TJÄNSTESKRIVELSE 1(7) Förvaltning Hälso- och sjukvård Haleh Lindqvist Hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör Datum Diarienummer 2017-01-31 RS170100 Regionstyrelsens arbetsutskott Förbättringsprogram för framtidens psykiatri Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott beslutar att uppdra åt Driftnämnden Psykiatrin att: - Lägga grunden för framtidens psykiatri genom att fatta beslut om en åtgärdsplan enligt nedan för genomförande med start av första fasen under februari 2017 o Åtgärderna ska vara i linje med hälso- och sjukvårdsstrategin och möjliggöra följsamhet till budget och bevarad eller höjd kvalitet o Ordinarie månatlig uppföljning kompletteras med uppföljningsmöten mellan driftnämnden och förvaltningschefen för psykiatri där beslutade åtgärder kommer att följas upp. - I första fasen av åtgärdsplanen ska följande områden inkluderas: o Förbättra ledning, styrning och uppföljning utifrån kvalitet, leverans, produktion och ekonomi, till exempel effektiviseringsmöjligheter utifrån kostnadsgenomgång o Säkerställ kompetensförsörjning utifrån patienternas behov, till exempel minskning av sjukfrånvaron och utfasning av hyrpersonal o Utveckla vårdprocesser och arbetssätt, till exempel ökad leverans/produktivitet inom öppenvården vuxenpsykiatrin och förbättrad remisshantering med bland annat motsvarande BUP-linje för vuxenpsykiatrin, nya virtuella kanaler för konsultativt stöd samt genomgång för att identifiera möjligheter till förbättrat arbetssätt för internremisser - Kontinuerligt avrapportera genomförandet av förbättringsprogrammet vid särskilda avstämningar med regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott. Sammanfattning Under 2015 kom signaler på växande utmaningar inom den psykiatriska vården inom egen regi vilka accentuerades under början av 2016 med bland annat ökad sjukfrånvaro, överbeläggningar inom slutenvården och ett ekonomiskt underskott.
2(7) För att lägga grunden för ett förändringsarbete med målsättningen att skapa förutsättningar för framtidens psykiatri och stänga det ekonomiska underskottet beslutade Hälso- och sjukvårdsutskottet under våren 2016 om en genomlysning av den specialiserade psykiatrin i egen regi. I samråd med psykiatrin utformades en process för genomlysningen som skulle möjliggöra direkt implementering av förbättringsåtgärder parallellt med analysarbetet. Rapporten från genomlysningen kommer att vara klar i februari 2017. De fakta som är med i detta beslutsunderlag kommer från genomlysningen och har presenterats för psykiatrins ledningsgrupp, arbetsutskottet för driftnämnden för psykiatri och hälso- och sjukvårdsutskottet. Genomlysningen från 2016 visar att det görs mycket bra inom psykiatrin i Halland, samtidigt som det finns tydliga förbättringsmöjligheter. Dessa möjligheter kan grupperas i fem teman, som listas nedan tillsammans med exempel på prioriterade åtgärder: 1. Förbättra ledning, styrning och uppföljning utifrån kvalitet, leverans, produktion och ekonomi, till exempel effektiviseringsmöjligheter utifrån kostnadsgenomgång Se bilaga punkt 1 2. Säkerställ kompetensförsörjning utifrån patienternas behov, till exempel minskning av sjukfrånvaron och utfasning av hyrpersonal Se bilaga punkt 2 3. Utveckla vårdprocesser och arbetssätt, till exempel ökad leverans/produktivitet inom öppenvården vuxenpsykiatrin och förbättrad remisshantering med bland annat motsvarande BUP-linje för vuxenpsykiatrin, nya virtuella kanaler för konsultativt stöd samt genomgång för att identifiera möjligheter till förbättrat arbetssätt för intern remisser Se bilaga punkt 3 4. Öka delaktigheten hos patienter, brukare och närstående Se bilaga punkt 4 5. Stärk samverkan inom psykiatrin och mellan psykiatrin och övriga hälsooch sjukvården inklusive Regionkontoret och med externa aktörer Se bilaga punkt 5 & 6 Samtliga förbättringsområden som identifierats inom ramen för genomlysningen av psykiatrin kan länkas till prioriteringarna i den beslutade verksamhetsplanen för psykiatrin 2017, men det finns ett behov av att konkretisera vad som ska göras, hur det ska genomföras, till när och vem som är ansvarig. Samtliga åtgärder förväntas kunna genomföras genom en omfördelning av nuvarande resurser. För vissa åtgärder såsom ökad leverans och produktivitet går det att uppskatta storleksordningen av effekten inklusive ekonomiskt utfall medan andra som förbättrad ledning, styrning och uppföljning är svårare att kvantifiera. De är snarare nödvändiga förutsättningar för ett generellt förbättrat resursutnyttjande med bevarad eller högre kvalitet. För alla åtgärder behöver psykiatrin följa upp effekten och kvaliteten.
3(7) Under första kvartalet prognostiserades ett underskott för 2016 på ca 28 MSEK men det utvecklades under året och slutresultatet var minus 52 MSEK, d.v.s. ett underskott motsvarande ca 10 procent av budgeten för 2016. En åtgärd för att nå en budget i balans är att fasa ut användningen av hyrpersonal, som under 2016 kostade drygt 44 MSEK totalt. 23 MSEK av kostnaderna för hyrpersonal kom från heldygnsvården vuxenpsykiatrin, 20 MSEK från öppenvården vuxenpsykiatrin och knappt 2 MSEK från barn- och ungdomspsykiatrin. Med en kombination av ökad leverans/produktivitet i öppenvården, insatser för att minska sjukfrånvaron och förbättrad remisshantering skulle man komma en bra bit på väg. En annan åtgärd för att nå en budget i balans är en systematisk genomgång av kostnadssidan. Se bilaga punkt 7 Behovet av att komma igång med en åtgärdsplan för psykiatrin stärks av det faktum att det utöver underskottet inom psykiatrin finns ett beslut från politiken att under 2017 nå en budget i balans för hälso- och sjukvården genom att frigöra ca 300 MSEK. Bakgrund Resultaten från genomlysningen pekar på att det görs mycket bra inom psykiatrin idag samtidigt som det finns tydliga förbättringsmöjligheter. Åtgärdsförslag För att skapa förutsättningar för framtidens psykiatri kommer det att krävas ett förbättringsarbete, där vissa insatser kan genomföras direkt, och andra är ett arbete på något längre sikt. Detta arbeta behöver komma igång snarast. Arbetet inom psykiatrin kommer att få draghjälp från flera av aktiviteterna inom den regiongemensamma verksamhetsplanen då behoven och utmaningarna inom psykiatrin är av liknande karaktär som för den övriga hälso- och sjukvården i regionen. Driftnämndens och förvaltningschefens genomförande av åtgärdsplanen kommer att stöttas av hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektören. Nedan görs en genomgång av de åtgärder som föreslås i beslutsunderlaget. Att konkretisera ekonomiska antaganden är alltid behäftat med en viss osäkerhet, men brukar kunna ge en rättvisande bild av storleksordningen. Förbättra ledning, styrning och uppföljning utifrån kvalitet, produktion och ekonomi, till exempel effektiviseringsmöjligheter utifrån kostnadsgenomgång Detta innebär en systematisk genomgång av kostnaderna i syfte att frigöra resurser med bevarad eller höjd kvalitet. Om man skulle kunna minska kostnaderna med 5 procent skulle det innebära 26 MSEK och 1 procent 5 MSEK.
4(7) Här kommer psykiatrin kunna få draghjälp av flera av de regiongemensamma aktiviteterna för 2017 såsom Praktiskt realiserande av inköpsstrategi, en Regiongemensam utvecklad beställningsservice, Regiongemensamma månadsrapporter och Produktions- och kapacitetsstyrning. Vid genomgång av kostnaderna ska lagstyrd och frivillig verksamhet samt verksamhet som sker i samverkan med andra inkluderas. Säkerställ kompetensförsörjning utifrån patienternas behov, till exempel minskning av sjukfrånvaron och utfasning av hyrpersonal Att minska sjukfrånvaron är en avgörande åtgärd, inte minst från arbetsmiljösynpunkt. Inom psykiatrin var andelen sjukfrånvaro av total tidsanvändning nästan 8 procent jämfört med 5 procent inom Hallands sjukhus, Närsjukvården samt Ambulans, Diagnostik och Hälsa under 2016. Kostnader för sjuklön inom psykiatrin för 2016 uppgick till 6,8 MSEK. En minskning av sjukfrånvaron till samma nivå som de övriga förvaltningarna skulle, utifrån dagens status, motsvara 17 årstjänster inom vuxenpsykiatrin och 5 årstjänster inom barnoch ungdomspsykiatrin. Sjukskrivningarna är högst bland sjuksköterskor. För att lyckas krävs troligen ett nära samarbete med HR enligt den nya leveransmodellen. Se bilaga punkt 8 & 9 Utfasning av hyrpersonal är en prioriterad åtgärd av en rad orsaker. Kostnaderna för hyrpersonal ger en ökad belastning på förvaltningens ekonomi och en hög andel hyrpersonal försämrar möjligheterna för kontinuitet, vi-känsla och genomförandekultur. Psykiatrin i egen regi i Halland låg 2016 på 6:e plats från toppen i en jämförelse av andelen hyrläkare/specialistläkare med en andel om 32 procent. Andelen i övriga landsting/regioner låg på 7-63 procent. För närvarande betalar psykiatrin ca 15 procent mer per timme för hyrpersonal (läkare 1 411 kr/h och sjuksköterskor 825 kr/h), än andra förvaltningar. Kanske en möjlighet för förhandling vid ett fortsatt behov? Kostnaden för hyrpersonal ökade 2015 till 2016 med ca 200 procent till ca 44 MSEK varav nästan allt omfattas av vuxenpsykiatrin och i huvudsak av öppenvården. På läkarsidan motsvarade detta 7,2 heltidstjänster inom den vuxenpsykiatriska öppenvården och 2,7 inom heldygnsvården. Se bilaga punkt 10 Utveckla vårdprocesser och arbetssätt, till exempel ökad leverans/produktivitet inom öppenvården vuxenpsykiatrin och förbättrad remisshantering med bland annat motsvarande BUP-linje för vuxenpsykiatrin, nya virtuella kanaler för konsultativt stöd samt genomgång för att identifiera möjligheter till förbättrat arbetssätt för intern remisser Ökning av leveransen/produktiviteten i öppenvården vuxenpsykiatrin ter sig utifrån jämförelse med andra vårdgivare som en rimlig åtgärd. Det är till exempel rimligt
5(7) att det råder lika villkor för den psykiatriska vården i det specialiserade vårdvalet och i den egna regin och konstruktionen av vårdvalet för den specialiserade psykiatrin i Region Halland bygger på att läkarna ska ta fem sex patienter per dag. I flera andra regioner/landsting arbetar man med produktionsmål. Ett exempel är Akademiska sjukhuset i Uppsala där man satt ett produktionsmål för alla läkare om fem patienter per dag och säkerställt genomförandet genom att implementera öppna tidböcker och utlagda tider tillgängliga för bokning. Det är 15 timmar som läggs ut för bokning, d.v.s. knappt 40 procent av en heltidsvecka på 40 timmar. Vid all diskussion om leverans och produktivitet är det avgörande att minnas att det inte är relevant att bara mäta antal utan det är vad man gör också. Därför behöver man också mäta kvalitet. Se bilaga punkt 11 & 12 Jan-juni 2016 genomförde läkarna inom vuxenpsykiatrin i genomsnitt 2,9 mottagningsbesök/dag (1,9-5,3) och inom barn- och ungdomspsykiatrin genomsnitt 4,3 mottagningsbesök/dag (2,5-7,5). För att kunna omhänderta de öppenvårdsbesök som under 2016 genomfördes av hyrläkare skulle de idag 11,2 anställda läkarna behöva genomföra i genomsnitt 4,8 mottagningsbesök per dag vilket motsvarar en ökning med 1,9 mottagningsbesök per dag. Om genomsnittet ökade till fem mottagningsbesök per dag skulle de utökade tiderna förutom att fasa ut hyrläkarna också ge 506 fria tider, som t ex skulle kunna räcka till fem mottagningsbesök för 100 patienter. Ovanstående räkneexempel baserar sig på siffrorna från 2016 och syftar till att visa på storleksordningen av den ökade nytta man skulle kunna nå med fem mottagningsbesök per läkare och dag. Det syftar inte till att slå fast den exakta nödvändiga förändringen är exakt 1,9 besök per dag. Vad som behöver göras för att öka det genomsnittliga antalet besök per dag brukar skilja sig mellan olika mottagningar och inkluderar att förändra arbetssättet hos enskilda individer, skapa de verktyg och förutsättningar som krävs, exempelvis genom införandet av en tidbok såsom i exemplet från Akademiska sjukhuset samt att stärka övriga kompetenser på mottagningen. De regiongemensamma aktiviteterna att breddinföra utvecklad arbetsfördelning och införa webtidbok förväntas kunna bidra till ökad produktivitet. Ett första steg för vuxenpsykiatrin är troligen att se vad man kan lära från barn- och ungdomspsykiatrin som har ökat sin produktivitet under flera år och idag har nästan den nivå som vuxenpsykiatrin behöver nå för att kunna fasa ut hyrläkarna inom öppenvården. Se bilaga punkt 13 & 14 Förbättrad remisshantering med bland annat motsvarande BUP-linje för vuxenpsykiatrin, nya virtuella kanaler för konsultativt stöd samt analys för att identifiera möjligheter till förbättrat arbetssätt för intern remisser. Allt med syftet att resurserna inom den specialiserade psykiatrin ska gå till de som har störst behov.
6(7) Antalet remisser till den specialiserade psykiatrin i egen regi ökade med drygt 29 procent 2013-16. 2016 inkom 8 900 remisser varav 6 100 till vuxenpsykiatrin, 2 600 till barn- och ungdomspsykiatrin och 200 till ätstörningsmottagningen. Inom barn- och ungdomspsykiatrin har man utvecklat en BUP-linje, genom vilken man utifrån en telefonkontakt triagerar alla patienter inklusive egenremisser. På vuxensidan finns det i dagsläget ingen motsvarighet, vilket gör det sannolikt att patienter kommer till den specialiserade psykiatrin trots att de kunnat få hjälp till exempel inom närsjukvården. Se bilaga punkt 15 Av de 6 100 remisser som kom till vuxenpsykiatrin 2016 var 1 034 stycken, drygt 17 procent egenremisser, dvs kontaktbrev direkt från patienter utan att behovet bekräftats av första linjens psykiatri vilket inkluderar till exempel närsjukvården. Se bilaga punkt 16 1 690 remisser 2016, drygt 28 procent, kom från närsjukvården, där en stor andel troligen genom konsultativt stöd från psykiatrin kunnat gå kvar hos sin allmänläkare. Här kommer psykiatrin att få draghjälp utifrån att det är en regiongemensam aktivitet i verksamhetsplanen för 2017 som syftar till att utveckla former för konsultation genom virtuella kanaler där patienten i möjligaste mån kan behållas hos till exempel närsjukvården. Avsikten är att utveckla en modell i samarbete mellan psykiatrin och närsjukvården för att sedan rulla ut den till övriga förvaltningar. Se bilaga punkt 17 1 015 remisser 2016, 17 procent, var remisser som skickats internt inom psykiatrin; med ca 80 procent inom vuxenpsykiatrin, ca 20 procent från BUP till vuxenpsykiatrin och ca 1 procent från psykiatrin i andra landsting/regioner. Det är sannolikt att det finns möjligheter att frigöra tid genom ändrade arbetssätt kring det interna remissflödet. Här behöver psykiatrin återkomma med en fördjupad förståelse kring det interna remissflödet så att förbättringsförslag kan diskuteras utifrån en gemensam förståelse av nuvarande situation. Se bilaga punkt 18 Som framgår av resonemanget ovan kan psykiatrin påverka inflödet genom triagering och hur man samverkar med de som remitterar patienter. För att uppskatta storleksordningen av förbättrad remisshantering låt oss anta att inflödet kan minskas med 10 procent. Under 2016 kom nya patienter i genomsnitt på fem mottagningsbesök. Detta skulle då motsvara att 610 patienter som tidigare kommit in till psykiatrin inte skulle göra det längre och ca 3 015 mottagningsbesök frigöras. Även om en tredjedel av denna frigjorda tid skulle behöva användas till triagering, konsultativt stöd och andra ändrade arbetssätt så återstår ca 2 000 frigjorda tider eller möjlighet till andra insatser.
7(7) Ekonomiska konsekvenser av beslutet Genomförandet av den beskrivna åtgärdsplanen syftar till att minska underskottet och få ekonomi i balans. De åtgärder som finns förväntas kunna genomföras genom ett bättre nyttjande av existerande resurser. Driftnämnden ska säkerställa systematisk och kontinuerlig uppföljning. Regionkontoret Regiondirektör Catarina Dahlöf Haleh Lindqvist Hälso- och sjukvårdutvecklingsdirektör Bilaga Ingen bilaga Styrelsens/nämndens beslut delges Driftnämnden Psykiatri
Datum: 2017-09-14 1 Förvaltning Psykiatrin Halland Goran Delic Förvaltningschef Förbättringsprogram för framtidens psykiatri Psykiatrin Hallands yttrande till förbättringsprogrammet 1 Specialistpsykiatrin i Halland kommer under 2018 att starta med gemensam målstyrning i Stratsys. Förberedelserna inför starten löper enligt planering med konkretisering av verksamhetsplan 2018, selektering av driftfaktorer samt utbildning av chefer och nyckelpersoner. Tillsammans med starten av gemensam målstyrning i Stratsys kommer en förvaltningsövergripande rutin kring styrning och uppföljning, som ligger i linje med hälso- och sjukvårdsstrategin, mål och budget samt riktlinjerna för region Hallands uppföljning. 2 Genomgång av personalsituationen utifrån den medicinska utvecklingen inom specialistpsykiatrin, med fokus på de nya vård- och behandlingsprogrammen, ska tillsammans med utvecklad arbetsfördelning lägga grunden till dagens bemanningsplan och förbereda för framtidens psykiatri. 3 Specialistpsykiatrin i Halland arbetar kontinuerligt med förbättringsåtgärder för att utveckla vården för patienten. Under 2017 startades adhd-basenhet inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det är BUP-linjen som ansvarar för att efter genomförd BCFPI skicka rena adhd-patienter 6 12 år till enheten. Enheten skickar ut formulär till barnets skola och när det ifyllda formuläret inkommit bokas det ett nybesök till enheten, som finns i anslutning till BUP-mottagningen i Halmstad. Detta är oavsett var i länet barnet bor. På mottagningen får familjen initialt träffa en ST-läkare, för ställningstagande till fortsatt behandling. Förvaltningen har fortsatt sitt förbättringsarbete och inom bland annat områdena digitalisering, samverkan och beroendevård har förbättringsarbetet givit resultat. Arbetsprocessen har varit långsam för att starta webbtidbokning och Questlink, men förberedelserna pågår och det sker kontinuerligt framsteg i denna process. Specialistpsykiatrin har tillsammans med närsjukvården starta en övergripande samverkansgrupp mellan parterna där alla strategiska beslut eller beslut som kan få strategiska konsekvenser fattas. Samverkansgruppen har som utgångspunkt ett perspektiv där patienterna betraktas som gemensamma och där fokus i första hand ligger på patientens behov. Samverkansarbetet ska också präglas av kostnadseffektivitet. Gällande en förbättrad remisshantering inom vuxenpsykiatrins öppenvård, som skulle motsvara BUPlinjen, har det tidigare utretts inom förvaltningen med en återrapportering till driftnämnden psykiatri. Utredningen kom fram till att det fanns flera faktorer som omöjliggjorde en effektiv, centraliserad första bedömningsprocess för nya patienter, på motsvarande sätt som BUP-linjen inom barnpsykiatrin. De flesta av dessa faktorer är fortfarande relevanta och därmed är en ny utredning inte aktuell: Det finns inget kvalitetssäkrat instrument som skulle kunna ge information med den kvalité och betydelse som BCFPI ger för barn. En stor del av patienterna, till skillnad från vad situationen är för barn, kommer på remiss från framför allt närsjukvården. Enligt handläggningsöverenskommelse mellan Vårdval Halland specialiserad öppenvård psykiatri, Vårdval Halland
Datum: 2017-09-14 2 närsjukvård och Psykiatrin Halland har närsjukvården ett ansvar, som första linjens psykiatri, att genomföra den första bedömningen av patientens sjukdomsbild och dennes vårdbehov. Utbudet av tjänster från 1177 har ökat sedan den tidigare utredningen och därmed finns det fler möjligheter som komplement för framtidens remisshantering. 4 Verksamheterna inom förvaltningen har flera befintliga samarbetsområden med patienter och närstående, där målsättningen är att öka deras delaktighet. Inom dessa områden pågår det kontinuerligt ett arbete att förbättra samarbetet. På förvaltningsnivå finns det brukarråd och inom kort kommer det att ske ett möte där detta råd ska vara med och spegla förslag till omdaning av avdelning 22 och ambitionsökningen inom HBTQ. På förvaltningsnivå förbereds det för starten av brukarrevision och tillsammans med patienter och närstående har en punkt identifierats som lämpligt för detta. 5 Förvaltningens förberedelser för den kommande lagen om samverkan vid utskrivning från sluten vård samt den kommande överenskommelsen, riktlinje för trygg och effektiv utskrivning från slutenvård och vård- och omsorgsplanering i öppenvård, ökar samverkan mellan de olika verksamheterna. Denna förändring kommer att medföra tydliga förbättringar för mångsökande patienter och patienter med komplexa vårdsituationer. 6 Sveriges kommuner och landsting, SKL, kom i slutet av 2015 överens med regeringen om att göra en extrasatsning på kvinnohälsovård. Specialistpsykiatrin deltar i det regionövergripande arbetet kring omhändertagandet av gravida kvinnor med psykisk ohälsa. Målsättningen är att nya arbetssätt utvecklas och att kvinnorna ska följas både under och efter graviditeten. Specialistpsykiatrin kommer att ge handledningsstöd till teamen inom den nystartade verksamheten barn- och ungas psykiska hälsa, som är i närsjukvården regi. Detta handledningsstöd kommer att medföra en förbättrad samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatrin och närsjukvården. Förvaltningen kommer att höja ambitionsnivån för användning av 1177. Den vidareutveckling av 1177 som pågår kommer att ge synergieffekter för specialistpsykiatrin, vilket medför ökade möjligheter för förvaltningen. 7 För att nå en budget i balans, kan inte fokus enbart ligga på kostnadssidan utan det måste också ligga på att behålla patientsäkerheten och utveckla kvalitén. En vidareutveckling av specialistpsykiatrins arbete kring kostnadsminimering kommer att möjliggöras genom gemensam målstyrning i Stratsys och den kommande förvaltningsövergripande rutinen kring styrning och uppföljning. Specialistpsykiatrin tar sig an detta genom att gå igenom produktion, kompetens, resurser och kostnader. 8 Kommentar finns i UR2. 9 Kommentar finns i UR2. 10 Kommentar finns i UR2.
11 Datum: 2017-09-14 3 Det är önskvärt att det råder lika villkor inom den specialiserade psykiatrin. Dock finns det variationer i de styrregler som anger de ekonomiska parametrarna och uppföljningsparametrarna. Variationen förekommer tydligast inom vårdvalet för den specialiserade psykiatrin i Region Halland. Inom detta område är det möjligt med en tydligare styrning av vårdvalet att skapa lika villkor mellan de olika aktörerna. 12 Överföring av kostnaden från hyrpersonal till personal i egen regi medför en ökad personalkostnad, som kommer att mötas utav en högre produktion. Med tanke på hur rekryteringssituationen ser ut, kan det behövas en förstärkning av övriga kompetenser inom öppenvården, för att skapa en tillräckligt god arbetsmiljö för läkarna. Under 2017 har produktionsökningen varit påverkad av försäkringskassans skärpta rutiner genom att patienters försörjning har fått prioriteras före behov av sjukvård. Detta har lett till fler besök för intygsskrivning och ökat administrativt arbete. Fler inkommande remisser till den specialiserade öppenvården har medfört en ökning av bedömningar som läkarna behöver utföra. Genom en rad förbättringsåtgärder och då speciellt en förbättrad rehabiliteringskedja samt förberedelserna inför överenskommelsen riktlinje för trygg och effektiv utskrivning från slutenvård och vård- och omsorgsplanering i öppenvård förväntas medföra en strukturering av det administrativa samt samordningsarbetet. De tidsvinster som kommer utav dessa förbättringar kommer att prioriteras på områden med störst behov. 13 Kommentar finns i UR2. 14 Kommentar finns i UR2. 15 BUP-linjen använder sig utav ett väl beprövat triageringsinstrument som heter BCFPI, Brief Child and Family Phone Interview, som möjliggör en mycket rationell triagering i samband med första kontakten. Nationellt inom den specialiserade vuxenpsykiatrin finns det inte något motsvarande arbetssätt. Den specialiserade vuxenpsykiatrin i Halland arbetar med triagering genom metoder utvecklade inom den specialiserade öppenvården. 16 De patienter som skriver egenremisser till den specialiserade psykiatrin har inte fått sin sjukdomsbild och sitt vårdbehov bedömt av en läkare. Detta medför att läkare inom den specialiserade psykiatrin måste bedömda patientens behov enligt kriterierna i handläggningsöverenskommelse mellan Vårdval Halland specialiserad öppenvård psykiatri, Vårdval Halland närsjukvård och Psykiatrin Halland. Detta medför att läkaren måste bedöma remissen och träffa patienten inför ställningstagande till om patientens sjukdomsbild och vårdbehov ska handläggas inom den specialiserade psykiatrin eller inom närsjukvården. En förändring av medborgarens möjlighet att skriva egenremiss till den specialiserade psykiatrin skulle påverka inflödet och frigöra tid. Dock kommer det att leda till ett ökat behov av läkartid inom närsjukvården. Den frigjorda tiden inom den specialiserade psykiatrin skulle kunna användas för ett förbättrat konsultativt stöd till närsjukvården.
17 Datum: 2017-09-14 4 En ökning av det konsultativa stödet som läkare inom den specialiserade psykiatrin skulle kunna erbjuda läkarna inom närsjukvården kommer att leda till en kvalitetsökning för patienten. Det bör också medföra ett effektivare remissflöde samt stimulera kompetensutvecklingen. Med ett sådant ökat konsultativt stöd skapas också förutsättningar för en högre andel patienter än idag skulle kunna fortsätta vårdas inom närsjukvården. 18 Kommentar finns i UR2.