Stridsåtgärder och legala begränsningar

Folkbildning i Karlstad 7 juli 2018. Föredrag 1 av 2. Stridsåtgärder och legala begränsningar Disposition 1. Stridsrätten idag och det nya lagförslaget 2. Konfliktmönster och legala begränsningar 1864-2018 3. Vad kan vi löntagare göra? + diskussion 1. Stridsrätten idag och det nya lagförslaget Begreppet strejkrätt en delmängd av stridsrätt/konflikträtt Vad ingår i begreppet facklig stridsåtgärd? Finns ingen legaldefinition. Diffusa gränser men tre kriterier i AD-praxis: Kollektiv åtgärd med fackligt syfte. Åtgärd = påtryckningsmedel, någorlunda effektivt. Stridsåtgärder medför ofta ekonomisk skada eller annan olägenhet. Exempel: - Strejk, total arbetsnedläggelse - Blockad, partiell stridsåtgärd t.ex. övertids, vissa arbetsmoment, vissa maskiner, nyanställningsblockad (särskilt effektivt vid facklig arbetsförmedling) - Jobba efter regelboken (obstruktion) - Maskning - Bojkott (konsument- eller producentbojkott) - Hot att kollektivt säga upp sig - Flygbladsutdelning etc. AG-sidan: Lockout m.m. Strejkbryteri lagligt i Sverige men ovanligt. Ej tillåtet upprätta spärrande strejkvaktskedja utanför arbetsplats (se 3 kap. 1 ordningslagen). Dock, AT rätt att vara neutral d.v.s. vägra utföra smittat arbete. 1

Var finns stridsrätten? Grundlagsfäst MR. Svenska staten förbjuden att avskaffa stridsrätten. Konstitutionell grund: - 2 kap. 14 RF (Regeringsformen): En förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal. Obs! en kollektiv (inte individuell) rättighet för AT-sidan. - artikel 11 EKMR (Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter). Föreningsfrihet, innefattar förhandlingsrätt och stridsrätt (enligt två turkiska domar). - EU-rätten, stridsrätten är en grundläggande rättighet enligt Waxholm/Lavaldomen (2007) och artikel 28 i EU-stadgan. Fredsplikt = förbud mot stridsåtgärd Var? Primärt i MBL (Medbestämmandelagen). Men även i LOA (Lag om offentlig anställning), vanliga K-avtal och huvudavtal t.ex. 1938 års Saltsjöbadsavtal och 1997 års Industriavtal Överträdelse av fredsplikt = olovlig stridsåtgärd Sanktionerat med skadestånd mot facket eller mot AT (om inget fack anordnat striden), både allmänt (ideellt) och ekonomiskt skadestånd. (Se 54, 55 59 MBL) Obs! civilrätt och civilprocess =parterna väcker talan och processar. Primärt i AD (Arbetsdomstolen). Ej offentlig rätt/straffprocess som triggar polis, åklagare, böter, fängelse. AG kan göra fredspliktsinvändning. Då måste AT-sidan vänta med strid och rätta sig efter AD:s interimistiska beslut (snabbt och tillfälligt beslut) 2

De viktigaste fredspliktsreglerna 41 punkt 1-4 MBL (Kollektivavtalet som fredspliktsinstrument) Huvudregel: - fri stridsrätt i avtalslöst tillstånd - fredsplikt i avtalsbundet tillstånd, obs! fack utan avtal har kvar stridsrätt U-tag, stridsrätt trots avtalsbundenhet: - Oreglerade intressefrågor (dock vanligtvis generell fredsplikt genom k-avtal) - Sympatiåtgärder om den s.k. primärkonflikten är lovlig - Indrivningsblockad (41 tredje stycket MBL) - Politisk stridsåtgärd (dock förbud för offentligt anställda enligt 23 LOA) - Kvarlevande stridsrätt för att genomdriva k-avtal om medbestämmande (44 MBL, återigen vanligtvis generell fredsplikt genom k-avtal) Obs! nämnda regler om fredsplikt är formellt neutrala (reciproka) men gynnar i realiteten AG-sidan AT-sidan är underordnad, har störst behov av att kunna vidta stridsåtgärder. Måste erövra lite mer av produktionsvärdet eller makten i företaget för att tillvarata sina intressen. AG överordnad, ej stort behov av lockout. Kan tillvarata sina intressen genom att helt enkelt utöva den makt man redan har t.ex. öka arbetstempot utan att höja lönen eller slimma personalstyrkan för att pressa kostnaderna. AG kan dessutom stärka sin makt --- under rådande fredsplikt --- genom en rad åtgärder som hittills inte har klassats som stridsåtgärder av AD. (Oklart vad utfallet skulle bli om AT-sidan börjar stämma AG för olovlig stridsåtgärd.) Exempel: - Omorganiseringar - Omplaceringar - Hyvling - Ersätta anställda med bemanningspersonal - Lägga ut arbete på underleverantör/entreprenör - Uppsägning/avsked + tvångsutköp enligt 39 LAS - Flytta produktion 3

Det nya lagförslaget Sv Näringsliv kampanj sedan åtminstone år 2005: - Total fredsplikt inom alla k-avtalsområden, primärt för att bekämpa fristående fack som SAC och Hamnarbetarförbundet men sannolikt också för att nyttja avtalsshopping och gula fack - Täppa till sista utrymmet för strid i rättstvister - Proportionalitetsregel - Begränsa sympatiåtgärder - Begränsa politiska stridsåtgärder I maj 2017, S-regeringen hörsammar krav nr 1 och 2. Men statliga utredningen (SOU 2018:40) skrinläggs p.g.a. överenskommelsen mellan LO, TCO, Saco och Svenskt näringsliv 5 juni 2018. Huvudorganisationernas förslag om tillägg i MBL: 41 d En arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som redan är bunden av ett kollektivavtal för arbetet ifråga 1. om åtgärden inte har till ändamål att uppnå ett kollektivavtal som medför fredsplikt mellan arbetsgivaren och den organisation som vidtagit stridsåtgärden 2. om arbetstagarorganisationen inte har förhandlat med arbetsgivaren om de krav som organisationen ställer 3. om arbetstagarorganisationen, som villkor för att upphöra med stridsåtgärden, uppställer andra krav än de som varit föremål för förhandling 4. om kraven avser vilken rättslig verkan ett kollektivavtal mellan parterna kommer att få. Beträffande förhandlingar enligt första stycket ska 10 i denna lag äga motsvarande tillämpning. Skyldigheten att förhandla enligt första stycket gäller dock inte om det har förelegat hinder mot förhandlingen som inte har berott på arbetstagarorganisationen. Bestämmelserna i denna paragraf ska inte tillämpas i de fall som avses i 41 första stycket punkt 4 eller 41 tredje stycket. 41 e Arbetsgivare och arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd som har till ändamål att utöva påtryckning i pågående individuella tvister rörande innebörden eller tillämpningen av lag eller avtal. 44 Denna bestämmelse är inte tillämplig i de situationer som avses i 41 d 4

Konsekvenser, obs! en pågående analys (se vidare lästips längst ned) Källor för tolkning, utöver förslaget till lagtext: parternas korta lagkommentar, deras uttalanden vid presskonferensen, eventuellt kan SOU 2018:40 ge ledtrådar (trots skrinläggning) eller överföras till en ny proposition. 41 e Förbud mot strid i rättstvist (även i avtalslöst tillstånd) Problem? Blir t.e.x. olovligt att strida för uppsagd/avskedad kollega. Viktigt att kunna strida. Ty LAS (Lagen om anställningsskydd) fungerar inte mot militanta AG p.g.a. paragrafen om tvångsutköp (39 LAS). Fler problem? Hamnarbetarförbundet har reflekterat: blir strid i blandade intresse/rättstvister förbjudna även om tvisten är övervägande intressetvist? 41 d Hela paragrafen skyddar AG som är bunden av k-avtal Punkt 1 Förbud mot strid som ej syftar till k-avtal Problem? Drabbar direkt SAC, Hamnarbetarförbundet och andra fristående fack som ofta tar strid för bättre villkor utan att kräva k-avtal. Alla sådana strider blir olovliga. Syndikalister har t.ex. stridit för bättre arbetsmiljö, lägre arbetstempo och nyanställningar. Viktigt för SAC att kunna strida mot gult beteende från vissa förbund i LO, TCO och Saco. Viktigt för hela den berörda personalstyrkan. Exempel: Syndikalister kontra LO-facket Skogs- och Trä på företaget Eco Glocal i Umeå. Stoppade generell lönesänkning genom maskning, krävde ut ersättning i förhandling. Viktigt för fristående Brandmännens riksförbund kontra Kommunal. AG-sidan har bytt k-avtal till Kommunals billigare avtal. Sämre löner för deltidsbrandmän. (Fler fristående fack: Ambulansförbundet, Bussarbetarnas riksorganisation, Svensk pilotförening, Svensk lokförarförening. På G Barnmorskeförbundet.) Fler problem? Indirekt problem för LO-facken etc. Ett angrepp på fristående fack försvagar även LO-fackens förhandlingsposition. T.ex. en stridbar SACsektion på arbetsplatsen ger LO och AG starka incitament att producera bra överenskommelser. På samma vis med Hamnarbetarförbundet i relation till LO- Transport och AG. 5

Risker? Kurt Junesjö, Mats Glavå och Anders Kjellberg befarar: AG får bättre möjligheter till avtalsshopping. Om Figeholms-målet (2015 nr 110) blir obsolet. I målet hade AG bytt från LO-Pappers k-avtal till Metalls billigare. Men AD ansåg att Pappers fick strida för sitt avtal nr 2, för att man ej försökte undantränga Metalls avtal nr 1. Varför kan nya lagförslaget göra Figeholms-målet obsolet? Junesjö m.fl. är något svävande. Ett scenario: strid för avtal nr 2 blir olovligt, rätt och slätt. Annat scenario: strid för avtal nr 2 är fortfarande lovligt men enbart avtal nr 1 blir tillämpligt (beträffande löner och anställningsvillkor). Fler risker? Om nya gula fack uppstår, kanske särskilt i nya företag och branscher. Likt SD:s Löntagarna. Ännu värre avtalshopping. Risk för alla fack? Kurt Junesjö och Hamnarbetarförbundet befarar: proportionalitetsregel smygs in. Att strid för k-avtal inte är tillräckligt för att striden ska anses lovlig. Blir dessutom nödvändigt att avtalskraven är rimliga. Om AD finner dem orimliga eller ovidkommande, blir striden olovlig. Fackets vilja till k-avtal bedöms icke trovärdig. Punkt 2 Förbud mot strid för krav som ej förhandlats i förväg. Punkt 3 Förbud mot strid som villkoras av andra krav än de förhandlade. Problem? Hamnarbetarförbundet har påpekat: blir olovligt kräva att kollegor återanställs som har avskedats under pågående strid. Detta förbud, tillsammans med förbudet mot strid i rättstvist, gör det svårare att rädda jobben. Punkt 4 Förbud mot strid för att ett k-avtal ska tillämpas på ett visst sätt. Berör rättstvist om k-avtal. Jämför förslaget 41 e (individuella rättstvister) Problem? Hamnarbetarbetarförbundet påpekar: blir svårare säkra att AG efterlever k-avtalet. Sista stycket i 41 d Bekräftar att två gamla regler i 41 MBL fortsätter gälla. Indrivningsblockader fortfarande lovliga trots k-avtal. Sympatiåtgärder fortfarande lovliga, trots k-avtal, om primärkonflikten är lovlig. 6

44 Ett tillägg i gammal paragraf. Kvarlevande stridsrätt gäller ej om facket krockar med fredsplikten i den nya 41 d MBL. Summan av alla nya förbud Problem för alla fack. Nya möjligheter för AG att göra fredspliktsinvändningar, fördröja strid och belasta facket med rättsprocesser och -kostnader Sluttande plan i AD? Mycket kring lagförslaget är oklart. Men AD:s tradition är att utvidga fredsplikten d.v.s. utöver lagens ordalydelse. Exempel, kvardröjande fredsplikt för utträdande medlem i fack med k-avtal (fredsplikt gäller f.d. medlemmen så länge avtalet gäller). Sedermera kodifierat i 26 tredje stycket MBL. Sluttande plan i riksdagen och på arbetsmarknaden? Sv Näringsliv kräver fler begränsningar av stridsrätten som politikerna genomför. Facken försvagas, k-avtalens innehåll försämras etc. 7

2. Konfliktmönster och legala begränsningar 1864-2018 Första kända strejken i Sverige ägde rum redan år 1491. Men strejker hör framförallt samman med industrikapitalismen och senare tjänstekapitalismen. Forskning om Sverige, skralt (men se lästips längst ned) Strejkvågor följer 50-åriga cykler, internationellt mönster Toppar kring: 1870 -> Fackliga pionjärstrejker och utomfackliga strejker. 1920 -> Sverige ett av de mest konfliktdrabbade länderna i Europa. 1970 -> Vild strejkvåg, i Sverige till 1991. Hamn, Gruv, Skog, Städerskor, Sömmerskor m.fl. (1991 -> Stiltje, dock handfull stridbara förbund, enstaka vilda strejker) 2020 -> En ny strejkvåg? Andra metoder? Stridsrätten historiska milstolpar Med få undantag alltmer begränsningar över tid 1864 års Näringsfrihetsförordning, strejkfrihetens genombrott (privat sektor) 1928 KAL (Kollektivavtalslagen). Lag om AD (Arbetsdomstolen). Fredsplikt knyts till k-avtal (överförs sedermera till MBL). 1938 Saltsjöbadsavtalet, föregicks av statlig fredspliktsutredning (SOU 1935:65-66), följdes av LO-kongressen 1941 1965 Stridsrätt för kommunal- och statsanställda 1976 MBL. Nytt krav på beslut om strid i behörig ordning d.v.s. vanligtvis i förbundstoppen (41 första stycket MBL). Reaktion på bl.a. Skogsstrejken 1975. Nytt förbud mot fack att anordna, stödja, medverka i olovlig stridsåtgärd (42 första stycket). SAP-LO positiva. Udden mot SAC och reaktion på bl.a. Gruvstrejken 1969. 1990 (S)-förslag om totalt strejkförbud och lönestopp. Föll. 8

1992 Höjt skadestånd för AT vid olovlig strid. Ca 2000 kr i 1992 års penningvärde. 1997 Industriavtalet + efterföljare i andra sektorer, medlare kan stoppa stridsåtgärder m.m. 2000 Nytt statligt Medlingsinstitut, rätt uppskjuta stridsåtgärder och motverka lönekrav som är högre än industrins märke. Ett slags proportionalitetsregel. En historisk läxa: - Britannia-domen (AD 1989 nr 20), AD tolkade 42 första stycket MBL som generellt förbud mot undanträngande av k-avtal. Drabbade LO-förbundets stridsåtgärd i målet - Lex Britannia, tillägg i MBL medger undanträngande av utländskt k-avtal - Waxholm/Lavaldomen (2007), EU-domstolen angriper Lex Britannia som nationellt diskriminerande. (Lavaldomen fastslår också att strid mot gränsöverskridande tjänsteleverantör endast får avse minimilönerna i k- avtalen. Ett slags proportionalitetsregel.) MBL var inget kirurgiskt ingrepp! Dock: än så länge innebär Figeholms-målet att stridsåtgärd för k-avtal mot AG som redan har k-avtal är tillåten OM facket inte uttryckligen kräver att avtal nr 2 ska gälla generellt (d.v.s. även för medlemmar i facket med avtal nr 1). Samt: än så länge har alla fack fri stridsrätt så länge de ej är k-avtalsbundna. 9

3. Vad kan vi löntagare göra? + diskussion Våra strategier Stoppa lagförslaget: 1) Protester på gatorna, media 2) Lobby mot politiker och fackförbundstoppar 3) Strid på arbetsplatserna. Exempel: politisk strejk räddade a-kassan i Spanien, men i Sverige 2006 stod SAC ensamt. Om lagen antas: 4) Stämma Sverige som stat i Europadomstolen, enligt artikel 11 EKMR. Fristående fack drar på sig en fredspliktsinvändning och driver pilotfall. Om MBL kolliderar med artikel 11 ska MBL ej tillämpas i den delen. Utveckla fackliga strategier för en olovlig tillvaro : 5) Kringgå, trotsa det nya strejkförbudet (lära av vilda strejkvågen) 6) Budgetera för skadestånd (som t.ex. finländska transportfacket) 7) Undfly stämningar och skadestånd (upplösa fackklubb, bilda ny) 8) Sprida ett kreativt lovligt motstånd (se mitt föredrag nr 2) Långsiktigt: 9) Återuppbygga den svenska fackföreningsrörelsen på våra egna arbetsplatser. I SAC bygger vi sektioner för alla yrken utom cheferna. 10) Främja organiseringen t.ex. genom att omvandla våra Nätverk till försvar av strejkrätten till tvärfackliga forum. Ett permanent forum på varje ort, för utbyte av erfarenheter. För alla på golvet, inte bara fackliga förtroendevalda. Historisk föregångare: Fackliga Samorganisationer (FSO) eller Fackliga Centralorganisationer (FCO). Synonymer, i båda fallen lokalt/regionalt och branschöverskridande. Idé om bred klassolidaritet. Glädje och stolthet på vägen! flytta fram positionerna mot AG-sidan och deras politiska vapendragare! 10

LÄSTIPS Aktuellt om stridsrätten på internet: Junesjö, Kurt: https://www.arbetaren.se/2018/06/15/ylva-johansson-gynnar-naringslivets-intressen/ Glavå, Mats: https://www.arbetsvarlden.se/forskare-parternas-forslag-riskerar-forsvaga-densvenska-modellen/ Glavå, Mats: http://firefighters.se/artiklar/mats-glava-juridikdocent-och-expert-pa-arbetsratt/ Ahlberg, Kerstin m.fl.: https://arbetet.se/2018/06/08/strejkratten-mer-makt-till-ad-ocharbetsgivarna/ Kjellberg, Anders: https://www.arbetsvarlden.se/gula-fack-kan-vaxa-och-bli-riksomfattande/ Hamnarbetarförbundets analys (kommer snart) SAC:s analys (kommer snart) Grundböcker, arbetsrätt: Sigeman/Sjödin: Arbetsrätten En översikt Göransson mfl: Arbetslagstiftning Om strejker m.m. i Sverige Korpi, Walter (1970). Varför strejkar arbetarna? En sociologisk betraktelse över konflikter, makt och rätt på arbetsmarknaden. Stockholm: Tiden. Thörnqvist, Christer (1994). Arbetarna lämnar fabriken: strejkrörelser i Sverige under efterkrigstiden, deras bakgrund, förlopp och följder. Ak. avh. Göteborg: Univ. Thörnqvist, Christer (2018): http://www.dagensarena.se/essa/inte-sjalvklart-att-lagstiftning-ledertill-farre-strejker/ Lindberg Henrik (2006). Konflikt, konkurrens och korporativa karteller Nya konfliktmönster och konfliktdimensioner på svensk arbetsmarknad 1993-2005. Stockholm: Ratio. Fransson, Susanne (2009). Kvinnors strejker en väg till rättvisa och jämställda löner? i Egerö, Anne-Marie (2009). Nio perspektiv på jämställdhet. Stockholm: Medlingsinstitutet. + Årliga rapporter från statliga Medlingsinstitutet, gratis på internet. 11