Delårsuppföljning och prognos

Delårsuppföljning och prognos Augusti Barn- och ungdomsnämnden 2017 1

Innehåll Verksamhetsmål 3 Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar 4 Återkoppling till riskanalysen i årsrapporten 4 Personalredovisning 9 Personalstruktur 9 Frånvaro 10 Personalplanering 10 Driftsredovisning 11 Investeringsredovisning 13 Bilagor 14

Verksamhetsmål Uppföljning av verksamhetsmålen har gjorts i augusti och redovisas här i samband med delårsbokslut. Detta dokument är samma som helårsprognos efter juni men har kompletterats med uppföljning av verksamhetsmål samt ekonomiskt delårsresultat. Uppföljningen av verksamhetsplanens mål finns i bilaga uppföljningsrapport verksamhetsmål. I nedanstående tabell visas hur måluppfyllelsen ser ut efter andra tertialet. Måluppfyllelse Uppfyllda/ Klara Positiv trend/ Pågående Oförändrad eller negativ trend/ Ej påbörjat Totalt Nämndsmål 2 (12 %) 8 (44 %) 8 (44 %) 18 Aktiviteter 4 (24 %) 12 (70 %) 1 (6 %) 17 Uppdrag 5 (100 %) 5 Sammanfattningsvis kan sägas att utav de 8 mål som utvärderats till oförändrade eller negativ utveckling, så bedöms 3 av dessa att vara oförändrade och på 5 av målen ses negativ utveckling. Den negativa utvecklingen gäller bästa skolkommun, meritvärde i åk 6 och åk 9, fullständiga betyg i åk 6 och sjukfrånvaro. De uppfyllda målen är; kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt samt måluppfyllelsen i åk 3 på nationella prov. Förklaring till mätaren som används i bilagan: 3

Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar Beskrivning av verksamheten som bedrivits under året med fokus på väsentliga händelser per verksamhetsområde. Återkoppling till riskanalysen i årsrapporten Återkoppling görs på de risker som beskrevs i årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys. Barn- och elevantal Tabellen redovisar barn- och ungdomsnämndens antal barn och elever och vad budgetramen förväntas minskas eller ökas med ekonomiskt under 2017. Beloppen ingår i prognosen. Uppgifterna avser barn och elever som tillhör barn- och ungdomsnämnden och går i kommunala och fristående skolor. 10 % av barnen väntas gå i fristående förskolor och 11 % av eleverna väntas gå i fristående skolor. Antal barn och elever 2017 Budget Prognos Skillnad Tkr Förskola 3 409 3 409 0 0 Förskoleklass 659 658-1 -60 Åk 1-3 2 021 2 009-12 -785 Åk 4-6 1 881 1 872-9 -555 Åk 7-9 1 811 1 787-24 -1 626 Summa förskoleklass till åk 9 6 372 6 326-46 -3 026 Fritidshem 2 967 2 913-54 -1 744 Total -4 770 Förskola I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns bl.a. följande text: Antalet förskolebarn fortsätter att öka och födelsetalen förväntas stiga kommande år. 2016 föddes 784 barn och år 2020 räknar vi med att det föds ca 860 barn. Till detta kommer att Kalmar är en inflyttningskommun och många barnfamiljer flyttar hit. Bostadsbyggandet har nu tagit fart och inom några år finns många nya bostäder färdigställda. Innevarande år, 2017, kommer vi att ha en markant ökning jämfört med året innan Vi går in i 2017 med ett underskott av förskoleplatser eftersom utbyggnaden släpar efter. Det rör sig om ca 10 förskoleavdelningar. Totalt kommer 26 nya förskoleavdelningar (inklusive underskottet på 10 avdelningar) att behövas i barn- och ungdomsnämndens område under perioden 2017 2021 De långa ledtiderna d.v.s. från det att behovet i ett område är identifierat till att en förskola kan tas i bruk är ett problem i sammanhanget. I ett växande Kalmar med ett högt bostadsbyggande och stark inflyttning behöver processerna bli snabbare. Vi riskerar annars att inte kunna klara uppdraget att erbjuda förskoleplats i rätt tid och i rätt område. Det ser ut som att nämnden kommer att ha det antal barn som budgeterats för i förskoleverksamheten, till skillnad mot förra prognosen som pekade på att de skulle bli tjugotalet fler. Bostadsbyggande, inflyttning och höga födelsetal gör att behovet av förskole- och skollokaler ökar snabbt. Vi har gått in i 2017 med ett underskott av platser i förskolan. Detta gäller i synnerhet i norra Kalmar där vi har svårigheter att klara behovet. Förskolan Ljusglimten har utökats med ytterligare två paviljonger i år och det kan vara så att ytterligare paviljonger kommer att behövas i området för att klara det kortsiktiga behovet. På längre sikt finns utbyggnad planerad i flera områden. Mot bakgrund av det snabba bostadsbyggandet i norra Kalmar bedömer vi att ytterligare utbyggnad, utöver redan planerad, måste göras där. Bara Snurrom och Norra vimpeltorpet kommer att ha över 1 000 nya bostäder inom tre till fyra år. Den snabba utvecklingen understryker också behovet av effektivare processer (planarbete investeringsbeslut upphandling - genomförande) när nya behov uppstår. 4

Grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns bl.a. följande text: De närmaste åren sker en kraftig ökning av antalet elever i grundskolan. Under perioden ökar det totala antalet elever med ca 607 i barn-och ungdomsnämndens område. På 10 års sikt ökar antalet elever i grundskolan med ca 1 600 i hela kommunen, d.v.s. en ökning med 22 %. I grundskolan pekar prognosen mot att det kan bli ett lägre antal elever än planerat, d.v.s. samma utfall som föregående prognos. Några rektorer såg redan i början av året att de har överskattat budgeterat antal elever som kommer gå hos dem. Detta ger även negativa följdverkningar på antalet platser i fritidshem. Prognosen för antal elever i grundskola är därmed lägre än vad senaste befolkningsprognosen säger. I förra prognosen förväntades att det skulle finnas en ny befolkningsprognos i juni för att göra en ny bedömning, men den är senarelagd till september/oktober. Personalrekrytering behovet ökar Förskola I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns följande text: Barn- och ungdomsnämnden står inför stora utmaningar i och med det ökade barn- och elevantalet. Detta i kombination med pensionsavgångar och nya riktade statsbidrag, kräver ett strategiskt arbete kring kompetensförsörjningen. Här kommer marknadsföring mot framtida medarbetare att spela en stor roll. Det är ett arbete som redan påbörjats, bl.a. i form av deltagande vid olika mässor samt inbjudan till rekryteringsmöten för snart examinerade förskollärare. Syftet med rekryteringsmötena är att berätta om förskoleverksamheten och varför de ska välja att arbeta i Kalmar kommun. I och med svårigheten att hitta vikarier till förskolan, både för korta och längre vikariat, har tillsvidareanställningar medvetet erbjudits från barn- och ungdomsförvaltningens sida. En högre andel tillsvidareanställningar innebär också bättre anställningsvillkor och att Kalmar kommun upplevs vara en attraktivare arbetsgivare, vilket är avgörande för den framtida komptensförsörjningen. Att vara en attraktiv arbetsgivare handlar också om bra arbetsmiljö, bra scheman, arbetskläder, bra löner och löneutveckling. Det finns också en risk i att det blir svårare att tillsätta behörig personal då andelen behöriga sökande inte når upp till det antal som verksamheten har behov av. Bristen på utbildade förskollärare börjar visa sig trots att Kalmar är en utbildningsort för förskollärare. Konsekvenser kan bli försämrad personaltäthet som i sin tur kan ge högre sjukskrivningstal, eller att verksamhetens kvalitet och utformning påverkas. Barn- och ungdomsförvaltingen arbetar aktivt med marknadsföring genom olika kanaler, framförallt sociala medier. Under första delen av året har en egenproducerad marknadsföringsfilm om förskolor i Kalmar publicerats på Facebook i samband med den samordnade rekryteringen av förskollärare. Filmen, som är inspelad på Förskolan Smedjan i Lindsdal, har hittills över 33 000 visningar. Ett öppet föreläsningsevenemang, där två pedagoger berättade om utvecklingssamtal på förskolan utifrån jämställdhet- och mångfaldsperspektiv anordnades under våren. Föreläsningen som var uppskattad, blev relativt snabbt fulltecknad. Denna typ av evenemang tillför förvaltningen ytterligare en metod för att arbeta med rekrytering. Barn- och ungdomsförvaltningen kommer att fortsätta med detta koncept framöver och det finns många uppslag på bra föreläsningar. Ytterligare en film i syfte att marknadsföra barn- och ungdomsförvaltningen är planerad. Här tar förvaltningen in extern hjälp. Filmen ska kunna visas vid tillfällen där vi vill visa upp oss som arbetsgivare, som till exempel vid mässor av olika slag, men givetvis också finnas tillgänglig på sociala medier. I vårens samordnade rekrytering var behovet av förskollärare större än tillgången på sökande som uppfyllde de krav på examen och legitimation som ställs. Rekrytering av barnskötare har gjorts för att täcka befintliga barnskötarvakanser. Då det inte har funnits tillräckligt många sökande förskollärare för att täcka vakanserna har förskolorna i stället valt att rekrytera fler barnskötare. Därmed kvarstår risken med att det är svårt att tillsätta behörig personal då andelen behöriga sökande inte når upp till det behov som finns. 5

Inom barn- och ungdomsförvaltning och i Kalmar kommun i övrigt ökar den interna personalrörligheten. Tendensen är positiv men i sammanhanget stillar det inte det ökade behovet av behörig personal. Under det senaste året har det varit svårt att täcka vikariebehovet med hjälp av timvikariepoolen trots att nya vikarier rekryteras in kontinuerligt. Utifrån det behovet kommer en vikariepool med tillsvidareanställd personal att starta i september 2017. Initialt kommer den att bestå av 6-7 medarbetare och 6 förskolor kommer att ingå. Till denna pool har såväl förskollärare som barnskötare rekryterats. Grundskola I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns följande text: Barn- och ungdomsnämnden står, som tidigare nämnts, inför stora utmaningar med att rekrytera behörig personal. Även inom grundskole-, förskoleklass- och fritidsverksamheten krävs ett strategiskt arbete vad gäller rekrytering av behöriga pedagoger. Att marknadsföra sig mot framtida medarbetare och fortsatt samarbete med Linnéuniversitetet är, precis som för förskolan, även här ett prioriterat område för att säkerställa att kommunens framtida efterfrågan tillfredställs. Övergripande handlar det om att vara en attraktiv arbetsgivare som tillhandahåller en bra arbetsmiljö, bra scheman, arbetskläder, bra löner och löneutveckling. Inom skolan tar rekryteringen ytterligare en dimension då lärarna inte bara ska vara behöriga lärare, de ska även vara behöriga i de ämnen och årskurser behovet finns att undervisa i. I detta ligger en risk, om det inte finns behörig personal, alternativt att inte tillräckligt många behöriga söker tjänster i Kalmar kommun, utmanas kvaliteten på undervisningen vilket kan resultera i lägre måluppfyllelse hos eleverna. Inom vissa ämnen/områden finns det god tillgång på behöriga lärare, inom andra ämnen sämre. Verksamhetens behov av vissa grupper av behöriga lärare och yttre faktorer så som tillgång till vissa utbildade grupper skiftar över tid. Till exempel är speciallärare ett bristyrke där det är svårt att rekrytera i nuläget. Barn- och ungdomsförvaltingen arbetar aktivt med marknadsföring genom olika kanaler, framförallt sociala medier. Den tidigare nämnda marknadsföringsfilm om förskolor i Kalmar som har publicerats på sociala medier ger en bild av barn- och ungdomsförvaltningen som arbetsgivare och kan även fungera som draghjälp i rekryteringen av personal till grundskolan. I vårens personalplaneringsprocess gjordes matchningar mellan vakanser och övertaligheter. Då det endast fanns en liten andel övertalighet kunde dessa matchningar endast lösa en mindre del av vakanserna. Rekrytering av ca 25 lärartjänster med olika ämnesbehörigheter har gjorts inför läsåret 2017/2018. Samarbetet med Linnéuniversitetet är viktigt. Den verksamhetsförlagda utbildningen och övningsskolor är bra möjligheter för oss som arbetsgivare att intressera studenterna för att söka arbete i Kalmar kommun efter avslutad utbildning. För att öppna upp för fler karriärvägar har det inrättats utbildningsplatser med särskild inriktning mot förskola och skola i ledarförsörjningsprogrammet. Detta i syfte för att kunna tillgodose framtida chefsförsörjningar. Ökade vistelsetider i förskolan I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns följande text: Föräldrarnas behov av längre vistelsetider i förskolan ökar kontinuerligt. År 2004 var den genomsnittliga vistelsetiden 29 timmar per vecka. 2016 var den genomsnittliga vistelsetiden 33,6 timmar per vecka, en ökning på 16 %. Nuvarande form av ersättningssystem från kommunfullmäktige tar inte hänsyn till vistelsetiderna, tilldelning görs endast efter hur många barn som finns i verksamheten. För 2016 har schemasnittet ökat med 1-3 % beroende på verksamhetsform vilket har kostat 2,5 mkr utöver budget. Barn- och ungdomsnämnden begär kompensation för denna merkostnad. Vi har nu nått en punkt där det är svårt att få en tillräcklig personalbemanning över dagen. Detta riskerar att verksamhetens kvalitet och arbetsmiljö blir sämre för både barn och personal. Förändringar i barnens genomsnittliga vistelsetider 6

under året borde också kompenseras inte bara antalet barn. I verksamhetsplan 2017 finns ett uppdrag: Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med barn- och ungdomsnämnden se över resursfördelningssystemet vad gäller vistelsetid i förskolan. En justering av ersättningssystemet begränsar risken att verksamhetens kvalitet och arbetsmiljö blir sämre, både för barn och för personal. Även om vistelsetiden byggs in i resursfördelningssystemet fr. o m 2018 är det inte tillräckligt för att lösa problemen med otillräcklig bemanning i förskolan. Det behöver tillföras ytterligare medel för att få en tillräcklig bemanning över hela barnens vistelsetid i verksamheten Om varje avdelning förstärkas med en personaltimme mer per dag (0,125 tjänst) kostar det 14 mkr för hela barn- och ungdomsnämndens verksamhet. Just nu är vistelsetiderna i kommunal förskola 0,2 timmar mer än budget, 33,8 timmar per vecka. I den fristående verksamheten är barnen inskrivna 1,6 timmar mer per vecka än planerade 34. Personalläget i de kommunala förskolorna är fortsatt ansträngt. Översynen av resursfördelningssystemet tillsammans med kommunledningskontoret pågår. Det hölls ett möte före jul där barn- och ungdomsförvaltningen informerade om läget. Kommunledningskontoret skulle därefter ta med sig detta i fortsatta diskussioner med kommunledningen. Ingen ytterligare information i frågan har kommit från kommunledningskontoret. Den framskjutna budgetprocessen påverkar möjligheten att få ytterligare information i dagsläget. Statsbidrag Förskola I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns följande text: Den nya regeringen har genomfört en mängd nya reformer inom barn-och ungdomsnämndens verksamhetsområde som utmynnat i nya statsbidrag, ett exempel är bidraget som syftar till att minska barngruppernas storlek. Statsbidragen är villkorade. Sambandet mellan de sparbeting som gjorts de senaste åren och att kommunen erhåller nya statsbidrag innebär en risk. T.ex. jämförs ofta nyckeltal, som personaltäthet eller gruppstorlekar, vid två olika tidpunkter i uppföljningen av bidraget för att visa att man använt statsbidraget till det som det var avsett för. Uppföljningen av statsbidraget för mindre barngrupper som gjorts under hösten 2016 (avsåg LÅ 2015/2016) utgjordes till större del av en beskrivning av insatser och åtgärder istället för jämförelse av nyckeltal vid olika tidpunkter. Som indikerat tidigare utgjorde denna typ av beskrivande uppföljning en lägre risk. Uppföljningen godkändes under hösten. Dock bör påpekas att risken kvarstår då alla förskolor inte fick sina ansökningar beviljade 2016. Skolverket tog, utöver gruppstorleken, även hänsyn till personaltätheten i sin bedömning av tilldelningen, vilket medförde förändrade planeringsförutsättningar. Risken ligger i att om man får bidrag ett år men inte nästa, kan en jojo-effekt uppstå som kan innebära både ekonomiska och organisatoriska konsekvenser. I budget 2017 har förskolorna generellt varit försiktiga med att lägga in bidrag som inte är beslutade av Skolverket ännu (d.v.s. det som avser HT 2017). Ansökan till statsbidraget för mindre barngrupper gjordes i maj. I förra prognosen påtalades att risken med hur Skolverkets kriterier för tilldelning av bidraget utformas i år kvarstår. Beslut om tilldelning från Skolverket kom i juni. Endast tre av de åtta förskolor som sökt bidrag tilldelades bidrag motsvarande 2,1 mnkr. Det totala beloppet som sökts var 5,6 mnkr. De två tidigare läsåren har bidraget varit mellan 7,5 och 9,5 mnkr. Som skrevs i årsrapporten så var de flesta förskolorna försiktiga med att budgetera för stora intäkter, många bortsåg från höstterminens bidrag vilket ger en minskad risk för bakslag i form av att man lagt sig på en för hög kostnadsnivå. Dock drabbar detta ändå några förskolors resultat negativt. Kalmar kommun har fått godkänd redovisning på uppföljning av statsbidraget föregående år. Sammantaget konstateras att risken för återbetalning i stort sett har eliminerats och den befarade risken för utebliven eller mindre tilldelning förverkligades. Anledningen till mindre tilldelning än ansökan är troligen att Kalmar kommun har en bättre gruppstorlek (2016 15,2) än genomsnittet för riket (2016 15,8) då kriterierna utgörs av jämförelser av nyckeltal som avdelningsstorlek och personaltäthet. 7

Grundskola I årsrapporten kapitel Strategiska framtidsfrågor och riskanalys fanns följande text: Precis som inom förskoleverksamheten så har det genomförts reformer som innebär att grundskolorna i Sveriges kommuner har tillförts nya statsbidrag, t.ex. lågstadiesatsning, läxhjälp, lovskola och fritidshemssatsningen. Skolorna gynnas ekonomiskt av statsbidragen. Däremot medför inte alltid ökade intäkter ökade kostnader i skolans verksamhet, åtminstone inte i ett initialt skede. Det finns en startsträcka för t.ex. att rekrytera mer personal i samband med att ett nytt statsbidrag kommer. Risken är densamma som för förskoleverksamheten, d.v.s. om nyckeltal vid två tidpunkter används för jämförelse i uppföljningen av statsbidragen så finns en risk för återbetalning om man inte kan uppvisa en förbättring. Statsbidrag för lovskola och läxhjälp medför dock inte någon personalutökning och därmed inte någon uppföljning i form av jämförande nyckeltal. Det handlar istället om att inom befintlig organisation skapa förutsättningarna för ändamålet. Ansökningar och rekvirering av statsbidragen har gjorts under våren I prognosen i mars angavs en risk för statsbidraget för Läxhjälp (fokustid), att det kunde bli lägre än förra året då det troligen skulle sökas av fler kommuner än innan (2016 fick Kalmar kommun 5,6 mnkr) och därmed skulle bidraget delas på fler. Beslut kom i juni som meddelade att Kalmar kommun tilldelas ungefär samma belopp 2017 som 2016. I arbetet med budget 2017 intogs en försiktig hållning till statsbidragen, d.v.s. man budgeterade främst intäkter som avsåg vårterminen i de fall statsbidraget löper över läsåret. Detta eftersom beloppen var kända och meddelade av Skolverket. Däremot var höstterminens bidrag mer osäkra då beloppen inte var kända vid tidpunkten för budgetarbetet, och är det fortfarande inte. Vetskapen finns om att bidrag kommer men inte hur mycket. Kalmar kommun har fått godkända redovisningar på uppföljning av statsbidrag föregående år avseende Lågstadiesatsningen och Lovskola. Sammantaget görs bedömningen att risken kvarstår men har minskat p.g.a. försiktig budgetering av intäkterna samt att det börjar droppa in fler och fler godkända redovisningar av statsbidragens användning. 8

Personalredovisning Personalstruktur Personalstruktur 31 Aug 2017 2016 Tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal 1326 288 1614 1298 281 1579 Årsarbetare 1300 282 1582 1271,0 276,4 1547,4 Genomsnitt sysselsättningsgrad i % 97,9 97,9 97,9 97,9 98,4 98,0 Andel heltider i % 93,7 95,1 94,0 93,5 95,7 93,9 Medelålder 45,0 47,3 45,4 45,2 48,3 45,7 Personalomsättning i % 4,7 3,2 4,4 3,8 3,7 3,8 Antalet tillsvidareanställda har mellan mätpunkten 31 augusti, ökat med 35 årsarbetare sedan föregående år. Vid mätpunkten 31 augusti var 97 personer deltidsanställda, vilket motsvarar 6,0 % av totalt tillsvidareanställd personal. Andelen deltidsanställda har minskat något sedan årsskiftet 2016/2017. Då var 6,3 % av tillsvidareanställd personal deltidsanställda. Alla anställda erbjuds heltidsanställning. Orsaken till att det finns de som idag är deltidsanställda är att det finns sjukersättning på deltid eller medarbetare som önskar arbete på deltid. Det kan också finnas vissa specialtjänster där verksamheten inte har behov av heltidstjänst. 82% av de anställda är kvinnor. Åldersfördelning 31 Aug Antal % Tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt <= 29 år 163 27 190 12 9 12 30-39 år 261 42 303 20 15 19 40-49 år 406 86 492 31 30 30 50-59 år 320 84 404 24 29 25 60-67 år 176 49 225 13 17 14 Åldersfördelningen för tillsvidareanställda i barn- och ungdomsförvaltningen följer i stort samma fördelning som gäller för samtliga anställda i kommunen. Medelåldern i hela förvaltningen är 45,4 år. Medelåldern i grundskolan är 47,1, förskolan 42,9 och fritidshemmen 45,0 år. Antal 600 400 200 0 42 Åldersfördelning 27 406 261 320 163 86 <= 29 år 30 39 år 40 49 år 50 59 år 60 67 år Kvinnor Män 84 49 176 9

Frånvaro Total sjukfrånvaro i % av ordinare arbetad tid tom 31 juli 2017 2016 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 18-29 år 6,3 2,4 5,5 4,4 4,6 4,4 30-49 år 7,0 1,6 6,1 6,7 2,8 6,0 50-67 år 7,4 5,3 6,9 7,5 4,3 6,8 Totalt 7,0 3,3 6,3 6,7 3,7 6,1 Sjukfrånvaro > 59 dagar i % av total sjukfrånvaro tom 31 juli 2017 2016 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 18-29 år 27,0 0,0 24,6 8,4 10,0 8,7 30-49 år 56,1 18,3 54,4 47,6 24,1 45,8 50-67 år 49,0 57,0 50,3 54,7 46,2 53,5 Totalt 49,6 42,7 48,9 47,4 33,8 45,8 Sjukfrånvaron motsvarar 6,3 % av ordinarie arbetstid för alla anställningsformer. Detta är en ökning mot mätpunkten förra året. Sjukfrånvaron i Barn- och ungdomsförvaltningen följer i stort samma utveckling som gäller för samtliga tillsvidareanställda i Kalmar kommun. Andel sjukfrånvaro på 60 dagar eller längre har ökat. Den 31 augusti var 48,9 % av den totala sjukfrånvaron långtidsfrånvaro på 60 dagar eller längre. Året innan var motsvarande andel 45,8 %. Kvinnors sjukfrånvaro är totalt sett högre än männens. En del av förklaringen går att spåra till vilken verksamhet man arbetar i. I förskolan, där andelen kvinnor är högre, är sjukfrånvaro högre än i grundskolan, som har en jämnare könsfördelning. Personalplanering Ökad personalrörlighet och ökat barn- och elevantal har lett till ett större antal utannonserade lediga tjänster. Förvaltningen samordnar rekryteringsarbetet två gånger om året, framförallt med personal till förskolan. Bland annat har förvaltningen anordnat informationsmöten för att ge sökande till tjänster som barnskötare och förskollärare en möjlighet att ta del av information samt ställa frågor om verksamheten. I samband med den samordnade rekryteringen görs särskilda marknadsföringsinsatser på framförallt sociala medier. 10

Driftsredovisning Utfall och prognos Driftsredovisning 2017 tkr Budget Utfall Prognos Skillnad Verksamhet t.o.m. augusti juni Förskola 308 572 212 613 316 671-8 099 Förskoleklass 17 665 12 000 16 925 740 Grundskola 463 728 296 694 459 787 3 941 Fritidshem 41 645 22 918 36 109 5 536 Särskola inkl dess fritidshem 25 650 19 918 25 299 351 Lokal ledning och adm 74 274 46 061 71 172 3 102 Förvaltningsledning och adm 33 773 18 154 33 544 229 Summa 965 307 628 358 959 507 5 800 Barn- och ungdomsnämndens driftbudget ger ett överskott på 12,5 mnkr för delåret januari-augusti, vilket innebär att 97,6 % av periodens budget har förbrukats (motsvarar 65 % av helårsbudgeten). Intäkterna blev under perioden 29,1 mnkr högre än budgeterat, ca 8 mnkr avser överflyttning av statsbidrag för lågstadiesatsning och fritidshemssatsning från föregående år. Resterande del består ökade statsbidrag (t.ex. har statsbidrag på 9 mnkr från Migrationsverket avseende HT15-VT17 inkommit), försäljning av skolplatser till andra kommuner, intäkter från Linneuniversitetet för verksamhetsförlagd utbildning för lärarstudenter, interna debiteringar för försäljning av tjänster (t.ex. vaktmästarna lokalskötsel) och ersättning för kostnader som delas med annan förvaltning (t.ex. socialnämnden sociala insatser). Personalkostnader var under perioden 5,8 mnkr högre än budgeterat, och belastar förskoleverksamheten till största del. Fler barn och högre vistelsetider kräver mer personal. Då förskola och skola är inne i ett växande barn- och elevantal utökas personalstyrkan, främst i förskola och skola men även fritidshem. Även statsbidragen gör att fler pedagoger kan anställas vilket medför ökade kostnader. Justering av budgetramen för fler/färre barn och elever ger för perioden ett underskott på -3,2 mnkr om man räknar på att tillföra perioden åtta tolftedelar av helårsbeloppet. Underskottet beror på att några skolor överskattade budgeterat antal elever som skulle gå i deras skolor. Övriga kostnader ger ett underskott mot periodens budget på -7,6 mnkr. Underskott på -2 mnkr finns på de utbetalningar som kommunen gör till de fristående enheterna. För perioden blev utbetalningarna högre än vad som planerats då förskolorna haft högre vistelsetider och skolorna har haft fler elever i fritidshemmen. Andra kostnader som översteg budget var bl.a. förbrukningsinventarier och material t.ex. inköp av Chromebooks samt hyra och städ p.g.a. några nya förskoleavdelningar. De kostnaderna ger ett sammanlagt underskott på -3,3 mnkr för perioden. Köp av skolplatser i andra kommuner uppgick till 2 mnkr under perioden, och bidrar även det till det totala underskottet på övriga kostnader. Kapitalkostnader på gjorda investeringar tillför perioden ett underskott på -0,3 mnkr. Prognosen för hela året ger ett överskott på 5,8 mnkr. Förskoleverksamheten prognostiserar ett underskott på -8,1 mnkr, övriga verksamheter ger överskott. Orsaken till underskottet på förskolan är högre utbetalningar till fristående verksamhet än planerat p.g.a. fler barn (-1,7 mnkr), lägre statsbidragsintäkter än förväntat för mindre barngrupper (-1,0 mnkr). Resterande -5,4 mnkr i underskott beror på högre personalkostnader än planerat. Skolorna gynnas ekonomiskt av statsbidrag som t.ex. lågstadiesatsningen och fokustid (läxhjälp) samt bidrag från migrationsverket. Ökade intäkter medför inte alltid direkt ökade kostnader i samma storlek eftersom det finns en viss fördröjning t.ex. när ny personal ska anställas eller att 11

man behöver göra vissa omorganisationer. Inom förskolan finns inte samma ekonomiska gynnsamhet när det gäller statsbidragen. Kriterierna för tilldelning av statsbidraget för mindre barngrupper förändras från år till år. Detta ger osäkra planeringsförutsättningar och därför är det statsbidraget inget större tillskott för kommunen. Under hösten kommer kostnaderna att öka, främst personalkostnaderna inom skolan, då man kommer att anställa mer personal som en följd av det ökande elevantalet. Åtgärder med konsekvenser De enheter som visar minusresultat för året samt har en negativ resultatutjämningsfond som ökar fortsätter arbeta för att nå ett +-0-resultat vid årets slut. Dessa enheter får extra stöd och hjälp under året från förvaltningskontoret. Det kan handla om hjälp med ekonomiska beräkningar, tätare uppföljningar och bollande med någon annan hur man kan organisera sin enhet. 12

Investeringsredovisning Utfall och prognos Investeringsredovisning 2017 tkr Budget Utfall Prognos Skillnad Verksamhet aug Förskola 2 030 1 015 2 030 0 Grundskola 3 670 2 607 3 670 0 Särskola 100 10 100 0 Central ledning och adm 200 30 200 0 Summa 6 000 3 662 6 000 0 Investeringsbudgeten kommer troligtvis att hållas. 61 % av helårsbudgeten är förbrukat t.o.m. augusti. 13

Bilagor Uppföljningsrapport verksamhetsmål andra tertialet utskrift av pdfrapport från Hypergene Verksamhetsspecifika bilagor Inga 14

Organisationsenhet: Barn- och Ungdomsnämnd Period: Augusti År: 2017 Uppföljningsrapport verksamhetsplan Åsa Carlsson, 2017-09-05 15:59 1

EGNA VERKSAMHETSSPECIFIKA MÅL OCH AKTIVITETER Under denna rubrik kan förvaltningar och bolag lägga in egna mål och aktiviteter som man vill följa upp, och som saknar koppling till kommunfullmäktiges fokusområden och mål. Barn- och ungdomsnämndens egna mål Under denna rubrik kan barn- och ungdomsnämnden lägga in eventuella nämndsmål och aktiviteter som inte är kopplade till fullmäktigemålen. För att det arbete som redovisas under denna rubrik ska bli synliggjort i de centrala uppföljningarna bör man skriva in relevanta delar i kommentarerna under kommunfullmäktiges respektive fokusområde. Nämndsmål BoU - Minst 95 % av barnen i Kalmar kommuns fritidshem upplever att de kan påverka vad de gör på fritidshemmet Alla elever ska få ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Deras inflytande ska öka med stigande ålder. I enkäten elevernas syn på verksamheten 2013/2014 till 2015/2016 upplevde i snitt 86 % av eleverna i Kalmar kommun att de hade möjlighet att påverka vad de gör på fritidshemmet. Mätning: Enkäten till barn Resurser: Inom befintlig budget Ett medvetet arbete för att öka barnens inflytande på fritidshemmen pågår ute på fritidshemmen med bl.a. aktiviteter såsom Stormöten, önskeveckor, förslagslådor. Nämndsmål BoU - Minst 95 % av eleverna i Kalmar kommuns skolor upplever att de har möjlighet att påverka hur de lär sig saker Alla elever ska få ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Deras inflytande ska öka med stigande ålder. I enkäten elevernas syn på verksamheten 2013/2014 till 2015/2016 upplevde i snitt 89 % av eleverna i Kalmar kommun att de hade möjlighet att påverka hur de lär sig saker. Mätning: Enkäten till elever Resurser: Inom befintlig budget Det finns inget bedömningsunderlag att ta ställning till ännu, men utifrån enheternas utvärdering ser vi att det pågår många aktiviteter med fokus på att öka eleverna inflytande på hur de lär sig saker. Några exempel på aktiviteter som pågår på enheterna är lektioner i vad elevinflytande betyder och diskussioner om vad det kan innebära på skolan, nya arbetsmodeller för inflytande testas och utformas. Nämndsmål BoU - Minst 95 % av vårdnadshavarna i Kalmar kommun upplever att de har inflytande på verksamheten i förskola respektive fritidshem Varje invånare ska känna att det är möjligt att påverka och för-ändra. I enkäten vårdnadshavarnas syn på verksamheten 2013/2014 till 2015/2016 upplevde i snitt 90 % av vårdnadshavarna i att de hade inflytande på verksamheten på den förskola som deras barn gick på och 79 % av vårdnadshavarna i upplevde att de hade inflytande på verksamheten på det fritidshem som deras barn gick på. Det finns inget bedömningsunderlag att ta ställning till ännu, men utifrån enheternas utvärdering ser vi att det pågår många aktiviteter med fokus på att öka inflytandet för vårdnadshavare. Det här är ett väldigt komplext arbete eftersom det finns en del vårdnadhavare som uttryckt att de inte önskar inflytande och andra som tycker att man önskar mer inflytande men på områden som styrs av lagar och regler. Några exempel på aktiviteter som pågår på enheterna är förslagslådor, enkäter om inflytande till vårdnadshavare, som ska genomföras tillsammans med barn/elev, nya forum för inflytande testas och utformas. Åsa Carlsson, 2017-09-05 15:59 2

Nämndsmål BoU -Minst 95 % av vårdnadshavarna i Kalmar kommun ska vara nöjda med den förskola, skola, fritidshem som deras barn går på Kalmar kommuns förskolor skolor och fritidshem ska hålla en hög kvalitet. Vårdnadshavarna ska få information om mål och sätt att arbeta för att kunna bedöma kvalitén på verksamheten. I enkäten vårdnadshavarnas syn på verksamheten 2013/2014 till 2015/2016 var i snitt 93 % var nöjda med den förskola som deras barn gick på, 92 % var nöjda med den skola som deras barn gick på och var 91 % var nöjda med det fritidshem som deras barn gick på. Mätning: Enkäten till vårdnadshavare Resurser: Inom befintlig budget Det finns inget bedömningsunderlag att ta ställning till ännu, men utifrån enheternas utvärderingar kan man se att mycket olika aktiviter pågår med fokus på att öka nöjdheten. Några exempel på pågående aktiviter är projekt med ökad samverkan med föräldrar genom samtal, förslagslådor, arbetet med hemsidor och appar för information förbättras, arbete med att förbättra bemötande. Uppdrag- Rektor ska se till att fritidshemmet utvecklar strukturer och rutiner för hur verksamhetens resultat ska följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till de nationella mål Pågående Uppdrag -Förskolechefen ska se till att förskolan utvecklarstrukturer och rutiner för hur verksamhetens resultat ska följas Pågående upp,analyseras och bedömas i förhållande till de nationella målen FOKUSOMRÅDE - ORDNING OCH REDA I EKONOMIN Kommunallagen slår fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet på både lång och kort sikt. God ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i aktuell Verksamhetsplan med budget. Fullmäktigemål - Investeringarna Investeringarna ska självfinansieras till minst 50 procent över en rullande femårsperiod. Fullmäktigemål - Nettokostnaderna Nettokostnaderna ska begränsas till högst 99 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal utjämning över en rullande femårsperiod. Fullmäktigemål - Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Nämndsmål BoU - Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt Ett antal nyckeltal är valda för att kunna bedöma om barn- och ungdomsnämndens verksamhet är ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Dessutom görs en jämförelse med alla kommuner och kommuner som liknar Kalmar. I verksamhetsplanen finns däremot endast Kalmars nyckeltal. Utöver nyckeltalen, så är målet att alla förskolor och skolor ska ha en budget i balans. De enheter som visar minusresultat för året får enskilda genomgångar av ekonomin samt stöd för att kunna göra insatser som leder till att enheten har en budget i balans vid årets slut. Har man en negativ utgående resultatutjämningsfond så ska den återställas till minst 0 inom två till tre år, beroende på storlek. Åsa Carlsson, 2017-09-05 15:59 3

Mätning Nyckeltal samt helårsprognoserna för förskolor och skolor som görs minst tre gånger per år. Resurser Inom befintlig budget Prognosen pekar mot att det blir ett överskott mot budget, +5,8 mnkr. Förskolornas ansträngda ekonomi fortsätter och ger underskott och skola-fritidshem ger överskott. På totalen bedöms att målet är uppnått avseende balans mot budget, men inte när man ser på de olika verksamheterna främst förskoleverksamhetens ekonomi. Utfall dec 2016 Mål 2017 Utfall Augusti 2017 BoU-Andel elever i åk 9 som uppnår kunskapskraven i alla ämnen Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev Elever i årskurs 8: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och undervisningen, andel (%) Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal Kostnad per betygspoäng i åk. 9 i kommunala skolor, kr/betygspoäng Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) Nöjd Medborgar-Index - Förskolan Uppdrag - Resursfördelningssystem lokalkostnader Pågående Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med barn- och ungdomsnämnden se över resursfördelningssystemet vad gäller vistelsetid i förskolan samt finna incitament för effektiva lokalkostnader Senaste mötet med kommunledningskontoret hölls i slutet av förra året. Barn- och ungdomsförvaltningens deltagare på möte informerade om att när det gäller resursfördelningssystemet i förskolan så är det mycket viktigt att se behovet av både ett ändrat fördelningssystem och ett tillskott till förskolan pga nuvarande arbetssituation. Avseende lokaler så informerade BoU om hur man arbetar med lokalfrågor och hur man ser på olika fördelningsmodeller när det gäller lokaler. FOKUSOMRÅDE - ETT GRÖNARE KALMAR Kommunens miljöbokslut för 2015 visade på att Kalmar är en av Sveriges grönaste städer. Vi har under flera år tagit stora steg för ett bättre klimat- och miljöarbete. Kalmar ska fortsätta ligga i framkant och vårt arbete ska präglas av konkreta insatser som ger effekt både på kort och lång sikt. Vi tar vårt ansvar och visar vägen i miljöarbetet med utgångspunkt från de nationella miljökvalitetsmålen. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i aktuell Verksamhetsplan med budget. Fullmäktigemål - Cykeltrafiken Cykeltrafiken ska årligen öka. Fullmäktigemål - Ekologisk och närproducerad mat Andelen ekologisk och närproducerad mat i de kommunala verksamheterna ska uppgå till 70 procent år 2020, varav cirka 30 procent ska vara ekologiskt. Fullmäktigemål - Fossilbränslefri kommun Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun år 2030. Åsa Carlsson, 2017-09-05 15:59 4

Fullmäktigemål - Klimatneutrala resor och godstransporter År 2020 ska alla kommunala samhällsbetalda personresor och godstransporter vara klimatneutrala. Fullmäktigemål - Kollektivtrafiken Resandet med kollektivtrafiken ska årligen öka. Fullmäktigemål - Solcellsanläggningar 2018 ska det finnas 25 solcellsanläggningar på kommunens byggnader. Fullmäktigemål - Vatten Våra vattendrag och Kalmarsund ska successivt uppnå god status. Uppdrag - Giftfri miljö i förskolor och skolor Pågående Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att tillsammans med barn- och ungdomsnämnden, Södermöre kommundelsnämnd och servicenämnden ta fram en plan för hur, samt också starta med att fasa ut farliga ämnen i förskole- och skolmiljöer för att skapa en sådan giftfri miljö som möjligt. Planen är framtagen men inte officiellt beslutad att gälla. Servicenämnden önskar tillägg enligt nedan: Serviceförvaltningens bedömning är att handlingsplanen för giftfria förskole- och skolmiljöer är genomförbar för nivå 1, men konstaterar att aktiviteter på nivå 2 och 3 har en påverkan både på ekonomi och arbetsmiljö. Beslut om ytterligare åtgärder behöver därför utredas vidare. Servicenämnden beslutar (2017-05-31) att serviceförvaltningens yttrande ska utgöra svar på remissen handlingsplan för giftfria förskole- och skolmiljöer i Kalmar kommun med följande tillägg: Avsnitt Leksaker och hobbymaterial kompletteras med textrubrik och innehåll om hantering av pedagogiskt materiel samt att avsnittet Uppföljning och tillsyn kompletteras med ett tydligare övergripande förvaltningsansvar för att på ett bättre sätt säkerställa en jämn kvalité i arbetet på de olika förskole- och skolverksamheterna. FOKUSOMRÅDE - ETT VÄANDE ATTRAKTIVT KALMAR Kalmar ska vara en växande och attraktiv kommun. Det är en förutsättning för att vara med i kampen om framtida etableringar, inflyttare och satsningar på infrastruktur. Fokusområdets text i sin helhet finns att läsa i aktuell Verksamhetsplan med budget. Uttalande tillagt i Ändringar i Verksamhetsplan med budget 2017 och ekonomisk planering 2018-2019: Vi gör nu en paus i vårt deltagande som Fairtrade City. Vi fortsätter att arbeta med frågor om Fairtrade som en del av kommunens arbete med att ta ännu större socialt och etiskt ansvar i frågor gällande upphandling av varor och tjänster. Fullmäktigemål - Arbetslösheten Kalmar ska ha lägre arbetslöshet än riket och våra jämförelsekommuner. Fullmäktigemål - Bostadsplanering Till och med 2018 ska Kalmar planera för 2500 bostäder, varav 300 småhus. Fullmäktigemål - Företagsklimat I och med Kalmar kommuns satsning på "Förenkla helt enkelt" så ska Nöjd-Kund-Index (NKI) i SKL:s mätning avseende företagsklimatet årligen öka. Fullmäktigemål - Trygg residenskommun Kalmar ska vara landets tryggaste residenskommun. Åsa Carlsson, 2017-09-05 15:59 5

Fullmäktigemål - UF-företagare År 2017 ska 30 procent av gymnasieeleverna prova att vara UF-företagare. FOKUSOMRÅDE - HÖG KVALITET I VÄLFÄRDEN I Kalmar ska allas liv präglas av trygghet, kvalitet, tillgänglighet och delaktighet. Medborgare i Kalmar ska känna sig trygga med att kommunens välfärdsverksamheter alltid finns när enskilda behöver den och att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Fokusområdets text i sin helhet finna att läsa i aktuell Verksamhetsplan med budget. Fullmäktigemål - Bästa skolkommun Kalmar ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner år 2020. (I SKL:s Öppna Jämförelser) Nämndsmål BoU - Andelen elever i år 3 i Kalmar kommun som uppnår kunskapskraven på nationella proven ska öka till minst 82 % Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. På ämnesproven i år 3 har i snitt 80 % av eleverna i Kalmar kommun uppnått kravnivån läsåren 2013/2014 till 2015/2016. Mätning: SKL:s Öppna jämförelse - Grundskola Resurser: Inom befintlig budget Målet nås, medelvärdet av måluppfyllelsen på nationella proven i åk 3 är 87 %. I svenska och svenska som andraspråk klarar 91 % av eleverna samtliga delprov på nationella proven och i matematik klarar 82 % av eleverna samtliga delprov. Måluppfyllelsen i matematik har sjunkit något jämfört med föregående år medans måluppfyllelsen i svenska och svenska som andraspråk har ökat. Vid analys av resultaten i matematik ser i att det är delprovet gällande skriftliga räknemetoder som flest elever inte klara. Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Modersmålsstöd i förskolan Zejfa Buljugic De centrala modersmålsstödjarna har varit i gång med projektet modersmålsstöd sedan maj 2017. De besökta förskolorna är Förskolan Oxhagen Malmen och Förskolan Djurängen. De besökta avdelningarna har fått praktisk och teoretisk utbildning i hur man kan arbeta med modersmålsstöd i förskolan. Under hösten kommer de centrala modersmålsstödjarna att besöka och utbilda Förskolan Hagby och Förskolan Björkenäs. Nämndsmål BoU - Andelen elever i år 6 i Kalmar kommun som uppnår kunskapskraven i alla ämnen ska öka till minst 87 % Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2013/2014 till 2015/2016 har i snitt 85 % eleverna av i år 6 i Kalmar kommun uppnått målen i alla ämnen. Mätning: Betygsstatistik Resurser: Inom befintlig budget Målet uppnås inte eftersom andelen elever i åk 6 som klarar kunskapskraven i alla ämnen jämfört med föregåense år sjunker med 5 procentenheter till 80 %. Åsa Carlsson, 2017-09-05 15:59 6

Nämndsmål BoU - Andelen elever i år 9 i Kalmar kommun som uppnår kunskapskraven i alla ämnen ska öka till minst 83 % Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåren 2013/2014 till 2015/2016 nådde i snitt 81 % av eleverna i Kalmar kommun kunskapskraven i alla ämnen. Mätning: Skolverket Siris Resurser: Inom befintlig budget Andel elever i åk 9 i Kalmar kommun som klarar kunskapskraven i alla ämnen ökar med 1 procentenhet till 78 % jämfört med föregående år. Men målet på 83 procent nås inte. Om man beräknar måluppfyllelsen i alla ämnen exklusive de som är nyinvandrade de senaste 4 åren, så uppnås 84 %. Både resultat för pojkar och flickor gällande fullständiga betyg har ökat med 1 procentenhet. Nämndsmål BoU - I SKL:s ranking Öppna jämförelser ska Kalmar kommun förbättra sin placering med minst 15 placeringar Kalmar kommuns förskolor, skolor och fritidshem arbetar med systematiskt kvalitetsarbete för att ständigt utveckla och höja kvalitén på undervisningen för att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Läsåret 2014/2015 nådde Kalmar kommun plats 84. Mätning SKL:s Öppna jämförelse - Grundskola Resurser Inom befintlig budget. När det gäller rankingen så är det i förhållande till utvecklingen för andra kommuner och det är mycket svårt att förutse. Men eftersom vi inte når våra mål när det gäller meritvärde och fullständiga betyg så kommer vi troligen inte att kunna förbättra placeringen. Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Utvecklingstjänster Clas Wolke Fram till idag (2017-08-21) har totalt 17 ansökningar resulterat i uppdrag för utvecklingslärare. Tre uppdrag riktade mot förskolan förlängs. Ett nytt uppdrag som engagerar utvecklingsläraren i förskoleklass riktas mot en förskola och berör NTA samt matematik. Ansökningar riktade mot grundskolan landar i tre nya uppdrag. Två utvecklingslärare kommer att vara mentorer för nyanställda lärare i grundskolan. Gemensam rättning av nationella prov Annelie Olsson Under vårterminen 2017 har nationella prov genomförts under perioden 13/3-31/5. Den gemensamma rättningen har genomförts av 195 pedagoger. Förutom pedagoger inom barnoch ungdomsförvaltningen har pedagoger från Södermöre kommundelsnämnd, från friskolorna Södra skolan och Västra skolan gällande rättning av ämnet svenska samt från gymnasieskolan gällande rättning av ämnena matematik och engelska deltagit. Totalt har 5768 prov fördelade på 10 ämnesprov rättats. All rättning har genomförts på Barkestorpsskolan i egna lokaler för grupperna. Samtliga dagar har det serverats lunch samt för- och eftermiddagsfika till rättningsgrupperna. Budgeten för den gemensamma rättningen är 475 tkr. Av detta har 350 500 kr betalats ut till enheterna för finansiering av vikarier samt till Barkestorpsskolan för upplåtande av lokaler. Kostnaden för förtäring har uppgått till 91 660 kr. Dessutom har det funnits minder kostnader för förbrukningsmaterial såsom gem, pennor, skrivblock. Rättningsgrupperna har identifierat framgångsfaktorer respektive utvecklingsområde för varje ämne på varje skola. Förvaltningskontoret analyserar provresultaten tillsammans med betygen och rättarnas bedömningar i augusti/september för att ta fram utvecklingsområden på enhetsnivå och förvaltningsnivå. Åsa Carlsson, 2017-09-05 15:59 7

Aktivitet Ansvarig Status Färdigställandegrad Lovskola Estetiska lärprocesser Fokustid Förstärkning av läslyftet Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) Peter Sunna nek Peter Sunna nek Peter Sunna nek Katarina Sandberg Clas Wolke Kalmar kommun har sökt och beviljats statsbidrag på 124,7 tkr. Dessa medel möjliggör finansiering av lovskola via nämndens strategiska medel för elever på mellanstadiet, samt under sportlovet och sommarlovet simskola. Lovskola har genomförts under sportlovet, påsklovet samt under vecka 26 (i början av sommarlovet). Dörbyskolan, Funkaboskolan och Kalmarsundsskolan har ansvarat för lovskola för årskurserna 4 och 5. Kalmarsundsskolan, Funkaboskolan och Barkestorpsskolan har organiserat lovskola för årskurserna 6 till 9. Under 2017 har SKDF genomfört egen lovskola för första året. Under 2017 deltog totalt 309 elever i lovskola, att jämföra med siffran 294 elever 2016 och 338 elever 2015. Fördelningen mellan lovskolorna blev följande: sportlovsskola 141 elever, påsklovsskola 109 elever och sommarskola 59 elever. Måluppfyllelsen utifrån elevernas studieplaner nådde upp till 56 %, att jämföra med 2016 års siffra: 85 % samt 2015 års siffra: 76 %. Estetiska lärprocesser är ett treårigt projekt 2015-2017, under arbetsnamnet KlAB. Under 2015 och 2016 har erbjudna aktiviteter inom ramen för samarbetet (KLAB) blivit hårt bokade, intresset har varit mycket stort från skolorna och är ökande. Under 2016 nåddes 3848 elever av någon eller några av samarbetsområdena (att jämföra med 1210 elever under 2015). Under första halvåret 2017 nåddes 1787 elever av något eller flera av arrangemangen. Byteatern har erbjudit aktiviteter riktade till främst elever på lågoch mellanstadiet; till exempel Drömexpedition, Gestaltad text: Väska upphittad - ägare sökes. Kalmar läns museum har erbjudit ett antal aktiviteter till samtliga årskurser, så som Sten/bronsålder, Regalskeppet Kronan (miniguider) och Stadsvandring i medeltid, 1600-tal och 1900-tal. I samtliga fall har aktiviteterna föregåtts av förberedelser i skolan samt efterarbetats när eleverna kommit tillbaka till skolan. Samtliga enheter genomför fokustid enligt plan. Samtliga enheter för närvaro via GAFE. För lågstadiet erbjuds minst två tillfällen i veckan. För mellanstadiet erbjuds minst ett tillfälle i veckan utöver sådant som genomförs inom ramen för elevens val. För högstadiet erbjuds minst två tillfällen i veckan. Vi samtliga tillfällen finns legitimerad lärarpersonal tillgänglig. Ovan beskrivet är minimum. Många enheter erbjuder mera än så. Under våren 2017 har ungefär 54500 elevtimmar (hösten 2016: 31500 elevtimmar) noterats. Samtliga skolor på samtliga stadier har genomfört fokustid men antalet elevtimmar skiljer mellan skolorna och stadierna. T.ex. kan noteras att på Rocknebyskolans åk 1-3 har det genomförts 9830 elevtimmar, medan motsvarande siffra på Lindsdalsskolorna är 282 timmar. De ämnen som är absolut mest frekventa är matematik, svenska och engelska, på samtliga skolor och i samtliga stadier. Men på åk 7-9 har andra teoretiska ämnen en något högre representation än på andra stadier. I åk 1-3 står Svenska för 50 % av alla timmar och Matematik står för 38 %. I åk 4-6 står Svenska för 26 % och Matematik står för 32 % (Engelska står för 21 %). I åk 7-9 står Svenska för 13 %, Matematik 24 % och Engelska 10 %. Tredje året och sista omgången av läslyftet startar första veckan på höstterminen. 180 pedagoger fördelade i 18 handledningsgrupper träffas varje vecka under ledning av handledare. Skolverkets material för läslyftet som finns i lärportalen används. Deltagande skolor är Kalmarsundsskolan, Rocknebyskolan, Falkenbergsskolan, Rinkabyholmsskolan och Särskolan. Under vårterminen deltog 72 personer från förskola och skola i temautbildningar. Undervisningen utifrån temalådorna nådde 1 825 barn och elever. Vi har utökat med två nya utbildare i temana: Flyta eller sjunka samt Testa teknik. Bägge två har genomfört sina första utbildningar under augusti. Tre nytillkomna förskolor kommer under hösten att skicka personal på temautbildningar. Åsa Carlsson, 2017-09-05 15:59 8