stereotyper spelarutveckling växthuset Johan Fallby idrottspsykologisk rådgivare flickor är mer sociala än pojkar Båda könen är lika intresserade av sociala relationer, svarar på sociala förstärkningar på samma sätt och lär lika bra från sociala situationer. I vissa åldrar tillbringar till och med pojkar mer tid med kamrater än flickor. flickor har lägre självkänsla än pojkar Könen är mycket likvärdiga i deras bedömning av egen tillfredsställelse och självförtroende genom hela barn- och ungdomen. Fler pojkar förbättrar sin självkänsla under tidiga tonåren, troligtvis för att de blir mer uppmuntrade av omgivningen. flickor är mindre tävlingsinriktade än pojkar Här finns det inga skillnader. Kanske existerar den här myten fortfarande för att flickor och pojkar kanaliserar sina mål på olika sätt. flickor är mindre analytiska än pojkar Med undantag för små skillnader skiljer sig könen inte åt i logiskt eller analytiskt tänkande. (Shaffer, 2000) mer framtidsfrågor karaktären hos ungdomar stärks av idrott framgång i idrott är medfött det är bra att härdas för att bli bra i idrott hjärnan kan inte uppfatta ordet inte mm, mm definitionen och användandet av tidig specialisering definitionen och användandet av prestation vs resultat definitionen och användandet av ordet talang definitionen och användandet av begreppen elit vs bredd
Sokrates, 470-399 f. Kr. Jag vet att jag ingenting vet... Jag vet att jag vet att jag ingenting vet Det enda goda är kunskap och det enda onda är okunnighet Det outforskade livet är inte värt att levas Jag kan inte lära någon något, jag kan bara få dem att tänka filosofi Livet är härligt att leva, bara man har tillräckligt svag karaktär för att njuta det Det väsentliga är inte bara vilken sjukdom en människa har utan vilken människa som har sjukdomen (Hippokrates, ca 400 f. Kr.) Man låter sig i allmänhet mer övertygas av skäl som man själv funnit än av dem som andra funnit (Blaise Pascal, 1623-1662) förändring sker...... när den inre motivationen finns något upplevs som viktigt, roligt eller åtråvärt det upplevs som möjligt att nå med kunskap som finns när miljön omkring upplevs trygg men utmanande och spännande
diskrepans generellt fyra typer av individer... diskrepans redskap stor möjlighet till förändring hög vilja högt självförtroende tror de klarar, men vill inte eller förnekar att de vill låg vilja högt självförtroende hur viktigt är det för dig att... 1-10 vilket självförtroende har du att nå dit... 1-10 vilken motivation har du att nå dit... 1-10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 extremt viktigt inte alls viktigt hög vilja lågt självförtroende låg vilja lågt självförtroende vill förändra, men tror inte de klarar vill inte förändra, tror inte de klarar hur kommer det sig att du är en? och inte en?... vad skulle behövas för att gå från? till?... beredskap metod summera situationen med styrkor och brister summera individens styrkor och brister summera nätverkets stöd förändring kan ske när... individen och du pratar samma språk diskussion kring eventuella problem har minskat lösningarna träder fram individen har nått ett beslut själv och känner sig trygg med det summera målen summera planering diskutera ny information och eventuella råd detaljera mål och planering säg inte till individen vad som ska göras, ge inspiration att själv berätta, sätta mål och planera diskussionerna rör mer effekter av förändringen än vägen dit individen pratar om vad som ska hända efter förändringen individen experimenterar och provar strategier själv
tuffhet målet för tävlingsidrottaren är att växthuset alltid tro på möjligheten att uppnå sina mål lära sig av misstag och bli ännu starkare stark tro på sig själv och ha förmåga att utnyttja det ständig hunger efter nya framgångar oberoende av resultatet vara fokuserad då det krävs som mest (Jones, Hanton, & Connaughton,2002) växthuset snabbkuren nätverk familj - känslomässigt stöd - lagom utmaning - konkret hjälp - markservice - ge kompletterande perspektiv till idrotten - goda förebilder individ / spelare kamrater skola - utveckla egenskaper utanför idrotten - allmänbildning - yrkesutbildning - öka möjligheten för spelaren att verka i samhället - tydlig kommunikation, flexibla lösningar och stöd förening - utbilda i färdigheter för elitidrott - tydlig kommunikation, flexibla lösningar och stöd - se till hela människan - skapa en god kultur för etik och moral förbund - stärka utvecklingsmöjligheter - riktlinjer för etik och moral - verka för tillämpning, utbildning och forskning - tydlig kommunikation, flexibla lösningar och stöd långsiktigt angreppssätt (Fallby, 2006) (Fallby, 2006; baserad på Fallby & Brusvik, 2002; Fallby & Waldner, 2002)
växthuset dina kvaliteter ta spelaren på allvar empati lyssna efter värdeladdade signaler fråga - undersök - egen analys tålamod skapa förtroende utveckling är en lång process samtalets struktur skapa kontakt - ömsesidigt förtroende klargör era roller gå igenom samtalets villkor mål för samtalet klargör situationen utred önskan eller viljan målsättning för förändring planering hemuppgift sammanfattning nytt möte fortsatt uppföljning och utvärdering att lyssna och ge samtalsstöd... att lyssna att visa intresse genom samtal och kroppsspråk som uppmuntrar till att spelaren berättar mer aktivt lyssnande för att förstå... du sammanfattar vad spelaren berättat eller känt med egna ord efter att ha lyssnat. därefter frågar du om du uppfattat korrekt och fördjupar intressanta punkter aktivt lyssnande med inlevelse... du återger vad spelaren känner eller vill, behöver eller är intresserad av och frågar därefter om det är korrekt Hilmarsson, 2003
växthuset kultur samhället idrotten familj och vänner föreningen laget stress i organisationen stress i organisationen uttagningar (sena långdragna, oklara kriterier, orättvisa, olämpliga ansvariga) ekonomi (orättvisa, skaderehabilitering, brist, differentiering, pengar som maktmedel) smiljö (monoton, tävlingsinriktad, för hård, differentierad behandling, spänningar i miljön) stress i organisationen i idrottsmiljö (uttagningar, ekonomi, smiljö, boende) personlig situation (mat, skador, mål och förväntningar) ledarskapet (tränare, ledarstil, inlärningssätt) situation i laget (kommunikation, stämning i laget, roller, nätverk) (Woodman & Hardy, 2004) (Woodman & Hardy, 2004)
växthuset fokus på medbestämmande för spelare learning by doing ej för mycket instruktion lärande kring beslutsfattande om tekniken ej tekniken i sig helheten i stället för detaljerna matchlik (men ej för mycket match!) förståelse för spelet genom erfarenhet variation, variation, variation att spelare ska hjälpa varandra lära (Martens, 1987, 2004) hageskog / söderberg, 2005 optimistiska/positiva beröm, beröm, beröm prestigelöst ödmjukhet omtanke medmänsklighet uppmärksamhet känsla för individen gilla utmaningar dialog kommunikation långsiktigt arbete organisation förberedelser kunskap hela karriären 100-procents coachning helheten klara mål växthuset
grundläggande filosofi filosofi spelaren i centrum De ledare som förmedlar en miljö där förbättrade prestationer ses som en väg att nå bra resultat, snarare än att bra resultat leder till förbättrade prestationer, har större chans att påverka spelare positivt. ha roligt inlärning deltagande eget ansvar jämföra med sig själv långsiktigt fokus på... vinna utklassa toppa jämföra med andra kortsiktig athlete first!!!!!!!! winning second (Martens, 1987, 2004) prestationsorientering resultatorientering Högre fokus på att idrottare eller laget ska utveckla sin egen/lagets förmåga. Motivationen påverkas mindre av hur den egna kompetensen upplevs och det är enklare att påverka målsättning. Minskad prestationsångest eftersom prestationen hos den enskilde och laget är lättare att påverka än resultatet. Självkänslan har större potential att utvecklas positivt eftersom spelaren får en högre upplevelse av att kunna påverka själv och spelaren kan utvecklas på den nivå där den befinner sig, inte där de bästa befinner sig Självförtroendet påverkas positivt med större egen påverkan. Mindre stress och bättre socialt stöd i miljön ökar sannolikheten för livskvalitet och bättre hälsa. Lättare att arbeta med lagsammanhållning och lagmålsättning eftersom prestationen är i fokus med mindre social jämförelse mellan spelare. Minskad risk för överbelastning och utbrändhet eftersom eget inflytande och medbestämmande kan vara högre. Högre fokus på att idrottaren eller laget ska jämföra sig med andra genom att till exempel vinna eller visa klart högre förmåga. Motivationen riskerar att kopplas ihop med resultaten (och synen på sig själv) och därmed variera mer på både kort och lång sikt. Ökad prestationsångest eftersom resultat är svårare att påverka än prestation. Självkänslan riskerar att påverkas negativt eftersom synen på egen kompetens variera med hur andra presterar. Självförtroendet påverkas negativt med osäkerhet och minskat eget inflytande. Ökad risk för sämre lagsammanhållning eftersom spelare jämför sig med varandra både i resultat och prestationshänseende. Med ökad stress och osäkerhet i miljön ökar risken för både sämre livskvalitet och hälsa. Högre risk för utbrändhet hos ledare eftersom prestationsångest riskerar att öka och möjlighet att påverka utveckling riskerar att minskas.
situation prestations orientering resultat orientering framgång ses som att... förbättra sig själv prestera bra i förhållande till andra värde sätts på... ansträngning / inlärning att vara bättre än andra tränaren lägger vikt på hur... spelarna utvecklas hur spelarna presterar misstag ses som... en del av inlärningen framkallande av oro / ångest växthuset snabbkuren idrottare anstränger sig för... lära sig något nytt vara bättre än andra långsiktigt angreppssätt SOCIALT S T ÖD
T O TALT ENGAGEMANG KOMMUNIKATION DISCIPLIN KUNSKAP
INITIATIV OCH EGET ANS VAR GL ÄDJE S Y S TEMATIK OCH L ÅNGSIK TIG T ARBETE INSIK T