp Vård o omsorgspersonal 3 197 25% Säljare, inköpare, mäklare 1 066 25% Fordonsförare 798 28% Övrig kontorspersonal 798 32% Ingenjörer, tekniker 769 27% Byggnadshantverkare 741 29% Försäljare detaljhandel 666 15% Byggnads o anläggningsarbetare 633 22% Chefer mindre företag o myndigheter 631 36% Grundskollärare 555 29% Montörer 508 21% Städare 496 32% Förskollärare, fritidspedagoger 489 22% Lager o transportassistenter 483 18% Bokförings o redovisningsassistenter 473 35% Maskinoperatörer textil skinn o läder 453 39% Drifts o verksamhetschefer 434 27% Chefer särskilda funktioner 433 32% 8% 6% 4% 2% 0% Fyrbodal 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Göteborgsregionen Skaraborg 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Stora pensionsavgångar I tabell 2 redogörs de yrkesgrupper i där det beräknas bli de största pensionsavgångarna. Majoriteten av dem är yrken som generellt kräver gymnasial utbildning. Men eftersom utbildningskraven höjs hela tiden är det troligt att många av dessa yrken kommer att ersättas med personer som har högre än gymnasial utbildning. Det är också många personer inom chefsyrken som beräknas att gå i pension. För dessa yrkesgrupper är det svårt att rekrytera nyutexaminerade då det nästan alltid krävs ganska lång arbetslivserfarenhet. Högskolan i Borås ett populärt lärosäte bland sjuhäradsborna Högskolan i Borås spelar en viktig roll för kompetensförsörjningen i. I alla 8 kommuner i är Högskolan i Borås det populäraste lärosätet bland högskolenybörjare. Cirka en tredjedel av alla högskolenybörjare i börjar sina högskolestudier vid Högskolan i Borås. Antalet registrerade studenter har ökat med 45 % under 2000-talet vilket är lite lägre än motsvarande siffra för Högskolan i Väst och Högskolan i Skövde. Däremot har antalet examina ökat mer i Borås än i de två övriga regionala högskolorna. På grundutbildningen är specialiseringen relativt sett stor (i jämförelse med genomsnittet i riket) inom naturvetenskap och pedagogik som enligt utbildningsprognosen är två utbildningsinriktningar där det i framtiden kan bli brist på utbildad arbetskraft. Att hålla kvar nyutexaminerade i kan vara ett sätt att motverka bristsituationen i framtiden.
Figur 4. Helårsstudenter vid Högskolan i Borås, indelat efter ämnesområde år 2011. Källa: HSV Vård; 10% Undervisning; 15% Humanistiskt; Design; 1% 2% Juridiskt; 3% Övrigt; 10% Medicinskt; 4% Tekniskt; 21% Naturvetenskapligt; 15% Samhällsvetenskapligt; 20% Däremot karaktäriseras de branscherna där har hög specialiseringsgrad dvs. andelen sysselsatta i en viss bransch är större än motsvarande andel i samma bransch i riket, av ganska låg utbildningsnivå. I tabellen nedan framgår att har generellt lägre andel med eftergymnasial utbildning men skillnaderna är ännu större i de branscherna där sysselsättningen är relativt sett hög. På längre sikt finns det risk för att den låga kunskapsintensiteten kan hämma tillväxtmöjligheter och minska konkurrensfördelar i dessa branscher. Dock är det viktigt att ta hänsyn till faktum att den stora delen av forskningen och övriga tjänsteverksamheten knutna till textil- och elektronikindustrin, återfinns i andra branscher (ex utbildning, FoU, konsulttjänster). Tabell 2: Andel sysselsatta med minst 3-årig eftergymnasial utbildning år. Källa: SCB Bransch Riket Textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning 7% 8% Tillverkning av datorer, elektronikvaror, optik, elappparatur och andra maskiner och apparater 12% 23% Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar 8% 8% Arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster 10% 25% Summa de 4 branscherna 9% 15% Totalt alla branscher 18% 24% Låg utbildningsnivå Utbildningsnivån i har stigit de senaste decennierna men är fortfarande mycket lägre än riksgenomsnittet. År var andelen med minst 3-årig eftergymnasial utbildning i 16 procent vilket var rikets genomsnitt för 10 år sedan. Ökningen av andel personer med eftergymnasial utbildning har varit dock något starkare i än i riket totalt och även skillnaderna mellan kommuner i har blivit något mindre. Figur 5: Andel av befolkningen (25-64 år) med minst 3-årig högskoleutbildning år. Källa: SCB 25% 20% 15% År 2000 År Figur 6 bekräftar det relativt sett svagare intresset för högskolestudier i. Övergångsfrekvensen är lägst i hela Västra Götaland. Enbart en tredjedel av dem som tagit studenten väljer att läsa vidare på högskolan. Figur 6. Övergångsfrekvens till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning. Källa: Skolverket 46 44 42 40 38 36 34 32 30 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Göteborgsregionen Skaraborg Fyrbodal Västra Götalands län 10% 5% 0% Vårgårda Bollebygd Tranemo Mark Svenljunga Herrljunga Borås Ulricehamn Riket Ökad efterfrågan på högutbildade I takt med att många yrken kräver allt högre kvalifikationer fortsätter befolkningens utbildningsnivå att stiga under det kommande decenniet. Figur 7 visar att efterfrågeökningen beräknas att bli störst på eftergymnasialt utbildade, cirka 5 000 personer under perioden -. Efterfrågan ökar även på personer med gymnasieutbildning men inte i samma omfattning som på högutbildade. Bland gymnasieutbildade är efterfrågan störst på de med yrkesutbildning. Samtidigt minskar efterfrågan på personer med grundskoleutbildningen men minskningstakten blir något lägre än den varit under senaste decenniet.
Figur 7. Efterfrågan på arbetskraft i, efter utbildningsnivå. Källa: SCB 55 000 50 000 humaniora och konst. En stor ökning av tillgången beräknas även på utbildade inom teknik och tillverkning (29 %). 45 000 40 000 Figur 9. Tillgången på arbetskraft med respektive utbildningsinriktning i. Källa: SCB 35 000 25 000 20 000 UTFALL PROGNOS 40 000 35 000 2000 2009 15 000 10 000 5 000 Grundskoleutbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 25 000 20 000 0 15 000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 10 000 5 000 Störst efterfrågeökning inom teknik och tillverkning samt vård och omsorg Efterfrågan förväntas att öka inom alla utbildningsinriktningar utom den allmänna inriktningen där efterfrågan minskar framförallt på personer med enbart grundskoleutbildning. I absoluta tal ökar efterfrågan mest på arbetskraft med utbildning inom teknik och tillverkning (+2 000 personer) följt av vård och omsorg (+1 700 personer). Ökningen gäller både gymnasialt och eftergymnasialt utbildade. I relativa termer är efterfrågeökningen störst på personer med naturvetenskaplig inriktning (+ 25 %). Jämfört med andra delregioner i Västra Götaland förväntas efterfrågan på personer med samhällsvetenskaplig utbildning växa mer i än i de övriga delregionerna. Men i den gruppen avser efterfrågeökningen enbart högskoleutbildade. Figur 8. Förvärsarbetande/ Efterfrågan på arbetskraft med respektive utbildningsinriktning i. Källa: SCB 35 000 25 000 20 000 2000 2009 0 Allmän inriktning Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm Naturvetenskap, matematik, data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk Hälso- och sjukvård, social omsorg Figur 10 visar efterfrågans förhållande till tillgången inom varje utbildningsinriktning. Förutsatt att utvecklingen går i samma banor när det gäller val av utbildning och utbildningsdimensionering i, förväntas att uppstå överskott inom allmänt utbildade, teknik och tillverkning samt humaniora och konst. Brist beräknas uppstå inom inriktningen mot hälso- och sjukvård samt social omsorg och till viss del inom tjänster. Bristen inom hälso- och sjukvård är spridd över de flesta utbildningsgrupper. Bristen beräknas uppstå i lika hög grad genom ett ökat behov i samband med den åldrande befolkningen, som en minskande tillgång med ett allt mindre inflöde till utbildningen. De enda grupperna som väntas uppvisa ett överskott är socionomer och apotekare, där tillgången väntas överstiga efterfrågan. I övriga inriktningar väntas balans uppstå eller skillnaderna vara relativt små. Figur 10. Tillgång och efterfrågan på arbetskraft år i, Fördelning efter utbildningsinriktning summerat över alla utbildningsnivåer. Källa: SCB Tjänster 15 000 10 000 Tjänster Hälso- och sjukvård, social omsorg Efterfrågan Tillgång 5 000 Lant- och skogsbruk Teknik och tillverkning 0 Allmän inriktning Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm Naturvetenskap, matematik, data Teknik och tillverkning Lant- och skogsbruk Hälso- och sjukvård, social omsorg Tjänster Naturvetenskap, matematik, data Samhällsvetenskap, juridik, handel, adm Humaniora och konst Pedagogik och lärarutbildning Till skillnad från den positiva efterfrågeutvecklingen beräknas utvecklingen av tillgången att variera något mer mellan olika utbildningsområden. Tillgången på vårdutbildade väntas att minska med 4 procent mellan 2009 och. Den utbildningsinriktning där antalet utbildade beräknas öka relativt sett mest (+ 46 % mellan 2009 och ) är inom Allmän inriktning 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 Det finns dock betydande skillnader mellan utbildningsgrupperna inom olika inriktningar. I figur 11 framgår att balans (om skillnaden mellan beräknad efterfrågan och tillgång år är mindre än 5 % av den totala efterfrågan år ) beräknas att
uppstå i enbart 17 av 89 utbildningsgrupper. I 28 beräknas efterfrågan överstiga tillgången vilket innebär att det finns risk för brist på arbetskraft. Figur 11. Utbildningsbalansen år enligt utbildningsoch arbetsmarknadsprognos Källa: SCB Västra Götalands län Överskott Brist Balans Överskott Brist Balans 0 10 20 30 40 50 År - störst underskott på gymnasieutbildade med yrkesinriktning inom tjänstesektor De största bristgrupperna år avser personer som har yrkesinriktad gymnasieutbildning (se tabell 2). Tabell 3. Utbildningsgrupper med störst beräknad brist år i Beräknad brist år Antalet Andel av Utbildningsgrupp personer efterfrågan Omvårdnadsutbildade (gymn) 778 19% Barn och ungdom (gymn) 666 31% Handel och administration (gymn) 435 8% Övrig gymn utb inom tjänsteområdet 258 13% Transportutbildning (gymn) 244 14% Naturv. gymnasium 182 13% Programmerar- och systemerarutb 150 30% Poliser 145 47% Tandsköterskautbildning 141 50% Läkare 132 16% Biomedicinska analytiker 112 63% Psykologer 109 44% Den i särklass största bristen beräknas att bli på omvårdnadsutbildade. Efterfrågan väntas år uppgå till 4 160 personer, medan tillgången endast beräknas till 3 380. En brist på nästan 800 personer väntas därmed uppstå vid prognosperiodens slut. Under förutsättningar att utbildningssystemet och -beteendet hos individerna kommer att vara oförändrat i förhållande till dagens situation beräknas bristen på gymnasialt omvårdnadsutbildade motsvara en femtedel av efterfrågan år. Tillgången minskar p.g.a. det låga intresset för utbildningen och stora pensionsavgångar. Dessutom väljer många att lämna yrket för andra yrken vilket också ökar behovet av ersättningsrekryteringar. Samtidigt ökar efterfrågan som följd av åldrande befolkning. Efterfrågan är dock beroende av kommunernas och landstingens prioriteringar i framtiden. Arbetsförmedlingens bedömning för närmaste året är att det blir stor konkurrens om jobben för undersköterskor och skötare men att behovet av att rekrytera omvårdnadsutbildade ökar betydligt de kommande tio åren. Efterfrågan på gymnasieutbildade med inriktning inom barn och fritid påverkas mycket av att kompetenskraven höjts inom barnomsorgen på det sättet att förskollärare efterfrågas i första hand. Men eftersom födelsetalen beräknas att vara fortsatt höga de kommande åren och det råder brist på förskollärare kommer även barnskötare i fråga när barnomsorgen utökas. Många med barn- och fritidsutbildning arbetar inom vården, och till viss del väntas göra det även framöver. 2 Detta bidrar till en ökad efterfrågan på denna utbildningsgrupp. Den ökade efterfrågan vi kan se i prognosen är således till viss del en följd av att efterfrågan på sikt kommer att öka kraftigt inom vården där denna kompetens är gångbar. Påtaglig brist inom hälso- och sjukvård samt social omsorg En påtaglig bristsituation väntas uppstå år inom hälso- och sjukvård och särskilt inom tandvård. Bristen avser såväl tandläkare som tandhygienister och tandsköterskor. Tabellen nedan visar att bristen uppkommer som en följd av en stor minskning av tillgången. Antalet pensionsavgångar är betydligt större bland tandhygienister, tandsköterskor och tandläkare än genomsnittet för hela arbetsmarknaden. Tillgången på tandläkare blir inte tillräcklig p.g.a. för få utbildningsplatser, trots att antalet utbildningsplatser utökats. Tillskott av tandläkare från andra länder påverkar tillgången positivt men det blir inte tillräckligt för att täcka efterfrågan 3. 2 Arbetsförmedlingen 3 Arbetsförmedlingen
Tabell 4. Arbetsmarknads- och utbildningsprognos för utbildningsgrupper inom hälso- och sjukvård samt social omsorg i Brist/överskott år Utbildningsgrupperna inom hälso- och sjukvård samt social omsorg Antal Andel Ändring av tillgång - Ändring av efterfrågan - Gymnasial utbildning, barn och ungdom -666-31% -12% 37% Tandsköterskautbildning -141-50% -43% 16% Omvårdnadsutbildade (gymn) -778-19% -18% 5% minst 20 poäng, hälsoo sjukvård -3-1% 45% 50% Apotekare 23 58% 91% 29% Arbetsterapeuter -46-20% -16% 6% Biomedicinska analytiker -112-63% -64% 1% Fritidsledare 0 0% 5% 8% Läkare -132-16% 3% 24% Receptarier -35-24% 1% 36% Sjukgymnaster -28-9% 8% 20% Sjuksköterskor -62-2% 4% 7% Socionomer (inkl Soc oms utb) 128 16% 24% 7% Tandhygienister -52-55% -45% 23% Tandläkare -49-29% -27% 4% Övrig eftergymn utb, hälso- och sjukvård 124 17% 26% 16% Totalt -1830-13% -4% 13% Andra yrkesgrupper inom vård och omsorg där det kan bli svårt att hitta tillräckligt med utbildad personal år är biomedicinska analytiker, läkare, tandläkare, tandsköterskor, tandhygienister och receptarier. I några fall motsvarar den beräknade bristen nästan 50 procent av efterfrågan. Stora pensionsavgångar bland lärare Idag finns det cirka 6 800 förvärvsarbetande med utbildning inom pedagogik- eller lärarinriktningen i. Det är en utbildningsinriktning med den högsta medelåldern under perioden fram till beräknas 24 procent av dem att gå i pension. Inom vissa yrkesgrupper, special- och yrkeslärare, är det mer än hälften som beräknas att gå i pension. Detta innebär att även om efterfrågan inte ökar så mycket på vissa lärargrupper, kommer rekryteringsbehovet att vara omfattande på de flesta lärarkategorier. Den nya skollagen med krav på lärarlegitimation kommer troligen att öka behovet av att rekrytera utbildade lärare ytterligare. Störst kommer påverkan vara 2015 då legitimationskrav för att utföra vissa uppgifter införs. Det är dock för tidigt att säga hur rekryteringsbehovet kommer att påverkas av de nya reglerna. Bristen beräknas att bli störst på yrkeslärare vilket beror på omfattande pensionsavgångar och för liten utbildningsproduktion. Endast hälften av psykologbehovet täcks av tillgången Ett litet överskott väntas uppstå totalt sett bland utbildade med inriktning mot samhällsvetenskap, juridik, handel och administration i. Men det finns betydande skillnader mellan olika utbildningsgrupper inom denna inriktning. Överskottet utgörs i första hand av ekonomer, journalister och jurister. Ekonomutbildningen väntas även fortsättningsvis vara en attraktiv utbildning, vilket ger en fortsatt stor ökning av tillgången. Även efterfrågan ökar mycket, men inte i samma omfattning. Resultatet väntas bli ett överskott på drygt 440 personer, vilket i förhållande till utbildningsgruppens storlek är ganska stor (motsvarar en fjärdedel av efterfrågan ). En annan utbildningsgrupp där det beräknas att bli konkurrens om de lediga jobben är journalister. Intresset för yrkesområdet är stort och årligen utbildas ett stort antal journalister vilket medför att utbudet av utbildningsplatser överstiger den tillväxt av jobb som sker. Samtidigt väntas en betydande brist uppstå bland psykologutbildade i. Knappt hälften av behovet väntas kunna täckas av utbildad arbetskraft år. En fortsatt svagt stigande efterfrågan väntas inte kunna matchas av tillgången, som istället beräknas sjunka kraftigt under prognosperioden. Nästan 40 % av psykologutbildade i beräknas att gå i pension. Tillgången på psykologer blir inte tillräcklig eftersom det utbildas för få. Under de närmaste fem åren blir tillgången mycket liten, men sedan ökar antalet nyutexaminerade eftersom antalet utbildningsplatser blivit fler. 4 Stort överskott bland utbildade inom teknik och tillverkning Teknik och tillverkning är den största utbildningsinriktningen i, år 2009 fanns det drygt 22 000 personer med denna utbildning. År väntas tillgången ha ökat till 24 500 personer vilket är större ökning än den på efterfrågesidan. Men det finns ganska stora skillnader mellan olika utbildningsgrupper inom denna inriktning. Överlag beräknas överskottet bli störst på personer med utbildning på gymnasial medan det finns flera utbildningsgrupper (civil- och högskoleingenjörer) på eftergymnasial nivå som beräknas att ha brist år. Stark tillväxt inom handel och logistik Både handel och logistik är två växande branscher i. Utbildningsinriktningen Tjänster väntas uppvisa en liten brist på arbetskraft år eftersom efterfrågan växer snabbare än tillgången. Bristen väntas att uppstå även på personer med 4 AF Yrkesbarometer
handels- och administrationsutbildning där både tillgång och efterfrågan beräknas att minska det kommande decenniet. En stor andel av anställda i de branscherna har gymnasial utbildning, och inte sällan en allmän utbildning dvs. utan yrkesinriktning. Eftersom personalomsättningen är hög inom framförallt handel, är rekryteringsbehovet alltid stort. Utvecklingen inom internethandeln kan dock komma att bli än starkare framöver, vilket påverkar butiksförsäljningen och behovet av försäljare (gäller framförallt inom fackhandeln). Obalanserna är dock relativt små även för de mer specifika inriktningarna. Sammanfattning Den grundläggande förutsättningen för tillväxt och kompetensförsörjning, befolkningstillväxten, beräknas att fortsätta i även under det kommande decenniet. Men tillväxten kommer att vara fördelad på ett annat sätt än under det föregående decennium. Antalet i arbetsför ålder kommer att minska något samtidigt som antalet äldre blir fler. För att tillgången skulle kunna matcha arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft måste inpendlingen till öka. För detta krävs att infrastrukturen och transportsystemet förbättras, men även att kunskapsintensiteten i näringslivet höjs. Utbildningsnivån hos sjuhäradsborna är alldeles för låg. Även i de växande branscherna såsom handel och logistik är utbildningsnivån betydligt lägre än genomsnittet för hela Västra Götaland. Eftersom övergångsfrekvensen till högskolan ligger lägst i hela länet finns det risk att man inte kan möta upp den ökande efterfrågan på högutbildade. Högskolan i Borås spelar en mycket viktigt roll för den framtida kompetensförsörjningen i och högskolans forskningsområden har en stor betydelse för regionens tillväxtbranscher. Men bland bristyrkena finns även många yrken som kräver en utbildning som inte erbjuds i, ex. poliser, läkare, tandläkare, psykologer. Därför är det viktigt pendlingsmöjligheterna blir bättre och att unga som flyttat ut för högre studier återvänder till. De största utmaningar på arbetsmarknaden i : Höja utbildningsnivån, inte minst i de branscherna där specialiseringen är stor Bättre pendlingsmöjligheter mellan Göteborg och Borås Författare: Keili Saluveer Fakta & Analys är en kortrapport från Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat. Syftet med rapportserien är att öka kunskapen om förutsättningarna för regional utveckling i Västra Götaland. På www.vgregion.se/regionutveckling/rapporter kan du registrera dig för prenumeration och ladda ner samtliga kortrapporter. Kontakt: Mats Granér, chef Analys och uppföljning, mats.graner@vgregion.se, tel. 031-63 09 34