Vad begränsar proteinförsöjningen via inhemska baljväxter?

Vad begränsar proteinförsöjningen via inhemska baljväxter? Möte i ämneskommittéerna för vall och grovfoder och odlingssystem Linköping 14 november 2012

Detta dokument kommer att redovisas som åsikter från intressenter inom odlingssystem, och vall- och grovfoder till EU FP7-projektet Legumes Futures som har som mål att identifiera flaskhalsar för proteinförsörjningen på europeisk nivå och att beskriva effekten av en ökad europeisk proteinfoderproduktion. Slutdokumentet är också avsett att kunna användas som hjälp vid identifiering av ny forsknings- och försöksverksamhet och som stöd vid utformning av regler, rådgivning och strategier för handel.

Program för dagen 09.45 10.15 Kaffe och macka 10.15 10.25 Introduktion Bodil Frankow-Lindberg/Göran Bergkvist 10.25 10.35 Det svenska behovet av protein Michael Murphy 10.35 10.50 Näringsvärdet hos baljväxter för nötkreatur Jan Bertilsson 10.50 11.05 Näringsvärdet hos baljväxter för gris Jan-Erik Lindberg 11.05 11.20 Mer baljväxter i vallarna? Linda af Geijerstam 11.35 11.50 Ökad trindsädesodling? Ulrik Lovang 11.50 12.05 Potential och begränsning hos olika trindsädesarter Georg Carlsson ett kvävefixeringsperspektiv 12.05 12.20 Sjukdomar och skadegörare som begränsar odling Linda Öhlund av vallbaljväxter i Sverige 12.20 13.15 Lunch 13.15 13.30 Begränsningar i handeln en omvärldsanalys Michael Murphy 13.30 13.45 En lantbrukares perspektiv Anna Carlsson 13.45 14.00 Odlingssystem med mer baljväxter Göran Bergkvist /Bodil Frankow-Lindberg introduktion till grupparbete 14.00 15.00 Grupparbete och kaffe 15.00 15.30 Produktion av gemensamt slutdokument Göran Bergkvist/ Bodil Frankow-Lindberg m. fl. 15.30 15.35 Meddelanden och avslutning Göran och Bodil

Identifikation av de i dagsläget mest begränsande faktorerna Brist på kunskap brist på rådgivning Spannmålsodlare tveksamma Priset på trindsäd Små volymer av trindsäd Bristande pollinering Baljväxtandel i vallen Brist på frö av bästa sorterna Odlingssäkerhet Växtsjukdomar EU:s regelverk

Åtgärder på kort sikt Kommunicera goda exempel Fältvandringar Kontraktsodling/mellangårdsavtal Låst pris i förhållande till spannmål Handel med blandsäd Proteinstöd Ökad utsädesmängd av baljväxter i vallen Blanda baljväxtarter i vallen Kunskap om kvalitet på skörden Öka oljeväxtodlingen (både raps och rybs)

Åtgärder på lång sikt Förädling (odlingssäkerhet, minskning av antinutritionella substanser i trindsäd) Nya grödor Ökad samodling Lösa problem med ogräsbekämpning (lupin)

Övriga kommentarer Ökad proteinhalt i spannmål, Ta hand om N i gödsel, Optimera utifrån gårdens förutsättning, Sänkt ambitionsnivå i djurproduktionen

Deltagarlista Anders Ericsson Bodil Frankow-Lindberg, Göran Bergkvist Jan Jansson Anna Carlsson Jan-Erik Lindberg Georg Carlsson Jan Bertilsson Linda af Geijerstam Linda Öhlund Michael Murphy Ulrik Lovang Christer Persson Per-Anders Andersson Anders Bengtsson Eva Stoltz Magnus Halling Ingemar Gruvaeus Mari Rask Johansson Ola Hallin Annika Arnesson Kerstin Huss-Danell Linda Karlsson Johan Roland Johan Klingspor Maria Wahlquist Per Rudengren Rolf Spörndly Sofia Kämpe Gunnar Danielsson Malin Lovang Bo Stenberg Erik Abrahamsson Jan-Olof Storm Anders Carlsson Christina Lundstöm Ylva Andrist-Rangel Nilla Nilsdotter-Linde HS Konsult Västerås SLU Uppsala SLU Uppsala Rådgivarna Sjuhärad Skogsgård Getinge Halland SLU Uppsala SLU Alnarp SLU Uppsala HS Kalmar Lantmännen Lantbruk SW Seed Lantmännen Lovang Lantbrukskonsult Lantmännen Lantbruk SW Seed Agroråd AB Rådgivarna Sjuhärad HS Konsult Örebro SLU Uppsala Lantmännen Lantbruk SW Seed Kalmar Lantmän Rådgivarna Sjuhärad SLU Skara SLU Umeå Växa SLU Skara Skandinavien Seed Skånesemin Svenska Vallföreningen SLU Uppsala HS Skaraborg Olssons Frö AB Lovang Lantbrukskonsult SLU Skara HS Jönköping HS Jönköping Skogsgård Getinge Halland SLU Skara SCB Stiftelsen Lantbruksforskning

Landscape LM-Lantbruk Proteinbalans Lantmännen Lantbruk Utveckling

Landscape LM-Lantbruk Uppskattning för 2013 Idisslare 2 900 ton mjölk @ 3,41 % protein = 85 000 ton RP Effektivitet i kväveutnyttjande, 26 % 327 000 ton RP 348 000 kor i sin 60 dagar 28 000 ton RP 180 000 Dikor 55 000 ton RP 790 000 ungdjur 3-12 mån 261 000 ton RP Totalt 671 000 ton RP 2

Landscape LM-Lantbruk 2 850 000 grisar till slakt (2011) 256 000 ton kött 151 000 suggor Grisar Slaktgris (30 100 kg) Suggor (+ rekrytering) Smågris 99 200 ton 33 000 ton 18 600 ton Totalt 150 800 ton 3

Landscape LM-Lantbruk Fjäderfä Matfåglar och värphöns Föräldrar Kalkon, m.fl. 100 000 ton RP 2 500 ton RP 2 500 ton RP Totalt 105 000 ton RP 4

Landscape LM-Lantbruk 2012: Inhemsk produktion 70 000 hk höstraps@ 3 ton = 210 000 ton 30 000 hk vårraps@ 2,4 ton = 72 000 ton 53 % mjöl 149 500 ton 39 % RP 58 305 ton RP Åkerbönor (2011) 53 000 ton @27,5 % RP Ärter (2011) 42 800 ton @ 20% RP 14 600 ton RP 8 500 ton RP Spannmål 4 800 000 ton Foder 2 900 000 ton @ 12 % RP 348 000 ton RP 5

Landscape LM-Lantbruk Gamla produktionslinjerna Agrodrank, DDG+S Agrodrank 27 och Agrodrank 90 175 000 ton Agrodrank 90 = 52 500 ton RP Nya Produktionslinjerna (ej klara) Från den första linjen - 53 000 ton = 15 000 ton RP Produkt A från den nya linjen 154 000 ton = 38 000 ton RP Totalt 53 000 ton RP 6

Landscape LM-Lantbruk 2011 Vallen 4 627 000 ton (16,5 % ts), 3 860 000 ton i ts 326 000 hästar Förbrukar 1 630 000 ton vall Netto 2 230 000 ton till idisslare Rp 14,5 % 323 000 ton RP (bara 268 000 ton vid 12 % RP) 323 000 ton RP 7

Landscape LM-Lantbruk Viktigasta importvaror Soja EU import 21,4 miljoner ton Rapsmjöl EU import 2,8 miljoner ton Sverige import 214 000 ton Sverige import 150 000 ton Expro 150 000 ton 75 100 % Svensk raps 8

Landscape LM-Lantbruk Balansen Husdjurens behov Hur mycket har vi Vall (minus hästar) 323 000 ton RP Spannmål 350 000 ton RP Mjölk- + köttproduktion Grisar Fjäderfä 671 000 ton RP 150 800 ton RP 105 000 ton RP Totalt 926 800 ton RP + hästar, renar, får, sällskapsdjur, mm Agrodrank 53 000 ton RP Raps 58 305 ton RP Åkerbönor 14 600 ton RP Ärter 8 500 ton RP Totalt 807 400 ton RP + potatisprotein, mm 9

Landscape LM-Lantbruk Det fattas 119 400 ton RP, minst! Rapsmjöl (importerade) 53 000 ton RP Sojamjöl Summa 98 400 ton RP 151 400 ton RP 10

Landscape LM-Lantbruk Vilka konsumerar mest? Fördelning av soja användning Pigs Poultry Idisslare Fördelning av raps användning Pigs Poultry Idisslare 12% 16% 11% 54% 34% 73% 11

Landscape LM-Lantbruk Inblandning? 25,00 % Soja % Raps 36,00 % av total förbrukning av soja- resp. rapsprodukter 20,00 35,00 34,00 15,00 33,00 32,00 10,00 5,00 31,00 30,00 29,00 idisslare 0,00 Pigs Poultry Idisslare % Raps % Soja 28,00 27,00 26,00 treated Soja treated Raps Procent av Soja o Raps i foderstaten (varan) 12

Landscape LM-Lantbruk I foderfabrikerna övriga proteinråvarors RP, andel av soja RP Ärter+Åkerböna urea Aminosyror Idisslare Poultry Pigs Potatis Protein DDG+S 0,000 0,100 0,200 0,300 0,400 0,500 0,600 13

Landscape LM-Lantbruk I vilka segment kan Sverige öka RP produktion? Vall Var går gränsen för gödsling för optimal skörd och RP halt? Raps 100 000 h nu. Ökningen? DDG+S Använder inte allt tillgänglig idag pga minskat smältbarheten Bättre kvalité 14

Näringsvärdet hos baljväxter för nötkreatur Jan Bertilsson, SLU Den viktiga våmmen 2 Fodervärde är produkten av : Näringsinnehåll X Foderkonsumtion X Utnyttjande Näringsinnehåll Energi Protein Fiber (NDF) Fett Stärkelse Mineraler Foderfaktorer som påverkar foderkonsumtionen Fiber Antinutritionella substanser Faktorer som påverkar foderutnyttjande Nedbrytbarhet i våmmen Löslighet Struktur Tanniner etc. Foderstatens sammansättning i övrigt 1

Baljväxtfrön som foder (Spörndly, 2003; g/kg ts) Sojamjöl Ärter Åkerböna Blålupin* Rp, 510 226 273 310-340 EPD, % 64 80 80 68 Stärkelse 62 550 420 186 Råfett 50 17 15 51 Ca 3,2 0,9 4,0 - P 7,2 4,3 4,5 - Värmebehandling av lupin och ärter (Lund, 2004) Cp, g/ kg ts EPD, % ts AA mätt i tunntarm, g/d Skillnad Behobeh Lupin (Obeh) Lupin (Beh) Ärta (Obeh) Ärta (Beh) 340 340 220 220 83 62 83 75 2261 2603 1996 1911 +342-85 Etablerade vallbaljväxter Nya vallbaljväxter Rödklöver Vitklöver Blålusern Käringtand Getärt Råproteininnehåll i ensilage Sverige NDF-innehåll i ensilage Sverige 30 Rp, % ts 25 20 15 10 50 NDF, % ts 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Rg2-98 Rk2-98 Vk2-98 Rg1-99 Rk1-99 Rk2-99 Vk1-99 5 0 Rg2-98 Rk2-98 Vk2-98 Rg1-99 Rk1-99 Rk2-99 Vk1-99 2

Ensilagekonsumtion, kg ts (medeltal 3 länder och två år; 8 kg kraftf.) Mjölkavkastning, kg (medeltal för 3 länder och två år) Ensilage, kg ts/ko o. dag 14 13 12 11 Mjölk, kg/ko o. dag 33 32 31 30 29 28 10 G GRk Rk Vk Vk Ggä Gä 27 26 G GRk Rk GVk Vk GGÄ Gä Kvävebalanser N i foder och N-effektivitet (Alla ensilage, båda åren) 800 g N 700 600 500 400 300 200 100 0 Rajgräs Rödklöver1 Vitklöver Rajgr/rödkl Rödklöver2 Balans Mjölk-N Urin-N Träck-N N-eff., % 35 30 25 20 15 10 5 0 y = -0,0208x + 35,07 R 2 = 0,4111 400 600 800 1000 foder-n, g/ko/dag Baljväxter som foder till nötkreatur Stora möjligheter till ökad användning Tillgången begränsar Större krav på balansering av foderstaten Risk för N-förluster vid obalans 3

Näringsvärdet hos baljväxter till för gris Jan Erik Lindberg Institutionen för husdjurens utfodring och vård

Innehåll Näringsmässiga egenskaper Anti-nutritionella ämnen Rekommenderad inblandning till grisar

Kemisk sammansättning Ärtor Åkerbönor Lupiner Sojamjöl Råprotein 239 311 340 516 Råfett 12 13 59 21 NDF 139 160 247 139 Aska 35 41 38 73

Kolhydrater Ärtor Åkerbönor Lupiner Sojamjöl Stärkelse 480-530 422-451 68-101 51-69 Sukros 17-34 20-27 35 57-70 α-galaktosider Raffinos 5-6 1-4 11 8-10 Stachyos 23-26 8-16 43 47-49 Verbascos 22-34 25-34 20 0-3 NDF 104-154 126-173 220-261 114-162 ADF 59-86 101-137 154-230 74-81

Livsnödvändiga aminosyror Sis Try Sis M+C Sis Met Sis Tre Sis Lys Lupin Åkerböna Ärtor Sojamjöl 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 % av råprotein

Livsnödvändiga aminosyror Sis Try Sis M+C Sis Met Sis Tre Sis Lys Lupin Åkerböna Ärtor Sojamjöl 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 g per MJ Omsättbar energi

Livsnödvändiga aminosyror Sis Try Sis M+C Sis Met Sis Tre Sis Lys Lupin Åkerböna Ärtor Sojamjöl 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 g per MJ Omsättbar energi

Mineralämnen Lupin Åkerböna Ärtor Sojamjöl Smb P P Ca 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 g per kg TS

Energivärde Lupin Åkerböna Ärtor NE ME Sojamjöl 0,0 5,0 10,0 15,0 MJ per kg TS

Anti-nutritionella ämnen Ärtor Åkerbönor Lupiner Sojamjöl Värmelabila Proteas-inhibitorer <0,2-5,0 <0,2-3,9 <0,2-2,9 5,8 Lektiner + + + +++++ Värmestabila Kondenserade tanniner - 2,1-7,4 - - Alkaloider - - 0,04-0,28 - Pyrimidin-glukosider - 8,4-10,8 - - Saponiner - 16-40 - 50

Rekommenderad inblandning* Ärtor Åkerbönor Lupiner Sojamjöl Suggor Dräktiga 10 - - 30 Digivande 10 - - 30 Smågrisar 20 10 10 30 Slaktsvin <40 kg 20 20 15 30 >40 kg 20 20 15 30 * Maximal inblandning i % av fodrets energiinnehåll

Tack för uppmärksamheten!

MER BALJVÄXTER I VALLARNA? Linda af Geijersstam Växtodlingsrådgivare Hushållningssällskapet Kalmar 0706-156770 linda.af.geijersstam@hushallningssallskapet.se www.hush.se Vad har vi? Statistik hela landet 170 160 Råprotein g/kg ts 150 140 130 120 110 100 2012 2011 2010 2009 2008 MEDEL 90 80 Ensilage gräs sk 1 Ensilage gräs sk 2 Ensilage gräs sk 3 Ensilage bland sk 1 www.hush.se Ensilage bland sk 2 Ensilage bland sk 3

Vart ska vi? Mjölkko/ungtjur Bara vall: 130-150 g rp Majs: 160-180 g rp/kg ts www.hush.se Nackdelar med baljväxter Ojämnt foder Ensilering svårare Proteinkvalitet Östrogener fertilitet Växtföljdssjukdomar Kväveläckage www.hush.se

Nackdelar Ojämnt foder Ensilering svårare Proteinkvalitet Östrogener fertilitet Växtföljdssjukdomar Kväveläckage Fördelar Smakligt Billigt Samodlingseffekt Lokalproducerat www.hush.se Baljväxter kan ge billigt protein Prod.kostnad Avkastning Prod.kostn Proteinhalt Proteinskörd Proteinpris kr/ha kg ts/ha kr/kg ts % kg/ha kr/kg VALL Medelkalkyl 10200 8500 1,2 15 1275 8,00 Tidigare skörd Ts-avkastning ökar med 130 kg/dag Proteinhalten minskar med 0,30 %/dag 3 dagar 10200 8110 1,26 15,9 1289 7,91 6 dagar 10200 7720 1,32 16,8 1297 7,86 Höjd N-giva i gräsvall Avkastningen ökar med ca 5%/100 kgn. Proteinhalten ökar med 1%/100 kgn + 50 kg N/ha & år 10700 8712,5 1,23 15,5 1350,4375 7,92 +100 kg N/ha & år 11200 8925 1,25 16 1428 7,84 Mer baljväxter 20 kg N mindre 10 % lägre avkastning 10000 7650 1,31 17 1300,5 7,69 20 % lägre avkastning 10000 6800 1,47 17 1156 8,65 Mer baljväxter 60 kg N mindre 10 % lägre avkastning 9600 7650 1,25 17 1300,5 7,38 Proteinvall 20% lägre avkastning 150 kg N mindre och utebliven körning 8400 6800 1,24 18 1224 6,86 Pris kr/kg Proteinhalt % Proteinpris kr/kg Sojamjöl 4 50 8,00 Sojamjöl 5 50 10,00 Rapsmjöl 2,8 39 7,18 www.hush.se

Odla sig till protein i vallen Skördesystem Etablering Vallblandning Gödsling www.hush.se Kvävegiva Utsädesmängd Insåningsgröda Timing Ympning Rätt ph och jord Ogräsbekämpning ETABLERING Samverkande faktorer! Offra insåningsgröda Rätt arbetsinsatser Uthållighet Preparatbrist Balans i åtgärderna www.hush.se

VALLBLANDNING Lämplig baljväxtandel Gräsanpassad baljväxtandel Proteinvallblandningar Nya/nygamla baljväxter - odlingsteknik Odlingssäkerhet www.hush.se KVÄVEGÖDSLING Baljväxtartanpassad Gödsling för baljväxtetablering Kvantitet - Foderbehov www.hush.se

Ökad trindsädesodling? - Linköping 14 nov Ulrik Lovang Lovang Lantbrukskonsult AB www.lovanggruppen.se

Vad är Lovanggruppen? Lovang Lantbrukskonsult AB Startades 1981 14 anställda (8 rådg växtodling/driftsekonomi, 1 miljö, 1 energi/teknik, 2 support, 2 adm) 170 fasta kunder (90 % i Östergötland) Lovanggruppens Handelshus AB Startades 1988 2 anställda 100 milj omsättning

1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 1400000 Arealanvändning Sverige (ha), 1981-2012 1200000 1000000 800000 Vall 600000 Vårsäd Höstsäd 400000 Träda 200000 Oljeväxter 0 Trädg/pot/bet/ konservärt

1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Arealanvändning Sverige (ha), 1981-2012 90000 80000 70000 60000 Grönfoder 50000 40000 Ärt/åkerb/vick er Övrigt 30000 Lin 20000 10000 Majs Frövall 0

Potentiell areal tröskgrödor? Gröda (rimlig avk) Största areal 1981-2012 Potential Oljeväxter (höst/vår) (2,5 ton/ha) Ärter/Åkerböna (3,0 ton/ha) Lin (1,6 ton/ha) Lupin (2,5 ton/ha) Soja (1,5 ton/ha) 175 000 ha 175 000 ha = 440 000 ton 60 000 ha 150 000 ha = 450 000 ton 35 000 ha 35 000 ha = 56 000 ton 25 000 ha? = 62 500 ton 1000 ha? = 1500 ton

Underlag till beräkning Areal växtföljdsgrödor Areal 1,250 milj Aktiv slåttervall (33%) Olämplig mark, pga markförh. Olämplig mark, pga andra gårdsbegränsningar Växtföljdsmark Antal år i växtföljd 0,350 milj -0,100 milj -0,100 milj 1,400 milj ha 8 år=175 000 ha/år

Potential och begränsning hos olika trindsädesarter ett kvävefixeringsperspektiv Georg Carlsson och Erik Steen Jensen SLU Alnarp, område Agrosystem Fält Forsk 2012-11-14, Linköping

Baljväxter mer än protein Kvävefixering och kväveutnyttjande Samodling Utmaningar för ökad baljväxtodling Fält Forsk 2012-11-14, Linköping

Ekosystemtjänster från baljväxter Produktion av foder- och livsmedelsprotein Biologisk kvävefixering reducerat behov av handelsgödsels-n inom odlingssystemet Diversifiering av odlingssystemet reducerat behov av pesticider Reducerat användande av fossil energi Reducerade utsläpp av växthusgaser Inlagring av kol och kväve i marken Jensen & Carlsson, Svenska Vallbrev nr 5 2012 Fält Forsk 2012-11-14, Linköping

Jordbrukets miljöpåverkan Rockström et al. 2009. Planetary Boundaries: Exploring the Safe Operating Space for Humanity. Ecology and Society 14(2): 32. Fält Forsk 2012-11-14, Linköping

Variationer inom fältet Hauggaard-Nielsen et al 2010, Plant Soil 327, 167-184. (a) 200 175 N 2 fixering Kg N/ha 150 Ärt, 10 ha 125 100 75 (b) 7000 50 6500 6000 5500 5000 4500 4000 3500 3000 2500 Ärt skörd kg/ha 2000 Fält Forsk 2012-11-14, Linköping

Ärt, åkerböna och lupin I renbestånd och samodling med korn (Danmark) Hauggaard-Nielsen et al. 2008 Renewable Agriculture and Food Systems 23, 3 12 Fält Forsk 2012-11-14, Linköping

För mycket kväve? Palmborg et al. 2005, Oikos 110, 271-282 Fält Forsk 2012-11-14, Linköping

Samodling Högre beroende av kvävefixering Bättre landutnyttjande Mindre ogräs Högre proteinhalt i samodlad spannmål Lägre risk för kväveförluster Fält Forsk 2012-11-14, Linköping

Varför använder vi inte mer baljväxter? Marknadsförutsättningar spannmål och oljeväxter betalar sig bättre + Ökat intresse med ökade priser på handelsgödsel och proteinfoder Odlingsosäkerhet vattentillgång, sjukdomar, ogräs, rhizobium + Val av gröda i förhållande till jordart + Växtföljdsanpassning, diversifiering, odlingsteknik? Behov av inokulering? Effektiva inokuleringsmetoder? Otillräckligt intresse från odlare och växtförädlare Kommunikation, strategiarbete Otillräckligt konsumentintresse? Politiska förutsättningar? Tradition? Fält Forsk 2012-11-14, Linköping

Nätverket LegSA: Baljväxter för hållbart jordbruk Årligt LegSA-möte i januari-februari (det första hölls i januari 2011) Vetenskapligt utbyte, strategier för samarbete och samverkan. Andra baljväxtrelaterade aktiviteter annonseras på hemsidan och sändlistan T.ex. Internationell workshop 17 juli 2012; FA-dagen 17 oktober 2012. Från och med 2012 är LegSA ett internationellt nätverk, öppet för alla som arbetar med eller är intresserade av forskning om baljväxter. Kontaktperson för nätverket och sändlistan: georg.carlsson@slu.se Hemsida: www.slu.se/legumes

http://www.dafa.de/fileadmin/dam_uploads/images/fachforen/ff_leguminosen-en_2012.pdf Fält Forsk 2012-11-14, Linköping

Tack! Fält Forsk 2012-11-14, Linköping

Landscape LM-Lantbruk Sjukdomar och skadegörare som begränsar odling av vallbaljväxter i Sverige Linda Öhlund Vallbaljväxtförädlare, Lantmännen Lantbruk

Landscape LM-Lantbruk Lantmännen Lantbruk Förädling av vallgrödor VALLGRÄS Timotej Ängssvingel Engelskt rajgräs Rörsvingel Hundäxing Rajsvingel Rödsvingel VALLBALJVÄXTER Rödklöver Vitklöver Lusern Säljs huvudsakligen som komponenter i mer än 40 blandningar - 2 -

Landscape LM-Lantbruk Provningsplatser för Lantmännen Lantbruk, vallgrödor Sortframställning: * Lantmännen Lantbruk försöksplatser: * Externa försöksplatser: * * Ås * Löken * Björke * Öjebyn * Ruukki * Röbäcksdalen * Lännäs * Ylistaro * Maaninka * Hahkiala * Hacksta Bjertorp* * Kölbäck * Svalöv

Landscape LM-Lantbruk Att välja väg 1-5 (5 högst prioritet) Förädlingsmål Rödklöver Vitklöver Lusern Avkastning 4 5 5 Fröavkastning 4 5 3 Uthållighet 5 5 5 Foderkvalitet 3 3 3 Sjukdomsresistens 5 3 4-4 - 2012-11-19

Landscape LM-Lantbruk Klöverröta Sclerotinia trifoliorum Källa: Öhberg H., Studies of the persistence of red clover cultivars in Sweden. Doctoral thesis No 2008:8 5 7 november 2012 Presentationstitel

Landscape LM-Lantbruk Klöverröta Skillnader i isolatens aggressivitet - nordliga mer aggressiva än sydliga Sen rödklöver bättre motståndskraft än medelsen Skillnader i resistens tetraploider diploider? 6 7 november 2012 Presentationstitel

Landscape LM-Lantbruk 7 8 november 2012

Landscape LM-Lantbruk Rotröta Fusarium spp, Cylindrocarpon destructans, Phoma medicagina 8 7 november 2012 Presentationstitel

Bild av plantor efter bedömning Landscape LM-Lantbruk

Frequency of plants Landscape LM-Lantbruk Rotröta 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Decayed roots Strong symptoms Clear symptoms Slight symptoms Without symptoms R0 R1 R2 R3 Generation of selection 10 7 november 2012 Presentationstitel

Landscape LM-Lantbruk Kransmögel på lusern (Vissnesjuka) Verticillium albo-atrum 11 7 november 2012 Presentationstitel

Landscape LM-Lantbruk Klöverspetsvivel Röd i röd. Rödbent klöverspetsvivel (Apion trifolii) förekommer företrädesvis i rödklöver. Foto: Louis Vimarlund. Vandringsvivel. Den allmänna klöverspetsviveln (Apion apricans) går hellre än den flyger varför man bör vara extra vaksam när man odlar nära fjolårsfältet. Foto: Louis Vimarlund. Gul i vit. Den gulbenta klöverspetsviveln (Apion flavipes) dominerar helt i vitklöver. Foto: Louis Vimarlund. 12 7 november 2012 Presentationstitel

Landscape LM-Lantbruk År 2032 ett framtidsperspektiv 13 7 november 2012 Presentationstitel

Landscape LM-Lantbruk År Vårkorn Rödklöver 1 2013 Korsning (växthus) Urvalsplantering, etablering 2 2014 Plant-/axurval Urval 3 2015 Pedigreer Korsning 4 2016 Obs. parceller Förökning, etablering 5 2017 Fältförsök, NL-4 Förökning, fröskörd 6 2018 Fältförsök, NL-3 Fältförsök, etablering 7 2019 Fältförsök, NL-2 Fältförsök, vallår 1 8 2020 Fältförsök, NL-1 Fältförsök, vallår 2 9 2021 Officiell provning, NL 1 Fältförsök, vallår 3 10 2022 Officiell provning, NL 2 Officiell provning, NL 1 (etablering) 11 2023 Uppförökning Officiell provning, NL 2 (etablering) 12 2024 Uppförökning Officiell provning 13 2025 Marknadsföring av ny sort Officiell provning 14 2026 Officiell provning 15 2027 Uppförökning 16 2028 Uppförökning 17 2029 Uppförökning 18 2030 Uppförökning 19 2031 Uppförökning 20 2032 Marknadsföring av ny sort

Landscape LM-Lantbruk Enligt SMHI:s klimatscenario A1B_3 och de klimatvariabler vi använt här, kommer klimatförhållandena, cirka 2025, i området kring Lund mest likna nuvarande klimat i norra Tyskland, norra Polen, Litauen, Nederländerna och Belgien. Mellan 2055 och 2085 kommer klimatet mest att likna det nuvarande klimatet i Nederländerna, Belgien, Luxemburg, nordvästra Frankrike, centrala Storbritannien och centrala Irland. Klimatmatchningsindex (CMI), cirka 2085, för klimatförhållandena i Lund, enligt SMHI:s klimatscenario A1B_3 och normalperioden (1961 1990) för Europa. I figuren visas CMI-värden mellan 0,8 och 0,9. Ju varmare färg, desto högre värde har CMI. Källa: Vässa växtskyddet för framtidens klimat Rapport 2012:10 15 7 november 2012 Presentationstitel

Landscape LM-Lantbruk Framtidsscenario för området kring Umeå: Klimatförhållandena, cirka 2025, i området kring Umeå kommer mest att likna nuvarande klimat kring Sundsvall, längs Sveriges östkust, västra Sverige längs gränsen till Norge, sydöstra Norge och södra Finland. Mellan år 2055 och 2085 kommer klimatet att likna dagens klimat i sydvästra Sverige, sydöstra Norge och Baltikum. Klimatmatchningsindex (CMI) cirka 2085 för klimatförhållandena kring Umeå, enligt SMHI:s klimatscenario A1B_3 och normalperioden (1961 1990) för Europa. I figuren visas CMI-värden mellan 0,8 och 0,9. Ju varmare färg, desto högre värde har CMI. Källa: Vässa växtskyddet för framtidens klimat Rapport 2012:10 16 8 november 2012

Landscape LM-Lantbruk Fungal diseases Nematodes, parasitic Anther mold Black patch Black root rot Botrytis anthophila Sclerotinia spermophila [teleomorph] Rhizoctonia leguminicola Thielaviopsis basicola Chalara elegans [synanamorph] Bulb and stem Cyst Dagger Lance Ditylenchus dipsaci Heterodera trifolii Xiphinema americanum Hoplolaimus spp. Common leaf spot Curvularia leaf blight Pseudopeziza trifolii Curvularia trifolii Lesion Pratylenchus spp. Pratylenchus penetrans Cylindrocarpon root rot Downy mildew Fusarium root rot Leaf gall Mid-vein spot Cylindrocarpon magnusianum = Cylindrocarpon ehrenbergii Nectria ramulariae [teleomorph] Peronospora trifoliorum Fusarium oxysporum Fusarium solani Nectria haematococca [teleomorph] Fusarium spp. Physoderma trifolii = Urophlyctis trifolii Mycosphaerella carinthiaca Pin Ring Root-knot Spiral Viral diseases Paratylenchus spp. Criconemella spp. Meloidogyne spp. Meloidogyne arenaria Meloidogyne hapla Meloidogyne incognita Meloidogyne javanica Helicotylenchus spp. Mycoleptodiscus crown and root rot Northern anthracnose Powdery mildew Mycoleptodiscus terrestris = Leptodiscus terrestris Aureobasidium caulivorum = Kabatiella caulivora Erysiphe polygoni Dwarf Mosaic disease Alsike clover mosaic virus Clover mild mosaic virus Soybean dwarf virus Alfalfa mosaic virus (AMV) Bean yellow mosaic virus Clover yellow mosaic virus Rust Uromyces trifolii-repentis var. fallens Common pea mosaic virus Cowpea mosaic virus Sclerotinia crown and root rot Sclerotinia trifoliorum Croatian clover mosaic potyvirus Cucumber mosaic virus Seed mold Seed rot and damping-off Sooty blotch Alternaria alternata Pythium debaryanum Cymadothea trifolii Polythrincium trifolii [anamorph] White clover mosaic virus Red clover vein mosaic Red clover virus Red clover virus 1 & 2 Red clover vein mosaic virus (RCVMV) Southern anthracnose Southern blight Spring black stem and leaf spot Colletotrichum trifolii Sclerotium rolfsii Athelia rolfsii [teleomorph] Phoma pinodella = Phoma trifolii Ring spot Streak Tobacco ringspot virus Tomato ringspot virus Tobacco streak virus Wisconsin pea streak virus Stagonospora leaf spot and root rot Stagonospora recedens Wilt Broadbean wilt virus Summer black stem Cercospora zebrina Witches' broom Witches' broom virus Target spot (ring spot) Stemphylium sarciniforme Stemphylium botryosum Pleospora tarda [teleomorph] Yellow dwarf Potato yellow dwarf virus Violet root rot Helicobasidium brebissonii Rhizoctonia crocorum [anamorph] Bacterial diseases Winter rot Coprinus psychromorbidus Phoma sclerotioides = Plenodomus meliloti Typhula spp. Bacterial leaf spot Pseudomonas syringae 17 7 november 2012 Presentationstitel

Landscape LM-Lantbruk Tack! SLF: VÄXTFÖRÄDLING AV VALLVÄXTER OCH KORN FÖR NORRLAND Syfte: att genom pre-breeding utveckla den genetiska variationen i nordligt förädlingsmaterial Resistensurval rödklöver (rotröta och klöverröta) Utöka variationen i tetraploid rödklöver Studie av fröproduktion och blomegenskaper hos rödklöver RJN: UTÖKAD PROVNING AV AVANCERAT FÖRÄDLINGSMATERIAL I VALLVÄXTER OCH KORN Fältförsök på SLU: s stationer i Ås och Öjebyn 16 led av rödklöver 16 led av timotej 25 led av vårkorn Korsningar med isländskt material och material från NordGen. Tidighet, stråstyrka och dagslängdsoberoende 18 7 november 2012 Presentationstitel

Vad begränsar proteinförsörjningen via inhemska baljväxter? - En lantbrukares perspektiv Anna Carlsson, Skogsgård, Getinge

Växtföljd Säkra grödor Odla foderstaten Skörd som ger tillräcklig mängd energi Vall I Vall II Vårvete Raps/vicker/havre - h-vete/råg ärt + insådd

Produktionsnivå Mjölk/ha Hur stor areal finns tillgänglig Kon behöver mer och bättre protein vid högre mjölkproduktion

Bete Högt ts-intag på bete Sänker behovet av proteinfoder

Höstvete Jacoby Borst Vicker